NR 2 2007 Redaktör: Gunilla Byström, familjeläkare, Vårdcentralen Viken, Örnsköldsvik Hemsida: www.lvn.se/forte 2007-10-18 Luft under vingarna var devisen för SFAM-mötet i Visby 10.12 oktober. Vinden blåste upp till 18 sekundmeter och sexmetersvågor rullade förbi kajen utanför de stora fönstren på kongresshallen. Därinne sjöd det av liv. Möten mellan nya och gamla SFAM-medlemmar, mellan människor som inte setts på länge och möten på ett annat sätt än i vardagen mellan nära kollegor. Visbydagarna gav verkligen inspiration. Det är en suverän form av fortbildning att träffa andra likasinnade på neutral mark med lite guldkant i form av trevliga arrangemang, god mat och fint program. Musik, retorik och historia smältes samman med vetenskap från olika håll till en god och närande anrättning. Jag är glad att ha fått vara med. En av höjdpunkterna var att få lyssna när årets examinander i specialistexamen i allmänmedicin redovisade sina uppsatser. Årets avhandling korades också. Patrik Midlöv har skrivit om informationsöverföring mellan sluten och öppen vård. Han har inspirerat sjukhuskollegorna till att börja med läkemedelsberättelse som en informativ del av epikrisen. Här är det alltså från primärvårdens håll som man i Lund lyckats förändra hela sjukhusets tillvägagångssätt vid epikrisskrivning. Det var verkligt intressant. Tänk om vi kan lära oss av det och börja tillämpa något liknande i vårt landsting? Läs i denna Fortexpress om vad deltagarna tyckte om några av de kurser vi haft i år. SFAM-Y rapporterar om seminariet om kvalitetsindikatorer i primärvården 4 oktober 2007. Välkommen till kommande Fortekurser. Titta gärna in på vår hemsida! 1
Guldkorn från Forte-kurser Röntga rätt och lagom Härnösand 9 maj 2007 Ring röntgenologen om du undrar något, då blir han/hon glad. MRT: ger bättre kontrast men sämre detaljupplösning än CT, tidskrävande, distinkt frågeställning krävs.. Ultraljud: Radiologins finsnickeri som kräver dyrbar läkartid. Lämpligt för: cuffrupturer axlar, hälsenetendinos, invagination (buk), lokalisering av främmande kropp (upplösning 0,3 mm), lever - bästa metoden för tumörer/metastaser. CT: Hög känslighet, låg specificitet. Nackdel: hög stråldos. Betänk denna! Nytt - CT-colon, CT urinvägsöversikt vid sten/hematuri, BÖS, tunnskiktsteknik med så kallad High Resolution Computed Tomography (HRCT) för KOL-diagnostik Röntga inte för att det vore bra att veta, för att patienten vill, för att det inte kan uteslutas. Anders Lundqvist och Andrée Wennstig Ögonsjukdomar Härnösand 26 september 2007 Nyheter: Ny behandlingsmetod vid makuladegeneration, anti-vegf- injektion intraokulärt, upprepade behandlingar, väldigt dyrt och resurskrävande. Kliniskt relevant/guldkorn: Undvik att färga innan du bedömer ljusväg. Färgen skapar en egen ljusväg. Tips på att palpera ögonen för grov skattning av ögontrycket vid misstanke om akut glaukom. Främre kammarblödning behöver ej remitteras akut, räcker med bedömning nästa dag. Pseudomonas kan snabbt orsaka ögonskada, vanligare hos kontaktlinsbärare. Bedöva mycket vid främmande kropp. Kolla SR vid minsta misstanke på temporalis arterit Var extra observant vid värk eller synförsämring i ett nyopererat öga. Rapporterat av kursdeltagarna Ylva Johansson, familjeläkare och Petra Meidell, ST-läkare, Sundsvall 2
Rapport från SFAM Västernorrland Seminarium om kvalitetsindikatorer 4 oktober 2007 Efter årsmötet januari 2007 i Härnösand med deltagande av SFAM:s ordförande Annika Eklund-Grönberg som inspiratör har styrelsen verkat efter två linjer: Kontakt med politiker och med primärvårdsledningen. Om de två mötena i maj och juni med politikerna har vi tidigare skrivit i Forte-Expressen Den andra linjen är kontakt med PV-ledningen, primärvårdsdirektör Lennart Moberg och chefläkare Markus Kallioinen. Det utlösande var signaler om att kvalitetsindikatorer skulle påverka 5% av kapiteringen från 2009. Vi upplevde att PV-ledningen inte hade naturliga direktkontakter med familjeläkarna. Nästan alla VC-chefer är icke läkare och primärvårdsdirektören har deklarerat att hans ledning sker i linjeorganisationen. Vi kände det angeläget att få ett inflytande över kvalitetsindikatorer som skulle väljas. Som vi kan uppleva relevanta och vettiga. Att mäta och värdera kvalitet i stället för som nu kvantitet som är lättare att mäta och därför gärna mäts. Kontakt togs i februari och vi mottogs väl och med intresse. Vi bildade ihop med Markus Kallioinen och utvecklingssekretare Ulla Öhman-Nilsson en arbetsgrupp inför ett heldagsseminarium om kvalitetsindikatorer som gick av stapeln 4 oktober. Inbjudare var primärvårdsdirektören och SFAM-Y-s ordförande. Inbjudna var representanter för alla yrkeskategorier i PV. Syftet var att informera och ge möjlighet att ge synpunkter och påverka utvecklingsarbetet med kvalitetsindikatorer för PV i Västernorrland. Kvalitetsindikatorerna är tänkta att bidra till en säker och bättre vård för patienterna, vara en integrerad del i den enskildes professionella utveckling och kliniska vardag, kunna användas för uppföljning utveckling och ledning av PV, ingå som en del i den framtida kapiteringen som det stod i inbjudan. Deltagandet var gott, omkring 55 medarbetare varav ett flertal läkare. Hela förmiddagen deltog även Susanne Sundqvist, politiker med ansvar för PV samt landstingsdirektören Sara Ekström (som är en av 4 landstingsdirektörer i en nationell kvalitetsgrupp i Landstingsförbundet). Markus Kallioinen inledde med tal om indikatorer och vikten att mäta det som visar på en bra verksamhet. Han skissade även på hur kapiteringen kan tänkas förändras från 2009. Den fasta ersättningen minskas med 5% till 78% och de 5% överförs till kvalitetsindikatorer. Dessa i sin tur fördelas enligt styrkortsmodellen: patient 30%, medarbetare 20%, externa/interna processer 30%, ekonomi 20%. Huvudtalare var familjeläkaren i Luleå Anders Lindman som var projektledare för Fammiprojektet Nationella kvalitetsindikatorer i primärvården NKI-P. Ur hans framställning plockar jag: Utan spaning ingen aning. Att mäta struktur och process räcker inte utan även resultat bör mätas. Fokusera på resultat i PV. Mätning ska göras för patientens skull. Det är lättare att mäta i den specialiserade vården där det finns kring 70 3
kvalitetsregister. PV har inget nationellt kompetenscentrum eller organisation, därför mäts till exempel tillgänglighet på ca 30 olika sätt och nationella enkäter finns inte. Hjulet uppfinns i varje landsting. Term- och begreppsträsket : Utan gemensamma termer och begrepp kan resultat inte jämföras. Kvalitetsmätning innebär en kedja som består av term begrepp indikator (mätt med hög kvalitet och relevans) register utvärdering göra på annat sätt. I kvalitetstänkandet ingår inte bara kunskap utan även färdigheter och beteende. NKI-P på Fammi tog fram en rad allmänna indikatorer, medicinska indikatorer och för hemsjukvård. Allt blev dock inte färdigt och indikatorerna är inte eller föga prövade i praktiken. Nationella diabetesregistret (NDR). En brist är att det inte mäter levnadsvanor och upplevd hälsa. Internationellt har Danmark ett av allmänmedicinare utformat kvalitetssystem med databaser som automatiskt ur datajournalerna hämtar den information som behövs. Familjeläkare Gunilla Byström från Örnsköldsvik gjorde med oss en s.k. SWOT-analys av att arbeta med kvalitetsindikatorer. Styrka (lust, nyfikenhet), svaghet (tar tid), hot (jag dålig?), möjlighet (feed-back, kompetenshöjning, kollegiala reflektioner). Efter lunch hade vi tre timmar grupparbeten kring tre teman: Allmänna indikatorer, medicinska indikatorer och kompetensutveckling. Detta genomfördes med stort engagemang och livlig diskussion. Vi kom fram till följande: Allmänna indikatorer - att Europep som mäter patientnöjdhet faktiskt är internationellt utvecklat och därmed möjligt att göra jämförelser även utanför länet. - att SKL:s tillgänglighetsmätningar har metodproblem - att telefontillgänglighetsmätningarna inte passar Tele-Q samt enbart mäter framkomlighet, inte kvalitet i samtalet/sjukvårdsrådgivningen. Flera felkällor till exempel att för få samtal/vc mäts. Andra sätt som ökar att ta kontakt till exemple via mail mäts ej. Andra synpunkter: Kanske mäta andel journaler skrivna inom tre dagar, mäta antal patientklagomål/1.000 invånare, mäta kontinuitet som andel med fast läkare eller på annat sätt. Mäta folkhälsa till exempel om man dokumenterat alkohol och tobak i journalen och antal FaR/inv, andel hälsosamtal, deltagande i motiverande samtalsmetodik. Mäta BMI, rökning och BT hos barn och 40-åringar. Mäta tillgänglighet på ett bra och relevant sätt betonade Anders Lindman och direktören. Politiker i landsting och regering prioriterar nu tillgänglighet och kvantitet. Inte på bekostnad av vårdkvalitet månne? Medicinska indikatorer. NDR. OK om det tas ut automatiskt ur journalen. Ögonkliniker bör själva rapportera diabetesögonfoto till NDR. Kapiteringsersättning för vad? Att det fylls i? Att svaren följs upp och utvärderas på VC? HbA1c-värden? Om värden förbättras? Områden som känns viktiga att mäta är folksjukdomar som hjärtsjukdomar, stroke, diabetes, kronisk smärta, psykisk ohälsa, äldre multisjuka. I detta arbete krypa gå springa. Använda mått som har positiv effekt, är vetenskapligt bevisade, spar pengar, kan uppföljas och utvärderas, kan tas ut automatiskt. 4
Arbeta enligt SMAARRT= specifika, mätbara, accepterat bra, automatiserat, realistiska, relevanta, tidssatta. Mäta patientens måluppfyllelse, kanske är nöjd med 145/95. Kompetensutveckling. Kunskap, färdigheter och beteende är svårmätt. Kan FoU ta fram verktyg att mäta? Förslag kring fortbildning kan vara regelbundenhet i vardagen, antal elever på VC, att det finns handledare, gemensamma aktiviteter på VC, utbyte med andra kliniker, uppdaterade riktlinjer, forskning och studier. Efter denna redovisning förutskickade direktören fler rådslag. Även en konferens i Sundsvall i vinter planeras ihop med flera landsting kring kvalitetsindikatorer. I eftersnacket förde direktören fram tanken att sända den gemensamma arbetsgruppen (PVledningen SFAM-Y styrelsen) tillsammans med Anders Lindman till Danmark för att se på möjligheten att ansluta Y-län till deras PV-databas. Anders har ett erbjudande om detta. Om kontakt önskas med styrelsen i SFAM Y så består vi av Kjell Sundin VC Sundet Härnösand, ordförande. Kerstin Rydeman VC Centrum Sundsvall, sekreterare. Eva Jaktlund VC Fränsta, kassör. Anna Elmerfeldt Wallinder ST-läkare VC Centrum Sundsvall. /Kjell Sundin Kjell.sundin@lvn.se Pvsverige.se har tagit över hemsidan efter fammi http://www.pvsverige.se/default 3.aspx Här kan du läsa mer bland annat om kvalitetsindikatorer. 5
Finns rättvisa? Känner du till Gapminder? Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, visar på Internet hur hälsa hänger ihop med ekonomi. Världen är ingen rättvis plats. Gapminder hjälper oss att få perspektiv. Gå in på www.gapminder.org KALENDARIUM 6
2007 Forte-kurser Alkohol Riskbruk 20 november Härnösand, heldag Allmänläkare Anna-Karin Svensson Ansvarig Gunilla Byström Jämtland fortbildning för familjeläkare Kontaktperson Eva Kuhlefelt pv" eva.kuhlefelt@jll.se 13 och 14 november Palliation Överläkare Bertil Axelson Storsjögläntan Östersund Kognitiv terapi av angstlidelser, med spesielle vekt på hypokondri Professor Ingvard Wilhelmsen Institutt for indremedisin, Universitetet i Bergen 4 och 5 december extra fortbildningsdagar Diabetesdagar Mikael Lilja distriktsläkare Odensala hälsocentral och Lars Engström överläkare med klin Sundsvalls sjukhus Svenska Läkarsällskapet Riksstämman Stockholm 20-30 november Läkemedelskommittén 7 november Kvinnligt Hornödag 8 november Manligt Hornödag 2008 29-30 januari Norrländska läkemedelsdagar i Umeå Arr Läkemedelskommittén 30 januari- 1 februari ST-dagarna Pite havsbad Anmälan via SFAM:s hemsida 7