Arbetsliv, psykisk ohälsa och sjukskrivning s Varför ökar sjukfrånvaron med psykiska diagnoser? Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi Föreståndare för Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet Stockholm Stress Center, ett Forte-centre of excellence Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (Avd. för arbets- och organisationspsykologi) Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet (Avd. för försäkringsmedicin) Department of Epidemiology & Public Health, University College London (UCL)
Psykisk ohälsa Allvarlig psykisk sjukdom Schizofreni och andra psykossjukdomar Common Mental Disorder (CMD) depression generaliserat ångestsyndrom paniksyndrom specifika fobier tvångssyndrom posttraumatiskt stressyndrom 90% av sjukskrivningarna med psykiska diagnoser 9-33% av befolkningen drabbad enligt olika undersökningar 2% sjukskrivvna under ett år Utmattningsdepression (utmattningssyndrom, utbrändhet) Nedsatt psykiskt välbefinnande mycket vanligt, ofta tillsammans med fysiska syptom
Riskfaktorer i arbetslivet Psykiskt ansträngande arbete höga emotionella krav (Wieclaw 2008) Höga krav Låg kontroll Obalans mellan ansträngningar och belöningar (ERI) Rollkonflikter Bristande rättvisa
Återgång i arbete Komplex process Måste involvera arbetsplatsen även om arbetet inte är orsaken Restsymptom kan finnas kvar Egen uppfattning om möjligheterna viktig prognostiskt
Stressar vi oss sjuka idag? Högre krav i arbetet Människor blir mer stressade Fler blir sjuka
Stressad kvinnor data från folkhälsoenkäten
Stressad män data från folkhälsoenkäten
Mycket stressad kvinnor data från folkhälsoenkäten
Mycket stressad män data från folkhälsoenkäten
Beror det på jobbet?
Ur: Folkhälsorapport 2009
Arbetsmiljöundersökningen 89-13 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förmycket att göra Psykiskt påfrestande För lite inflytande Enformigt 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Källa: Arbetsmiljön 2013, SCB och AMV
Arbetsmiljöundersökningen 89-13 100 90 80 70 60 50 40 Stöd från arbetskamrater 30 I stort t sett nöjd 20 Meningsfullt 10 0 Södfå Stöd från chefer 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Arbetsmiljöundersökningen 89-13 100 90 Kan inte koppla av tankarna på jobbet 80 Trött och håglös 70 Svårt att sova pga arbetet 60 Känner olust att gå till arbetet 50 40 30 20 10 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Arbetsmiljöundersökningen 89-13 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Uttröttad i kroppen Onti övre delen av ryggen eller nacken Ont I nedre delen av ryggen 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Internationellt sett jobbar vi mycket och hårt
Procent sysselsatta 20-64 år 85 Iceland 80 75 70 Norway Sweden Japan USA Denmark UK 65 Germany 60 55 50 45 1994 1999 2004 2009 Netherlands Finland France EU Greece Italy Spain Turkey Source: Eurostat 2011-05-29
Procent sysselsatta 55-64 år Island Sverige Norge Japan Tyskland USA Danmark UK Finland Nederl. Spanien Frakrike Italien Grekland
Work very fast, at least ¼ of the time European Working Conditions Observatory 100 90 80 60 Sweden 70 Finland 40 Denmark 50 Germany 30 UK 20 EU 12 France 10 Spain 0 1991 1995 2000 2005 2010
Stressproblemen ökar mest hos de unga kvinnorna
Ur: Folkhälsorapport 2013
Ur: Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014
Psykiatrisk slutenvård Ur: Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014
Självmord Ur: Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014
Och arbetsstress bland offentliganställda
Ur: Folkhälsorapport 2009 Ur: Folkhälsorapport 2009
Beror då stressymptomen på arbetsstressen? Eller är det mer komplicarat än så?
Stress har många orsaker Arbetsstress Höga krav från omgivningen Höga krav från oss själva Dålig ekonomi Sjukdom Konflikter i familjen Skilsmässor och dödsfall Giftermål och att få barn Fysiska påfrestningar Ångest och oro Ensamhet och maktlöshet o.s.v. 32
Vad är arbetsrelaterad stress?
Olika asätt attse på stress Vardagsspråket och populärkulturen jäkt och (för) höga krav påfrestning och (början till) sjukdom Professionella inom olika områden påfrestningar som organismen inte klarar att hantera konsekvenserna enserna av sådana påfrestningar en generell psykofysiologisk mobilisering Viktigt att skilja på: stressorer (miljöfaktorer som orsakar stress) stressreaktioner (individens respons på stressorer) konsekvenser av stress (t.ex. trötthet, olyckor, sjukdom, träning) 37
STRESS STRAIN 39
STRESSOR FYSIOLOGISKT SVAR (STRESSREAKTION) 40
Krav-kontroll-stödmodellen o ode e
Spänt arbete och hjärt-kärlsjukdom Källa: Kivimäki et al. Lancet 2012;380(9852):1491-7.
Life style & JS CHD Source: Kivimäkiet al., Cmaj 2013;185(9):763-185(9) 9
JS Cancer Source: Heikkilä et al., Bmj 2013;346:f165. 346
Social Support Sleep Disturbances Source: Magnusson Hanson et al., leep 2011;34(10):1403-10.
Sjuk av stress? Risken för många sjukdomar ökar vid långvarig g stress Risken för att uppleva stress ökar om man är sjuk Alla som stressar mycket blir inte sjuka Alla som blir sjuka har inte stressat mycket Sjukdom har oftast många orsaker
Var det bättre förr? I harmoni med naturen! ett naturlig liv? ingen stress? Hårt fysiskt arbete Kallt, dragigt g och rökigt inomhus Oro för nödår Undernäring vanligt Infektionssjukdomar Fylleri och våld Krig och despotiskt förtryck Men ingen stress???
Har då stressen ökat? Psykiska k och stressrelaterade t besvär har ökat framförallt hos yngre kvinnor Utbredd uppfattning om att arbetslivet blivit mer stressigt 90-talet innebar en tuff omställningsperiod hög arbetslöshet under första hälften kraftigt ökad kostnadsmedvetenhet inom offentlig sektor sjukskrivningarna steg när konjunkturen återhämtade sig Om hårt arbete vore det största folkhälsoproblemet så skulle japanerna dö väldigt unga men de lever (nästan) längst i världen! även svenskar arbetar hårt och lever länge Stressen har blivit it mer synlig när vi blivit it friskare Ökade krav att vara fullt frisk, högpresterade och stresstålig på arbetet, men också i livet som helhet en ny typ av stress?
Arbetslivets utmaningar Framtidens arbetskraft är stressad och har många symptom Arbetskraften blir allt äldre Svårare dra gränser mellan arbete och privatliv Kanske inte enbart arbetslivets fel men något arbetslivet måste hantera
Vad kan arbetsplatsen göra? Rimlig kravnivå på medarbetarna stöd till medarbetarna att prioritera Tydliggöra vad som är tillräckligt bra undvika skenande kravspiral Vara uppmärksam på tecken på hög stress utbildning av chefer kan öka medvetenhet regelbundna medarbetarundersökningar följa upp sjukskrivningar men också övertid I första hand skapa en bra arbetsmiljö bra även för trivsel, arbetsmotivation och produktivitet bra för såväl stresskänsliga som stresståliga I andra hand hjälpa individer id hantera stressen som kanske inte enbart beror på jobbet I tredje hand rehabilitera
Vad kan individen göra? Ställa rimliga krav på sig själv ingen kan hinna med och uppnå allt Värna återhämtningen både sömn och längre ledigheter Hålla sig i god form motion och bra kost Ta upp för hög arbetsbelastning med chefen prioriteringar och bättre organisation av arbetet Tala med skyddsombudet och arbetskamraterna Ta kontakt med företagshälsovården eventuellt hjälp med stresshantering utreda om det finns underliggande sjukdom Byta jobb
TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! hugo.westerlund@su.se