Inspektionsrapport, åldringshantering vid OKG

Tillsynsrapport Datum: 2013-09-04 Er referens: Diarienr: SSM2013-2506 Förrättningsdatum: Inspektera OKG AB program för åldersrelaterade försämringar och skador Ansvarig handläggare: Jan Linder Arbetsgrupp: Daniel Kjellin, Niklas Ingvarsson, Sofia Lillhök, Richard Sundberg, Peter Ekström, Johan Enkvist, Stefan Sördal, Elisabet Höge Samråd: Leif Karlsson, Anne Edland Godkänt av: Lars Skånberg Inspektionsrapport, åldringshantering vid OKG Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har utfört en inspektion av OKG Aktiebolag (OKG) program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador. Denna inspektion baseras på resultat från en verksamhetsbevakning 2012 [1], dokumentgranskning under april-juni 2013 och intervjuer med personal på OKG 25-26 juni 2013. Baserat på observationer från inspektionen bedömer SSM att OKG uppfyller krav på redovisning i säkerhetsredovisning (4 kap. 2 SSMFS2008:1). Vad gäller styrning av (2 kap. 8 SSMFS 2008:1) och omfattning av program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador (5 kap. 3 SSMFS) bedömer SSM att OKG uppvisar stora brister i förhållande till dessa föreskrifter och till SKI beslut SKI 2005/1390 [2]. Bakgrund De svenska kärnkraftverken blir allt äldre, den äldsta reaktorn, Oskarshamn 1 (O1), togs i drift 1972. Därefter startades nya reaktorer fram till 1985. Efter en förändring av energipolitiken 1997 togs slutdatum 2010 för avveckling av Sveriges nuvarande kärnkraftverk bort, vilket har inneburit att tillståndshavarna nu har planer på långtidsdrift (LTO), dvs drift utöver ursprungligen analyserad och konstruerad drifttid på 40 år. Detta innebär bl a att frågor om åldring och åldringshantering får större betydelse och att fortsatt kunskapsuppbyggnad behövs kring åldrings- och degraderingsmekanismer. Statens Kärnkraftinspektion (SKI) införde av denna anledning 2004 nya föreskrifter (SKIFS 2004:1) vilka kravställer att tillståndshavarna måste utveckla åldringshanteringsprogram för system, byggnadsdelar och komponenter (SSC) som har betydelse för säkerheten. I samband med denna förändring beslutade även SKI att OKG skulle komplettera program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador samt komplettera ledningssystem och säkerhetsredovisning (SKI 2005/1390). I detta beslut fastslogs att komplettering av ledningssystem och säkerhetsredovisning skulle vara genomförda senast 30 juni 2007. Komplettering av program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador skulle vara genomfört senast 31 december 2008. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (15) Nu gällande föreskrift SSMFS 2008:1 avseende program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador är i stort sett oförändrade jämfört med den tidigare föreskriften SKIFS 2004:1. Som ytterligare vägledning i hur hantering av åldersrelaterade försämringar och skador bör utföras pekar SSM, och tidigare SKI, i allmänna råden till IAEA:s säkerhetsguider inom området. År 2012 genomfördes verksamhetsbevakningar på Ringhals, OKG och Forsmark med avseende på tillståndshavarnas åldringshantering (SSM2011-1911). Dessa verksamhetsbevakningar gjordes som en inledning på ett omfattande inspektionsprogram som påbörjas med denna inspektion. Detta inspektionsprogram förväntas pågå under ett flertal år framöver. Myndighetens strategi för fortsatt utredning av och kunskapsuppbyggnad kring åldringshanteringsprogram och mekanismer som kan påverka i ett långtidsperspektiv, har under de senaste åren primärt varit inriktad på stödjande forskning. Internationellt har åldringshantering av kärnkraftverk uppmärksammats mer och mer av samma anledning som i Sverige det vill säga att kärnkraftverken blir äldre. IAEA publicerade 2009 en guide för åldringshantering [3] som innehåller rekommendationer för åldringshantering av kärnkraftverk för att upprätthålla IAEA säkerhetsstandarder för konstruktion, drift, bedömning och kontroll [4-6]. SSM är även engagerade inom ett av IAEA initierat program (IGALL) där både myndigheter och tillståndshavare finns representerade med syfte att dels baserat på vetenskap och drifterfarenheter ta fram en sammanställning av åldringsmekanismer och dess effekter, dels ta fram en internationell överenskommelse av program för åldringshantering av typiska komponenter, byggnadsdelar material och miljöer i kärnkraftverk. Syfte Inspektionen syftar till att bedöma hur OKG uppfyller kraven i SSM:s föreskrifter avseende program för hantering av åldringsrelaterade försämringar av fysiska byggnadsdelar, system och komponenter. Metod inklusive avgränsningar Inspektionen har genomförts i enlighet med rutin Inspektera i SSM:s ledningssystem dels genom dokumentgranskning, dels genom intervjuer med personal som är involverade i OKG:s åldringshantering. Inspektionen har inriktats att på att täcka en övergripande processuell nivå men i vissa avseenden, med hjälp av stickprov, har delar av OKG:s åldringshanteringsprogram granskats mer djupgående. Syftet med stickproven har varit att undersöka hur verksamheten bedrivs i praktiken i förhållande till OKG:s ledningssystem och SSM:s föreskrifter. Inspektionen begränsas till OKG:s program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador av fysiska byggnadsdelar, system och komponenter med avseende på: Bedömning av om OKG:s säkerhetsredovisning (SAR) innehåller relevant och tillräcklig information beskrivande organisationen och principerna för ledning och styrning av åldringshantering i enlighet med 4 kap. 2 SSMFS 2008:1. Bedömning av om OKG:s program för åldringshantering styrs och leds av ett enhetligt ledningssystem i enlighet med 2 kap. 8 SSMFS 2008:1. Bedömning omfattning av OKG:s åldringshanteringsprogram i praktiken i förhållande till den omfattning som anges i SSM:s krav.

Sida 3 (15) Inspektionen innefattar granskning av OKG dokument samt material från intervjuer av OKG personal på plats den 25-26 juni 2013. Totalt genomfördes 24 stycken intervjuer under denna del av inspektionen med personal på olika positioner inom OKG:s organisation. Krav SSM föreskriver i 5 kap 3 SSMFS 2008:1 att det vid varje anläggning ska finnas ett program för underhåll, fortlöpande kontroll samt hantering av åldersrelaterade försämringar och skador. Syftet med kraven i den aktuella föreskriften är att säkerställa att byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar fortlöpande uppfyller ställda säkerhetskrav som funktion av drifttid. Åldringshanteringen vid anläggningarna ska styras av dokumenterade program som uppdateras mot bakgrund av vunna erfarenheter och utvecklingen inom teknik och vetenskap. SSM föreskriver i 2 kap. 8 SSMFS 2008:1 att den kärntekniska verksamheten ska ledas och styras med stöd av ett enhetligt ledningssystem. De organisationsövergripande processerna i kärnteknisk verksamhet där fler enheter berörs (som program för åldringshantering) och som ställer krav på samordning bör tydligt framgå i ledningssystemet med avseende på ansvar och befogenhetsfördelning. Av de allmänna råden följer bl.a. att dokumentationen inom ledningssystemet bör vara begriplig för de avsedda användarna samt lätt att finna och tillgänglig där den behövs. Redovisning av organisationen och principerna för ledning och styrning av hantering av åldersrelaterade försämringar och skador ska även vara beskrivet i säkerhetsredovisning enligt 4 kap. 2 SSMFS 2008:1. Av de allmänna råden i 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 följer bl.a. att säkerhetsredovisningen är den centrala anläggningsdokumentation som samlat redovisar alla de tillståndsvillkor, föreskrifter och andra krav som gäller för en kärnteknisk anläggning och dess verksamhet, hur dessa krav har tolkats och hur de uppfylls. Observationer och bedömningar Observationer och bedömningar avseende om OKG:s säkerhetsredovisning (SAR) innehåller relevant och tillräcklig information beskrivande organisationen och principerna för ledning och styrning av åldringshantering SSM:s observationer SSM:s dokumentgranskning av OKG:s SAR kap. 4.18 renderade i följande observationer: Rapport [7] är avsedd att utgöra avsnitt 4.18 i SAR Allmän del för Oskarshamn 1, 2 och 3. I rapporten redovisas principerna till ett åldershanteringsprogram. Den gällande kravbilden för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador i [7] hänvisar till [8], åldringsprogrammet till [9] och för den övergripande instruktionen för hantering av åldring till [10]. SSM noterar att OKG:s krav på uppgiften och hur OKG tolkat dessa krav inte uttryckligt finns redovisade OKG:s SAR [7], istället refereras till ledningsdokument [8] för denna information.

Sida 4 (15) OKG:s SAR [7] hänvisas till dokument [9] för OKG:s åldringshanteringsprogram. SSM noterar att hänvisningen i SAR till referens [9] är otydlig då referensen är omarbetad till att gälla specifika aktiviteter i åldringsprogrammet. Enligt SAR [7] så är ställda krav enligt 5 kap 3 SKIFS 2004:1 uppfyllda genom att OKG:s hantering av åldersrelaterade försämringar och skador omfattar rutiner i verksamhetssystemet för identifiering, övervakning, hantering och dokumentering av alla de åldringsmekanismer som kan påverka byggnadsdelar, system och komponenter och andra anordningar som har betydelse för säkerheten. SSM noterar även att OKG hänvisar till ej aktuell föreskrift (SKIFS 2004:1) i [7]. SSM:s bedömning SSM:s dokumentgranskning av OKG:s säkerhetsredovisning [7] visar att principerna för ledning och styrning är beskrivna i tillräcklig omfattning. Med utgångspunkt i 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 bedömer därmed SSM att OKG uppfyller kravet på redovisning av program för hantering av åldringsrelaterade försämringar och skador i säkerhetsredovisningen genom att principerna för ledning och styrning av OKG åldringshanteringsprogram är beskrivna i OKG:s säkerhetsredovisning. Dock har följande brister identifierats: 1. Den gällande kravbilden och dess tolkning i [7] för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador refereras till ledningsdokument [8]. SSM anser att säkerhetsredovisningen samlat ska redovisa alla gällande krav och dess tolkning vilket även beskrivs i allmänna råd till denna paragraf. 2. Hänvisningen i SAR kap. 4.18 till referens [9] är otydlig då referensen är omarbetad och gäller specifika aktiviteter i åldringsprogrammet. 3. OKG hänvisar i kap 4.18.1 samt i 4.18.3 till ej aktuell föreskrift (SKIFS 2004:1). Den strålsäkerhetsmässiga betydelsen av brist 1 t o m 3 bedöms som liten, detta eftersom att kraven och dess tolkning finns med i OKG ledningssystem samt att innehållet är likvärdigt i 5 kap. 3 i SKIFS 2004:1 och 5 kap. 3 i SSMFS 2008:1. Observationer och bedömningar avseende om OKG:s program för åldringshantering leds och styrs av ett enhetligt ledningssystem. SSM:s observationer SSM:s dokumentgranskning och intervjuer av OKG:s personal renderade i följande observationer: Ansvaret för Åldringshanteringsprogrammet är enligt OKG delegerat från VD till avdelning U (underhåll) och vidare till gruppen UMK. I den gruppen finns en samordningsansvarig för åldringshantering, denna funktion var känd av samtliga intervjuade. Det framkom att det finns en styrgrupp för åldringshanteringsprogrammet där olika ansvariga inom U:s organisation ingår inklusive underhållschefen, föredragande för gruppen är samordningsansvarig för åldringshanteringsprogrammet. Det finns inga fasta arbetsgrupper för åldringshantering, dock bildas tillfälliga grupper som arbetar tillsammans som t.ex. vid framtagande av så kallade artikelgruppsrapporter.

Sida 5 (15) Det finns inte någon utpekad ansvarig för åldringshanteringsprogram för byggnader, utan det ingår i samordningsansvariges roll att omhänderta och koordinera samtliga delar inklusive byggnader. Vid intervjuer framkom att OKG:s program för åldringsrelaterade försämringar och skador är inte fullt ut implementerat. SSM noterar att OKG endast har implementerat punkten 6.1 och delvis punkten 6.2 (gruppering och beskrivning av befintligt program för varje grupp) av arbetsgången som beskrivs i [11]. Resterande punkter 6.3 tom 6.5 har inte genomförts. SSM noterar vidare att punkten 6.5 innehåller en rekommendation om att någon typ av databasrutin behöver tas fram för att kunna hantera en stor mängd utrustningsdata. SSM noterade att ingen specifik databasrutin finns avsedd för OKG:s program för åldringshantering förutom att OKG avser markera vilka artiklar i OKG:s drift och underhållssystem (ODU) som är berörda av åldringsrelaterade försämringar. OKG:s verksamhetskrav, övergripande riktlinjer och metodik för åldringshantering är inte känd inom hela organisationen som arbetar med åldringshantering. Ingen utbildning av berörd personal avseende åldringshantering eller OKG:s metodik för åldringshantering har genomförts. Det framkom även att kunskapen om vilka dokument som styr och beskriver processen för åldringshantering och uppfattning om vad åldringshantering är, varierade betydligt hos de intervjuade. De dokument som oftast var kända var instruktioner längre ner i dokumenthierarkin som berörde den praktiska tillämpningen för det egna arbetet, vilket ofta var en del i FU arbetet. Enligt OKG är den sammanvägda tolkningen av krav på uppgiften, kap. 3.1 [8], att programmet för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador bör innehålla identifiering, övervakning, hantering och dokumentering av förekommande åldringsmekanismer. SSM noterar att OKG:s tolkning av krav på uppgiften, kap. 3.2 [8], inte omfattar identifiering. Enligt dokument [7] och [8] ska rutiner, instruktioner och program finnas enligt följande: Åldring ska i huvudsak hanteras inom underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll. Teknologisk åldring ska beaktas. Skadeutredningar och transientanalyser ska göras med beaktande av åldring. Kemidata ska utgöra underlag för skadeutredningar vid behov. Åldringspåverkande faktorer främst temperatur, strålning, fukt och vibration ska registreras och sammanställas till teknikorganisationen. Lämpliga driftförhållanden och procedurer i anläggningarna ska väljas för att minimera degradering. Underhållsorganisationen ska få information om förändrade driftförhållanden, för att kunna anpassa sina provningar etc. Resultat från driftprover, övervakningar etc. ska utgöra input till underhållsorganisationen med syfte att fastställa statusen på anläggningarna. God vattenkemi, övervakning och registrering av vattenkemin är en förutsättning för skydd av fysiska egenskaper hos byggnadsdelar, system och komponenter bland annat kopplat till åldring. Kemiorganisationen ska meddela teknik-, underhålls- och driftorganisationen om förändringar av vattenkemin som kan kopplas till åldring. De strategiska anläggningsplanerna omfattar anläggningarnas hela livslängd, dvs. de är långsiktiga. Eftersom ett övergripande mål är att driva anläggningarna med bibehållen hög tillgänglighet och säkerhet, ska åldringshantering vara en viktig komponent i anläggningsplanerna. Strategiska anläggningsplanen ska ta upp större insatser vid RA och större projekt som kopplar till åldring. Vid bedömning av teknisk fråga och vid beredning av anläggningsändringar, ska kontrolleras om koppling finns till åldring.

Sida 6 (15) Förstudier ska belysa om åldring kan vara orsak till problemet, dvs grundorsaksanalys görs. Åldring av anläggningarna ska beaktas vid uppföljning, förbättring och säkerhetsvärdering av verksamheten. Hantering av åldersrelaterade försämringar och skador ska ingå i återkommande helhetsbedömningar av säkerheten. Åldringsprogrammet ska omfatta specifika aktiviteter relaterade till miljökvalificering vid anskaffning samt till statuskontroll av utrustning och komponenter. Insatserna är baserade på aktuella kunskaper och erfarenheter inom och utom OKG. Dessutom ska erfarenhetsåterföring samt forskning och utveckling inom åldring utföras. Resultatet ska tillgodogöras och användas inom Åldringsprogrammet. Erfarenheter från arbete inom OKG med underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll samt övrig hantering av åldring enligt ovan, ska tillgodogöras och användas i åldringsprogrammet. Syftet är att möjliggöra ständiga förbättringar av Åldringsprogrammet. F&U och erfarenhetsåterföring inom åldring ska ge underlag till översyn och uppdatering av övriga delar av programmet, samt till bedömningskriterier vid upptäckt degradering. Generiska studier ska göras för att identifiera kunskapsluckor och möjliga framtida problem. SSM observerar att rutiner, instruktioner och program i verksamheten som samordnat hanterar åldring redovisas i [10]. Instruktionen är upprättad utifrån de krav och riktlinjer som framgår av ledningsdokument [8]. SSM noterar vid dokumentgranskning att sambandet (spårbarheten) mellan ovanstående strecksatser och hur dessa har omhändertagits i OKG:s rutiner, instruktioner och program inte är tydligt och begripligt. SSM observerar vid dokumentgranskning att kopplingen mellan dokument [8] och [11] inte är tydlig eftersom att det övergripande dokumentet [8] inte refererar till dokument [11]. Av texten till dokument [11] framgår dessutom att dokumentet är ett förslag. SSM ställer sig frågande till vilken status dokumentet har, då det godkänts inom OKG och är frisläppt. SSM observerar att rapportering av förändrade drift- och miljöförhållanden kan ske på olika sätt, exempelvis på driftmöten, e-post eller teknisk fråga. SSM noterar även att avdelning GK (kemi) utför mätningar kontinuerligt av olika ämnen i både processystem som i andra system som t ex kondensationsbassänger. Dessa resultat rapporteras till driften kontinuerligt. Resultaten från dessa mätningar går att använda för att se spår av degraderingar och identifiera ogynnsamma förhållanden vilken kan öka risken för att oönskade degraderingar pågår. SSM noterar vid intervjuer att olika uppfattningar förekom om OKG har acceptanskriterier eller styrdokument som stöd för att använda eller koppla mätresultat från förändrade drift- och miljöförhållanden till åldring. SSM noterar att det finns olika uppfattning på OKG vem som ansvarar för att hantera obsolet utrustning (teknologisk åldring). Givna svar varierar från att peka ut underhållsingenjörerna alternativt systemägare som ansvariga för denna åldringshantering. SSM observerar att det är upp till den medarbetare som väcker en teknisk fråga att identifiera eventuell koppling till åldring samt specificera detta på så sätt att organisationen uppmärksammas. Efter att frågan väckts görs ingen ytterligare bedömning om koppling finns till någon åldringsmekanism.

Sida 7 (15) SSM:s bedömningar SSM har baserat på dokumentgranskning och intervjuer vid OKG funnit att bolaget har rutiner och instruktioner för sitt program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador [8-11]. Vid dokumentgranskning och intervjuer har följande brister framkommit: 1. Delar av programmet har inte implementerats i verksamheten vid tidpunkten för inspektionen. Exempelvis har OKG endast implementerat punkterna 6.1 och delvis 6.2 i [11]. 2. Spårbarheten mellan olika ledningsdokument är i vissa fall bristfällig. Som exempel kan nämnas att enligt dokument [7] och [8] ska rutiner, instruktioner och program finnas för en mängd olika uppgifter men OKG har inte tydligt angivet hur dessa tagits omhand i ledningssystemet. SSM observerar att kopplingen mellan dokument [8] och [11] är oklar. Som framgår av dokument [11] är dokument [8] ett övergripande dokument till [11]. Dokument [8] refererar dock inte till [11]. I texten till dokument [11] framgår det dessutom att dokumentet är ett förslag. Detta visar på att OKG behöver gå igenom sitt ledningssystem för att ensa dess olika beståndsdelar och tydligöra dokumenthierarkin. 3. OKG har inte genomfört någon typ av utbildning avseende program för hantering av ålderrelaterade försämringar och skador, vilket även reflekteras vid intervjuer i det att verksamhetskrav, övergripande riktlinjer och metodik för åldringshantering är inte känd inom hela organisationen som arbetar med åldringshantering. 4. Stora skillnader förekommer i OKG:s organisation hur ansvaret för obsolet utrustning fördelas inom OKG:s program för åldringshantering och skador. Med utgångspunkt från kraven i 2 kap. 8 SSMFS 2008:1 att den kärntekniska verksamheten ska ledas och styras med stöd av ett enhetligt ledningssystem bedömer SSM att observerade brister 1-4 angivna ovan visar att OKG har ett ledningssystem men att verksamheten för åldringshantering inte styrs enligt detta. OKG uppfyller därmed inte kravet på styrning enligt 2 kap. 8 SSMFS 2008:1 fullt ut inom detta område. SSM har i denna bedömning vägt in tidsaspekten. Eftersom att kravet kom i och med SKIFS 2004:1 och att SKI i beslut (SKI 2005/1390) angav att programmet skulle vara på plats senast 30 juni 2007 är det SSM:s bedömning att programmet skulle vara helt genomfört vid tillfället för inspektionen. Mot bakgrund av att OKG:s program för hantering av ålderrelaterade förändringar och skador inte har styrts av ledningssystemet på det sätt som får anses följa av kraven i 2 kap. 8 SSMFS 2008:1 och av tidigare SKI beslut (SKI 2005/1390) bedömer SSM att OKG har stora brister i förhållande till dessa krav. Den strålsäkerhetsmässiga betydelsen av detta bedömer SSM som måttlig. Detta eftersom att OKG har olika delar på plats som ingår i ett program för hantering av åldringsrelaterade försämringar och skador, så som underhållsprogram, program för återkommande kontroll, surveillanceprogram, kemiprogram och miljökvalificeringsprogram. SSM bedömer att det saknas ett program som samlat visar och som systematiskt går igenom åldringsrelaterade försämringar och skador för byggnadsdelar system och komponenter av betydelse för säkerheten på OKG.

Sida 8 (15) Observationer och bedömningar avseende OKG:s åldringshanteringsprogram. SSM:s observationer SSM:s dokumentgranskning och intervjuer av OKG:s personal renderade i följande observationer: OKG:s program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador är en del av OKG:s underhållsprogram. OKG:s program för åldringshantering ska tas om hand i det förebyggande underhållet (FU) vilket läggs upp av underhållsingenjörer. För att tydligt markera vilka artiklar i OKG:s drift och underhållssystem (ODU) som är berörda av åldringsrelaterade försämringar, planerar OKG en funktion som tydligt markerar detta i ODU. Vid tidpunkten för inspektionen fanns det inte något som visar att en komponent ingår i OKG:s program för åldersrelaterade försämringar i ODU. OKG har ett antal delar som återkommande kontroll (ÅK), artikelgruppsrapporter, systemstatusrapporter, FU, surveillanceprogram, kemiprogram, miljökvalificering och FoU vilka vanligen ingår i program för åldringshantering. Vid intervjuer framkom att övergripande samordning mellan dessa beståndsdelar och dess användning i åldringshanteringsprogrammet är bristfällig. SSM noterar att det urval av byggnadsdelar, system och komponenter som bedömts hanteras inom programmet för åldringshantering för vardera av dessa beståndsdelar inte finns dokumenterat på ett samordnat sätt. Det löpande arbetet med åldringshantering framgår av [11]. Där framgår att för att systematiskt gruppera byggnadsdelar, system och komponenter använder sig OKG av artikelgruppsrapporter, dessa artikelgruppsrapporter är enligt OKG var och en att betrakta som åldringshanteringsprogram (AMP) och grupperar utrustning med likvärdiga degraderingsmekanismer. En artikelgruppsrapport innehåller byggnadsdelar, system och komponenter efter liknande konstruktion och åldringseffekter. En artikelgruppsrapport kan innehålla flera miljöer, åldringseffekter och degraderingsprocesser. Artikelgruppsrapporterna ska enligt [11] beskriva de, ur reaktorsäkerhetssynpunkt, viktiga komponenterna med tillhörande degraderingsmekanismer och motverkande åtgärder. SSM uppfattar att någon rutin för hur artikelgruppsrapporterna ska uppdateras, exempelvis vid införande av nya komponenter, är i dagsläget inte framtaget. OKG framhåller att hittills har fokus varit att ta fram artikelgruppsrapporter med avseende på åldring av polymera/organiska material. SSM noterar att det inte framgår av artikelgruppsrapporterna att fokus varit att behandla polymera/organiska material vilket framförts av OKG. Tvärtom nämns att metalliska delar och bärande strukturer är ingående icke åldringskänsliga material. Några intervjuade anser att artikelgruppsrapporterna är kompletta medan andra intervjuade förväntar sig att även degraderingsmekanismer för exempelvis metalliska material ska identifieras i ett senare skede. Dessutom har OKG påpekat att flödesschemat redovisat i figur 1 i [11] behöver uppdateras eftersom att det inte avspeglar hur arbetet bedrivs. SSM noterar att arbetet med att implementera resultatet från artikelgruppsrapporterna inom FU programmet inte har påbörjats. SSM noterar vidare att det vid tidpunkten för inspektionen saknas styrande dokument (instruktioner/rutiner) för hur OKG ska använda sig av resultatet från artikelgruppsrapporterna vid inarbetning inom FU programmet.

Sida 9 (15) SSM observerar att OKG är aktiva i nationella och internationella sammanhang avseende degraderingsprocesser och åldringshantering i forum för erfarenhetsåterföring. OKG framför att drifterfarenheter inom organisationen sprids via OKG-erf. OKG redovisar även att de följer forskning avseende metoder för tillståndsbedömning av byggnader och byggnadsdelar. OKG deltar också aktivt i Elforsk samt i NOG (Nordic Owner Group). En arbetsgrupp mellan de svenska tillståndshavarna har bildats för att hantera gemensamma frågeställningar inom åldringshanteringsprogrammen. OKG använder även expertis och erfarenheter rörande åldring av byggnader från den tyska delen av organisationen inom E-ON. Det finns emellertid inte någon tydlig samordning hur återkopplingen från omvärldsbevakningen sker till åldringshanteringsprogrammet och hur erfarenheterna från denna omhändertas. SSM observerar att OKG:s arbete med att ta fram systemstatusrapporter inte är färdigställt. SSM:s uppfattning är att systemstatusrapporterna ingår i OKG:s program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador. För byggnader har ett större arbete med att lägga upp FU poster i ODU för varje rum genomförts på OKG. Vid detta arbete har ingen urskiljning gjorts med avseende på byggnadens betydelse för säkerheten. Det har inte gjorts någon ytterligare uppdelning av byggnaden med avseende på ingående delar såsom t ex ingjutningsgods, tätplåt etc i detta skede, det var oklart om detta skulle ske senare. Den metodik som beskrivs i [11] förutsätter att en FU post finns för de byggnadsdelar som ska ingå i åldringshanteringsystemet. SSM noterar att det finns en ambition att samtliga byggnadsdelar av betydelse för säkerheten och som är åldringskänsliga ska vara identifierade och behandlade med nödvändiga åtgärder och uppföljning i en FU post i början på år 2014. De intervjuade uttryckte att ambitionsnivån avseende byggnadsdelar inte var realistisk då det återstår mycket arbete innan ett program är fullt ut etablerat. SSM observerar att tidsmätning av hur länge artiklar varit förrådslagda inte görs för alla komponenter i lager. Bland de intervjuade personerna framkommer dessutom olika uppfattningar om det finns någon instruktion/rutin som beskriver hur miljökontroll för förrådslagda komponenter ska utföras. Via intervjuer uppfattar SSM att byggnadsdelar, system och komponenter i säkerhetsklass 4, lyftanordningar i säkerhetsklass 3 och reaktorhallsbassänger inte omfattas i OKG:s program för åldringshantering. SSM noterar vidare att OKG inte dokumenterat orsaken till varför dessa system, byggnadsdelar och komponenter i säkerhetsklass 3 och 4 är exkluderade från åldringshantering. SSM observerar att OKG har valt ut ett antal byggnadsdelar, system och komponenter av betydelse för säkerheten att ingå i åldringshanteringsprogrammet. Bedömningen av om dessa byggnadsdelar, system och komponenter är känsliga för åldringseffekter och åldringsmekanismer är inte dokumenterad. Istället har artikelgruppsrapporter tagits fram innehållande de artiklar som åtminstone har en aktiv degraderingsmekanism. Vid arbete med artikelgruppsrapporten för byggnader, har OKG använt byggnadens säkerhetsklassning för att välja ut om byggnadens åldringskänslighet ska bedömas och om den ska ingå eller inte i ett åldringshanteringsprogram. Samtliga byggnader med säkerhetsklass 1-3 ska bedömas med avseende på om de är åldringskänsliga. För artikelgrupperna har ett antal möjliga degraderingsmekanismer identifierats samt byggnader av betydelse för säkerheten som kan påverkas av dessa. Detta har resulterat i en artikelgruppsrapport avseende byggnader med fokus på degradering av betongen med dess armering. Det finns emellertid inte tydligt redovisat i artikelgruppsrapporterna vid vilken miljö som dessa åldringsmekanismer kan vara aktiva eller hur urvalet av åldringskänsliga komponenter har valts ut med hänsyn till miljön.

Sida 10 (15) OKG har vid framtagande av artikelgruppsrapporter bedömt åldringseffekter med avseende på så kallad miljöstränghet A tom D. Miljöstränghet A-C beskriver atmosfärisk miljö inom och utanför reaktorinneslutningen med olika nivå av joniserande strålning. Medan miljöstränghet D beskriver utrustning installerad på en icke väderskyddad plats. SSM noterar att denna miljöindelning även är definierad i TBE [12] och gäller för elektrisk utrustning. SSM noterar vidare att koppling mellan material, miljö, åldringseffekt och åldringsmekanism inte kan utläsas från artikelgruppsrapporter. Vid dokumentgranskning och intervjuer framkom att tätplåten och spännkablar i reaktorinneslutningen, ingjutningsgods såsom fästplattor samt andra detaljer inte finns beskrivna i någon artikelgruppsrapport. Det rådde vidare en viss tveksamhet inom åldringshanteringen avseende byggnader om vad som ingår i byggnaden och vad som anses vara en mekanisk anordning. Merparten av de intervjuade angav att gränsen gick vid själva fästplattan, vilken tillhörde byggnaden. Det framfördes emellertid även åsikter om att fästplattor tillhör mekaniska anordningar. Metodik och kunskap finns enligt OKG för att identifiera om fästplattor är åldringskänsliga eller inte, samt identifierade metoder för hur en tillståndsbedömning av dessa ska utföras. Fästplattor är inte behandlade i någon artikelgrupp i dagsläget. De intervjuade hade inte någon information om eller när en artikelgrupp för tätplåten, spännkablar i reaktorinneslutningen och fästplattor ska utarbetas. Enligt samordningsansvarig för åldringshanteringsprogrammet var samtliga artikelgruppsrapporter som var planerade även genomförda. Vid intervjuer framkom att det finns stora utmaningar när det gäller att genomföra tillståndsbedömningar av betongkonstruktioner som t.ex. reaktorinneslutningen, då de oförstörande metoder som finns i dagsläget har begränsningar. Den byggnadskomponent som de intervjuade såg som den största utmaningen att göra en tillståndsbedömning av, är de ingjutna spännkablarna i reaktorinneslutningen. Utöver visuell avsyning har förstörande provning använts vid tillståndsbedömning av byggnader. Vid förstörande provning använder sig OKG av externa resurser för att göra tillståndsbedömningar samt eventuell analys av konstruktionens hållfasthet med skador. Några etablerade acceptanskriterier eller metodik för hantering vid degradering är inte fastställda än i enlighet med OKG:s [11] metodikbeskrivning. Det fanns inte vid tidpunkten för inspektionen något planerat arbete för att etablera acceptanskriterier eller metodik för bedömningar av degraderingar. SSM observerar att när det gäller hantering av åldersmekanismer i driftmiljöer för el, instrument och kontrollutrustning (I&C) hänvisas ofta till leverantörens rekommendationer på utbytesintervall. SSM observerar att en viss typ av åldershantering görs i och med miljökvalificeringen av I&C-utrustning. Bedömning görs att komponenter, (tex transmittrar), har en viss livslängd under förutsättning att ett förutbestämt utbytesintervall följs av någon eller några ingående delar, (tex byte av tätningar). Dokumentation från denna typ av bedömning av komponenter finns redovisad i kvalificeringsrapporter. SSM:s bedömningar SSM har baserat på dokumentgranskning och intervjuer vid OKG funnit att bolaget har ett antal verksamhetsdelar som normalt ingår i ett program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador. Med utgångspunkt i ovanstående observationer och krav enligt 5 kap. 3 SSMFS 2008:1 och SKI beslut (SKI2005/1390) har SSM identifierat följande brister: 1. OKG saknar ett program för hantering av åldersrelaterade förändringar och skador som knyter ihop verksamhetsdelar som normalt ingår i ett program och samlat

Sida 11 (15) visar hur dessa frågor hanteras av bolaget. Eftersom detta program inte finns är det inte heller dokumenterat. SSM anser att denna brist är i direkt motsats till SKI:s tidigare beslut (SKI 2005/1390) och som skulle vara genomfört 31 december 2008. 2. OKG:s urval av byggnadsdelar, system och komponenter av betydelse för säkerheten, vilket är grunden för fortsatt bedömning om dessa påverkas av åldringsrelaterade försämringar och skador, inte görs på ett samordnat sätt. I metodbeskrivningen [11] redovisar OKG ett flödesschema vilket enlig samstämmig utsago vid intervjuer inte överensstämmer med hur arbetet bedrivs i verkligheten. SSM har dessutom under intervjuer uppfattat att säkerhetsklass 4, lyftanordningar i säkerhetsklass 3, spännkablar samt tätplåt i reaktorinneslutningen, fästplattor och reaktorhallsbassänger inte omfattas i OKG:s program för åldringshantering. SSM noterar vidare att OKG inte dokumenterat orsaken till varför dessa system, byggnadsdelar och komponenter är exkluderade. Baserat på detta bedömer SSM att OKG:s process för urval av byggnadsdelar, system och komponenter av betydelse för säkerheten är bristfällig både med avseende på dokumentation och på arbetssätt. 3. SSM uppfattar att det saknas rutinbeskrivning för hur artikelgruppsrapporterna ska uppdateras, exempelvis vid införande av nya komponenter eller hur OKG ska använda sig av resultatet från artikelgruppsrapporterna vid inarbetning inom FU programmet. Detta visas även av att OKG:s arbete med att implementera resultatet från artikelgruppsrapporterna inom FU programmet inte har påbörjats vid tidpunkten för inspektionen. Detta innebär vidare att SSM i egentlig mening inte kan bedöma omfattningen av OKG:s program för åldringshantering då OKG:s implementering av programmet är bristfälligt. 4. Baserat på OKG:s beskrivning av arbetet med artikelgruppsrapporter bedömer SSM att artikelgruppsrapporterna är bristfälliga genom att i) fokus vid framtagandet har varit på organiska/polymera material ii) de miljöer som känslighet mot åldersrelaterade försämringar och skador material bedömts mot, endast är atmosfärsmiljöer och gäller för elektrisk utrustning iii) den beskrivning som visar flödet för framtagande av bland annat artikelgruppsrapporter [11] är inaktuell. 5. SSM anser vidare att bristfällig eller ingen koppling mellan material, miljö, åldringseffekt och åldringsmekanism kan utläsas från artikelgruppsrapporter. Det finns därmed inte heller någon dokumenterad bedömningen av om dessa byggnadsdelar, system och komponenter är känsliga för åldringseffekter och åldringsmekanismer. Det innebär att bedömning av urvalet av komponenter som ska ingå i åldringshanteringsprogrammet såväl som den efterföljande bedömningen av åldringsmekanismer inte finns dokumenterad. SSM anser att avsaknad av denna dokumentation omöjliggör spårbarhet av utförda bedömningar. Enligt allmänna råden till 5 kap. 3 SSMFS 2008:1 framgår att ytterligare vägledning för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador finns i IAEA säkerhetsstandard (NS-G-2.6) och bör ett program för åldringshantering åtminstone innefatta: Identifiering av komponenter av säkerhetsbetydelse och som är känsliga för åldringseffekter. Identifiering av degraderingsmekanismer som kan påverka anläggningens säkerhet. Uppdaterade metoder för att detektera och mätning av pågående åldring. Insamling av data för att analyser och göra trendanalys på uppmätta åldringseffekter. Verktyg för att åtgärda åldringseffekter alternativt kunna (lindra/förebygga) åldringseffekter.

Sida 12 (15) Erfarenhetsåterföring från analysen av inhämtade data samt trendanalys ska användas för att minimera fortsatt åldring. I 5 kap. 3 2008:1 framgår det dessutom att programmen ska vara dokumenterade samt uppdaterade mot bakgrund av vunna erfarenheter och utvecklingen inom vetenskap och teknik. Sedan SSMFS 2008:1 gavs ut har IAEA utgivit en rapport [13] som beskriver ett strukturerat arbetssätt för urval av de byggnadsdelar, system och komponenter av betydelse för säkerheten vilka därefter är föremål för fortsatt analys av åldersrelaterad försämring. IAEA har även redovisat ett sätt att utföra denna analys av åldersrelaterade försämringar på ett strukturerat sätt i en guide [14]. Denna analys innefattar de punktsatser angivna i (NS-G-2.6) och ytterligare några. Mot bakgrund av ovan nämnda brister 1 t o m 5 och internationella riktlinjer från IAEA bedömer SSM att omfattningen av OKG:s program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador inte kan anses uppfylla 5 kap. 3 SSMFS 2008:1 och SKI beslut (SKI 2005/1390) genom att i ) OKG saknar ett program som knyter samman och samlat visar hur åldersrelaterade frågor hanteras vid OKG ii) identifiering av byggnadsdelar, system och komponenter har inte genomförs på ett strukturerat sätt iii) identifiering av åldringseffekter/åldringsmekanismer har inte implementerats eller dokumenterats i verksamheten iv) de verktyg som används för att åtgärda/lindra åldringseffekter inte är dokumenterade inom åldringshanteringsprogrammet. Den strålsäkerhetsmässiga betydelsen av dessa stora brister i förhållande till kraven bedömer SSM emellertid som måttlig, detta eftersom att OKG har olika delar som ingår i ett program för hantering av åldringsrelaterade försämringar och skador som underhållsprogram, program för återkommande kontroll, surveillanceprogram, kemiprogram och miljökvalificeringsprogram på plats.

Sida 13 (15) Samlad bedömning av kravuppfyllelsen SSM har genomfört en inspektion (dokumentgranskning och intervjuer med personal på OKG 25-26 juni 2013) avseende OKG:s program för åldringsrelaterade försämringar och skador. Resultatet från inspektionen renderade i ett antal observationer och följande bedömning med avseende på tillämpliga delar i SSMFS: 1. OKG uppfyller med vissa brister kravet på redovisning av program för hantering av åldringsrelaterade försämringar och skador i säkerhetsredovisningen i enlighet med 4 kap. 2 SSMFS 2008:1. 2. OKG har ett ledningssystem men SSM anser att OKG inte styr verksamheten för åldringshantering på ett tydligt och tillräckligt sätt i enlighet med detta. Det främsta argumentet för denna bedömning är att OKG vid tidpunkten för inspektionen inte implementerat sitt program för hantering av åldersrelaterade skador fullt ut i verksamheten. OKG uppfyller därmed inte kravet på styrning enligt 2 kap. 8 SSMFS 2008:1 fullt ut inom detta område. Mot bakgrund av att OKG:s verksamhet för hantering av åldersrelaterade förändringar och skador inte styrs i enlighet med ledningssystemet på det sätt som får anses följa av kraven i 2 kap. 8 SSMFS 2008:1 och SKI beslut (SKI 2005/1390) bedömer SSM att OKG har stora brister i förhållande till detta krav samt att OKG ej heller uppfyller tidigare beslut. 3. Omfattningen av OKG:s program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador bedöms inte uppfylla 5 kap. 3 SSMFS 2008:1 och SKI beslut (SKI 2005/1390) främst på grund av att OKG saknar ett program som samlat ska visa hur åldersrelaterade frågor hanteras vid OKG. SSM bedömer att OKG har stora brister i förhållande till detta krav samt att OKG ej heller uppfyller tidigare beslut. SSM ser allvarligt på att stora brister avseende OKG:s program för åldringsrelaterade försämringar och skador har påträffats vid inspektionen. Resultatet från inspektionen är anmärkningsvärt med hänsyn till att bolagets reaktor Oskarshamn 1 nu har gått in i så kallad långtidsdrift (LTO) och att reaktor Oskarshamn 2 gör det inom ett par år. Långtidsdrift innebär att drift sker under längre tid än vad reaktorn ursprungligen var konstruerad för, vilket betyder att åldringshantering av byggnadsdelar, system och komponenter av betydelse för anläggningens säkerhet blir allt mer viktigt. Andra notervärda omständigheter SSM observerar att teknikkontoren fått i uppdrag att göra generisk kvalificering av byggnadsdelar, system och komponenter med beaktande av den externa miljön som kan uppkomma efter en inledande händelse. Inom projekt MILK utvärderar OKG komponenter på generisk nivå med avseende på den miljö som kan uppträda efter en inledande händelse. Syftet är att miljökvalificera de byggnadsdelar, system och komponenter som kräver det enligt 17 SSMFS 2008:17. SSM noterar att MILKprojektet anser att UMK ansvarar för att vidmakthålla funktion hos byggnadsdelar, system och komponenter fram till dess att inledande händelse inträffar. Projekt MILK bortser således från att åldersdegradering av stukturer system och komponenter inträffar under driftförhållanden, fram till dess att inledande händelse inträffar. SSM observerar vidare att projekt MILK inte samordnar sin analys av uppfyllande av 17 SSMFS 2008:17 med samtidig uppfyllande av andra paragrafer, exempelvis 12 SSMFS 2008:17 avseende lokala dynamiska effekter. SSM ställer sig frågande till bristen av samordning mellan exempelvis 12 och 17 i SSMFS 2008:17, då analysen av lokala dynamiska effekter bland annat ger information om den miljö som byggnadsdelar, system och komponenter

Sida 14 (15) kan utsättas för, vilket ligger till grund för miljökvalificeringen. SSM kommer i kommande tillsyn att följa upp de grunder som OKG baserar sin miljökvalificering på. SSM bedömer vidare att OKG:s antagande, att åldersdegradering inte inträffar under driftförhållanden, ej är styrkt av en dokumenterad analys. SSM förväntar sig att OKG inarbetar resultatet från en sådan analys i projekt MILK.

Sida 15 (15) Referenser [1] Kjellin, D., Granskning och tillsyn av åldringshanteringsprogram- Verksamhetsbevakning OKG AB, 12 december 2012. Strålsäkerhetsmyndigheten SSM- 2012-1911-35, 2012. [2] Komplettering av program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador, och komplettering av ledningssystem och säkerhetsredovisning [3] International Atomic Energy Agency. Ageing management for nuclear power plants Safety guide no. NS-G-2.12, IAEA Vienna (2008). [4] International Atomic Energy Agency. Safety of nuclear power plants: Design safety requirements, Series no. NS-R-1, IAEA Vienna (2000). [5] International Atomic Energy Agency. Safety of nuclear power plants: Operation safety requirements, Series no. NS-R-2, IAEA Vienna (2000). [6] International Atomic Energy Agency. Safety of nuclear power plants: Safety assessment for facilities and activities, Series no. GSR part 4, IAEA Vienna (2009). [7] Oskarshamn 1, 2, 3 och BFA Hantering av åldersrelaterade försämringar och skador, Rapport Allmän, Reg nr 2007-14121, utgåva 1, 2007-06-25. [8] Krav och riktlinjer för åldringshantering, ledningsdokument verksamhetskrav reg. Nr 2007-03998 utgåva 3. [9] Oskarshamnsverket - Åldringsprogram Specifika aktiviteter, Verksamhetsplan, Reg nr 2005 09157, utgåva 6, 2010-09-02. [10] Övergripande instruktion för hantering av åldring, Instruktion Allmän, Reg nr 2007 13531, utgåva 4, 2011-03-04. [11] Metodik för åldringshantering, Beskrivning-allmän reg. nr 2010-01012 utgåva 2, 2012-05-30. [12] Tekniska bestämmelser för elektrisk utrustning, ingår i ett för de svenska kärnkraftverken gemensamt dokumentpaket. http://www.okg.se/sv/arbeta-pa- OKG/Bestammelser-elektrisk-utrustning/ [13] International Atomic Energy Agency. Safe long term operation of nuclear power plants, Safety Report Series no. 57, IAEA Vienna (2008). [14] International Atomic Energy Agency. Ageing management for nuclear power plants, Safety Guide no. NS-G-2.12, IAEA Vienna (2009).