Utredningsförfarande vid alkohol- och drogproblem. Utredning av alkohol- och drogproblem

Relevanta dokument
Välkommen till ADDIS Recertifiering

Välkommen till ADDIS Recertifiering

Utredning av alkohol- och drogproblem

Välkommen till ADDIS utbildningen!

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Välkommen till ADDIS utbildningen! ADDIS Alkohol- & drodiagnosinstrum ent. Att arbeta evidensbaserat

Utredning av alkohol- och drogproblem

Välkommen till ADDIS utbildning!

Screening och utredning av drogproblem

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

Välkommen till Fördjupningen!

Vad är nationella riktlinjer?

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Inledning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Spice. Knark från cyberrymden Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Orientering om diagnosinstrument

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Riskbruk, missbruk och beroende

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Alkoholberoende, diagnos

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

Riskbruk, missbruk och beroende

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Remiss. Översyn vårdprocess tillnyktring

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

3-månadersuppföljning

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Dagens program! Välkommen till! ADDIS-Ung Recertifiering!! ADDIS Net 2.0!

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Nätdroger bland unga

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva)

Beroende och psykisk samsjuklighet

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare ,

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Medicinsk cannabis Vad är det? Behövs det?

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Slutenvårdsregistrering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.

Välkommen till. ADDIS Recertifiering. Dagens program. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Utredning av alkohol- och drogproblem

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Dahl & Dahl preventions- & beroendecenter AB! Olaigatan 21, Örebro!

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Screening, diagnostik och utredning

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Bruket av ANT under senaste året (%)

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

Transkript:

LOB Lagen om omhändertagand e av berusade personer m.m. (1976:511), förkortat LOB, är en svensk lag, som ger polisen och ordningsvakt rätt att omhänderta en berusad person, som inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för sig själv eller andra. Lagen är en skyddslag och är till för att den berusade personen inte ska orsaka sig själv eller andra någon skada. 19 jan 2017 Uppföljning av satsning för förbättrade stöd- och behandlingsins atse r vid omhändertagande av berusade personer Regeringens beslut Regeringen ger Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys i uppdrag att följa upp resultatet av regeringens satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagand e av berusade personer enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer (LOB) (dnr S2014/02933/ FS T). Myndigheten ska vidare bidra till att erfarenheterna från utvecklingsarbetet sprids. Bakgrund Målet med denna treåriga satsning är att få till stånd en tydlig och varaktig praxisförändring så att betydligt färre personer förs till arresten för att i stället omhändertas av vården så att fler kan fångas upp för fortsatta stöd- och behandlingsinsatser. Detta är särskilt angeläget då barn under 18 år omhändertas. Närmare om uppdraget Regeringen bedömer att det är angeläget att följa upp resultatet av satsningen utifrån dess mål Uppföljningen bör omfatta vårdgivarnas erfarenheter av att ta hand om de personer som Polismyndigheten för till en vårdinrättning samt förutsättningar för att fånga upp personer med behov av fortsatta stöd- eller vårdinsatser med särskild analys av arbetet med barn och unga Utredning av alkohol- och drogproblem Utredningsförfarande vid alkohol- och drogproblem Metoder för screening, diagnostik och vårdplanering Screeninginstrument ( AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument (ASI, DOK) 1

Screening är grovsortering Snabb Billig Krävs inte mycket utbildning Validerad Skapar möjlighet att ge information/kunskap till den som deltar Syftet är att skilja den som inte har problem från den som har någon sorts problem Screening alkohol och andra droger Frågor Lab. test Intuition CAGE AUDIT DUDIT GGT ASAT ALAT MCV CDT/Peth Urinanalyser Salivtester Steget efter screening Om en person önskar utreda sina problem med alkohol eller droger eller om AUDIT, eller DUDIT visar att det finns problem Steget efter screening är att utreda problemet, t.ex. om beroende föreligger eller möjligen skadligt bruk. Därefter bör även individens angränsande hjälpbehov utredas. eller om biologisk screening visar detta Diagnostiska bedömningar Att fastställa tillståndet, så att man kan bestämma vidare insatser. Att informera klienten/patienten så att han/hon förstår allvarlighetsgrad och ev. behov av vård. Genom att använda sig av diagnoskriterier banar man vägen för klar kommunikation mellan alla som arbetar inom alkohol/drogområdet inkl. forskare. Diagnostiska bedömningar Diagnostik ger individen kunskap om sina problem Diagnos kommer från grekiskans delad kunskap ; ett gemensamt utforskande av ett problem av behandlare och patient tillsammans Använt på detta sätt diagnos i dialog är det en av de mest verksamma motivationsmetoderna Oetiskt att behandla utan att veta vad man behandlar Se ex. Erickson, Carlton K. W.W. Norton & Company, New York 2007 2

ADDIS Alkohol - & drogdiagnosinstr um ent ADDIS är baserad på de två internationella diagnossystemen ADDIS är rekommenderat av Socialstyrelsen och återfinns i de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården (2015). ICD-10 International Classification of Diseases and Related Health Problems, 1993 DSM-5 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 2013 ADDIS Validitet Sveriges första instrument för att diagnosticera spelberoende! Under våren lanserar Dahl & Dahl speldiagnosinstrumentet GAMES. Ett verktyg som utreder spelberoendeproblematik i enlighet med diagnoskriterierna i ICD-10 och DSM-5. Games är ett helt datoriserat och webbaserat system som kan användas på ett flertal olika digitala plattformar, datorer såväl som surfplattor, samt stödjer flertalet olika operativsystem. För dig som föredrar att standardiserade intervjuer genomförs med papper och penna finns instrumentet även som ett utskrivningsbart PDF-dokument. En GAMES interv ju tar c irk a 30-45 minuter att genomföra. När intervjun väl är klar överförs alla svaren automatiskt till en ICD-10 och DSM-5 checklista, en spelberoendekurva (livstidskurva innehållande negativa konsekvenser av spelande) samt automatiskt genererad text som hjälp vid skrivande av bakgrundstext. En digital manual för handhavandet av systemet med tydliga riktlinjer kommer att finnas tillgänglig. Alkoholfrågor na visar god konstrukt validitet, diskriminant validitet och intern konsistens, även specifikt på kriterienivå och separat för kön (Gerdner, 2009). Ämneslista som konstruktivt stöd vid anamnestagning ger mer information, är snabbare att genomföra och enkel att administrera (Monwell, 2013). ADDIS säkerställer en god standard för diagnostiska bedömningar avseende substansrelaterad problematik (Gerdner, 2014). ADDIS har en utmärkt intern konsistens och en hög test-retest korrelation (Gerdner, 2015). ADDIS intervjuformulär är uppdelat enligt följande: Allmänt: 5 frågor Stress: 19 frågor Ångest: 7 frågor PTSD 5 frågor Depression: 11 frågor Koffein, nikotin, mat och spel: 13 frågor Alkohol- och droger: 65 frågor Totalt: 125 frågor 3

Nya bruksmönster sprids snabbt, och intag av flera droger samtidigt (blandberoende) förekommer allt mer. Detta leder till samsjuklighet, kognitiva komplikationer och ökad risk för för tidig död. Det är därför av stor vikt att identifiera de droger en person använder och har använt. Olika droger ger olika specifika skador och bör identifieras för att kunna erbjuda relevant behandling. Fråga nr. Alkohol Sömn-/lugnande Opioider Cannabinoider Centralstimulantia Ecstasy Kokain Hallucinogener Lösningsmedel Annat Blandat Id: Uppsala 26/1-2018 Datum: 2017-10-02, Intervjuare: Börje Dahl A = Aktuell, L = Livstid, A1 = En gång under senaste året Diagnosen beroende kräver minst 3 aktuella symptom utspridda i 3 av de 6 beroendekriterierna. 1. En stark önskan/känsla av tvång att ta drogen 41 A 41 Tankemässig koncentration 42 42 Säkrar tillgängligheten 43 A A 43 Tvångsmässig använd 34 A A 34 Använt mer än tänkt/föreskrivits 35 A A 35 Längre än avsetts 44 A 44 Misslyckat försök att kontrollera 45 A A 45 Oförmåga att minska/sluta 2. Svårt att kontrollera användning: Mängden, Tidpunkten eller att sluta 3. Abstinensbesvär 74 A 74 Abstinensbesvär 75 75 Skakningar 76 A 76 Användning för att lindra/undvika abstinensbesvär 77 77 Hallucinationer/allvarlig förvirring 4. Tolerans 21 A 21 Ökad mängd 24 A 24 Hög alkoholkonsumtion 37 A A 37 Ökad tolerans 17 A 17 Frekvent drickande 26 A 26 Frekvent användning 36 A A 36 Alkohol/drogperioder 5. Offrar andra nöjen och intressen p g a användning/använd tid att komma åt drogen/hämta sig 46 A A 46 Minskat/slutat med aktiviteter/intressen 47 A A 47 Försummat planerade aktiviteter 48 A 48 Frånvaro från skola/jobb 49 49 Försummat arbete 50 A 50 Användning/återhämtning större delen av dagen 51 A 51 Drogcentrerat liv 73 L 73 Mindre tid för familjen 40 A 40 Minnesluckor/blackouts 52 A 52 Minnes-/koncentrationsproblem 53 A 53 Känslomässiga problem 71 A 71 Relaterade hälsoproblem 6. Fortsatt medveten användning trots uppenbara negativa konsekvenser 72 72 Bruk trots vetskap om fys/psyk problem 22/6 0/0 0/0 9/4 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 4

En kontrollförlustsjukdom Beroende Beroendesjukdomen är ingen förkylning... brist i hjärnans kontrollsystem ca 10% av befolkningen sårbar (alkoholberoende) man ärver ökad sårbarhet för beroende men inte beroendet i sig Beroende ur ett multifaktoriellt perspektiv Bio Psyko Socialt Biologi Dopamin Är budbärare till hjärnans belöningssystem Alkohol, narkotika och nikotin frisätter dopamin i belöningssystemet och framkallar känslor av eufori Arvid Carlsson upptäckte att dopamin fungerar som en signalsubstans i hjärnan en upptäckt som belönades med Nobelpriset i medicin år 2000 Beroende har en neurobiologisk grund Jörgen Engel, professor i farmakologi, Göteborg 5

Mesolimbiska dopaminsystemet Försöksexperiment: Vid sex: Fördubbling av dopaminfrisättning i basala fram hjärnan. En enda injektion av amfetamin: Tiofaldig ökning av dopamin. (Di Chiara och Imperato). Den kidnappadde människan. När samtliga beroendekriterier är uppfyllda, är den ena patienten den andra otäckt lik. I det skedet finns det med en drastisk formulering ofta inte så mycket kvar att se av patienten. Man ser i stället det fullt utvecklade beroendet. Markus Heilig ur Beroendetillstånd. Det krävs inte en krigare för att besegra beroendesjukdome n. Det som behövs är diagnostik och behandling som fungerar. 6

Behandling som bör rekommenderas enligt Socialstyrelsen MET KBT CRA Återfallsprevention 12 stegsbehandling SBNT ( Social behaviour network therapy) MATRIX Läkemedelsassisterad behandling Personellt boendestöd Case management Arbetslivsinriktad rehabilitering (IPS) John R Kelly PhD. Harvard University Metastudie Det tar i genomsnitt 4 5 år från det att ett beroende etablerats intill dess att en människa söker hjälp. Det tar cirka 8 år innan hen kan uppvisa en sammanhållen drogfrihet/nykterhet under ett helt år. Det tar ytterligare 4 5 år innan återfallsrisken har sjunkit till under 15 %. Tid för tillfrisknande pendlar alltså mellan 16 och 18 år. I realiteten får den beroende människan några veckor på behandlingshe m, i bästa fall, och kanske ett, max två års eftervård. Nästan som om det vore en förkylning... Nya psykoaktiva substanser ( nätdroger ) RC Nätdroger NPS XTC - MDMA PMMA Para metoxy metamfetamin Superman Fenetylaminer 3, 4 CTMP Tryptaminer - hallucinogener Syntetiska katinoner- MDPV, mefedron 4 mec krabba räka Dissociativa droger Diphenidine Nya bensodiazepiner norfludiazepam Nya opioider - karfentanil Spice syntetiska cannabinoider http://www.can.se/ 7

Narkotikaklassningar 2017-12-12 It s a fine line between being high and being dead... Cyklopropylfentanyl, 4-fluoroisobutyrfentanyl (4F-iBF), Tetrahydrofuranfentanyl (THF-F) Metoxiacetylfentanyl som alla tillhör gruppen syntetiska opioider. Källa: Folkhälsomyndighetens hemsida Spice Flashback 2017-08-15 Ja det är ju dessa 2 som gäller nu har bara testat fenixen och den är det tryck i det vill jag lova. Påminner stqrktt om en blandning mellan Ab-Fubinaca och BB-22. Första h olkarna är du rätt med i matchen sen sover du som ett barn. Atn är inte alls lika hems som på fubinaca men toleransen går upp relativt snabbt. Känns inte giftig eller så heller så där påminner den om BB-22 kraftigt påslag mebbinte för kraftigt sen sitter den ni 1-1,5 timme också. Ni som testat den andra pinacan hur är den vad jag läst så ska den va mildare men jag föredrar Fenix ändå lite dyrt och synd natt den inte finns i pulverform men men. 250 döda på två år fentanylet fortsätter att skörda liv (SVT Nyheter 14 juni 2017) Tre person er i Härn ösan d har dött efter överdoser av narkotika inom loppet av ett par veckor. Polisen misstänker att samtliga tagit den syntetiska opiaten fentanyl. ( SVT Nyheter /Västernorrland 2017 30 oktober 2017) 8

We are trying to get marijuana reclassified medically. If we do that, we ll be using the issue as a red herring to give marijuana a good name. Keith Stroup, (NORML) talks on pot issues Emory University, February 6,1979 (källa:national families in action website 1mars 2012) Källa: Dina pengar.se 22 januari 2018 9

Först Fredagsjoint sedan slutenvård. Svenska Dagbladet redovisar statistik från Socialstyrelsen som visar att allt fler ungdomar vårdas för psykoser. En utveckling som oroar, enligt Göran Ryde n, verksamhetschef för Norra Stockholms psykiatri. Antalet unga mellan 15 24 år som slutenvårdats för psykisk störning orsakad av cannabis eller av flera droger i kombination har fördubblats sedan 2005 (källa Hela Hälsingland.se 2017 11 08) Legalisering av marijuana verkliga fakta. Inte ideologi. Kort sammanfattning av The legalisation of marijuana in Colorado the impact, en rapport sammanställd från en av Vita husets High intensity drug trafficking areas/ Rocky Mountain. Rapporten jämför, där det är möjligt, tre olika epoker av Colorados legaliseringshistoria: 2006 2008: Den medicinska marijuanarörelsens förkommersiella era. 2009 nutid: Eran av kommersialisering och expansion för medicinsk marijuana. 2013 nutid: Den rekreationella marijuananrökningens era. UNGDOMAR upp till 18 år Siffrorna för marijuanaanvändning senaste månaden ökade med 12 % mellan 2013 2015. Den senaste mätningen (2014-2015) visar att Colorado toppar statistiken gällande marijuanarökning den senaste månaden. Colorados siffror är 55% högre än det nationella genomsnittet. TRAFIK Marijuanarelaterade dödsfall med en förare som testats positivt för drogen mer än fördubblades, från 55 döda 2013, till 123 döda 2016. SJUKVÅRD Den årliga siffran för marijuanarelaterade sjukhusbesök ökade med 35 % efter tillåtande av rekreationellt rökande ( 2011-2012 vs 2013-2015) Årliga marijuanarelaterade inläggningar på sjukhus ökade med 72 % efter tillåtande av rekreationellt rökande ( 2009-2019 vs 2013-2015). BROTTSLIGHET 2016: 3,5 ton beslagtagen marijuana. 47108 beslagtagna marijuanaplantor. Marijuana från Colorado såldes vidare till 29 olika delstater. RELATERADE DATA Colorados årliga skatteintäkter från försäljning av marijuana uppgick till 0.8 % av delstatens årliga budget. I juni 2017 fanns 491 affärer som sålde marijuana. 392 Starbucks 208 Mc Donalds. 10

Kontakt Dahl & Dahl preventions- och beroendecenter Olaigatan 21, 703 61 Örebro Tele: 019 140 987 Mobil: 070 600 84 96 Webb: www.addis.se E-post: info@addis.se 11