Språkstöd på Kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz (KUT)

Vuxenutbildningen Språkstöd på Kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz (KUT) Ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Svenska för akademiker medicin Projektrapport höst 2013 Anne Markowski och Eva Hansson

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Projektplanering... 2 Målsättningar... 2 Bakgrund... 3 Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land, KUT... 3 Språksvårigheter... 3 Svenska för akademiker medicin, Södertälje vuxenutbildning... 4 En Sfx-utbildning... 4 Genomförande... 5 Årsöversikt... 5 Inledande diagnostiska prov... 6 Metoder för språkstöd... 8 Utfall och resultat... 10 KUT-lärarnas intryck och reflektioner... 10 Avslutande diagnostiska prov... 10 Lärdomar till Sfa-medicin... 13 En språkutvecklande undervisning... 15 Språket i övriga kompletteringsutbildningar... 17 Lärdomar och diskussion... 18 Praktiska svårigheter... 18 Reflektioner kring KUT-studenternas studiesituation... 18 Det krävs både patientssvenska och tandläkartermer... 18 Yrkesspråk som en del av kompletteringsutbildningar... 19 Samma gymnasiebetyg olika kunskaper... 20 Språksvaga på högskolan... 20 Förslag till en språkstödsmodell för KUT... 21 Slutsats... 22 Bilaga: Exempel på fraser att använda vid ett patientbesök

Sammanfattning Svenska för akademiker medicin i Södertälje och Odontologiska institutionen på Karolinska Institutet genomförde läsåret 2012-2013 ett gemensamt språkprojekt på Kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz (KUT). Bakgrunden till projektet var att kompletteringsstudenternas svenskkunskaper inte räckte till. En erfaren svensklärare från Sfa-medicin deltog under läsåret i kompletteringsutbildningen. Hon följde studenterna i utbildningen, utformade och genomförde språkstöd i grupp och individuellt samt iakttog studenternas språkutveckling under året. Positiva effekter kunde noteras. De diagnostiska tester och självskattningar som genomfördes i början och i slutet av projektperioden visade en höjning av språknivån i hela studentgruppen. En beskrivning gjordes av de språkfärdigheter som studenterna saknade och kunskapen fördes tillbaka till Sfa-medicin. Man kunde dock inte se någon ökning av andelen studenter som blev godkända på kompletteringsutbildningen inom utsatt tid detta läsår. 1

Inledning Projektplanering På våren 2012 togs första kontakten mellan Odontologiska institutionen vid Karolinska Institutet och Svenska för akademiker medicin. Tanken var att den kunskap om språkundervisning för medicinsk personal som byggts upp under ett drygt decennium på Sfamedicin skulle kunna användas för att hjälpa studenterna på KUT-utbildningen att bättre klara sitt kompletteringsår. Samtidigt skulle Sfa-medicin genom kontakt med Odontologiska institutionen utöka sina kunskaper om det specifika yrkesspråket för tandläkare och de situationer som möter utländska tandläkare när de ska arbeta i Sverige. Södertälje kommun lämnade in en ansökan om regionala medel enligt paragraf 37 (beredskap och kapacitet samt regional samverkan) till Länsstyrelsen i Stockholm i april 2012. I augusti 2012 beviljades projektet 420 000 kronor för lönekostnader. En erfaren svensklärare från Sfamedicin fick i uppgift att följa KUT-studenterna under läsåret. Även en vårdlärare från Sfamedicin knöts till projektet för att bidra med synpunkter ur ett yrkesperspektiv. Projektplaneringen leddes av samordnaren för Sfx-utbildningarna och de kompletterande utbildningarnas kontaktperson på Karolinska Institutets fakultetskansli. Målsättningar Projektet hade tre huvudsyften. 1) att hjälpa KUT-studenterna att bättre ta till sig utbildningen och att bygga upp deras yrkesspråk. 2) att studera inom vilka områden studenternas svenska var otillräcklig och att föra tillbaka kunskaper om tandläkarsvenska till Sfa-medicin. 3) att ta fram förslag på hur KUT-undervisningen skulle kunna anpassas för att bli mer språkligt tillgänglig. 2

Bakgrund Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land, KUT Karolinska Institutet har tillsammans med Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Lunds universitet i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för personer med läkarexamen, tandläkarexamen och sjuksköterskeexamen från tredje land (utanför EU/EES). Kompletteringsutbildningen är ett alternativ till Socialstyrelsens kunskapsprov. Kompletterande utbildning för tandläkare ges på Odontologiska institutionen vid Karolinska Institutet samt på Göteborgs universitet. Programmet vänder sig till den som har tandläkarexamen från tredje land. Målet är att studenten efter slutförd utbildning ska ha de kunskaper och färdigheter som krävs för tandläkaryrket i Sverige och kunna ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Ett krav för att bli antagen är avslutad gymnasiesvenska - tidigare Sva B, sedan 2011 Sva 3 (och under en övergångsperiod Sva 2). Utbildningen ges på helfart under 40 veckor (60 högskolepoäng) och varvar teoretiska studier med klinisk praktik(i Stockholm) eller verksamhetsförlagd utbildning (i Göteborg). Språkstödsprojektet genomfördes i Stockholm läsåret 2012-2013. För mer information om kompletteringsutbildningen i Stockholm se: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=33475&a=97073&l=sv Språksvårigheter Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land, KUT, gavs för första gången på KI år 2010. I den teoretiska delen av utbildningen deltar KUT-studenterna bland annat i storföreläsningar tillsammans med grundutbildningsstudenter. I den praktiska delen ingår regelbundet arbete med patienter under handledning av lärare. Under läsåren 2010-2011 och 2011-2012 upplevde de undervisande lärarna att KUT-studenterna ofta inte förstod deras instruktioner och att kommunikationen mellan KUT-studenterna och deras patienter var bristfällig. Studenterna hade också problem med journalskrivningen, och de ansvariga handledarna ägnade mycket tid åt att ändra och skriva om studenternas journaler. En av lärarna på KUT-utbildningen säger så här: Jag upplevde att det språkliga var studenternas stora problem. De hade problem att förstå oss lärare, svårt att kommunicera muntligt med oss och med patienterna och svårigheter att uttrycka sig i skrift. Studenterna hade för dåliga förkunskaper i svenska när de kom till kompletteringsutbildningen, både i vardagssvenska och i fackspråket. Det gjorde det så mycket svårare för oss att undervisa och för dem att ta till sig undervisningen. 3

KUT-lärarna upplevde inte heller att studenternas språk utvecklades så mycket under året på kompletteringsutbildningen, vilket skapade frustration hos lärarna. Svenska för akademiker medicin, Södertälje vuxenutbildning Sfa-medicin är en intensiv, yrkesinriktad utbildning i svenska som andra språk för den som är läkare, tandläkare, sjuksköterska, sjukgymnast, veterinär eller apotekare. Målet med utbildningen är att ta betyg i gymnasiesvenska samt att förbereda sig för yrkeskomplettering och yrkesliv. Utbildningen innehåller svenska för invandrare, svenska som andra språk på grundläggande nivå och på gymnasienivå samt vårdsvenska. Eleverna läser också om svensk sjukvårdskultur och det svenska sjukvårdssystemet. Undervisningen sker i nära samarbete mellan vårdlärare och lärare i svenska som främmande språk. Sfa-medicin startades år 2001 som ett EU-projekt i samarbete mellan vuxenutbildningen i Södertälje, Haninge och Botkyrka kommuner samt Länsstyrelsen i Stockholm och Stockholms läns landsting m.fl. Sedan 2004 är utbildningen en ordinarie verksamhet i Södertälje kommun. Sfa-medicin har ca 120 platser. Studietiden är omkring 18 månader för de elever som börjar som nybörjare och läser hela vägen till avslutad gymnasiesvenska. Denna nivå, tidigare svenska som andra språk B, men sedan den senaste gymnasiereformen år 2011 svenska som andra språk 3, är ett av kraven från Socialstyrelsen för att sjukvårdspersonal med legitimation från ett land utanför EU ska kunna ansöka om svensk legitimation. Sfa-medicin är idag en av de så kallade Sfx-utbildningarna i Stockholms län och tar emot elever från alla länets kommuner. En Sfx-utbildning Sfx-utbildningarna ger svenska med fokus på yrkesspråk och yrkeskunskaper och är ett samarbete mellan kommunerna i länet. Syftet är att ta till vara nyanlända invandrares yrkeskompetens och erbjuda dem en snabb väg mot arbete inom sitt yrkesområde. Länets kommuner har ingått en överenskommelse att låta sina invånare läsa på Sfx. Kommunförbundet Stockholms Län står som garant för överenskommelsen. För mer information, se: www.sfx-yrke.se 4

Genomförande Årsöversikt Första kvartalet (augusti-oktober 2012) Projektets delmål för första kvartalet var att Sfa-läraren skulle skapa sig en bild av KUTstudenternas språkliga nivå. Hon var med på kliniken när studenterna behandlade sina patienter och deltog som åhörare på seminarier och föreläsningar, för att få inblick i vilken sorts språkliga situationer som studenterna måste hantera. Samtidigt kunde läraren bedöma vad studenterna klarade av och vad de hade svårigheter med i kommunikationen med patienter och lärare. Under denna första period genomfördes också diagnostiska tester för att se på vilken språknivå studenterna befann sig. Andra veckan på terminen fick studenterna börja behandla patienter på skolans akutklinik. Många studenter upplevde stark stress och kände sig otillräckligt förberedda inför detta. De fick ett häfte av Sfa-läraren med exempel på dialoger och fraser för interaktion med patienter. Studenterna fick också listor och övningar på vanligt förekommande ord och uttryck som till exempel de svenska benämningarna på odontologiska instrument. Läraren hjälpte till vid den muntliga kommunikationen med patienterna och i vissa fall med att förstå de undervisande lärarnas instruktioner och uppgifter. Sfa-läraren skapade också i samarbete med KI-lärare en mall för hur en daganteckning (journalutsnitt) ska struktureras. Tre av lärarna på KUT-utbildningen besökte Sfa-medicin, träffade lärarna och deltog i en lektion på Sas B-kursen. Andra kvartalet (november-december 2012) Projektets delmål för andra kvartalet var att testa olika strategier och metoder för språkstöd och att skissa på förslag till en språkstödsmodell för högskolan. KUT-studenterna hade en stor andel teoretiska föreläsningar, ofta tillsammans med studenter på grundutbildningen. De fortsatte att behandla patienter under handledning på akutkliniken. KUT-studenterna fick även under handledning planera och utföra fullständiga behandlingar av egna patienter på KI:s studentklinik. Sfa-läraren fortsatte kartlägga vilka språkkunskaper KUT-studenterna behöver för att klara utbildningen och vilka språkliga aspekter som studenterna saknade. Hon utformade och testade övningar och undervisningsformer. Med utgångspunkt i erfarenheterna från KUTutbildningen tog svenskläraren och vårdläraren från Sfa-medicin fram en specialinriktad lektionsserie för tandläkare på Sfa-medicin. 5

Tredje kvartalet (januari-mars 2013) Projektets delmål för tredje kvartalet var att ge fortsatt språkstöd till studenterna, att arbeta vidare med en språkstödsmodell för högskolan och att organisera informationsöverföring mellan språkstödsprojektet och övriga lärarkollegiet på Sfa-medicin. KUT-studenterna hade nu något färre föreläsningar och fick behandla barnpatienter inom ramen för en kurs i barntandvård, samtidigt som de fortsatte med fullständiga behandlingar av egna vuxenpatienter. Studenterna hade också till uppgift att göra flera presentationer av egna patientfall. Sfa-läraren hade seminarium med KI-lärarna kring hur de kan anlägga ett språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning. I samarbete med KI-lärarna ordnades också studiebesök på Odontologiska institutionen för övriga Sfa-lärare. Vid besöket fick lärarna från Sfa information om kompletteringsutbildningens utforming och om arbetet inom språkstödsprojektet. Sfa-läraren deltog i de kliniska passen på barntandvården. Där gavs utrymme för språkliga reflektioner vid genomgången före och efter klinikarbetet. Sfa-läraren fortsatte att ge språkstöd individuellt och i grupp till de KUT-studenter som ville ha det. Flera KUT-studenter bad om hjälp att förbereda sina muntliga presentationsuppgifter. Fjärde kvartalet (april-maj 2013) Projektets delmål för tredje kvartalet var att upprepa de diagnostiska proven från början av året för att få en uppfattning om studenternas språkliga progression, samt att skriva en dokumentation av projektet, analysera lärdomarna och sammanställa ett förslag till språkstödsmodell. Efter många frågor kring jobbsökande hade Sfa-läraren en genomgång med KUT-studenterna kring hur man söker jobb: CV-skrivning, personligt brev och intervju. Hon upprepade de diagnostiska proven, hade avslutande utvecklingssamtal med studenterna kring deras språkliga utveckling och knöt ihop säcken genom dokumentation och erfarenhetsanalys. Språkläraren och vårdläraren från Sfa-medicin besökte de andra kompletteringsutbildningarna på KI för att få information om hur de arbetar med studenternas språk. Inledande diagnostiska prov I början av läsåret gjorde KUT-studenterna tre diagnostiska svenskprov. Proven testade förmåga att uttrycka sig på vanlig svenska riktat till en patient i form av en skriftlig uppgift, ordförråd, och förmåga att urskilja svenska ord, alltså hörförståelse. I slutet av läsåret fick studenterna skriva tre motsvarande prov för att se hur deras svenskkunskaper hade utvecklats under året. De fick också fylla i ett självskattningsformulär i början och slutet av läsåret, för att se hur de bedömde sin egen språkförmåga, och hur denna bedömning förändrats under året. 6

Skrivuppgift Skrivuppgiften vid läsårets början gick ut på att beskriva hur en patient med tandlossning skulle informeras om sitt tillstånd samt hur patienten skulle instrueras att ta hand om sina tänder i fortsättningen. Studenterna ombads alltså att skriva på vanlig, patientriktad, svenska. Denna uppgift kan inte anses vara krävande för en person som har Sas B -nivå, möjligtvis kan de sakna några termer som hör till yrket (tandkött, tandlossning, tandtråd) Resultaten visade att fyra studenter klarade uppgiften väl och åtta studenter klarade den utan större problem medan fyra studenter hade tydliga problem att genomföra uppgiften. Det som var bekymmersamt hos dessa personer var brister i grundläggande grammatik som tempus och ordföljd samt vardaglig vokabulär, aspekter som man förväntar sig att elever med avslutad gymnasiesvenska ska behärska. Ordkunskap Ordkunskapsprovet innehöll meningar med 55 ord av formell skriftspråklig karaktär som studenterna skulle visa att de förstod genom att välja rätt synonym eller likartat uttryck. Detta prov är avsett för Sas A. KUT- studenterna, som framgångsrikt avslutat både kurs A och kurs B, borde alltså känna till de flesta av orden. Exempel på ord: synsätt, åstadkomma, avgörande, bekräftar. Fem av studenterna, nästan en tredjedel av gruppen, kunde färre än 20 av dessa ord, trots att samtliga borde ha kunnat majoriteten av dem. Bara tre av studenterna hade mer än 40 rätt. Det var i hög utsträckning samma studenter som gjort bra ifrån sig på det skriftliga provet som också lyckades bra på ordkunskapen. Diktamen Diktamen bestod av 26 ord som lästes upp av läraren. Syftet var att se om studenterna hörde skillnad på långa och korta vokalljud i ord som de inte kände till sedan tidigare. Exempel på ord: dagg, bar, vek, föga, hyss, såpa. Resultaten av diktamen på höstterminen var mycket bra. Många av studenterna hade över 20 rätt av 26 möjliga. Snittresultatet var 21 av 26. De hade alltså god förmåga att höra skillnad på vokalljuden, som är en aspekt av svenskan som ofta är svår för inlärare. De flesta av KUT-studenterna hade dock brister i uttalet, vilket ibland gjorde det svårt för patienter och lärare att förstå vad de sa. Självskattning Studenterna ombads att själva uppskatta sin språkliga förmåga inom tre områden: förståelse på föreläsningar, förståelse av vad patienter säger och förmåga att själv uttrycka sig vid samtal med patienter. Studenternas självskattningar motsvarade ganska väl deras resultat på de diagnostiska proven. Spridningen var dock mindre i självskattningarna än i de diagnostiska proven, dvs. att de 7

duktiga studenterna bedömde sin egen förmåga som något sämre än vad provresultaten visade, och de svaga studenterna bedömde sin egen förmåga som något bättre än vad provresultaten visade. Studenterna gav sig själva poäng på en skala från 1 till 4 inom de tre områdena. När dessa poäng summerades kunde en person ha totalt max 12 poäng. Snittet för gruppen var i början av läsåret 8,8. Genomgående mönster På alla diagnostiska prov var trenden densamma: ett fåtal personer var starka i språket, en stor grupp låg på medelnivå men med tydliga brister och en handfull hade allvarliga problem. Detta mönster stämde också med svensklärarens iakttagelser på kliniken och under utbildningens gång. Metoder för språkstöd Deltagande observation Sfa-läraren deltog vid det kliniska arbetet, seminarier och föreläsningar. Syftet var att kartlägga det språk som studenterna förväntades behärska och vilka språkliga situationer som de måste hantera. Vid de praktiska övningarna kunde Sfa-läraren iaktta hur studenterna kommunicerade med patienter och lärare och deras eventuella språkliga brister. Syftet var att ta fram språkövningar och sammanställa listor över ord och uttryck för att hjälpa studenterna att åtgärda bristerna. Språklig hjälp på plats När KUT-studenterna arbetade med patienter på kliniken kunde de be Sfa-läraren om hjälp i konkreta frågor. Det handlade oftast om att man inte förstod sin patient eller att man behövde hjälp att förklara något för patienten. Här märktes en stark ambition att inte bara göra sig förstådd, utan att ta tillfället i akt och lära in ett bra sätt att uttrycka sig. Många studenter tog också upp frågor kring språket som de funderat länge på och ville reda ut för sig själva. En annan viktig del var att hjälpa studenterna att skriva daganteckningarna efter varje patientbehandling. Undervisning i grupp När höstterminen började behövdes snabb hjälp med att komma in i det specifika yrkesspråket som många saknade helt eller delvis. Då gavs språkundervisning för hela gruppen. När det fanns ett antal studenter som hade likartade språkproblem till exempel med grammatiska strukturer eller uttal, samlade språkläraren dem i en mindre grupp för genomgång och övning. 8

Individuell undervisning KUT-studenterna hade möjlighet att boka individuella träffar med Sfa-läraren. De som gjorde det fick hjälp med specifika frågor och med de delar av ordförråd, grammatik och uttal som de behövde arbeta med. Språkstödets innehåll På grund av mycket begränsat utrymme för språkstödet i studenternas schema fanns det inte möjlighet att inom ramen för projektet satsa på att höja den generella språknivån hos studenterna. Fokus lades därför på de termer och strukturer som oftast används i tandvården. Skriftligt På språkkurserna före kompletteringsutbildningen har eleverna ofta tränat intensivt på att skriva fullständiga meningar med subjekt och verb. I patientjournalen ska de istället skriva kortfattat och i punktform. Framför allt under höstterminen arbetade Sfa-läraren med hur man strukturerar daganteckningar och hur man på svenska uttrycker sig kortfattat i punktform. Studenterna fick öva på de specifika grammatiska strukturer som krävs. Det innebär bland annat att subjekt och hjälpverb ska tas bort. Istället används formuleringar som är ovanliga i vardagligt språk som substantiveringar, participformer och passiv. Ex: exkaverat till kariesfrihet, pat informerades. Detta har vi kallat journalgrammatik. När studenterna skrivit daganteckningar på kliniken tittade Sfa-läraren först på själva språket, varefter KI-lärarna tittade på daganteckningarnas innehåll. Det blev en extra hjälp för studenterna och en avlastning för KI-lärarna. Muntligt Några studenter behövde muntlig träning för att till exempel kunna ställa frågor med rätt ordföljd även under stress och i ett komplicerat sammanhang. Många studenter behövde öva svensk språkmelodi och uttal av enskilda språkljud. Den begränsade tiden räckte bara till för att göra detta vid några få tillfällen. Det skulle varit bra om det hade funnits möjlighet att sitta individuellt och träna med hjälp av dataprogram efter handledning av språkläraren. Ord- och frasförråd Många uttryck som används på kliniken, för material, instrument och behandlingsmetoder är nya för studenterna och ska läras in på kort tid. För att ha en bra kommunikation med patienten måste man också behärska det lugnande småpratet, kunna förklara komplicerade sammanhang kring behandlingen, kunna instruera och ge råd om munhygien o s v. Sfa-läraren sammanställde ord- och fraslistor och gick igenom dem med studenterna. Många ord och uttryck för olika typer av smärta övades. 9

Utfall och resultat KUT-lärarnas intryck och reflektioner KUT-lärarna sa vid intervjuer i mitten och slutet av projektet att de överlag funnit projektet givande. Bland annat hade de själva börjat fundera på hur de uttryckte sig i undervisningen och vad som kunde vara mer eller mindre svårt för studenterna att förstå. Så här sa de bland annat: Studenterna går framåt språkligt vilket de inte gjorde på samma sätt förra året. Studenterna vågar säga att det inte förstår, de är modigare med det än tidigare år. Vi lärare har fått en tankeställare hur vi uttrycker oss och tvingats att tänka till. KUT-lärarnas generella intryck var att studenterna gjorde språkliga framsteg och att de blivit hjälpta av de fraslistor för patientkommunikation som språkläraren sammanställt och arbetat med. De tyckte sig också se att studenterna var bättre på att skriva journalanteckningar än tidigare årskullar, vilket språkläraren jobbat mycket med. KUT-lärarna påpekade dock att de hade behövt extra tid att lägga i projektet, för att introducera språkläraren till utbildningen och samarbeta med henne kring språkstödet. Istället blev detta en ytterligare arbetsbörda i deras redan pressade schema. När det blev tydligt att flera studenter, liksom tidigare år, hade svårt att klara kraven för godkänt på utbildningens olika delmoment undrade några av lärarna om språkstödet hade tagit för mycket av studenternas knappa tid och gjort att de klarade sig sämre än de skulle ha gjort annars. Avslutande diagnostiska prov I slutet av läsåret gjorde studenterna tre diagnostiska prov som motsvarade proven de gjort i början av året, för att se hur deras svenskkunskaper hade utvecklats under KUT-utbildningen. Proven testade förmåga att uttrycka sig på vanlig svenska riktat till en patient i form av en skrivuppgift, ordförråd, och förmåga att urskilja svenska ord, alltså hörförståelse. De fick också fylla i ett självskattningsformulär, för att se hur bedömningen av deras egen språkförmåga hade förändrats under året. Endast de fjorton studenter som deltog vid båda diagnostillfällena har tagits med i jämförelsen. Skrivuppgift Skrivuppgiften i maj liknande höstens men denna gång skulle studenterna beskriva resultatet av undersökningen av en patient med omfattande kariesangrepp. De skulle beskriva den 10

kommande behandlingen och ge patienten råd om kost och munhygien för att undvika liknande tandproblem i framtiden. De flesta klarade språket bättre grammatiskt än vid det första tillfället, men resultatet är svårbedömt eftersom ett flertal av studenterna använde ett fackspråk som inte kan förstås av en normalpatient. På kliniken har studenterna visat allt större säkerhet och variation i patientsvenskan men troligtvis gjorde skrivsituationen att de föll in i ett tentamensbeteende och använde fackspråk i stället för vardagligt språk. Dessa studenter misslyckades alltså med att anpassa innehållet efter mottagaren, en viktig aspekt som påpekats särskilt i instruktionen till uppgiften. Vid höstens skrivuppgift hade fyra studenter haft tydliga problem att genomföra uppgiften. Vid skrivuppgiften i maj var det två personer som inte lyckades så bra. Tabell 1: Resultat på delprov Skrivuppgift Antal personer HT VT Ordkunskap Lyckades bra 5 8 Resultatet ok 7 6 Resultatet mindre bra 4 2 Ordkunskapsprovet innehöll meningar med 55 ord av formell skriftspråklig karaktär som studenterna skulle visa att de förstod genom att välja rätt synonym eller likartat uttryck. Provet är utformat för kursen svenska som andraspråk A, en kurs på lägre nivån än den studenterna formellt redan hade klarat, och borde alltså inte bereda dem alltför stora svårigheter. 11

Tabell 2a: Resultat på delprov Ordkunskap September Maj Poäng Studenter över 40 3 5 30-40 4 6 20-30 2 6 Under 20 5 0 Tabell 2b: Genomsnitts- och totalresultat, i antal ord, på delprov Ordkunskap September Maj Antal ord Genomsnitt 29 37 Summa 402 521 Mellan september och maj ökade genomsnittsresultatet med 8 ord, vilket motsvarade en förbättring om ca 14,5 procent. De studenter som hade sämst resultat på ordkunskapen i början av läsåret var de som hade höjt sig mest till slutet av läsåret. Det är svårt att uppskatta hur stor del av ordinlärningen som har kommit till stånd genom språkstödet. Diktamen Diktamen bestod av 26 ord som lästes upp av läraren. Syftet var att se om studenterna hörde skillnad på långa och korta vokalljud i ord som de inte kände till sedan tidigare. Exempel på ord: dagg, bar, vek, föga, hyss, såpa. Redan vid första diagnostillfället på hösten hade många av studenterna över 20 rätt av 26 möjliga. Snittresultatet höjdes marginellt vid andra diagnostillfället, från 21 rätt i snitt på hösten, till 22 i snitt på våren. Studenterna hade alltså god uppfattningsförmåga av de svenska vokalljuden, men de flesta hade behövt öva mer på det egna uttalet, för att underlätta för dem att göra sig förstådda. Uttalsträning kräver dock regelbundenhet och hade idealiskt kunnat ske med viss hjälp av språklärare och sedan vid enskild övning med specialutformade språkprogram för dator. 12

Självskattning Studenterna ombads att själva uppskatta sin språkliga förmåga, på en skala mellan ett och fyra, inom tre områden: förståelse på föreläsningar, förståelse av vad patienter säger och förmåga att själv uttrycka sig vid samtal med patienter. Samma självskattning gjordes både i början och slutet av läsåret, precis som de diagnostiska proven. Studenternas självskattningar motsvarade ganska väl deras resultat på de diagnostiska proven. Skillnaden var att spridningen var mindre i självskattningarna än i de diagnostiska proven, dvs. att de duktiga studenterna bedömde sin egen förmåga som något sämre än vad provresultaten visade, och att de svaga studenterna bedömde sin egen förmåga som något bättre än vad provresultaten visade. Studenterna gav sig själva poäng på en skala från 1 till 4 inom de tre områdena. När dessa poäng summerades kunde en person ha totalt max 12 poäng. Snittet för gruppen i början av läsåret var 8,8 och i slutet hade det höjts till 10,4. Studenterna upplevde alltså själva att de hade fått bättre förståelse och lättare för att kommunicera med patienterna efter ett läsår på KUT-utbildningen, något som språkläraren också kunde se. Många studenter passade på att ta upp frågor de hade kring språket när de aktualiserades i en skarp situation, och kunde på så sätt vinna en allt större säkerhet Lärdomar till Sfa-medicin Med hjälp av erfarenheterna från språkstödsprojektet på KI har en specialinriktad serie med lektioner utformats för de av Sfa-medicins elever som är tandläkare. Den består av sju tillfällen och innehåller: terminologi för bl.a. tandens och munnens delar, vanliga sjukdomar, namn på instrument, fraser för patientkommunikation och tandvårdsinstruktion, formalia kring journalföring, grammatiska drag som är vanliga främst i journaler, den svenska lagstiftningen kring tandvård och tandvårdsstöd, betalningssystemets uppbyggnad och vad som händer om en tandläkare blir anmäld. Genom rollspel och diskussioner behandlas också förhållningssätt inom tandvården, relationen till patienter ( att ha patienten med sig är ett uttryck som lärarna på KUT ofta använder) och till andra personalgrupper inom svensk tandvård. Lektionerna hålls gemensamt av den Sfa-lärare som deltagit i språkstödsprojektet samt en tandläkare med erfarenhet av akademisk undervisning i odontologi. Språkläraren deltar i yrkeslärarens lektioner för att försäkra sig om förståelse och se till att de nya kunskaperna befästs. De två lärarnas samspel gör att eleverna får god undervisning i kunskapsstoffet och parallell språklig hjälp att ta detta till sig och utveckla sin yrkessvenska. Speciella språkliga strukturer och ordförråd som aktualiserats tränas därefter extra. Elevernas höga motivation, kunskaper och erfarenheter underlättar språkinlärningen och berikar diskussionerna. 13

Tabell 3: Överblick tandläkarträffar Sfa-medicin Tillfälle 1: Tandens och munnens delar. Vanliga sjukdomar och behandlingar, yrkesterminologi och patientsvenska. Fraser du behöver i dialogen med patienten. Tillfälle 2: På kliniken - benämningar på instrument och annan utrustning som används på kliniken. Hur du instruerar patienten om tandhygien, imperativformer av vanligt förekommande verb. Fraser du behöver i dialogen med patienten forts. Tillfälle 3: Journalföring del I - hälsodeklaration, statusregistrering. Tillfälle 4: Journalföring del II - daganteckningar, exempel. Tillfälle 5: Språket i journalen - journalgrammatik, struktur, fraser. Tillfälle 6: Vad händer om tandläkaren gör fel? Om patientförsäkringen, olika patientfall. Tillfälle 7: Hur får tandläkaren betalt för sitt arbete? Om tandvårdsstödet. Rollspel. Kunskap och kontakt Sfa-medicin har fått goda kunskaper om KUT-utbildningen, om dess upplägg, inriktning och vilka krav som ställs på studenterna. Dessa kunskaper kommer att tillämpas i undervisningen, för att förbereda Sfa-medicins elever på bästa sätt. Sfa-medicin kommer också i framtiden att kunna ge utförlig information till sina tandläkarelever om vad kompletteringsutbildningen innehåller och innebär. Språkliga brister Studenterna på KUT är färdigutbildade tandläkare som ska förberedas för att arbeta inom den svenska tandvården. De har alltså omfattande yrkeskunskaper men inledningsvis inte de språkliga medlen för att kommunikationen runt de teori och praktik i yrket. Under projektet kunde vi urskilja tre grunder för de språkliga utmaningar som kompletteringsstudenterna och lärarna har att handskas med. 1) Språkbehärskningen varierar kraftigt mellan olika individer trots att de formellt sätt har samma betyg på samma utbildningsnivå. Det skapar en svår undervisningssituation. 2) Studenterna har inte fått någon undervisning i yrkesspråket, varken patientsvenska eller fackspråket som används med kollegor och i dokumentationen 3) Förmågan att uppfatta och uttrycka sig på ett språk man studerat bara ett par år är med nödvändighet begränsad. Problemet accentueras ytterligare för den grupp som efter 14

avslutade språkkurser inte använt sig av svenska språket i sin vardag hemma, i närsamhället eller på någon arbetsplats. En språkutvecklande undervisning Ett av syftena med projektet var att undersöka hur undervisningen på kompletteringsutbildningen skulle kunna anpassas språkligt och pedagogiskt för att hjälpa studenterna att förstå och ta till sig utbildningen. Följande förslag handlar alltså inte om att ändra undervisningens innehåll, utan bara dess form. Svenskläraren från Sfa-medicin har sammanställt vad som kan vara svårt för studenterna att förstå, samt förslag på metoder som KI-lärarna skulle kunna använda sig av. Undvika idiomatiska uttryck För studenterna är det naturligtvis viktigt att lärarna talar tydligt och att de undviker eller förklarar ord och uttryck som kan vara svåra att förstå. Det kan var ord som vi upplever som vardagliga t ex grop, kulle, var, kväljning eller så kallade idiom, språkliga uttryck som man inte kan förstå ordagrant t ex bli varm i kläderna, börja i rätt ände, vara illa ute, se längre än näsan räcker. Ett annat problem för många som studerar svenska som andraspråk är de så kallade partikelverben, alltså verbfraser där verbet får en ny betydelse i kombination med andra ord. Exempel från tandvården: sätta in en åtgärd, sätta av tid för samtal, sätta ut ett läkemedel, sätta upp en tid, bedövningen sitter i. Upprepa nyckelinformation Nyckelinformationen i undervisningen kan tydliggöras genom att kommuniceras och uttryckas på flera olika sätt. För att stämma av att studenterna har förstått kan man be en av dem att sammanfatta vad som sagts. Det ger de andra studenterna en ny möjlighet att uppfatta informationen. Skriva upp nyckeltermer För många av studenterna är de flesta yrkestermer och många tandläkaruttryck som används i kommunikation med patienterna nya. Därför är det viktigt att lyfta fram och synliggöra det svenska yrkesspråket. Det behövs en rutin för att fånga upp de centrala ord och yrkestermer som kommer upp i undervisningen och klinikarbetet. Det är viktigt för studenterna att se ordet skrivet. Man kan till exempel ställa in ett blädderblock där nya ord noteras och får stå kvar. Skriftligt stöd till den teoretiska undervisningen Till föreläsningar och planerade seminarier kan man använda skriftliga sammanfattningar eller föreläsningsbilder. Det ger studenterna möjlighet att repetera stoffet och slå upp svåra ord. 15

Checklistor på klinikerna I arbetet på de olika kliniker där studenterna arbetar under kompletteringsåret finns många rutiner som ska memoreras för att arbetet ska flyta smidigt och inget glömmas bort. Det kan gälla iordningsställande av behandlingsbåset, dokumentation av utförda behandlingsmoment, debitering och journalskrivning m.m. För att underlätta för studenterna att komma ihåg allt är det viktigt att utveckla systemet med lätthanterliga checklistor som redan finns. Fraslistor De flesta KUT-studenterna har inte någon erfarenhet från svenska tandvårdskliniker och känner inte till de standardfraser som används. Det handlar om allt från hur patienten ropas upp i väntrummet och ombeds att följa med in i behandlingsrummet, till hur tandläkaren förklarar vad som pågår under behandlingen och småpratar under arbetet. Fraslistor kan delas ut och användas för språkträning i början av utbildningen. Då får studenterna möjlighet att lära in och använda fraserna i det kliniska arbetet. Sfa-läraren sammanställde flera fraslistor, vilket var mycket uppskattat av KUT-studenterna och kommer att användas av lärarna på tandläkarnas kompletteringsutbildning (se bilaga). Patientsvenska på nätet En av KUT-studenternas största svårigheter var att kommunicera med patienterna på vanlig svenska om tandläkarspecifika ämnen. Ett bra sätt för studenterna att träna på denna språkdomän är att använda landstingets nätsida www.1177.se eller Vårdguidens hemsida www.vardguiden.se. Där finns information på vanlig svenska om tänder och tandvård samt filmer för barn som visar olika behandlingar. Filmernas dialoger ger rikliga exempel på kommunikation mellan tandläkare och patient. Sidorna har också frågor från patienter med svar från tandläkare. Om studenterna tillsammans med antagningsbeskedet fick tips om dessa sidor skulle de på egen hand kunna förbereda sig inför kompletteringskursen. Det finns också ett litet antal böcker på svenska som man skulle kunna rekommendera i samband med antagningsbeskedet. Daganteckningar De flesta av studenterna känner inte i förväg till hur anteckningar förs i svenska journaler, vilket språkbruk som ska användas eller vilka aspekter av interaktionen med patienten som utifrån svensk vårdlagstiftning bör tas med. Här skulle så kallad genrepedagogik kunna vara användbart. Det innebär att inläraren får studera, analysera och diskutera flera exempel på texter ur en viss genre, till exempel daganteckningar. Det ger inläraren en möjlighet att bli förtrogen med den struktur som karaktäriserar den här typen av texter och uppmärksamma inslag som är återkommande. Vanligt förekommande ord, uttryck och andra strukturer blir välbekanta. Studenterna får bilda sig en uppfattning om hur en svensk patientjournal brukar vara utformad. För att ytterligare tydliggöra vad de handledande lärarna anser att en korrekt skriven daganteckning ska innehålla kommer den schematiska skiss över strukturen i daganteckningen som utarbetades under projektet att användas 16

Språket i övriga kompletteringsutbildningar Delar av projektgruppen besökte KI:s kompletteringsutbildningar för sjuksköterskor och läkare från tredje land för att höra hur de arbetar med studenternas språk. På kompletteringsutbildningen för läkare försöker lärarna att möta studenternas språkliga nivå genom att använda ett enkelt språk och kontrollera deras förståelse, särskild under första terminen. De jobbar mycket med rollspel, som även tar upp språkliga och kulturella aspekter av kommunikation med patienten. Man har även provat att ge alla studenter individuell uttalsträning hos logoped vilket gav goda resultat. På kompletteringsutbildningen för sjuksköterskor upplever lärarna att studenternas varierande språkliga nivåer är ett problem. Därför ingår språkundervisning med en speciellt inhyrd språklärare vid ett antal tillfällen under utbildningen. 17