Evidens i praktiken. Hur man kan arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan



Relevanta dokument
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Skolverkets stöd för skolutveckling

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Skolplan Med blick för lärande

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

God elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Bedömning. Ett redskap för att öka likvärdigheten i skolan inom språk och matematik

Nyanlända elevers lärande

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

Digital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström

Glappet mellan skolans praktik och forskningen

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Matematikstrategi

Bildningsstaden Borås

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

GRUNDLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN PRIMARY EDUCATION

Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Stödinsatser i skolan

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

Beslut för förskoleklass och grundskola

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklings- och förbättringsområden för barn- och utbildningsnämnden

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Nyanlända elever i fokus

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

Inkluderande arbetssätt. Varför då?

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun

Matematikstrategi

Beslut för förskoleklass och grundskola

Teknik gör det osynliga synligt

Verksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan. 2-årigt samverkansprojekt

Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Aktuellt. Vad händer sen?

Pedagogiskt ledarskap

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Måldokument Utbildning Skaraborg

Transkript:

Evidens i praktiken. Hur man kan arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan

Countries need an increasingly educated and skilled workforce to succeed in today s knowledge economy Education at a glance 2012 Angel Gurría, OECD Secretary-General

Enrolling children early in formal education and keeping schools mixed in terms of social backgrounds have more impact in boosting educational equality than other factors Addressing inequality early is key, as little can be done to remedy poor outcomes later in school, without compromising the quality of higher education. Education at a glance 2012

Socialstyrelsen: De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. (Social rapport 2010)

Ett utanförskap på detta sätt är inte bara en personlig tragedi för vederbörande. Det är också en samhällsekonomisk förlust på flera sätt. Dels förluster i form av utgifter vid olika insatser, dels förluster som uppstår till följd av de berörda personerna inte arbetar och bidrar till folkhushållet. (Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2008)

De ackumulerade förväntade välfärdskostnaderna av 102 barns sannolika framtida marginalisering och utanförskap fördelat på aktör Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2008. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån, s. 50

Rustad att möta framtiden Rapport 352, 2010 Skolverket

Skolverket, enheten för utbildningsstatistik 2011

92# 91# 90# 89# 88# 87# 86# 85# Behöriga till gymnasiet Gymnasiebehörighet/ Gymnasiebehörighet# 1998# 1999# 2000# 2001# 2002# 2003# 2004# 2005# 2006# 2007# 2008# 2009# 2010# 2011#

Fullföljt gymnasiet Figur 1.1 Andelen 23-åringar som fullföljt gymnasiet andel med fullständigt gymnasium 0.2.4.6.8 1 90 % 75 % 1970 1975 1980 1985 födelsekohort Källa: Data ur LOUISE, SCB. Egna beräkningar. Not: Andelen som erhållit slutbetyg från gymnasiet har kodats enligt SUN2000.

3 kap, 3 Skollagen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling

Grundskolans åk 9 - riksnivå Medelpojke: 50% G och 50% VG Medelflicka: 25% G och 75% VG

Skolverket 2010. Rapport 352 - Rustad att möta framtiden, s. 137.

Konklusion Vi ligger fortfarande väl till internationellt, vi rankas som Good i McKinsey s rapport. Våra resultat sjunker både absolut och i relation till andra länder. Det är svagpresterande som försämrar sina resultat mest. Könsskillnaderna består. Segregationen ökar.

Att nå måluppfyllelse kan bl.a. ses som ett viktigt förebyggande arbete mot framtida psykosociala problem hos eleverna. Och för att nå måluppfyllelse, ska skolan göra mer av samma sak eller ska skolan försöka göra annorlunda?

göra annorlunda hur gör man då?

Styrdokumenten Varje nivå måste göra vad den kan, eller vad den tror sig kunna, för att förbättra resultaten. Statlig nivå Policyfrågor Ex. Skollag, läroplan, nationella prov etc.

Skolhuvudmän, kommunala och andra Organisationsfrågor, bemanning och andra resursfrågor, generella målsättningar. Den enskilda skolan Utifrån krav och resurser fördela arbetet, schema, utbud, lokal policy, lokal utveckling, pedagogiska och didaktiska val etc

Vad kan elevhälsans professioner göra?

1 kap, 5 Skollagen Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Skolverkets hållning Vetenskaplig grund Kunskap som baseras på vetenskaplig metod

I det vetenskapliga arbetet ska man systematiskt och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Genom den vetenskapliga begreppsapparaten med syfte, teori, metod, material och kravet på källhänvisning blir forskningens resultat synliga och tillgängliga för kritisk granskning.

I en utbildning baserad på vetenskaplig grund är förmågan att kritiskt granska vetenskapliga resultat avgörande för att kunna bedöma deras relevans för just den egna situationen.

Begränsningar Det råder brist på forskningsresultat kring utbildning och skola. Verkligheten är alltför komplex för att forskningen alltid ska kunna ge ett relevant svar på varje problem eller frågeställning.

Samtidigt är det mycket viktigt att beslut grundas på den kunskap som ändå finns tillgänglig och att ny kunskap hela tiden produceras genom att vunna erfarenheter dokumenteras och systematiseras.

Skolverkets hållning Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. Den är inte snäv, personlig, muntlig eller kortsiktig. Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet. För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste den användas av många, vara delad och prövad i ett kollegialt sammanhang. Den måste även vara dokumenterad.

Ett sätt att möjliggöra att en erfarenhet blir en beprövad erfarenhet är att rektorer och lärare: kritiskt granskar erfarenheten utifrån för yrkesområdet relevanta kriterier kommunicerar erfarenheten, dvs. dokumenterar på ett sådant sätt att erfarenheten kan delas med andra Då kan erfarenheten bli delad, dvs. igenkännbar av en gemenskap av personer med likartade erfarenheter, arbetsuppgifter och kompetens

Skolverkets hållning Evidens Den mest tillförlitliga kunskap som för tillfället finns inom ett givet fält.

Med tillförlitlig menas även att kunskapens begränsningar och effekt i någon mening är kända.

Evidens på utbildningsområdet Evidensbaserad policy samlingsnamn för tillämpningen av evidens på policynivå. Evidensbaserad praktik samlingsnamn för tillämpningen av evidens på praxisnivå. Evidensbaserad metod samlingsnamn för olika typer av insatser som t.ex. lärare eller socialarbetare rekommenderas använda i sin vardag.

Skolverkets hållning Evidensbaserad policy, praktik och metod Integrering av tre kunskapskällor: - den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen - brukarens erfarenhet och önskemål - den professionelles erfarenhet och förmågor.

Ett sätt att beskriva evidensbaserad praktik: 1.Du behöver känna till all evidens om en situation för att kunna ta ett bra beslut. 2.Det räcker inte att veta att det fungerar, du måste veta varför det fungerar! 3.Du måste hitta de kritiska framgångsfaktorer du saknar i din undervisningskontext och föra in dem. 4.Du måste kontinuerligt revidera din undervisning i ljuset av punkterna ovan. Geoff Petty 2006. Evidence-Based Teaching.

Med denna syn på beprövad erfarenhet och evidensbaserad praktik får de lokala aktörerna rollen inte bara som kunskapsanvändare, utan också som kunskapsproducenter.

Evidensbaserade metoder och dokumenterade beprövade erfarenheter ska inte förväxlas. Den förra bygger på kunskap baserad på vetenskaplig metod, den senare på systematiserad professionell erfarenhet.

Många strategier och undervisningsmetoder kan fungera och ha en viss positiv effekt. Andra strategier och undervisningsmetoder kan fungera och ha en stor positiv effekt. varför välja en strategi som bara ger en viss positiv effekt om det finns strategier som ger stor positiv effekt på samma område?

Positiva påverkansfaktorer med stor effekt Kollegialt lärande Inkludering Formativ bedömning Tillåtande klimat Pedagogiskt ledarskap

(SOU 2009:94. Att nå ut och nå ända fram, s. 38)

Kollegialt lärande Det finns inte bara en metod utan kollegialt lärande kan gestaltas på flera olika sätt. T. ex. Lesson study, learning study och lärgrupper.

Kollegialt lärande Grundläggande Professional learning is separate from most other school processes Utvecklande Professional learning involves the whole school but problems of teaching and learning are not explicitly shared Integrerad Professional learning is part of a whole school challenge to solve agreed problems of teaching and learning and integrated into the school s routines. (Realizing the power of professional learning, s.137, Helen Timperley)

Använda evidens ett exempel activator = 0,60 facilitator = 0,17

Använda evidens Kunskap finns inte i förpackad, överförbar form utan är något som individen tillägnar sig. Lärarens uppgift är att på bästa sätt försöka stimulera en sådan process. Det kan ske genom att läraren erbjuder information men det är genom reflektion hos individerna som kunskap bildas. (SOU:1999:63)

Använda evidens Grunden i läroplanerna för grundskola och gymnasium från 1994 var att: kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär. Lärarens undervisande roll tonades på så sätt ner till att stödja och handleda medan ansvaret för elevens kunskapsutveckling i betydligt större utsträckning lades på eleven själv (Skolverket. 2003. Rapport 221, Lusten att lära - med fokus på matematik).

Exempel Persson och Persson beskriver också att alla lärare arbetade på ett likartat sätt vad gäller lektionernas upplägg. Lärarna arbetade utifrån vad som betecknas som Det kollektiva samtalet och lärarens auktoritativa ledning. Detta arbetssätt har på skolan fått ersätta elevers eget arbete, forskning och egen planering.

Inkludering Inkludering strukturen anpassas till varje individ Integrering varje individ anpassas till en och samma struktur

Utbildningen och därmed undervisningen är inte något som barnet/eleven i första hand ska anpassa sig till utan den ska utformas utifrån barns och elevers behov men också utifrån uppställda mål.

Inkludering Inkludering är inte en metod, det är ett förhållningssätt. Alla vuxna i skolan ska vilja inkludering. Bengt Persson Elisabeth Persson 2012

Skolverkets insatser Skolverket ska sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning

Skolverkets insatser Sammanställning och spridning av resultat av forskning på Skolverkets hemsida Framtagning av kunskapsöversikter Utvecklingsinsatser

Skolverkets insatser Resurser på webben Bevakade områden Teman Reportage Avhandlingar På andra webbplatser: Forskning.se för dig i skolan nb-ecec.org databas för forskning på förskoleområdet

Bevakade områden: Bedömning och betyg Förskolan IT i skolan Matematik Naturvetenskap Samhällsorienterande ämnen Specialpedagogik Svenska, läs- och skriv På gång: Didaktik

Skolverkets insatser Utvecklingsinsats under 2013 Konferensserie riktad till rektorer och lärare om begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt evidens på utvecklingsområdet

Samarbeten med andra aktörer Skolinspektionen SPSM Lärosäten Vetenskapsrådet SKL, lärarfack och skolledarfack

Tack! jonas.andersson@skolverket.se per.kornhall@upplandsvasby.se

Sociala media www.skolverket.se