Grön vision för ett cyklande Stockholm

Relevanta dokument
Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

Sveriges bästa cykelstad

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Strategi för mer cykling

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Att cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen

När du ska korsa en gata

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Cykling och hållbara samhällen

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Grön vision för ett cyklande Stockholm

Svensk Cyklings partienkät 2010

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

raka cykelvägen för Uppsala.

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION.

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Bilaga 1 Infrastruktur

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Cykelbokslut.

Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

SATSA II Regional cykelstrategi

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd

I Moderaternas Stockholm får cyklisterna helt enkelt flytta på sig och vänta, i 100 år.

Svar till Kommunvelometer 2011

Cykelfält längs Värmdövägen

Förslag till utformning av cykelöverfart

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelkommunen Lund

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

Växjö Cykelväginventering

Cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012

Till fots och med cykel

S T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

NU CYKLAR VI. Är det farligt att cykla?

ÖVRIGT. Stadsbyggnadsförvaltningens investeringsbudget redovisas i satsningar per målområde. Så här såg det ut 2013.

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg +46(0)

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Etikett och trafikvett

Svar på remiss av promemorian Cykelregler

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

S T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

stadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon:

Förhållande till beslutade styrande dokument

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Manus till bildspel. Cykla säkert på lätt svenska. Bild 2. Demokrati. Cykla säkert på lätt svenska

Dialog kring cykelfrågor

Flogstaleden. Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Remissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län. Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala

Trafik-PM Västra sjöstaden

Planerat trafiksäkerhetsarbete i Stockholm stad 2014 och framåt

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.

Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelfrämjandet 1/5 Stockholm Norrort

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

MM Öresund

Erfarenhet av cykel.

Satsa på cykeln i Norrtälje

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Erfarenhet av cykel.

Yttrande över remiss: Cykelstrategi för Lunds kommun

TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ

Framkomlighetsstrategin

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

Cykelbokslut 2017 om Höör som cykelkommun

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Plan för rätt fart i Piteå

Cykelstrategi för Mölndals stad

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014

VV publikation 2002:

Transkript:

Grön vision för ett cyklande Stockholm 40 förslag

Vi sätter Stockholm i rullning Stockholms befolkning växer och fler människor ska röra sig på samma yta. Det kräver att vi reser mer effektivt. Redan nu är det trångt på våra vägar och gator, och trafiken orsakar stor trängsel och flera olika miljöproblem. Mer vägar och fler bilar kommer enbart att förvärra situationen. Vi måste investera i hållbara trafiklösningar. Cykeln är en del av lösningen! Många resor är korta och lämpar sig väl för cykel. Ungefär en tredjedel av alla bilresor är kortare än fem kilometer. Det finns alltså goda förutsättningar att ytterligare öka den redan växande andelen cykeltrafik i Stockholm. Forskning visar att upp till 50 procent av resorna under 3 kilometer är möjliga att överföra till cykel. Många Stockholmare väljer dagligen att cykla betydligt längre sträckor. Forskning visar även att bra och säkra cykelbanor med bra cykelparkeringar gör att fler väljer att cykla. Utbyggnaden har dock inte följt med utvecklingen. Miljöpartiet har under många år drivit på för att Stockholm ska bli en bättre och säkrare cykelstad. Det kräver en rad åtgärder - och rejält med resurser. Det behövs fler cykelbanor i ett sammanhängande nät och bredare cykelbanor in mot centrala Stockholm, och där det är som mest trångt. Att ställa bilen och istället gå eller cykla är ett bra val för hälsan, ekonomin och miljön. Ambitiösa cykelplaner ska genomföras. Säkerheten och framkomligheten för cyklister ska bli bättre. En grön stad utgår från de som går, cyklar och reser kollektivt, vilket gör vår stad modern, mänsklig och miljövänlig. Miljöpartiet satsar på att bygga ut cykelvägarna. Insatserna ska inriktas mot breda snabbcykelvägar med möjlighet för omkörning in mot centrala Stockholm, samt ett sammanhängande nät av cykelbanor som binder ihop staden på tvären. Bra och säkra cykelparkeringar under tak ska byggas ut, särskilt nära kollektivtrafik. Cyklisterna ska själva kunna rapportera in brister i underhåll och hinder i cykelbanorna genom en hemsida och en mobilapp. Resurer läggs på att snabbt åtgärda inkomna synpunkter. Miljöpartiet vill storsatsa på cyklingen i Stockholm. För att nå målen om ökad cykeltrafik krävs politisk vilja och kraftfulla åtgärder. Vi är nog inte helt ute och cyklar när vi tycker att det inte borde vara så svårt. Här redovisar vi de åtgärder och synsätt som leder fram till en kommande grön cykelplan för Stockholms stad - och ger Stockholmarna en cykelstad i världsklass.

Grön vision för ett cyklande Stockholm 2 Grön vision för ett cyklande Stockholm 1. Satsa på cykel i hela staden Miljöpartiet vill ha en stor och modern satsning på cykling de kommande åren. Stockholm ska få ett cykelbanenät värt namnet. Miljöpartiet de gröna i Stockholms stad avsätter årligen 250 miljoner kronor 2013 till 2018 för att genomföra cykelinvesteringar i Stockholms stad. Fram till 2018 innebär det satsningar på 1,5 miljarder kronor. 2. Bygg bort cykelträngseln Cyklingen har ökat mycket och på många ställen råder stor trängsel i rusningstrafik. Flaskhalsarna behöver byggas bort genom att bredda trånga cykelbanor och skapa ordentliga snabbcykelvägar i Stockholms stad. Det ska finnas plats både för dem som cyklar långsamt och för dem som vill ta sig fram snabbt. Även breda cyklar, till exempel cykelkärror och specialcyklar ska få plats. 3. Bygg breda snabbcykelvägar Snabbcykelvägar ska byggas för att möjliggöra snabba och breda cykelvägar in mot innerstaden. Dessa ska vara breda nog för att möjliggöra omkörning och därmed göra att cyklister kan hålla sin egen hastighet. Standarden ska vara hög och underlaget ska vara en slät yta. Snabbcykelvägarna ska enbart vara för cyklister och separeras från gående och övrig fordonstrafik. Trafiksignalerna ska ställas in för att ge cyklisterna en grön våg. 4. Inför gröna vågen för cyklister Den gröna vågen innebär ökat trafikflöde genom korsningar. Idag är gröna vågen anpassad efter bilars hastighet. Det innebär att cyklister inte hänger med och får onödigt många stopp vid rödljus. Grön våg som är anpassad efter cyklisters hastighet skulle bli en tidsvinst för cyklisterna och även hålla bilars hastighet nere, vilket är bra för trafiksäkerheten. Idag är väntetiderna vid trafikljus ofta orimligt långa för gående och cyklister. För cyklister ska det finnas sensorer som gör att trafikljuset slår om automatiskt, precis som det finns för bilar. 5. Fler och sammanhängande cykelleder på tvären Det saknas idag bra cykelleder på tvären. Stockholm behöver bygga ut nya cykelleder som även binder ihop cykellederna till ett väl fungerande nät. 6. Ett regionalt lånecykelsystem Stadens lånecykelsystem ska vidareutvecklas och målet är ett sammanhängande system inom länet. Detta kan skapas genom en huvudman eller att olika kommunala lånecykelsystem är möjliga att samordna och koppla ihop. Lånecyklarna ska även kunna fungera som en förlängning av kollektivtrafiken. Med ett regionalt cykelsystem blir det möjligt att även använda lånecyklarna över

Grön vision för ett cyklande Stockholm 3 kommungränserna, samtidigt som det kan bli en bättre koppling till länets kollektivtrafik. Förändringen innebär även att det möjliggör för Stockholms invånare att smidigt och lätt ta sig mellan innerstaden och ytterstaden med lånecyklar. 7. Stor, säker och smidig cykelparkering vid kollektivtrafikpunkter Det behövs fler cykelparkeringar vid busshållplatser, tunnelbane- och pendeltågsstationer. Det behöver byggas infartsparkeringar för cyklister. Särskilt viktigt är detta i regionens ytterområden där avståndet mellan bostad och kollektivtrafikanslutning kan vara långt. Fler cykelparkeringar lockar nya resenärer till kollektivtrafiken och den totala restiden minskar om man kan cykla till stationen. Cykelparkeringarna ska vara konstruerade så att alla typer av cyklar kan låsa fast ramen, de ska vara upplysta samt ha väderskydd med tak. I Stockholms stad vill Miljöpartiet anlägga en säker och smidig cykelparkering vid Centralstationen, där behovet idag är mycket stort. En cykelparkering tar inte mycket plats, men är ett viktigt steg för att man ska våga lämna sin cykel där och för att därmed även öka antalet cykelresenärer. 8. Öka framkomligheten på cykelbanorna Cykeltrafiken kan inte fungera med hinder på vägarna. Trots att det idag är förbjudet att stanna eller parkera sin bil på en gångbana, cykelbana eller cykelfält, utgör felparkerade bilar idag ett stort hinder. Skärp övervakningen av fordon som parkerar på gångbanor, cykelfält och cykelbanor. Förbättra städning och snöröjning av gång- och cykelbanorna. 9. Hitta lätt och rätt regional cykelkarta på internet För att underlätta för cyklisterna bör Stockholms cykelkarta och den internetbaserade cykelplaneraren utvecklas, uppdateras och samköras med regionens tillgängliga cykelförbindelser. Cykelkartorna ska finnas som nedladdningsbara cykelkartsappar. Tydliga cykelkartor kan gynna cykelturismen i länet. 10. Bättre markerade cykelleder i länet Stockholm behöver enhetliga skyltar och bättre markerade cykelleder i hela regionen. Detta är en mycket billig och enkel åtgärd som förbättrar för länets cyklister. 11. Cykelbanor till grönområden Se över cykelbanor som leder till ut till grönområden och rekreationsområden.

Grön vision för ett cyklande Stockholm 4 Idag trängs cyklar vid Centralstationen på Klarabergsgatan. Miljöpartiet vill anlägga en säker och smidig cykelparkering. Öka trafiksäkerheten 12. Förbättrat underhåll Cyklisterna förväntar sig ett bättre underhåll. Även mindre sprickor och gropar blir en fara. Detta är en mycket viktigt fråga för ökad trafiksäkerhet, men även för framkomligheten och för att cyklister ska känna sig prioriterade. Bra underhåll är en förutsättning för en riktigt bra cykelstad. 13. Informera om trafiksäkerhet Inför cykelundervisning i alla grundskolor och inled samarbete med polisen för att aktivt informera om trafiksäkerhet och de regler som gäller för cyklister i trafiken. 14. Möjliggör för Cykelfartsgator Gångfartsgator är en möjlighet att sätta fotgängarna i centrum och även tillåta nödvändig biltrafik. På samma sätt kan cykelfartsgator sätta cykeltrafiken som norm på en gata och låta biltrafiken anpassa hastigheter efter cyklisterna. 15. Trafikseparering för ökad säkerhet och bättre framkomlighet Cyklister kommer ofta i konflikt med bilister och gående eftersom att cykelbanorna antingen delas med vägtrafiken eller med gående. Cykelbanorna ska i största möjliga utsträckning separeras från vägtrafiken och gångbanorna. Mindre nivåskillnader och tydlig markering ska göra det enkelt att se att det är en cykelbana.

Grön vision för ett cyklande Stockholm 5 16. Fler färgmarkeringar i cykelbanan för ökad säkerhet I korsningar kommer cyklister och bilister men även gående ofta i kontakt. För att öka trafiksäkerheten kan asfalten i cykelbanan ha en tydlig färgmarkering som skiljer sig från övriga trafiken och gör cykelbanan extra tydlig. Detta är viktigt i konfliktytor både med bilar och gående. 17. Fler cykelboxar vid övergångsställ Ett sätt som ökar säkerheten är cykelboxar framför övergångsställen. Detta innebär att bilarnas stopplinje är tillbakadragen och att cyklisterna får möjlighet att stanna framför bilarna. Vid grönt ljus får de starta först vilket skapar trygghet, framför allt för cyklisterna som slipper hamna bredvid stora tunga lastbilar som har svårt att se cyklister i döda vinkeln. 18. Inför bilfri zon kring skolor Omkring alla skolor ska lågfartszon gälla, det vill säga max 30 km/h. Dessutom bör alla skolor ha en bilfri zon i anslutning till entrén. Alla grundskolor ska ha fungerande och trygga gång- och cykelbanor till och från skolan. Många rektorer anser idag att trafiksäkerheten utanför låg- och mellanstadieskolor är ett problem. 19. Begränsa hastigheten till 30 km/h på fler gator och upprätta fler övergångsställen Genom att sänka hastigheterna till 30 km/h på fler gator blir det lättare och säkrare för gående och cyklister att ta sig fram. För barn och deras föräldrar blir det tryggare. Fler övergångsställen behövs, särskilt på gator med mycket trafik. Enligt ny forskning från Lunds universitet bör alla gator där gående och cyklister rör sig ha hastighetsgränsen högst 30 km/h. Det skapar en bättre trafikrytm anpassad för cyklister, men även en bättre trafikrytm mellan bilister i till exempel korsningar. 20. Bygg säkra cykelvägar utan grus Kravet på att cykelvägar ska vara hårda är viktigt ur säkerhetssynpunkt och ska behållas. Sommarcykelvägar belagda med grus är inte tillräckligt bra ur trafiksäkerhetssynpunkt. De cykelvägar av grus som används året runt ska göras hårda. Så långt som möjligt ska cykelvägarna skiljas från övrig trafik genom en nivåskillnad. 21. Utöka zebralagen Utreda om Zebralagen kan gälla även då cykelvägar korsar biltrafik (Zebralagen innebär att bilar måste stanna för fotgängare vid obevakade övergångsställen vid lägre hastigheter). För genomförande krävs tydliga markeringar (exempelvis avsmalnade vägar) och skyltning som uppmärksammar bilisten.

Grön vision för ett cyklande Stockholm 6 Förbättra framkomligheten 22. Säkerställ framkomligheten på cykelvägarna I dagsläget har Stockholm kapacitetsbrist på cykelnäten. En effektiv åtgärd för att öka cykelns framkomlighet är att ta bort kantparkeringar och använda utrymmet till att bygga cykelbanor eller cykelfält. Det är ett tydligt sätt att prioritera cykeln i gaturummet. 23. Öppna upp enkelriktade gator för cyklister I flera europeiska länder är det tillåtet för cyklister att köra mot enkelriktat. Att låta cyklister köra mot enkelriktat, där vägbredden tillåter, skulle på många håll öka framkomligheten utan att bidra till större risker. 24. Ge bilen väjningsplikt mot cykeln Idag måste en cyklist alltid väja för en bil, även om cyklisten kommer på huvudled och bilen från sidan. Det är dags att se cykeln som ett fordon i trafiken och låta bilar väja även för cyklister då cyklisten färdas på huvudled. 25. Snabbare och bra snöröjning för vintercykling Vintercyklingen har en stor potential att öka. Men då krävs en snöröjning som är minst lika bra som för biltrafiken. Dessutom bör cykelbanor prioriteras för redan vid några få centimeter snö blir det svårt att cykla. Stärk cykeln i planeringen 26. Lagen måste stärka cykeln som transportslag Flera olika lagar påverkar trafik och cykling. Eftersom stora delar av lagstiftningen är framtagen med bilen som norm är det viktigt att göra en revidering av berörda lagar ur ett cykelperspektiv. Cykeln ska bli ett eget transportslag och dess prioritet ska öka. 27. Öronmärk pengar till cykelinfrastruktur och bidrag till kommuner Miljöpartiet i riksdagen avsätter 2,25 miljarder kronor för cykelinvesteringar mellan 2013-2016. Cirka hälften av dessa ska kunna sökas av kommuner som delfinansiering av cykelåtgärder. Genom dessa pengar möjliggörs ännu fler viktiga satsningar än vad som finns i Miljöpartiets 1,5 miljarder. (Övriga pengar avsätts för Trafikverkets satsningar på nationella och regionala cykelvägar.)

Grön vision för ett cyklande Stockholm 7 28. Cykelvägar, cykelbanor och cykelfält ska in i kommunens översiktsplan För att få en välplanerad trafik vid byggande av ny infrastruktur är det viktigt att cykeltrafiken tas med tidigt i planeringsprocessen. Planeringen av cykelbanor ska in redan i översiktsplaner och planprogram. Det är även viktigt att kommunerna samplanerar regionens cykelvägnät. 29. Cykelparkeringstal vid nybyggen När nya bostäder byggs finns en parkeringsnorm som visar en nivå av parkeringsplatser per lägenhet. Motsvarande krav på tillgänglighet för kollektivtrafik eller cykelparkeringar finns inte. Cykel- och kollektivtrafiken ska bli norm i den kommunala stadsplaneringen. Det ska finnas en miniminorm för cykelparkeringar. Detta ska inte bara gälla bostäder, utan även arbetsplatser. En bilplats rymmer dessutom cirka 10 cyklar, så det borde inte vara så svårt. Cykelparkeringstalet vid flerfamiljsbostäder ska vara 2,5 cyklar per lägenhet. 30. Komplettera uppdraget till de kommunala parkeringsbolagen En möjlighet som används i andra länder är att låta kommunala parkeringsbolag ta ansvar även för cykelparkeringen. Målet blir att låta bilparkeringen betala för cykelparkeringen. Denna typ av finansiering bör användas även i stockholmregionens kommuner. 31. Tydliga mål och uppföljning Miljöpartiet anser att kommuner, landsting och myndigheter ska införa cykelbokslut med mätbara mål och krav på uppföljning för att kunna redovisa detaljerat för hur mycket av resurserna som används till cykelåtgärder. Undersökningar visar hur viktigt det är att kommuner och myndigheter som arbetar med cykelinvesteringar utformar mätbara mål och har tydliga krav på återrapportering. 32. Mål för ökad cykling och trafiksäkerhet 20 procent av arbets- och studiependlingen i Stockholms stad ska ske med cykel senast 2020. 30 procent av antalet persontransporter ska ske med cykel senast 2020. Risken att dödas eller skadas svårt i en cykelolycka ska minska med 50 procent till år 2020. Minst 90 procent av cyklisterna ska känna sig trygga i trafiken senast 2020.

Grön vision för ett cyklande Stockholm 8 Sprid information 33. Förebyggande insatser gör cyklingen säkrare Det måste bli säkrare att cykla i Stockholm. Undersökningar visar att på de gator där cykelbanor eller cykelfält anlagts i staden har cykelolyckorna minskat med 20 procent. Olycksdrabbade områden ska byggas om så snabbt som möjligt. Förebyggande information från staden - och i skolorna av polisen - om trafik- och cykelsäkerhet, hjälm och utbildning av bilister minskar olycksrisken. 34. Öka informationen om cykelns miljö- och hälsovinster Landstinget, Trafikverket, Länsstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Naturvårdsverket, Cykelfrämjandet, kommunerna och företagen i Stockholms län måste tillsammans satsa på att kommunicera folkhälso- och miljövinsterna av ett ökat cyklande. Erfarenheterna från Danmark, Holland, Tyskland med flera visar entydigt att cykeln har en mycket stor potential som framtida transportmedel. Bättre service 35. Öka antalet pumpstationer De cykelpumpstationer som finns i dag är ofta överbelastade. Betydligt fler pumpstationer måste till för att avlasta de befintliga i de centrala delarna av staden. 36. Bemannade reparations och servicecentraler Bemannade och avgiftsbelagda cykelparkeringar finns i Nederländerna och där kan man ofta få cykeln reparerad om det behövs. Det borde vara möjligt att erbjuda lokala, sociala och/eller kommunala entreprenörer denna möjlighet. Dessa ska tydligt markeras på en cykelkarta över regionen samt även finnas på nedladdningsbara cykelappar. 37. Bekvämt fotstöd vid rödljus I korsningar vid till exempel rödljus kan en upphöjd ram ge ett bekvämt fotstöd och armstöd i väntan på grönt ljus. Och det gör det även lättare och snabbare att komma iväg. 38. Parkerade cykelvrak ska tas bort Staden måste ta bort cykelvrak som idag tar upp plats på cykelparkeringarna. Cyklarna bör i den mån det går iordningsställas för att på nytt kunna säljas.

Grön vision för ett cyklande Stockholm 9 Fler ska cykla till arbetet 39. Gynna anställda som cyklar Arbetspendling med cykel bör kunna räknas som friskvård och arbetsgivare borde få lov att subventionera inköp av en cykel på samma sätt som inköp av ett gymkort. Dessutom bör arbetsgivare uppmuntras att tillhandahålla tjänstecyklar och duschmöjlighet på arbetsplatsen. För fler arbetsgivare bör det vara självklart att ha säkra parkeringsmöjligheter för cyklar. 40. Reseavdraget ska även gälla cykel Reseavdraget ska bli avståndsbaserat och oberoende av färdmedel. Idag gynnar reseavdraget arbetsresor med bil. Avdrag kan idag endast göras på kostnader över 10 000 kronor. Eftersom resor med kollektivtrafik och cykel oftast är billigare går det vanligtvis inte att göra avdrag för dem. Till skillnad från bilresor, där avdraget baseras på avståndet, baseras avdraget för kollektivtrafik och cykel på faktisk kostnad. Den som väljer att byta bilresa mot ett mer klimatsmart transportsätt straffas då med lägre avdrag.