Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion



Relevanta dokument
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Tidiga interventioner

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

1 Alkohol

Goda levnadsvanor gör skillnad

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Tidiga interventioner

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Testa dina levnadsvanor!

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT Termin 5

Goda levnadsvanor gör skillnad

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet


Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland

Handledning kring levnadsvanor 2014

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Inledning

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Linköpings Universitet

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?

Svenska Läkaresällskapet

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rekommendationer från Hälsorådet

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Studenter, alkohol och. inspark/ mottagningsverksamhet

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Rapport. Linköpings Universitet

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Rapport. Linköpings Universitet

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Rapport. Linköpings Universitet

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Levnadsvanor för patienter med

fakta om alkohol och hälsa

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Hälsomall. Sida 1 av 9. Term Svarsalternativ Beskrivning/Definition Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Hälsa, Västra Götalandsregionen

Transkript:

Riskbruk av alkohol

Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar depression, ångest, ökad risk för cancer + andra konsekvenser Olycksfallsskador Våld, misshandel Psykisk ohälsa Sociala följder

Riskbruk av alkohol Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger Men det finns en risk för att man förr eller senare utvecklar en rad negativa konsekvenser såsom, problem med relationer med närstående och vänner, sömn problem, ångest och depression, olycksfallsskador, högt blodtryck m.m. Så länge det handlar om ett riskbruk finns stora möjligheter att göra något åt situationen

Identifikation riskbruk av alkohol 1 Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Dricker <1 standardglas/ vecka eller inte alls 1 4 standardglas/vecka 5 9 standardglas/vecka 10 14 standardglas/vecka 15 eller fler standardglas/vecka 2 Hur ofta dricker du som är kvinna 4 och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än 1 gång/månad Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen Innehåller 12 g alkohol

Definition riskbruk av alkohol Riskkonsumtion För kvinnor konsumtion av mer än 9 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad För män konsumtion av mer än 14 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad För gravida kvinnor definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk 1 glas innehåller 12 g alkohol

VARFÖR IDENTIFIKATION? Syftet med alkoholidentifikation är att göra patienter med riskabla alkoholvanor medvetna om riskerna. Tanken är att patienten själv ska börja fundera över om han/hon borde minska sin alkoholkonsumtion. De flesta patienter som dricker för mycket får inte sitt riskdrickande uppmärksammat på något annat sätt. METOD Utgå från de två frågor som finns i den nationella riktlinjen för sjukdomsförebyggande metoder Alternativt: AUDIT Riskbruk av alkohol

AUDIT - Alcohol Use Disorder Identification Test Ett enkelt test som identifierar alkoholproblematik med tio korta kryssfrågor Det tar 2-3 minuter att besvara formuläret Senaste årets alkoholkonsumtion Frågorna 1-3 visar alkoholkonsumtion 4-6 visar beroendesymtom 7-10 visar skadlig konsumtion Poängberäkning: Fråga 1-8 från vänster 0-1-2-3-4 poäng Fråga 9 och 10 från vänster 0-2-4 poäng

AUDIT-utbildning 15 minuter På www.riddargatan1.se finns en AUDIT-utbildning som vänder sig till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt till andra som arbetar med missbruksproblematik. Utbildningen tar ca 15 minuter att gå igenom. Efter genomgången kurs kan du använda AUDIT självständigt. Introduktion Riskbruk av alkohol AUDIT När kan man använda AUDIT Hur ska man erbjuda AUDIT Att poängsätta AUDIT Att tolka AUDIT Intervention Reflektionsfrågor Vill du veta mer?

Vid riskbruk av alkohol bör hälsooch sjukvården erbjuda patienter Rådgivande samtal cirka10-15 (30) min Återkoppling av testresultat Förhållningssättet bör vara patientcentrerat (MI) Individanpassat Utgå från hur patienten tänker snarare än att ge goda råd om vad patienten bör göra.

VAD göra vid riskbruk av alkohol Rådgivande samtal med återkoppling av resultatet Till exempel - Vad säger du om dina poäng på det här testet, är det ok att vi pratar lite om det? - Vad tänker du om ditt resultat på testet? Erbjud självhjälpsmaterial, patienten kan på egen hand arbeta med att minska sin alkoholkonsumtion. Test 7 frågor www.liv.se/levnadsvanor Alkoholfakta Strategier Tips Påminn om vinster, ex. minskad risk för högt blodtryck; bättre sömn; bättre viktkontroll kaj.sundstrom@liv.se annika.sundelin@liv.se

VAD göra vid riskbruk av alkohol Dricker du för mycket alkohol? Här är några tips som du kan prova: Bestäm dig för att ha några/flera dagar i veckan då du inte dricker alkohol Bestäm att varannan dryck är alkoholfri Välj dryck med lägre alkoholhalt, till exempel mellanöl i stället för starköl Drick bara alkoholfritt efter ett visst klockslag Fyll på ditt glas själv, så att du har koll på hur mycket du dricker Fyll drinkarna med mindre alkohol och mest läsk och is Var öppen med att du vill dricka mindre Hitta aktiviteter som du inte förknippar med alkohol Drick långsamt och börja senare på dagen än du brukar