Kollektivtrafik 2.0. Miljöpartiets plan för kollektivtrafiken i Stockholmsregionen

Kollektivtrafik 2.0 Miljöpartiets plan för kollektivtrafiken i Stockholmsregionen

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 2 Innehåll Miljöpartiets plan för kollektivtrafiken i Stockholmsregionen 1 1. Inledning 3 2. Förutsättningar och utmaningar 4 3. Satsningar perioden 2014-2025 8 4. Satsningar perioden 2026-2035 14 5. Utblickar mot 2050 16

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 3 1. Inledning Vår politik Vi ser ett behov av ny politik, att ta steget fullt ut för att på allvar visa åtgärder för att komma till rätta med trängseln i kollektivtrafiken, öka framkomligheten på vägarna, skapa fler tvärförbindelser och för att nå målet om fördubblad kollektivtrafikandel. Vi vill erbjuda stockholmarna en attraktiv och klimatsmart kollektivtrafik för hela länet. Åtgärderna bidrar dessutom till att uppfylla målet om en klimatneutral Stockholmsregion år 2030. Fram till 2025 vill vi investera i: 2026-2035 vill vi investera i: 5 nya tunnelbanesträckor 2 nya tunnelbanesträckor 5 nya tvärbanesträckor/spårvägar 8 nya tvärbanesträckor/spårvägar 21 nya linjer med bussbanor 4 nya bussbanor 9 nya båtpendellinjer 1 spårtaxisystem 4 uppgraderade stomnätslinjer i innerstaden Vår plan Miljöpartiet beskriver här hur vi vill att planen för utbyggd kollektivtrafiken i Stockholmsregionen ska se ut, på kort och lång sikt. Vi gör en kraftfull satsning på kollektivtrafiken fram till 2025, istället för att bygga fler motorvägar. Och vi visar en långsiktig plan till 2035 med utblick till 2050. För att klara behovet av fler bostäder och minska trängseln i kollektivtrafiken, måste planeringen göras samtidigt. Miljöpartiet visar här hur vi också kopplar ihop våra kollektivtrafiksatsningar med ett ökat bostadsbyggande. Hur detta blir verklighet För att lyckas behöver vi samverka på alla nivåer, kommuner, landsting och staten. Det måste ordnas framkomlighet för kollektivtrafik på statliga vägar och i Stockholms stad, delar som ligger utanför landstingets mandat. Detaljplaner för hållplatser, knutpunkter och spårdragningar måste fram i kommunerna. Sist men inte minst behövs ett tydligt modigt politiskt ledarskap. Arbetsprocessen Arbetet med att ta fram planen har skett i nära samverkan med våra lokala MP-avdelningar i länets 26 kommuner och Miljöpartiet tar i och med detta greppet om hela Stockholmsregionen. Förankring och process maj-sep 2012 - Remiss 1 med enkät till alla MP-avdelningar kommuner nov-mar 2012/13 - Seminarier och workshop, prioriteringar maj-sep 2013 - Remiss 2 till alla kommuner okt 2013 - Behandling av remissvar 8 nov 2013 - Utskick till Slgr, regionombud o gruppledare i kommunerna 24 24 nov 2013 - Regionmötet fastslår planen

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 4 2. Förutsättningar och utmaningar Fördubbling av andelen kollektivtrafikresor Hela kollektivtrafikbranschen i Sverige har antagit målet att fördubbla kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna. Det är en gigantisk utmaning eftersom trenden varit helt motsatt de senaste trettio åren. Men det är ett viktigt mål för att möta efterfrågan, minska koldioxidutsläpp och för att de samhällsekonomiska förlusterna av trängseln i trafiken ska minska. I Stockholmsregionen görs idag ca 80 procent av resorna i rusningstid och över innerstadssnittet med kollektivtrafik. Det är en unikt hög andel i Sverige, och givetvis väldigt positivt. Men vi har stora utmaningar när det gäller att få människor att välja kollektivtrafik för den stora mängden resor som görs på tvären i ytterstaden eller kranskommunerna, resor som utgör mer än 50 procent av alla resor i regionen. Vi har också stora utmaningar att få människor att välja kollektivtrafik för de många fritidsresor som görs lokalt. Alltför många av dessa resor görs idag med bil. Miljöpartiet vill med vår plan visa hur vi kan öka kapaciteten i kollektivtrafiken i närtid, främst i form av tvärförbindelser. Samtidigt som vi bygger ut tunnelbanan och satsar på fler tvärbanor som ger ännu mer kapacitet på sikt. Ekonomiska förutsättningar För att klara fördubblingsmålet räcker det inte att enbart bygga ut kollektivtrafiken. Det behövs också ekonomiska styrmedel, trängselskatter, som bidrar till att minska privatbilismen främst i storstadsregionerna, där trängseln är som störst. Vi menar att kollektivtrafiken har fått vänta alltför många år och måste nu prioriteras före vägutbyggnader. Det handlar om både säkerhet, kapacitet och kvalitet. Den stora investeringsvolymen innebär att landstinget kommer att behöva låna en stor andel kapital. En alltför hög skuldsättning strider inte bara mot landstingets ekonomiska regelverk, utan även mot Miljöpartiets mål om en långsiktigt hållbar ekonomi. Ökade kapitalkostnader och avskrivningskostnader, som en ökande andel lån innebär, påverkar driftsbudgeten negativt så att sjukvården och kollektivtrafiken riskerar att få sämre kvalitet på sikt. På sikt minskar soliditeten och skuldsättningen per invånare ökar. Statliga medfinansieringar är därför helt nödvändiga för att kunna klara åtagandet. En viktig grundförutsättning för att lyckas är också att de intäkter från trängselskatten som är bortlovade till Förbifart Stockholm, i stället kan användas till kollektivtrafiken. Det finns helt enkelt inte pengar till att bygga både Sveriges genom tiderna dyraste motorväg och samtidigt storsatsa på tunnelbana och annan kollektivtrafik. De partier som hävdar detta har inte kunnat visa hur det ska gå till, de luras helt enkelt. Förbifart Stockholm måste stoppas. Men trots Miljöpartiets ökade ekonomiska satsningar, måste även vi prioritera våra framtida investeringar. Därför är vårt motto bygga en kollektivtrafik som ger rätt kapacitet på rätt plats till rätt pris, med minsta möjliga miljöpåverkan och bra komfort för resenären.

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 5 En hållbar samhällsutveckling och fyrstegsprincipen Miljöpartiet vill koppla ihop kollektivtrafiksatsningar med ökat bostadsbyggande. Den senaste bedömningen av behovet av nya bostäder i Stockholmsregionen gjordes av Stockholms läns landsting 2012. Den fortsatt höga befolkningstillväxten gjorde att prognoserna för bostadsbyggandet i regionen kraftigt reviderades upp jämfört med RUFS 2010. Den nya bedömningen innebär att behovet av nya bostäder i regionen fram till 2030 bedöms vara mellan Låg 179 000 och Hög 319 000 bostäder. (I RUFS 2010 bedömdes behovet till Låg 174 000 och Hög 260 000 bostäder). 1 Flertalet av de Stockholmskommuner, som svarat på den nya upprevideringen, har tydligt angett att den viktigaste parametern för att nå målet om ett bostadsbyggande i intervallet Hög är att det satsas på kollektivtrafiken; i, till och mellan kommunerna. I vår plan motiveras därför en stor del av sträckningarna med det antal nya bostäder kommunerna åtar sig att bygga fram till 2030. Det är oerhört viktigt att bostadsbyggandet kommer igång, men det är lika viktigt att kollektivtrafiken planeras parallellt. Vår plan ger kommunerna tydliga signaler och skapar långsiktiga förutsättningar för hållbar samhällsplanering. Fyrstegsprincipen är en nationellt antagen metod att klassificera kapacitetsökning av infrastruktur. Fyra steg som i olika grad innebär en stegvis ökning av både kapacitet och kostnader. Vi vill här förklara hur Miljöpartiet ser på de fyra stegen för utbyggd kollektivtrafik. Det handlar om att hantera våra resurser varsamt och utnyttja både planeringsinstrumentet och ekonomi smartare. I detta arbete har vi från landstingets sida och den kommunala sidan olika roller. Även staten har en viktig roll i vår region eftersom så många vägar är statliga. Fyrstegsprincipen 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Källa: Trafikverket I första hand behöver våra resmönster förändras genom förändrad samhällsplanering. Att bygga bostäder i kollektivtrafiknära lägen är något som alltfler talar varmt för idag. Det är något som vi i Miljöpartiet drivit länge och det är ett synsätt som vänder en 50-årig trend helt om. Den hittills rådande planeringen har haft bilens framkomlighet i fokus. Det ska vi förändra genom att sätta framkomlighet för gångtrafikanter, cyklister och kollektivtrafik i fokus. Här har varje kommunpolitiker ett stort ansvar, genom det kommunala planmonopolet, att se till att detaljplaner och styrdokument skapar dessa förutsättningar. Men givetvis också landstingsnivån genom att samplanera kollektivtrafiken på ett smart vis. 1 Regional bedömning av behovet av bostäder i Stockholmsregionen fram till 2030, TMR, SLL

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 6 Därefter kommer insatser som optimerar redan existerande kollektivtrafik. Det innebär att med förhållandevis små medel utöka kapaciteten, exempelvis öka antalet avgångar. Det kan även handla om inköp av nya fordon som ökar kapaciteten. Det ansvaret ligger helt på oss i landstinget. En viktig detalj handlar om att öka service och kvalitet vid hållplatser, stationer och bytespunkter. Genom nya bussväderskydd med bra information, kringservice vid större bytespunkter som gör det enkelt att vardagshandla på vägen eller att göra det enklare att byta mellan olika färdslag är några enkla åtgärder som kommuner och landsting tillsammans kan göra för att hjälpa stockholmare att få ihop sitt vardagspussel. Att införa Bussbanor, stråk av sammanhängande bussfiler, föreslår vi som en tidig åtgärd. För att det ska bli möjligt krävs begränsade ombyggnationer på många statliga vägar, men även i innerstaden samt i andra kommuncentrum kommer åtgärder behöva genomföras. Där det är för trångt att införa egna körfält för bussen i båda riktningarna, skulle flexibla bussfiler kunna införas. Filer som med elektroniska skyltar byter riktning i rusningstid och därmed skapar en framkomlighet för bussen i rusningsriktning. Exempelvis kan Essingeleden och Södra länken vara intressant att testa på, i kombination med trängselavgifter. Idag finns inga möjligheter att resa kollektivt på dessa vägar, vilket vi tycker är synd. Det skulle skapa en möjlighet till förändrat resmönster och minska bilberoendet för många. Förutom bussbanor behövs bättre framkomlighet för stombussarna (Blåbussarna) i innerstaden så att en medelhastighet om 20 km/h inklusive hållplatsstopp kan uppnås. För att detta ska bli möjligt behöver kollektivtrafiken prioriteras på bilarnas bekostnad. Denna fråga äger Stockholms stad helt. Men vår plan är att det ska finnas god framkomlighet för fyra uppgraderade stombusslinjer i Stockholms innerstad. På längre sikt finns i planen att de uppgraderas till spårvägar. Vattenvägarna finns redan, men är till stora delar outnyttjade i Stockholmsregionen. Vi vill starta upp åtta nya båtpendellinjer. För att möjliggöra angöring vid fler bryggor och replipunkter behöver en bättre samplanering ske än idag. Många av de befintliga bryggorna och replipunkterna är i dåligt skick. Det saknas ordentliga vindskydd, toaletter och pausrum för förare. Det är även brist på P-platser och cykelparkeringar i tillräcklig mängd. Det är många olika markägare och behov av ett samlat ansvar finns. Miljöpartiet föreslår att landstinget ska få ett tydligare ansvar för en samlad planering. Att uppgradera tunnelbanan med nya signalsystem som möjliggör automatdrift är också en del som innebär begränsad ombyggnation. Nu när Röda linjen ska renoveras kommer Miljöpartiets krav på automatisering att genomföras. Detta innebär att kapaciteten ökas med 30 procent på Röda linjen när upprustningen är klar. Det sista och dyraste steget är nya investeringar i spår. Pendeltågen får äntligen fördubblad spårkapacitet genom Stockholm när Citybanan är klar 2017, men tunnelbanan har inte byggts ut sedan 1994, då Gröna linjen förlängdes en station till Skarpnäck. Det är därför hög tid att satsa på navet i Stockholms kollektivtrafik, med en kraftig utbyggnad med fler tunnelbanelinjer.

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 7 Bilda region Stockholm Vårt mål att fördubbla kollektivtrafiken förutsätter åtgärder i samtliga steg i fyrstegsprincipen, men de flesta av de förslag på sträckningar som finns i Kollektivtrafik 2.0 hamnar under steg 2-4. Det beror på att det regionala planeringsansvaret idag är uppdelat mellan Länsstyrelsen, kommunerna och landstinget. Länsstyrelsen ansvarar för att ta fram och fastställa Länsplanen, kommunerna har planmonopol som innebär att all samhällsplanering görs inom kommunens gränser, landstinget ansvarar för regional översiktlig planering och även för att tillhandahålla kollektivtrafik. Detta innebär att landstinget saknar mandat att på ett tydligt sätt driva på för att få samlad planering för cykelvägar över kommungränser, att kollektivtrafik och bostäder planeras samtidigt och att Länsplanens innehåll återspeglar de mål som landstinget fastställer för verksamheterna och för ekonomin. Vi vill bilda en region för att vi anser att landstinget ska ta över det regionala planansvaret från Länsstyrelsen eftersom vi menar att det är enda vägen att klara en hållbar och sammanhängande samhällsbyggnad. Vi ser de goda exemplen i Region Skåne och Västra Götalandsregionen där cykelstråk och sammanhängande bostads- och kollektivtrafikplanering är ett faktum. I båda dessa regioner har också både cykling och kollektivtrafikandelen ökat väsentligt de senaste åren, som ett tydligt resultat av ett samlat ansvar. Tillgänglig och attraktiv resa hela vägen Stockholmregionens invånare blir allt äldre och det ställer särskilda krav på Färdtjänsten men också på SL och Waxholmsbolaget. Det är av stor vikt att fortsätta det påbörjade arbetet med att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken så att fler med funktionsnedsättning kan resa med den allmänna kollektivtrafiken. Det ökar frihetsgraden för dem som idag är beroende av att beställa resan med färdtjänst i förväg, men det bidrar också till att de som även i fortsättningen kommer att behöva färdtjänst för sina resor kan ges ökat fokus och bättre service. Att modernisera hållplatser, knutpunkter och stationer är grunden för en tillgänglig och attraktiv resa med kollektivtrafiken. Och avgörande för att vi ska kunna locka fler att resa kollektivt.

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 8 3. Satsningar perioden 2014-2025 Tunnelbana Odenplan - Hagastaden - Arenastaden - Mörby C Ny förarlös tunnelbana som finns med i nuvarande MP-program, med förlängning till Mörby C. I det statliga förhandlingsförslaget ligger sträckan till Hagastaden där man planerar att bygga 5000 bostäder. Vi väljer att förlänga via Solna Station då det är en växande strategisk regional kärna där pendeltåg till Arlanda kan möta tunnelbana. I hela Solna finns planförutsättningar för att bygga 16 000 bostäder fram till 2030. Förlängningen till Mörby C ger efterlängtad tvärförbindelse i Nordost, en sträcka som idag trafikeras med biltrafik. Den nya tunnelbanan ökar förutsättningar att bidra till fördubblingsmålet och minska biltrafiken. Liljeholmen - Hornstull - Fridhemsplan - Odenplan Ger en ny spårkoppling över Saltsjö-Mälarsnittet som avlastar befintliga spår. Kopplar ihop olika tunnelbanelinjer och skapar nya bytespunkter som avlastar centrala delar. I Liljeholmen planeras 1500 nya bostäder och i Marieberg 1500 nya bostäder. Akalla - Barkarby station En välbehövlig förlängning som ger smart tvärförbindelse mellan tunnelbana och pendeltåg i norra Stockholm. Ligger också I förhandlingsförslag. Ökar förutsättningar att bidra till Att kollektivtrafiken byggs ut i Järfällaområdet innebär också att Järfälla kommun har en större chans att nå upp till målet om att bygga 15 000 nya bostäder fram till 2030. Kungsträdgården - Södermalm - Sjöstaden - Nacka En efterlängtad tunnelbanelinje som ger en kraftig kapacitetsökning till den växande ostsektorn. Ligger redan med i MP-budget och i förhandlingsförslag. Avgörande att få förbindelse till Södermalm som är en viktig målpunkt för Nackaoch Värmdöbor samt att få tunnelbana till Sjöstaden. Ökar förutsättningar att bidra till fördubblingsmålet och minska biltrafiken då många boende i ostsektorn arbetar i Solna och Kista. Förbättrad tillgänglighet till Nacka kommer att innebära att kommunen har möjlighet att ta ett större ansvar för bostadsutbyggnaden i regionen. 14 000 nya bostäder kan byggas i Nacka i och med den nya tunnelbanelinjen. Konvertering Grön linje 19 till Blå via Slakthusområdet - Gullmarsplan - Nackalinjen Smart sätt att öka kapaciteten på Gröna linjen samtidigt som en tvärförbindelse upprättas på södra sidan Stockholm. I Slakthusområdet planerar Stockholms Stad att bygga mellan 2500-3000 bostäder. Sträckan skapar en välbehövlig tvärförbindelse från östra delen av länet till den södra och kommer att öka förutsättningar att bidra till

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 9 Tvärbana Spårväg Syd etapp 1: Haninge - Flemingsberg - Älvsjö - Bandhagen - Hökarängen - Skarpnäck Efterlängtad spårdragning som är starten för att få tvärförbindelse på Södertörn. Sträckan ända till Bollmora i Tyresö vill vi starta upp med Expressbussar innan spåren kan byggas helt klart. Ökar förutsättningar att bidra till fördubblingsmålet och minska biltrafiken, med minskade koldioxidutsläpp som följd. En förbättrad infrastruktur på Södertörn kommer också att öka områdets attraktivitet, vilket möjliggör byggandet av fler bostäder i de båda kommunerna Haninge och Huddinge. Tillsammans bedöms kommunerna kunna bygga 22 000 bostäder till 2030. Förlängning Tvärbanan Sickla udde - Sickla Efterlängtad förlängning av tvärbanan som knyter ihop Sjöstaden med Sickla, där närmaste stora handelsområde finns. Kopplar även ihop Saltsjöbanan med tvärbanan och ger förutsättningar för avlastning av centrala delarna för resor mot södra länshalvan. Ökar förutsättningar att bidra till fördubblingsmålet och minska biltrafiken. Förlängningen som förenar tvärbanan med lokalbanan motiveras också av ett aktivt bostadsbyggande i områdena Hammarby sjöstad, Henriksdal och Sickla Kistagrenen: Ulvsunda - Bromma flygplats - Stora Ursvik - Kista Ger bra tvärförbindelse i norra Stockholm. Binder ihop Solnagrenen med Kista vilket skapar tillgänglighet till flera tunnelbanelinjer och pendeltåg på sträckan. Ligger med i MP-budget och beslut är fattat, men starten är fördröjd i alliansens budget. I anslutning till Kistagrenen finns planer på ett flertal nya bostadsprojekt. Miljöpartiet planerar att bygga Bromma parkstad med 50 000 nya bostäder. I Ulvsunda planerar Stockholms stad att bygga 3500 bostäder. Kista Science City ska vidareutvecklas som ett av landets viktigaste arbetsplatsområden. Spårväg City förlängning Sergels torg - Centralen En sträcka som ger förutsättningar att byta mellan pendeltåg, tunnelbana och tvärbana i centrala Stockholm. Beroende av att ombyggnad av Sergels torg färdigställs av staden. Beslut är fattat. Lidingö C - Skärsätra Minst 6000 nya bostäder kan byggas på Lidingö fram till 2030. Centrum/Torsvik är ett utvecklingsområde där många nya bostäder planeras och en omdragning av Lidingöbanan genom Lidingö centrum, kommer att förbättra framkomligheten på ön. Pendeltågsstation Huvudsta Ny pendeltågsstation som kan komma till stånd förutsatt att staten och Solna kommun blir överens. Ger förutsättningar att öka bostadsbebyggelsen om Huvudstaleden förläggs i tunnel.

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 10 Bussbanor Täby - Vallentuna - Arlanda Viktig tvärförbindelse i Nordost som ger bra kollektivtrafik för många arbetspendlare. Ökar förutsättningar att bidra till fördubblingsmålet och minska biltrafiken. Skäcklinge -Tumba -Tullinge - Huddinge sjukhus - Fridhemsplan Skapar förbindelse mellan norra och södra Botkyrka samt ger snabb förbindelse till Stockholm för arbetspendling. Avlastar centrala snittet. Ökar förutsättningar att bidra till Nacka - Gullmarsplan - Kista Linje som sätts in som början på tunnelbanan till Nacka. Skapar bra förutsättningar att erbjuda snabba arbetsresor samt ökar förutsättningar att bidra till Haninge - Botkyrka - Södertälje skapar bra förutsättningar att erbjuda snabba arbetsresor samt ökar förutsättningar att bidra till Tyresö - Nacka skapar bra förutsättningar att erbjuda snabba arbetsresor samt ökar förutsättningar att bidra till Gustavsberg - Flemingsberg Många resor i tvärregionalt snitt görs med bil idag. På sträckan går det inte att resa kollektivt utan stora omvägar idag. Ny smart busslinje som skapar bra förutsättningar att erbjuda snabba arbetsresor. Kopplingen till Södertörns högskola blir värdefull och linjen ökar även förutsättningar att bidra till Hässelby - Vällingby - Kista - Backlura - Barkarby ökar förutsättningar att bidra till Vällingby - Skärholmen - Norsborg Ny linje som binder ihop norra och södra länshalvan. Ökar förutsättningar att bidra till Åkersberga - Järfälla binder ihop olika kollektivtrafikslag och ökar förutsättningar att bidra till Vällingby - Spånga stn - Rinkeby - Kista - Mörby C binder ihop olika tunnelbanor och ökar förutsättningar att bidra till

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 11 Barkarby - Kalhäll - Upplands Väsby - Vallentuna - Arninge - Täby - Sollentuna - Akalla - Barkarby Ny ringlinje som binder ihop olika kollektivtrafikslag och knutpunkter i norra länshalvan. Bidrar till snabbare tvärförbindelser och ökar förutsättningar att bidra till Älvsjö - Bandhagen - Hökarängen - Skarpnäck Tyresö C Etapp 2 och 3 av Spårväg Syd startar med Bussbanor. Viktig tvärförbindelse på Södertörn som binder ihop olika tunnelbanelinjer samt pendeltåg och ökar förutsättningar att bidra till Liljeholmen - Karolinska Med dragningen möjliggör vi att stora stationer som Fridhemsplan och Liljeholmen knyts ihop effektivt. Sträckan börjar som en expressbusslinje, men byggs i senare period som tunnelbana. Den ökar förutsättningar att bidra till Uppsala - Norrtälje Skapar enklare arbetspendling mellan en växande ort i Stockholms län och expanderande Uppsala. Ökar förutsättningar att bidra till fördubblingsmålet och minska biltrafiken. Hemmesta - Norrtälje En lång linje som ger goda förutsättningar för många stockholmare att ta bussen en bit på vägen och med färre byten nå slutmål eller bytespunkt till annan kollektivtrafik. Ökar förutsättningar att bidra till fördubblingsmålet och minska biltrafiken. Vällingby - Danderyd binder ihop olika tunnelbanor och ökar förutsättningar att bidra till Ekerö - Danderyd binder ihop olika tunnelbanor och ökar förutsättningar att bidra till Tumba stn - Tyresö binder ihop södra länsdelen och ökar förutsättningar att bidra till Nykvarn - Nynäshamn binder ihop pendeltåg och den sydligaste delen av vårt län och ökar förutsättningar att bidra till Tyresö - Vaxholm En lång linje som ger goda förutsättningar för många stockholmare att ta bussen en bit på vägen och med färre byten nå slutmål eller bytespunkt till annan kollektivtrafik. Ökar förutsättningar att bidra till fördubblingsmålet och minska biltrafiken.

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 12 Akademikerbanan Det finns ett behov av att skapa snabba förbindelser mellan Karolinska Institutet KTH Albano Universitetet och Lappkärrsberget. En förbindelse som dels gör det möjligt för studenter att resa mellan bostaden och högskolan, dels gör det möjligt att tvärvetenskapligt utbyta erfarenheter och kunskaper i samklang mellan olika institut. På sikt kan bussbanan konverteras till spårväg eller ny teknik som exempelvis spårtaxi. Båtlinjer Båtpendling är ett sätt att snabbt komma tillrätta med trängseln i kollektivtrafiken, skapa kollektivtrafik där cykeln är ett naturligt komplement och bidra till fler tvärförbindelser i regionen både i innerstaden men även i och till kranskommunerna. Vi vill satsa på följande linjer: Norr Mälarstrand - Söder Mälarstrand Ekbacken (Islandstorget) - Drottningholm - Ekerö - Slagsta Masmo Färjan ska vara möjlig att trafikera även med buss. Ålstäket - Lidingö - Nacka - Slussen Bällsta bro - Solna strand - Alvik strand - Stora Essingen - Axelsberg Gustavsberg - Hålludden - Saltsjöbaden Vårby - Sätra - Mälarhöjden - Axelsberg - Ekensberg - Gröndal - Gamla Stan Simpnäs - Finnhamn - Stavsnäs - Utö - Nynäshamn (nord-sydlig förbindelse) Ekerö - Gröndal - Stadshuskajen Alby - Stäket (vägfärja för tung trafik) En förlängd vägfärja som för en låg kostnad skulle avlasta Essingeleden och därigenom minska sårbarheten men även bidra till minskade utsläpp i innerstaden. Restiden på en timme är samma som dagens sträcka genom staden i rusningstid. Färjan ger möjlighet till förarvila och därmed längre sträcka på väg. Om tunga transporter genom staden sker på vägen finns en idé att avgiftsbelägga dem och erbjuda gratis färja som alternativ. För att ytterligare öka attraktiviteten behöver god tillgänglighet till kombiterminalen i Rosersberg planeras in.

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 13 Uppgraderade stombussar- innerstaden Idag är det många gånger snabbare att gå än att ta bussen i innerstaden. Vi ser ett utbyggd reellt stomlinjenät med prioriterad framkomlighet som avgörande för att snabbt komma tillrätta med trängseln i de centrala delarna av tunnelbanan idag. Det ska ske genom att ta bort fem procent av parkeringsplatserna i innerstaden samt att realisera de förslag som ligger inom ramen för stomnätstrategin för Stockholms stad. Följande linjer vill vi uppgradera. Stora Essingen - Centralen Södersjukhuset - Solna C Slakthuset - Loudden Frihamnen - Karolinska

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 14 4. Satsningar perioden 2026-2035 Tunnelbana Fridhemsplan - Västra Kungsholmen - Alvik - Brommaplan - Bromma Parkstad - Solvalla Sträcka som kommer att försörja det nya bostadsområdet Bromma Parkstad, med 50 000 nya bostäder, när Bromma flygplats är nedlagd. Linjen knyter också ihop andra områden som planerar att bygga fler bostäder. Det finns planer på 500 nya bostäder i Traneberg, 3500 bostäder på Västra Kungsholmen, 500 bostäder i Solvalla och 1000 i Alvik. Skapar ny tvärförbindelse i norra Stockholm. (Del av Orange linje) Mörby C - Täby - Arninge I förlängningen vill vi gå vidare mot nordost och skapa en tvärförbindelse mellan Roslagsbanan, tunnelbanan och pendeltåg. Med utbyggd kollektivtrafik räknar nordostsektorns kommuner med att kunna bygga 42 000 bostäder fram till 2030. Det byggs mycket i själva Täby och utvecklingen av området vid galoppen innebär stor expansion. 3000 bostäder planeras i området Arninge/Ullna. På Galoppfältet räknar man med att bygga 6000 bostäder. Denna förlängning finns även med i förhandlingspersonernas tankar. Ökar förutsättningar att bidra till Tvärbana Spårväg Syd etapp 2: Skarpnäck -Bollmora Viktig tvärförbindelse på Södertörn som binder ihop olika tunnelbanelinjer samt pendeltåg och ökar förutsättningar att bidra till fördubblingsmålet och minska biltrafiken. Spårväg Syd etapp 3: Masmo - Slagsta - Alby - Tumba Botkyrka får här en spårväg som förbättrar kommunikationerna inom kommunen men också förlänger den viktiga tvärförbindelsen Spårväg Syd. En viktig satsning inom ramen för upprustning av miljonprogrammen och med förbättrad infrastruktur skulle Botkyrka kunna bygga 13 000 nya bostäder fram till 2030. Vällingby - Spånga stn - Rinkeby - Kista - Bergshamra Viktig tvärförbindelse i norra Stockholm som binder ihop olika tunnelbanelinjer samt pendeltåg och ökar förutsättningar att bidra till fördubblingsmålet och minska biltrafiken. Stora Essingen - Centralen Förlängning av Spårväg City. Konvertering av stombuss till spårväg när passagerartrycket blir tillräckligt högt.

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 15 Slakthuset - Loudden Avgrening av Tvärbanan. Konvertering av stombuss till spårväg när passagerartrycket blir tillräckligt högt. Djurgårdsbron Norra Djurgårdsstaden Förlängning av Spårväg City. Konvertering av stombuss till spårväg när passagerartrycket blir tillräckligt högt. Frihamnen - Karolinska Förlängning av Spårväg City. Konvertering av stombuss till spårväg när passagerartrycket blir tillräckligt högt. Södersjukhuset - Norrmalmstorg Förlängning av Spårväg City. Konvertering av stombuss till spårväg när passagerartrycket blir tillräckligt högt. Bussbanor Upplands-Bro - Bro station - Universitetet - Danderyd binder ihop norra länsdelen och ökar förutsättningar att bidra till Sandudden - Tappström - Brommaplan binder ihop norra och västra länsdelen och ökar förutsättningar att bidra till Odenplan- Östra station - Universitetet - Täby binder ihop norra länsdelen och ökar förutsättningar att bidra till Färentuna kyrka - Hilleshög - Stenhamra - Brommaplan binder ihop norra och västra länsdelen och ökar förutsättningar att bidra till Ny teknik Spårtaxi till Arlanda En linje mellan Märsta och Arlanda som utretts i omgångar. Skapar goda förutsättningar till arbetspendling dygnet runt. Ökar förutsättningar att bidra till Byggstart är beroende av vilja från Swedavia och yttre finansiärer. Kan tidigareläggas om finansiering löses.

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 16 5. Utblickar mot 2050 Förslag på sträckor som behöver utredas mer: Tunnelbana Skarpnäck - Älta Denna sträcka behöver kraftig förtätning för att komma på tal. Behöver studeras närmare i förhållande till grönstruktur mm. Pendeltåg Arninge - Norrtälje Tung investering som kräver kraftig exploatering. Behovsanalys behöver göras. Tvärbana Sickla Järla sjö/nacka Forum En förlängning av tvärbanan som ger god koppling till nya knutpunkten med tunnelbanan i Nacka. Men kräver då förkortning av Saltsjöbanan. Är behovet tillräckligt stort? Tvärbana Sollentuna - Häggvik - Edsberg - Mörby - Kista Behovet täcks av bussar, finns behov av ringlinjen i form av spår i förhållande till kostnad? Behöver studeras närmare också i förhållande till grönstruktur. Tvärbana Liljeholmen - Västberga - Hägerstensåsen - Axelsberg Förgrening av nuvarande Tvärbana? Tunnelbana Liljeholmen - Älvsjö? Utredning behöver göras. Spårtaxi i tätorterna och senare mellan tätorterna Flera utredningar är gjorda i bland annat Södertälje, Kungens kurva, Albano, Värmdö, Sigtuna och Upplands Väsby. Byggstart är beroende av vilja från kommuner, landsting samt yttre finansiärer. Kan tidigareläggas om finansiering löses. Kan bidra till att klara fördubblingsmålet och minska biltrafiken, främst lokalt. Linbana Lidingö (Brevik) - Telegrafberget - Kummelberget - Myrsjöskolan - Orminge C - Kocktorp (Värmdöleden) Behovsanalys behöver göras avseende kostnader i förhållande till regional nytta av investeringen. Buss Liljeholmen - Telefonplan - Älvsjö Finns delvis Tvärbana med koppling till tunnelbana och pendeltåg, behovsanalys?

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 17 Buss Upplands Bro - Kista - Löwenströmska sjukhuset - Arlanda Behovsanalys behöver göras. Ny expressbuss som binder samman pendeltågsstationerna Kalhäll - Upplands Väsby via Löwenströmska täcker stora delar av sträckan. Finns redan busslinje idag - vilka behov av uppgradering eller förändring behövs? Pågår förtätning? Båt Larsbergs brygga- Ropsten - Inverness - Djursholms Torg - Näsby Park Behovsanalys behöver göras. Båt innerstan - Hässelby Strand - Jakobsberg Behovsanalys behöver göras. Långt till övrig kollektivtrafik och bebyggelse i Jakobsberg. Finns pendeltåg respektive tunnelbana idag.

Buss Dalarö - Handen Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 18

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 19

Kollektivtrafik 2.0 - beslutad 20