Hemvården Kvalitetsrapport/egenkontroll 130701-140630 Oktober 2014 Ann- Louise Christensen Åsa Holmqvist, Camilla Kindahl Marie Wänglund Eva Sjöstedt

Hemvården Kvalitetsrapport/egenkontroll 130701-140630 Oktober 2014 Ann- Louise Christensen Åsa Holmqvist, Camilla Kindahl Marie Wänglund Eva Sjöstedt

2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg... 3 2. Intern kvalitetsrevision... 4 2.1 Säkerställa TES-loggen... 4 2.2 Granskning resultat Palliativregistret... 4 2.3 Granskning uppföljning av beslut... 5 2.4 Granskning uppföljning av genomförandeplaner... 5 2.5 Granskning livsmedelshygien särskilt boende... 6 3. Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter... 6 3.1 IVO tillsyn Billingshälls hemtjänst... 6 3.2 IVO tillsyn Korttidsenheten... 6 3.3 AMV inspektion personförflyttningar... 6 3.4 Ernst och Young revision systematiskt kvalitetsarbete Hemvården... 7 4. Brukarundersökningar, lokala... 7 4.1 Balansträning... 7 4.2 VILA... 7 4.3 Korttidsenheten... 7 4.4 Hemrehab... 8 5. Brukarundersökningar, nationella... 8 6. Nyckeltal... 9 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser... 9 6.1.1 Öppna jämförelser... 9 6.1.2 KKiK... 10 6.1.3 Medborgarundersökning... 10 6.2 Lokala nyckeltal... 10 6.2.1 Nyckeltal i bokslut... 10 6.2.2 A Anhörigstöd... 11 6.2.2 B Förebyggande verksamhet... 11 7. Ständiga förbättringar... 11 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare... 11 7.1.1 Åsikt Kävlinge... 11 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen... 12 7.2.1 Avvikelser... 12 7.2.2 Lex Sarah... 13 7.3 Patientsäkerhetsberättelse... 13 8. Samverkan... 13 9. Kompetensförsörjning... 14 10. Sammanfattning... 15

3 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Hemvården har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom hemvården. Årets version omfattar tidsperioden 130701-140630. Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av hemvårdschef, teamchef, MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), ITsamordnare samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granskningar av att säkerställa TES-loggen resultat Palliativregistret uppföljning av beslut uppföljning av genomförandeplaner, samt livsmedelshygien särskilt boende. Den externa tillsynen innehåller i år fem olika tillsyner och revisioner. För varje lokal brukarundersökning har det gjorts ett noggrant urval av vilka målgrupper man vill nå, som inte redovisas separat i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Tanken är att vara restriktiv med egna, lokala brukarundersökningar, för att inte trötta ut vårdtagarna med flera olika enkäter att svara på. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket.

4 Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september 2014. Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig, när åtgärden ska vara klar och till vem resultatet ska redovisas. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Säkerställa TES-loggen Detta kapitel är även hemvårdens Interna Kontroll-uppdrag för 2014. TES-loggen skapar loggar från systemet för trygghetstelefon för att ge möjlighet till felsökning och eventuella åtgärder på systemet. Det interna kontroll-uppdraget bestod i att granska systemet samt ta fram rutin med handlingsplan för att säkerställa att TES-loggen kan kontrolleras av personal inom hemvården med täckning 24 timmar per dygn, alla dagar i veckan. Vid granskning har det några gånger skett avvikelser i form av att larmcentralen kopplats ner, och trygghetstelefonernas larm då ej gått fram som de ska. Konsekvensen för vårdtagarna har varit att de har fått vänta längre på hjälp.. Det har tagits fram en utbildningsplan för vårdpersonal som även innehåller praktisk träning i systemet. Detta kommer att genomföras för all personal inom hemvård ordinärt boende under hösten 2014. 2.2 Granskning resultat Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet med kvalitetsregistret är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Vårdpersonal besvarar en enkät med cirka 30 frågor som handlar om hur vården varit sista veckan i livet. Sedan använder personalen resultatet för att se vilken kvalitet som vården håller och vad som behöver förbättras. När förbättringar görs kan man använda resultat från Svenska palliativregistret för uppföljning. En granskning av inrapporterade dödsfall från Kävlinge kommun till Svenska Palliativregistret avseende variablerna smärtlindring, smärtskattning och efterlevandesamtal har genomförts. De

5 inrapporterade dödsfallen gäller hela Kävlinge kommun, och man kan inte urskilja personer som har dött och haft insatser från hemvården från andra dödsfall inom kommunen. Granskningen jämför resultaten våren 2014 med våren 2013. Resultat Den utförda smärtskattningen har ökat. Något färre andelar efterlevandesamtal har erbjudits. Något lägre andel personer har smärtlindrats. Analys och handlingsplan Kommer att presenteras våren 2015 efter att alla hemvårdens enheter har analyserat sina resultat. 2.3 Granskning uppföljning av beslut Syftet med granskningen var att undersöka i vilken utsträckning uppföljning av verkställda SoL (Socialtjänstlagen)-beslut inom hemvården görs. Uppföljning innebär att man efterfrågar den äldre personens uppfattning om hur behovet av stöd i det dagliga livet tillgodoses. I årets kommun- och enhetsenkät från socialstyrelsen (som publiceras i Öppna jämförelser och Äldreguiden) ställdes frågan hur många personer som hade verkställda SoL beslut den 3 september 2013 och fortfarande hade sådana beslut den 3 mars 2014. I denna grupp granskades sedan hur många som fått en uppföljning under halvårsperioden. Andelen uppföljda beslut var totalt 60%, som fördelade sig med 59% för ordinärt boende och 66% för särskilt boende. Under halvårsperioden då mätningen gjordes så visades sig att 60 % av det totala antalet vårdtagare fick en uppföljning.. Inom hemvården är riktlinjen att ett SoL-beslut följs upp vid ändrade behov eller minst 1 gång/år. 60 % får anses som ett bra resultat under en halvårsperiod och det verkar rimligt att målet skulle kunna nås med uppföljning av SoL-beslut minst 1 gång/år. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 2.4 Granskning uppföljning av genomförandeplaner Syftet med granskningen är att undersöka efterlevnad av rutin för genomförandeplan för hemvården och undersöka hur stor andel av vårdtagarna inom hemvården som har en aktuell genomförandeplan. I årets kommun- och enhetsenkät från socialstyrelsen (som publiceras i Öppna jämförelser och Äldreguiden) ställdes frågan hur många som hade en aktuell genomförandeplan inom ordinärt boende och särskilda boenden den 3 mars 2014 och underlaget är hämtat därifrån.

6 Andelen aktuella genomförandeplaner var totalt 95%, som fördelade sig med 94% för ordinärt boende och 98% för särskilt boende. 98% för särskilt boende är ett bra resultat. Förklaringen till det något lägre resultatet, 94%, inom ordinärt boende är att nya vårdtagare inte fått sin genomförandeplan upprättad ännu samt att genomförandeplaner i pappersform ännu inte blivit inskrivna i datoriserat system, vid datum för sökningen. För att säkerställa att ingen vårdtagare missas utan att det upprättas och registreras en genomförandeplan ska en regelbunden sökning göras i datoriserat system av den ansvariga enhetschefen. 2.5 Granskning livsmedelshygien särskilt boende Samtliga särskilda boenden utom Kullagården och Tallgården är besökta och granskade för att undersöka livsmedelshygienen. Måltidsutvecklarna har även granskat dagverksamheten Möllebacken och Rosen. Man har upptäckt en viss variation i kunskap och utförande gällande livsmedelshygien. En plan för utbildningsinsatser ska tas fram tillsammans med utbildningssamordnare. En uppdatering av aktuell kunskapsstatus görs vid medarbetarsamtalen. 3. Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter 3.1 IVO tillsyn Billingshälls hemtjänst Ärendet är avslutat från IVO och redovisat i Socialnämnden. Teamchef kommer att följa upp beslutade åtgärder med biståndshandläggarna. 3.2 IVO tillsyn Korttidsenheten Ärendet är avslutat från IVO och redovisat i Socialnämnden. Inga ytterligare åtgärder bedöms vara nödvändiga. 3.3 AMV inspektion personförflyttningar Ärendet är avslutat från AMV och redovisat i Socialnämnden. Inga ytterligare åtgärder bedöms vara nödvändiga.

7 3.4 Ernst och Young revision systematiskt kvalitetsarbete Hemvården Rapport och åtgärder är redovisade i Socialnämnden. Inga ytterligare åtgärder bedöms vara nödvändiga. 4. Brukarundersökningar, lokala 4.1 Balansträning Enkät till samtliga deltagare som har medverkat i balansträningen 130701 140630. Enkäten innehöll 9 frågor. 21 av 23 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 91%. Sammantaget visar undersökningen en stor nöjdhet hos deltagarna. På alla frågor utom två ligger svaren på medelvärden mellan 7,95 och 9,43, på en skala 1-10. 95% av de svarande skulle vilja fortsätta med balansträningen om möjlighet hade funnits, vilket tyder på att verksamheten är meningsfull. Balansträningen utvecklas kontinuerligt med exempelvis nya övningar. 4.2 VILA Enkät till anhöriga/närstående till samtliga personer som fått insats från VILA-gruppen (palliativ vård) och avlidit under perioden 130701 120630. Enkäten innehöll 11 frågor. 21 av 26 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 81%. Svarsfrekvensen har ökat med 19% sedan förra mätningen. Sammantaget visar undersökningen en mycket stor nöjdhet hos deltagarna. Svaren ligger på medelvärden mellan 9,6 och 9,9, på en skala 1-10. Garantera att foldern Livets sista tid delas ut till anhöriga/närstående, vid lämplig tidpunkt Ta fram en enkät som kan användas för alla enheter inom Hemvården. 4.3 Korttidsenheten Enkät till samtliga personer som vistats på korttidsenheten under perioden 130701 140630. Enkäten innehöll 9 frågor. 45 av 79 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 57%. Svarsfrekvensen har ökat med 28% sedan förra mätningen. Sammantaget visar undersökningen en mycket stor nöjdhet hos deltagarna. Svaren ligger på medelvärden mellan 7,59 och 8,2, på en skala 1-10.

8 Att genom olika åtgärder öka delaktigheten vid upprättande av genomförandeplan. Analys av effekter gällande mål och ekonomi för nya korttidsenheten/hemrehab. 4.4 Hemrehab Enkät till samtliga personer som avslutat sin rehabilitering under perioden 130701 140630. Enkäten innehöll 9 frågor. 93 av 106 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 88%. Sammantaget visar undersökningen en mycket stor nöjdhet hos deltagarna. Svaren ligger på medelvärden mellan 8,8 och 9,7, på en skala 1-10. Analys av effekter gällande mål och ekonomi för nya korttidsenheten/hemrehab. 5. Brukarundersökningar, nationella Socialstyrelsen genomför en årlig nationell brukarundersökning till vårdtagare/brukare inom äldreboende och hemtjänst. Undersökningen genomfördes i maj 2013 och resultaten publicerades i december 2013 med enkätutskick till samtliga brukare inom hemvården i Kävlinge. Svarsfrekvensen för hemtjänst var 50% (77%), och för äldreboende 50% (67%). 2012 års siffror inom parentes, dvs en försämring av svarsfrekvensen. I de båda enkäterna finns två frågor som mäter sammantagen nöjdhet, vilka redovisas här. Hela undersökningen finns publicerad på Socialstyrelsens hemsida. Sammantagen nöjdhet (ganska nöjda eller mycket nöjda): Hemtjänst Riket Kävlinge 2013 88% 92% 2012 88% 93% Särskilt boende Riket Kävlinge 2013 80% 88% 2012 80% 89% Resultatet för hemvården i Kävlinge är mycket bra. Jämfört med riket ligger den sammantagna nöjdheten högre bland vårdtagarna i Kävlinge än riket både avseende särskilt boende och hemtjänst. En marginell sänkning av nöjdheten har skett, där man inte vet om den lägre svarsfrekvensen har haft för betydelse för resultatet.

9 En ny nationell brukarundersökning har genomförts av Socialstyrelsen under maj-juni 2014 som kommer att publiceras i oktober 2014. Resultat från nationell brukarundersökning äldre finns som en återkommande punkt på enheternas APT, för ett kontinuerligt arbete med identifierade förbättringsområden. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser 6.1.1 Öppna jämförelser I januari 2014 publicerades rapporten Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013 Rapporten gällde både hemtjänst och särskilda boenden och resultaten för Kävlinge är mycket goda. Resultat De områden där Kävlinge ligger högt på rankingen bland landets 290 kommuner är till exempel: Rehab efter stroke (plats 23) Trygghet särskilt boende (plats 11) Måltiderna är en trevlig stund (plats 4). De områden som fått något sämre resultat har analyserats och man kommer även att undersöka vad kommuner med bästa resultat har använt för strategier. Här krävs en analys i samverkan med primärvården, som har inflytande på en del av resultaten. Om rapporten Rapporten Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre bygger på flera olika datakällor. Indikatorerna hämtas framför allt ur Socialstyrelsens nationella brukarenkät. Uppgifter hämtas också ur nationella kvalitetsregister, läkemedelsregistret samt olika enkäter till kommunerna. I rapporten presenteras resultaten för 37 indikatorer som belyser kvalitet, hälsa och effektivitet utifrån olika perspektiv och områden. I årets rapport redovisas även 14 strukturella bakgrundsmått utan några jämförelser mellan kommunerna. De handlar bland annat om kommunens kostnader, omfattningen av kommunens insatser och de äldres allmänna hälsotillstånd och psykiska välbefinnande. I publikationen finns tabeller för samtliga indikatorer, som går att jämföra med riket och länet. Jämförelserna är färgsatta så att grönt betyder att kommunens värde hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden i förhållande till de andra kommunerna. Rött får de 25 procent av kommunerna med sämst värden och gult gäller för de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan. Man kan även se de 290 kommunernas ranking för de olika indikatorerna. Läs mera om Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre, på Socialstyrelsens webbplats. De områden som kräver utveckling är framför allt frågor som berör samverkan mellan kommun, primärvård och slutenvård kring de mest sjuka äldre. För dessa områden finns en gemensam handlingsplan framtagen i samverkansforumet Ledningskraft.

10 6.1.2 KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2013 arbetade över 200 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Resultat Den senaste undersökningen publicerades i januari 2014. Hemvården redovisas i fyra olika mått: 1. Väntetid till äldreboende- klart bättre än medel. 2. Serviceutbud på särskilda boenden klart bättre än medel 3. Antal vårdare per kund inom hemtjänst medelbra resultat, samma nivå som 2013 4. Serviceutbud inom hemtjänst bland de bästa resultaten i jämförelsen. Avseende antal vårdare per kund inom hemtjänst kommer studiebesök att göras i kommuner med bästa resultat, för att hämta kunskap och utvecklingsidéer. 6.1.3 Medborgarundersökning Kävlinge kommun har som en bland 119 kommuner valt att delta i Medborgarundersökningen genom Statistiska Centralbyrån (SCB). Resultatet har i augusti 2014 presenterats på kommunens hemsida med länk till hela publikationen. För perioden finns resultat publicerade våren 2012, våren 2013 och våren 2014. Undersökningen vänder sig till ett slumpmässigt urval av medborgare, och är således inte en brukarundersökning utan en attitydundersökning. Resultat I undersökningen finns en fråga som gäller äldreomsorgen. Kävlinge låg vid alla tre mätningarna mycket bättre än genomsnittet bland de deltagande kommunerna. Arbeta för sociala aktiviteter och uppmärksamma behov för äldre. Arbeta enligt framtaget kundlöfte för Hemvården. 6.2 Lokala nyckeltal 6.2.1 Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här.

11 6.2.2 A Anhörigstöd Anhörigstöd Under mätperioden 130701 140630 har 106 anhöriga tagit del av de erbjudanden som går ut i Anhörigbrevet, vilket är ett mått på hur många anhöriga som får ett icke biståndsbedömt stöd. Detta är en utveckling sedan starten 2010 med 46 anhöriga. Anhörigstödet ges i många olika former som t ex anhörigcirklar, anhöriggrupper, avlastning, demensutbildning, föreläsningar, anhörigcafé och flera andra må-bra -aktiviteter. Ta fram en långsiktig plan för olika stödformer inom Hemvården. 6.2.2 B Förebyggande verksamhet Socialnämnden har beslutat att sänka åldern på målgruppen till 75 år. För att alla ska få ta del av informationen pågår fortfarande arbetet med att ge personer födda mellan 33-38 sin information (cirka 396 personer). Till dessa kommer ytterligare de som är födda året 1939 (cirka 212 personer). Liksom tidigare är det främst personer som inte har någon kontinuerlig insats enligt SOL eller HSL som erbjuds förebyggande information, undantaget är de som har trygghetstelefon. 2012-2013 verksamhetsårs siffror anges inom parentes. Under redovisningsåret 2013-2014 har 276 (520) personer fått erbjudande om informationen. Arbetet med att erbjuda resterande personer sin information kommer att fortsätta nästa verksamhetsår. Av de 276 personerna har 48,2 % det vill säga 133 (238) personer accepterat erbjudandet. Av de 133 personer som tackat ja till informationen så har 22,5 %, det vill säga 30 stycken valt att få information i grupp medan resterande 77,5 %, 103 stycken fått personlig förebyggande information i sina hem. Inga ytterligare åtgärder bedöms vara nödvändiga. 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare 7.1.1 Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden.

12 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet. 7.2.1 Avvikelser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. Avvikelsegruppen som består av enhetschef för hemvård och handikappomsorg, MAS och ITsamordnare träffas regelbundet för uppföljning av registrerade avvikelser. De ger sedan en återkoppling till verksamheterna via ledningsgrupper och MAS-möten. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: o identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukarna o rapportera alla avvikelser, fel och brister o avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. Sammanfattning avvikelser 130701 140630 Hemvården har under mätperioden registrerat 436 avvikelser. Antalet avvikelser per 12- månadersperiod under de senaste åren har legat mellan 300-400 stycken. Liksom tidigare år utgör den största delen läkemedelshantering, men är samtidigt bara någon promille av det totala antalet överlämnade läkemedelsdoser per år. Avvikelsernas fördelning på var de uppkommit är 164 st inom ordinärt boende, 134 st servicelägenheter, 88 st särskilt boende och 50 st korttidsenheten och VILA. Förbättrande åtgärder under perioden Under perioden har ett förbättringsarbete gjorts med anledning av de avvikelser som rapporterats, för att förhindra upprepning av händelserna. Exempel på förbättrande åtgärder som vidtagits: Trygghetstelefon med både digital och analog funktion Kundlöfte, servicelöfte och värdegrundsarbete kring bemötande Karriärstjänster för undersköterskor med ansvar för vardagliga handledningsdiskussioner bland annat gällande avvikelsehantering och uppkomna avvikelser. Planerade förbättringar under kommande period Översyn och revidering av den gemensamma rutinen för Socialtjänstens avvikelsehantering pågår i syfte att vidareutveckla arbetet med ständiga förbättringar Hemvården kommer att undersöka marknadens digitala hjälpmedel för att förbättra området läkemedelsavvikelser Nytt system för egenkontroll inom Socialtjänsten tas fram, bland annat med en uppföljningsmetod för att säkerställa att avvikelserutinen följs.

13 7.2.2 Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. Sedan 140627 gäller reviderad rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter 130701 140630 Under perioden har 2 st Lex Sarah-rapporter gjorts av personal inom hemvården. Ingen av dessa två bedömdes vara av den allvarlighetsgraden, enligt lagstiftningen, att de skulle anmälas till IVO (inspektionen för Vård och Omsorg). Samtliga utredningar har redovisats som information till Socialnämnden under perioden. I varje individuell utredning tas fram eventuella behov av åtgärder på grund av händelsen. Upprepad information och utbildning till all personal ska enligt föreskrifterna göras regelbundet. 7.3 Patientsäkerhetsberättelse Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrift och allmänt råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, ska vårdgivare upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars för föregående kalenderår. MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) är ansvarig för att ta fram patientsäkerhetsberättelsen. Den senast publicerade patientsäkerhetsberättelsen är publicerad i mars 2014 och avser 2013. Här återfinns avsnitt som berör t ex avvikelser, Patientnämnden, Lex Maria, kvalitetsregisterna Svenska palliativregistret och Senior Alert samt övrigt patientsäkerhetsarbete. 8. Samverkan Hemvården samverkar på många områden både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Individsamverkan Individsamverkan reglerar i en riktlinje ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter Handikappomsorgen, Hemvården och Individ- och familjeomsorgen avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar, för att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Samarbetet sker på tre olika nivåer. Riktlinjen innehåller system för att identifiera och åtgärda eventuella brister i samverkan. I riktlinjen finns också en inbyggd rutin för årlig uppföljning och utvärdering av arbetet. I årets rapport daterad 140505 beskrivs att samarbetet har fungerat mycket bra och inga avvikelser i samverkan har inrapporterats till samverkansgruppen. Plan för kunskapsöverföring och kompetensutveckling har tagits fram. Återkommande information om riktlinjen till handläggare

14 kommer att ges. Informationsmaterial broschyr Stödinsatser för personer med psykiska funktionshinder är under framtagande. PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) Under 2013 startade Socialtjänsten (Individ -och familjeomsorgen, Hemvården och Handikappomsorgen) arbetet med regeringens handlingsplan och uppnådde Socialstyrelsens första grundkrav och prestationsmålen för år 2013, och blev också tilldelade utvecklingsmedel. För att Kävlinge kommun ska kunna ansöka om ytterligare PRIO-medel måste grundkrav och nya prestationsmål uppnås enligt Socialstyrelsens 2014 års överenskommelse. Under våren 2014 har ett fortsatt arbete pågått utifrån de prestationsmål (åtgärdsplaner) som redovisades till Socialstyrelsen. Kävlinge kommuns åtgärdsplaner med hänvisning till regeringens handlingsplan för PRIO 2012 2016, kommer att redovisas till Socialstyrelsen i november månad 2014. Ledningskraft De områden som kräver utveckling är framför allt frågor som berör samverkan mellan kommun, primärvård och slutenvård kring de mest sjuka äldre. För dessa områden finns en gemensam handlingsplan framtagen i samverkansforumet Ledningskraft. NPÖ och kommunal ehälsa Kommunförbundet Skåne har genom ansökan till SKL fått ta del av nationella medel för utveckling av kommunal ehälsa. Kommunförbundet Skåne har därmed åtagit sig att organisera och stödja regional samverkan och verka för att länets kommuner arbetar för att nå de nationellt angivna målen. Ett av målen är att ansluta sig som konsument till Nationell Patientöversikt (NPÖ), vilket genomfördes för legitimerad personal under mars månad. Ett annat mål som uppnåtts är att öka andelen personal med säker roll- och behörighetsidentifikation (SITHS-kort) inom socialtjänsten samt att planera för mobil dokumentation och åtkomst för legitimerad personal. Intresseorganisationer Kommunala pensionärsrådet (KPR)sammanträder 4 ggr/år och kommunalrådet är ordförande för mötena. Därutöver används KPR som referensgrupp för olika utvecklingsarbeten. En gång per år arrangerar Hemvården tillsammans med KPR en utbildningsdag KPR ställer frågor Hemvården svarar. 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning 2013-2014 avseende de tre verksamheterna; kostenheten, hemvården och handikappomsorgen. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även Allmänna råd för hemvården gällande kompetens och dessa stämmer väl överens med våra kravprofiler. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla tre verksamheterna, enligt fastställda utbildningsplaner. Fr o m detta år har hemvården haft den så kallade kompletterande utbildningen med i planen, dvs utbildningar som ska ges inom 2 år från anställning.

15 När det gäller området formell utbildning gjordes en mätning i juni 2013 som visade att hemvården hade 97,7% personal med adekvat utbildning, vilket är en mycket hög siffra. 40 undersköterskor har gått en nationell yrkeshögskoleutbildning, i syfte att nå en fördjupad kompetens inom fyra olika områden. Dessa områden är demens, palliativ vård, funktionsbevarande samt somatik (multisjuka). Utbildningen kommer att ge en ny befattning med nya ansvarsområden. Karriärssatsningen är en del i handlingsplanen för att säkra personal- och kompetensförsörjningen inom hemvården. Utvärdera den kompletterande utbildningen inom hemvården Se över sommarintroduktionens innehåll och upplägg Se över hur vi kan öka antalet svarande feriearbetare efter vecka 44 i utvärderingsenkät. Studera olika modeller för implementering av ny kunskap. 10. Sammanfattning Hemvården presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett omfattande arbete för att ge bästa möjliga stöd och omsorg till vårdtagare och närstående samt en genomgående stor brukarnöjdhet i de olika undersökningar som har gjorts. De analyser som har gjorts av materialet, och eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel.

Eva Sjöstedt Socialnämnden 046-73 90 10 eva.sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge www.kavlinge.se