FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR



Relevanta dokument
Prevention före skolåldern riktad och generell

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök

års hälsobesök i team

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

Välkommen till en ny Salut-dag!

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal

Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

Innehållsförteckning

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg

HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON

Manual 2½ år. Borås Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Handledning till Lätta tips barn

BHV-Nytt. Nr 1, mars Innehåll

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

ehälsostudier i Östergötland

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie

Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj

Projekt Hälsa och rörelse

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hälsokontroll allmän/utökad

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Innehållsförteckning

Mall för hälsosamtal. 1 Hälsa

P.E.A.C.H Parents` Evaluation of Aural/Oral Performance of Children

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Verksamhetens innehåll

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Kontaktuppgifter & arbete

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Kost och Fysisk Aktivitet

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan Plats: Residenset Mariestad

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

Juni 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Övervikt och fetma hos barn 21/ Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

o m m at och m otion?

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Bidrag till kvalitetspris!

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Hälsobesök 10 månader

Manual 18-månaders. Borås Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Barn och skärmtid inledning!

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Frågor för reflektion och diskussion

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Föräldrainformation om inskolning till förskola

Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun PROCENT

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Transkript:

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen på BVC har inriktningen att främja goda levnadsvanor genom återkommande samtal med familjen vid BVC-besöken. Syftet är att erbjuda och ge föräldrar och barn ökad kunskap om bra och dåliga levnadsvanor. Allmän information om kost, övervikt och fetma finns att läsa i Rikshandboken, sök på: främja goda matvanor. På Livsmedelverkets hemsida finns riktlinjer kring kost för Spädbarn, Barn 1-2 år och Barn över 2 år. Den här texten beskriver det lokala arbetet runt hälsosamtal med familjer med barn i åldern 18 månader och med barn vid 3 års ålder, samt hälsosamtal vid behov när vi upptäcker ett avvikande BMI. För att mer strukturerat lyfta frågor kring goda mat- och aktivitetsvanor finns ett antal verktyg som kan underlätta hälsosamtalen med föräldrarna. Dessa är: Affisch om barnets/familjens mat- och rörelsevanor som finns att sätta upp i väntrummet på BVC. Förhoppningsvis väcker affischen nyfikenhet och inspiration hos föräldrarna och leder till diskussion med BVC-personalen kring innehållet i affischen. Tre frågeformulär till föräldrar med samma tema att användas vid 18-månaders- och 3-årsbesöket som ett samtalsunderlag, samt att användas om vi upptäcker barn med avvikande BMI. Genom att se hur föräldrarna besvarat frågorna i formulären får BVCsjuksköterskan en bra uppfattning om vilka levnadsfaktorer som fokus bör ligga på. Frågeformuläret är endast en hjälp till ett bra samtal och kan kasseras/tuggas efter besöket. Bildmaterial (A4- plansch och A5-bilder, laminerade) med utgångspunkt från affischen kan användas som ett alternativ eller komplement vid hälsosamtalen, samt en Lathund för BVC-sjuksköterskan med tips på bra mat och goda vanor. Bilderna kan med fördel användas i föräldragrupper men också vid enskilda samtal. Vid språksvårigheter kan bildmaterialet vara till god hjälp och användas i stället för frågeformulär. Hälsosamtal vid 18 månaders ålder Vid 18-månadersbesöket är det ett lämpligt tillfälle att samtala om kost och rörelsevanor. De flesta barn äter nu huvudsakligen familjens mat och många barn har börjat förskolan. Fokus i samtalet ska vara utifrån en hälsofrämjande syn, och att bekräfta och stärka föräldrarnas förmåga att ta mer kontroll över det som påverkar hela familjens hälsa. Se Lathund för hälsosamtal kring mat- och aktivitetsvanor (varje BVC-sjuksköterska har fått ett ex). Frågeformuläret som finns för 18-månadersbesöket (sid 3) kan skickas hem tillsammans med kallelsen. I formuläret ombeds föräldrarna fundera över och besvara frågorna och formuläret tas med vid besöket på BVC. Alternativt kan föräldrarna fylla i formuläret på BVC. Vid samtalet kan A4- planschen användas enbart eller som ett komplement. 1

Hälsosamtal vid 3 år Barnet är nu lite större och har troligtvis provat på all sorts mat, kanske hittat sina favoriter och har synpunkter på vad som är gott och inte gott. Barnet är troligtvis mer aktivt och har börjat leka rollekar med andra barn. Samtalet vid 3-årsbesöket följer riktlinjerna som vid 18-månadersbesöket. Frågeformuläret (sid 4) kan skickas med kallelsen till familjen, alternativt fyller föräldrarna i frågorna på BVC. Även vid detta besök kan A4-planschen användas enbart eller som komplement till frågeformuläret. Här kan svaren från föräldrarna ge tips till dig som BVC-sjuksköterska om vad som är viktigt att samtala om. Hälsosamtal när vi upptäcker barn med avvikande BMI I en basmätning av BMI bland länets 4-åringar vid årsskiftet 2010/2011 visade resultatet att cirka 16 % var överviktiga eller feta. Det innebär att vi inom barnhälsovården då och då träffar på barn med förhöjt BMI. Enligt det regionala Vårdprogrammet för övervikt och fetma bland barn och ungdomar är barnhälsovårdens ansvar vårdnivå 1, se länk: http://www.ltv.se/imagevault/images/id_20049/scope_0/imagevaulthandler.aspx Vårt uppdrag är: Generell primärprevention Uppmärksamma barn med okomplicerad övervikt (barn och föräldrar utan riskfaktorer), ISO-BMI 25-30, för att bromsa eventuell BMI-acceleration som kan leda till fetma. Åtgärder vid okomplicerad fetma (barn och föräldrar utan riskfaktorer), ISO-BMI 30, i minst 6 månader. När ett barns tillväxtkurva visar på ett förhöjt BMI (25-30 eller mer) bör föräldrar/vårdnadshavare erbjudas ett uppföljande hälsosamtal utan barnets närvaro. Använd frågeformuläret Åtgärd (sid 5) och be föräldrarna besvara det och ta med det vid kommande samtal. Frågeformuläret kan bidra till ett bra samtal med föräldrarna. Foldern Bra mat lekande lätt lämnas som ett hjälpmedel till föräldrarna. Se även Lathund för hälsosamtal kring... Följ därefter barnets vikt, längd och BMI-utveckling var tredje månad i minst 6 månader. Syftet är i första hand att få den accelererande viktökningen att stanna av. Läs mer om BMI i Rikshandboken under rubriken Metoder på BVC, Barns tillväxt 0-6 år, Tillväxtkurvor och BMI på BVC. Lathund för hälsosamtal kring mat- och aktivitetsvanor Lathunden är tänkt som ett stöd för BVC-sjuksköterskan att underlätta och starta upp hälsosamtalen. Den utgår från bilderna på A4- planschen Goda och lustfyllda mat- och aktivitetsvanor. Under varje rubrik finns lite fakta samt några frågor och för vissa bilder även tips för föräldrarna. Här är det viktigt att samtalet sker i god MI-anda så att vi inte kommer med pekpinnar. Samtalsmetoden MI, Motivational Interwieving, lämpar sig bra i barnhälsovårdens möten med föräldrar. Metoden bygger på aktivt lyssnande, utforskande av föräldrars mål och värderingar, empati, respekt och en tilltro till deras förmåga att göra förändringar vid behov och som är överkomliga för familjen. Öppna frågor, Utforska Erbjuda Utforska samt Sammanfattningar/reflektioner är bra hjälpmedel i samtalen. 2

Hälsosamtal om levnadsvanor (18 mån, allmänt) BVC: Barnets namn: Vid besöket på BVC kommer vi att samtala om ditt barns mat och rörelsevanor. 1. Brukar familjen äta tillsammans? Hur är ditt barns matlust? 2. Vad brukar ditt barn äta en vanlig dag? 3. Vad brukar ditt barn dricka till måltiden och mellan måltiderna? 4. Vem bestämmer vad ditt barn ska äta? 5. Har ditt barn upptäckt godsaker (t ex kakor, kex, glass eller godis)? ja nej RÖRELSEVANOR/AKTIVITET 6. På förskolan - hur ofta vistas ditt barn ute? 7. Hemma - hur ofta vistas ditt barn ute? 8. Hur tänker du kring skärmtid/tv-tittande, surfplatta och mobil för ditt 18 månader gamla barn? EGNA TANKAR KRING AKTIVITET VID 18 MÅN ÅLDER 3

Hälsosamtal om levnadsvanor (3 år, allmänt) BVC: Barnets namn: Vid besöket på BVC kommer vi att samtala om ditt barns mat och rörelsevanor. Vi kommer också att tala om dina/era tankar kring alkohol. 1. Brukar familjen äta tillsammans? Hur är ditt barns matlust? 2. Vad brukar ditt barn äta en vanlig dag? 3. Vad brukar ditt barn dricka till måltiden och mellan måltiderna? 4. Vem bestämmer vad ditt barn ska äta? 5. Hur ofta äter ditt barn kakor, kex, glass, godis, snacks eller liknande? RÖRELSEVANOR/AKTIVITET 6. På förskolan. Hur ofta leker ditt barn ute? 7. Hemma. Hur ofta leker ditt barn ute? 8. Hur mycket tid uppskattar du att ditt barn sitter stilla varje dag vid TV, dator, surfplatta, mobil? dagligen flera ggr/vecka 30 minuter 1 timme 1 gång/vecka el. mer sällan aldrig 2 timmar 3 timmar TANKAR OM ALKOHOL - Hur tror du/ni barn reagerar när de är tillsammans med vuxna som är påverkade av alkohol? - Vilka tankar har du/ni kring alkohol och föräldraskap? 4

Hälsosamtal (Åtgärd) Ditt barn: Född: Vid besöket på BVC kommer vi att samtala om barnets matvanor och diskutera livsstilsfrågor. 1. Hur är ditt barns matlust? 2. Vilka måltider äter ditt barn under en dag? Hemma Förskola/familjedaghem Kvällsmål Nattmål 3. Hur ser matintaget ut en vanlig dag? Specialkost (vegetariskt, vegankost eller annan kost) 4. Vad ger du ditt barn att dricka? vatten juice/nektar mjölk saft/läsk 5. Vem bestämmer vad barnet ska äta? VECKOUTRYMME 6. Hur ofta får ditt barn söta kakor, kex, glass, godis, snacks eller liknande? LIVSSTILSFRÅGOR dagligen flera ggr/vecka 1 gång/vecka 1-2 ggr/mån, el. mer sällan aldrig 7. Hur ofta leker ditt barn ute på förskolan? 8. Hur ofta leker ditt barn ute hemma? 9. Hur mycket tid uppskattar du att ditt barn sitter stilla varje dag vid TV, dator, surfplatta, mobil? 30 min 1 timme 2 timmar 3 timmar 10. Vad tycker ditt barn om att göra tillsammans med dig en vanlig dag inomhus, utomhus? 5