Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)



Relevanta dokument
Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Munbedömning enligt ROAG-J. i Senior alert. (Revised Oral Assessment Guide) Version senioralert@lj.

Munvårdsbedömning ROAG- Revised Oral Assessment Guide

Manual. Munvårdsåtgärder. och. för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

HANDBOK FÖR IDENTIFIERING AV FRISKT OCH SJUKT I MUNNEN. Kännetecken. Orsak

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling Referenser...5

Vi som arbetar här är

Äldre tänder behöver mer omsorg

Vårdhandboken/Nationella rekommendationer/regionala föreskrifter/lokala föreskrifter Lagar och författningar.

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Vårdprevention för att främja äldres munhälsa

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tips och råd för dig med implantat

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

Tandköttsinflammation och tandlossning

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Tandköttsinflammation. och tandlossning

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår

ODONTOLOGISK PROFYLAKTIK

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET. Munhälsa ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OHÄLSA I MUNNEN

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Tandvård för äldre information till Delegationen. 11 maj 2016

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

Handledning för PROTESVÅRD funktionsnedsättings och inom äldreomsorgen.

Kliniktillfälle 2. Varför borstar vi tänderna? Rengörande effekt. Pellikel: definition. Pellikel. Rengörande effekt. Fräsch smak.

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär

Mat och näring i ett munhälsoperspektiv Ingegerd Johansson & Susanne Einarsson [ ]

Birgitta Rindborn, vårdenhetschef, Medicinska specialistkliniken 2. Ulf Rosenqvist, överläkare, Medicinska specialistkliniken

Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Apotekets råd om. Torr i munnen

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Cystinos Rapport från frågeformulär

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Kliniktillfälle 2. Undersökning. 1. Plack vad gäller utbredning, tjocklek och typ av ytor. 2. Gingiva vad gäller färg, form, yta och konsistens

Munnen- En del av kroppen Tänder, kropp och sinnen. Måltidens betydelse. Friskt tandstatus på 30 årig kvinna

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. senioralert@lj.se

Motala. Sammanträdesprotokoll Motala kommunala pensionärsråd. sidai. Torsdagen den 23 februari 2017, kl

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Munhälsa

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

Tandvården för äldre människor

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Kontrollera dina tänder regelbundet!

Riktlinjer för vårdprogram för vuxna

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Bildstöd - munvårdshjälpmedel till patient

Tandvårdshjälpen. Vilket stöd har jag rätt till?

Tandhälsa för små barn

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Bipacksedel: Information till patienten. Sitavig 50 mg buckaltabletter, häftande aciklovir

Ge din fyrfota vän. Om din hund eller katts munhälsa

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi i Kalmar län Tobak och tänder

Saliv- och bakterieprovtagning

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

Tänd på tänder - odontologiska aspekter vid njursjukdom. Njurmedicinskt vårmöte 2013 Tandhygienist Charlott Karlsson Tandläkare Carl-Otto Brahm

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI

NÄTVERK FÖR OMVÅRDNADSFORSKNING MUNHÄLSA TILL CANCERPATIENTER KERSTIN LARSSON LENA NILSSON TORSBY SJUKHUS AVDELNING 4 A

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC

Tandlossning och DIABETES

RÅD OCH INFORMATION VID TANDOLYCKSFALL

BUCADOG BUCACAT. Munhygien för hund och katt

Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Vuxentandvård. stöd för dig som besöker tandvården. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.

Saliv- och bakterieprovtagning

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling Eva Edblad Tønsberg

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Ektodermal dysplasi

Transkript:

SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård. Utvärdera insatta åtgärder. Detta är inte ett instrument för att diagnostisera utan för att upptäcka och larma om ohälsa i munnen. NÄR SKA BEDÖMNING SKE? En första bedömning vid inskrivning eller vid första vårdkontakten i samband med övrig riskbedömning. Därefter fortlöpande hos dem som är i risk för att utveckla problem eller som har problem i munnen, med nutrition eller funktionsstatus. När en person ändrar sitt ätbeteende, exempelvis vägrar att äta eller reagerar onormalt på kall och varm mat eller dryck. DETTA BEHÖVS FÖR ATT GÖRA BEDÖMNING AV MUNHÄLSA Pennlampa. Munspegel eller tesked för den buktade sidan av skeden mot insidan av kinden. BESKRIVANDE GRADERING AV TILLSTÅNDET I MUNNEN Grad 1 beskriver friskt eller normalt tillstånd. Grad 2 beskriver måttliga förändringar/avvikelser som kan åtgärdas av vårdpersonal. Grad 3 svårare förändringar/avvikelser som kräver konsultation/remiss till tandvården eller läkare. Version: 2012020 Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) VAD FINNS I MUNNEN? Avtagbar delprotes underkäke samt helprotes överkäke Implantat överkäke bro/brygga i underkäke Egna tänder Sid. 1 (11)

RÖST tala, lyssna Grad 1 Kan tala med normal röst. Grad 2 Rösten är torr, hes och smackande. Kan tyda på muntorrhet, vilket är vanligt hos en vårdtagare som är undernärd. Muntorrheten måste lindras. Grad 3 Svårt att tala. Svampinfektion i svalget kan medföra att rösten påverkas, om det råder tveksamhet om vad som orsakar problemet, konsultera läkare eller tandvården. LÄPPAR Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 3 1. Grad 1 Lena, ljusröda och fuktiga läppar. 2. Grad 2 Torra, spruckna läppar, sår i mungiporna. Torra läppar kan tyda på muntorrhet. Sprickor och sår eller rodnad i mungiporna kan orsakas av nedsatt allmäntillstånd, bristande munhygien eller näringsbrist. Torra läppar måste smörjas ofta. Såren och sprickorna kan infekteras av svamp. Om de inte läker inom 10 dagar bör kontakt tas med läkare eller tandvården. 3. Grad 3 Såriga, blödande läppar. Svullna, såriga läppar med eller utan sårskorpa, om det råder tveksamhet vad som orsakar problemet, konsultera läkare eller tandvården. Hos äldre personer minskar ofta den röda färgen på läpparna och blir blekare. Sår i mungiporna kan även bero på hopsjunken mun till följd av tandförluster. Sid. 2 (11)

Slemhinna hur undersöka Inspektera högerkind, insida överläpp, vänsterkind, insida underläpp. Så här kan en frisk slemhinna se ut på en 50-åring. MUNSLEMHINNA KIND Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 3 Bild 4. Grad 3 I samband med sjukdom, dåligt immunförsvar, nutritionsbrist och muntorrhet kan reaktioner avläsas på munslemhinnorna och tungan genom färg- och formavvikelser. 1. Grad 1 Frisk slemhinna kind. 2. Grad 2 Liten förkylningsblåsa (Afte). 3. Grad 3 Svampinfektion. 4. Grad 3 Bitsår i kinden. Sid. 3 (11)

MUNSLEMHINNA INSIDA LÄPP Bild 1 Grad 1 Bild 2 Grad 2 Bild 3 Grad 2-3 Bild 4 Grad 3 1. Grad 1 Frisk insida av överläppen. 2. Grad 2 Muntorr insida av underläppen. 3. Grad 2-3 Detta skulle kunna vara en förkylningsblåsa, håll koll, försvinner den inte inom 10 dagar så graderas den som grad 3. 4. Grad 3 Sår på insidan av underläppen. MUNSLEMHINNA INSIDA LÄPP TANDLÖS Bild 1 Grad 3 Bild 2 Grad 3 1. Grad 3 Skavsår efter protes i underkäken. 2. Grad 3 Underliggande käkben har resorberats så snabbt att täckande slemhinna inte har tillbakabildats i motsvarande grad. Slemhinnepartiet kvarstår som fibrös, volyminös vävnad. Kraftigt rörligt mot underliggande käkben. Kan bero på dåligt passande protes. Sid. 4 (11)

MUNSLEMHINNA GOM Bild 1. Grad1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 2 Bild 4. Grad 3 Bild 5. Grad 3 1. Grad 1 Frisk gom. 2. Grad 2 Rodnad gom på grund av bakteriebeläggning i /på protes. 3. Grad 2 Intorkat slem i svalget (krusta). 4. Grad 3 Sår på vänster sida i gommen. 5. Grad 3 Svampinfektion. Sid. 5 (11)

MUNSLEMHINNA MUNBOTTEN Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 1 Bild 3. Grad 2 Bild 4. Grad 3 Grad1 Frisk, svagt rosa/ljusröd. Grad 2 Röda, torra eller områden med färgförändring, beläggning. Färgförändringar i slemhinnan kan vara röda, blåaktiga eller vita, de kan vara diffusa eller skarpt avgränsade. På en svårt sjuk person som andas med öppen mun kan man finna intorkat slem på tunga, gom eller svalg. Obs måste avlägsnas. (Se vidare http://www.vardhandboken.se/texter/munhalsa/behandling-av-uttorkade-slemhinnor/) Grad 3 Sår med eller utan blödning, blåsor. Sår och blåsor kan variera i storlek från knappnålshuvudstora till generell utbredning, de kan vara mycket smärtsamma. Svampinfektioner yttrar sig ofta som vitaktig beläggning eller kraftigt rodnad slemhinna med symtom som sveda och/eller förändrad smak. Förändringar på munslemhinnan är vanligt hos personer med cancer som har behandlats med strålning mot huvud- och halsområdet eller fått cytostatika. Konsultera läkare eller tandvården. 1. Grad 1 Frisk munbotten. 2. Grad 1 Frisk munbotten med åderbråck, vanligt i den äldres mun. 3. Grad 2 Skavsår efter vass tand. 4. Grad 3 Sår under tungan. Sid. 6 (11)

TUNGA Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 1 Bild 3. Grad 1 Bild 4. Grad 1-2 Bild 5. Grad 2 Bild 6. Grad 3 Grad 1 Ljusröd och fuktig. Grad 2 Röd torr, beläggning och missfärgning. Symtom kan vara smärta eller sveda, vilket kan leda till svårigheter att äta. Detta kan vara tecken på muntorrhet, järn- eller vitaminbrist men kan även vara en biverkning av cancerbehandling. Vid beläggning och missfärgning borsta tungan med tandborste, andra åtgärder kan vara att tillföra vätska, fukta tungan och återfukta med smörjande preparat. Om dessa åtgärder inte leder till förbättring inom 10 dagar konsultera läkare eller tandvården. Grad 3 Sår med eller utan blåsor, beläggning. Kraftig beläggning som inte går bort vid borstning kan vara svampinfektion. Sår eller blåsor på tungan som inte läker inom 10 dagar konsultera läkare eller tandvården. 1. Grad 1 Frisk tunga. 2. Grad 1 Frisk tunga med fåror. 3. Grad 1 Frisk tunga med vanlig normalvariation ( så kallad Geografisk tunga). 4. Grad 1-2 Tunga som missfärgats av tobak, mycket kaffedrickande eller sköljning med Klorhexidinlösning. 5. Grad 2 Mycket muntorr person med symtom som sveda och värk. 6. Grad 3 Skavsår på tungan av vass trasig tand. Sid. 7 (11)

Bild 1. Före Bild 2. Efter Bild 1 Vid intag av passerad kost, näringsdryck eller när mat inte intas via munnen växer tungans papiller istället för att nötas ner. Här kan beläggning ses. Bild 2 Tungan efter borstning med tandborste. TANDKÖTT Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 3 Grad 1 Ljusrött och fast. Grad 2 Svullet, rodnat. Inflammerat och lättblödande vid tandborstning och rengöring mellan tänderna. Detta orsakas oftast av dålig munhygien och åtgärdas genom noggrann munhygien. Om läkning ej ses inom 10 dagar kan rengöring i tandköttsfickor behövas. Konsultera tandvården. Grad 3 Spontanblödning. Mycket kraftigt inflammerat, detta är ett relativt ovanligt tillstånd. Konsultera läkare eller tandvården. 1. Grad 1 Friskt tandkött. 2. Grad 2 Inflammerat och svullet tandkött med bakteriebeläggningar vid tandköttskanten. 3. Grad 3 Spontanblödning, svullet och rött inflammerat tandkött. Sid. (11)

TÄNDER Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 2 Bild 4. Grad 2-3 Bild 5. Grad 3 Grad 1 Rena, ingen synlig beläggning eller matrester. Grad 2 Beläggning eller matrester lokalt på tänderna särskilt vid tandköttskanten och mellan tänderna. Detta åtgärdas genom noggrann munhygien annars föreligger risk för karies och aspirationspneumoni. Grad 3 Beläggning, matrester generellt eller trasiga tänder. Ett kariesangrepp kan vara ljusbrunt och har lite poröst utseende. Kariesangrepp förekommer i anslutning till bakteriebeläggning ofta i tandköttskanten eller mellan tänderna. Trasiga tänder, kan ha vassa kanter. Vid delprotes med klammer är det viktigt att rengöra tanden där klammer fäster. Konsultera tandvården. 1. Grad 1 Friska tänder. 2. Grad 2 Bakteriebeläggningar i tandköttskanten. 3. Grad 2 Stroke person med facialispares, matansamlingar. 4. Grad 2-3 Person som inte besökt tandvården på flera år, förmodligen karies under beläggningarna. 5. Grad 3 Trasiga tänder med vassa kanter, stor risk för tandvärk. Sid. 9 (11)

IMPLANTAT Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Implantat kan se olika ut, det viktiga är att man håller ut läppen så att man kan få fri insyn. Vid osäkerhet om implantat eller ej, konsultera tandvården. 1. Här är det svårt att se var skruvarna sitter. 2. Visar att det kan bli både beläggning och tandsten på implantatet. 3. Implantat i båda käkarna. 4. Viktigt att rengöra skruvarna. PROTESER Bild 1. Grad 1 Bild 2. Grad 2 Bild 3. Grad 3 Bild 4. Grad 3 Grad 1 Protesen/proteserna är rena och fungerande. Kan personen äta smörgås utan problem? Grad 2 Beläggningar eller matrester. Om beläggningar får ligga kvar kan det orsaka inflammation, svampinfektion eller aspirationspneumoni. (För olika tandprotetiska ersättningar dess rengöring och förvaring, se http://www.vardhandboken.se/texter/munhalsa/tandprotetiska-ersattningar/). Vid osäkerhet om personen har tandprotetiska ersättningar och vilka de i så fall är, konsultera tandvården. Grad 3 Används ej eller dåligt fungerande. Orsaken kan vara att protesen gått sönder, metallklamrar gått av eller hörn slagits bort. Detta kan orsaka smärtsamma sår i slemhinnan. En annan orsak kan vara att personen magrat kraftigt så att protesen inte passar. Förkalkade bakteriebeläggningar kan även göra att tandsten bildas på proteserna så att de ej passar. Konsultera tandvården. Sid. 10 (11)

SALIV Grad 1 Glider lätt punkt bort. Grad 2 Glider trögt. Om spegeln/tesked glider trögt är det tecken på muntorrhet. Kan lindras genom att fukta med vanligt vatten på tänder och slemhinnor. Återfukta därefter med salivstimulerande alternativt smörjande munspray, gel eller saliversättningsmedel. Det finns även sugtabletter och fluortuggummi. Se vidare http://www.vardhandboken.se/texter/munhalsa/behandling-av-uttorkade-slemhinnor/ Grad 3 Glider inte alls. Om spegeln / tesked inte glider alls, fukta med vanligt vatten på tänder och slemhinnor. Återfukta därefter med smörjande munspray, gel eller saliversättningsmedel. Se vidare http://www.vardhandboken.se/texter/munhalsa/behandling-av-uttorkade-slemhinnor/ Om det är medicin som orsaker problemet, går det att ändra medicinering? Konsultera läkare eller tandvården. SVÄLJNING Fråga om sväljning eller be personen att svälja. Grad 1 Obehindrad sväljning. Grad 2 Obetydliga sväljproblem. Fråga personen om smärta i svalget, finns det tecken på muntorrhet eller svampinfektion. Muntorrhet kan lindras genom att dricka vatten eller fukta med vanligt vatten på tänder och slemhinnor. Återfukta med salivstimulerande alternativt smörjande munspray, gel eller saliversättningsmedel. Grad 3 Uttalade sväljproblem. Konsultera läkare. Materialet är framtaget av leg. tandhygienist Eva Herremo och leg. tandhygienist Charlott Karlsson, Folktandvården, Landstinget i Jönköpings län. Bearbetat i samarbete med Senior alert Foto: leg. tandhygienist Charlott Karlsson, Käkkirurgiska kliniken, Landstinget i Jönköpings län. Sid. 11 (11)