Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn



Relevanta dokument
Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Vaccinationsprogrammet

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet

Ny föreskrift och vägledning

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Vägledning för vaccination

Följt hemlandets vaccinationspolicy? CountryProfileSelect.

Vaccinationsprogrammet

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vaccination av barn

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken

Ofullständigt vaccinerade barn och unga Upphandling Under 5 mortality rate

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

Riktlinjer för vaccination av migranter

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsfall för elevhälsan - Facit

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Vaccinationsfall, barnhälsovården FACIT

Vaccinationer på BVC

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Vaccinationsprogrammet

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Vad händer när vaccin tar slut?

Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Vaccination av barn och ungdomar

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

Sms frågor från Utbildningarna vaccinationer för barn och ungdomar 21/11 och 13/

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Hiv, hepatit och tuberkulos

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

PRODUKTER. Vacciner. Vaccin mot japansk encephalit Preparat Tillverkare Förpackning Artikelnr. IXIARO Intercell 1x0,5 ml

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Barnhälsovårdsdagarna Okt 2015 Ann Lindstrand

Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten

Riktlinjer för vaccination av migranter

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården

Följande produkter och förpackningar omfattas av avtalet: Vacciner från Crucell Sweden AB (Distributör: SBL-Vaccin Distribution)

Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006

Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Falldiskussion 13/11. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin, Helena Palmgren

Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen Smittskyddsenheten

Åke Örtqvist, Smittskydd Stockholm

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

Centrala Barnhälsovården Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT)

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

16 MARS Minnesanteckning. Vaccingruppen. Tid och plats. Sunderby Sjukhus Närvarande. Inbjudna/För kännedom

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Upphandlade vacciner

Lista över Avtalade vacciner Landstinget i Kalmar Län 2015

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

Prislista - upphandlade vacciner på rekvisition inom SLL

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015

Vaccination av barn och ungdomar

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Transkript:

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dag 051012 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se Avvikelser från vaccinationsprogrammet 1. Vad har eleven fått hittills? 2. Vad fattas jämfört vaccinationsprogrammet? - av de allmänna vaccinationerna (grundvaccinering/booster) - av de riktade vaccinationerna 3. Vilka vacciner kan användas för att komplettera? 4. Gör ett individuellt schema 1

1. Vad har eleven fått hittills Muntliga uppgifter? Finns skriftlig dokumentation - om ja, kan man lita på den?? Vad är normalt i elevens ursprungsland, - schema? vaccinationstäckning? - undantag p g a svåra förhållanden??? http://www-nt.who.int/vaccines/globalsummary/ Immunization/CountryProfile/Select.cfm http://www.ssi.dk/euvac Global vaccine coverage by country DTP 2001 2

Global vaccine coverage 1980-2001 Measles, DTP and BCG 1. Vad har eleven fått hittills,, forts Nästan alla länder utanför Norden - DTP x 3 med 1-2 mån mellanrum före 1 års ålder - polio x 3 - - Nästan alla i-länder - boosterdoser DTP och polio vid 1-5 års ålder De flesta länder utanför västeuropa/usa - använder OPV istället för IPV - ger BCG i tidig spädbarnsålder - ger mässlingsvaccin tidigt, ofta vid c:a 9 mån ålder Västeuropa/USA/Australien och några länder till - vaccinerar mot Hib - använder kombinationsvaccin MPR De flesta länder vaccinerar mot hepatit B, vanligen 3 doser 3

2. Vad fattas - jämfört svenskt vaccinationsprogram? ÅLDER VACCINATION DOS 3 mån DTP-Hib-IPV I 5 mån DTP-Hib-IPV II 12 mån DTP-Hib-IPV III 18 mån MPR I 6 år IPV IV 10 år DTP IV 12 år MPR II RISKGRUPP BCG Hepatit B 2. Vad fattas - jämfört svenskt vaccinationsprogram,, forts Alla barn bör ha skydd mot difteri, stelkramp, polio, samt mot mässling, påssjuka och röda hund Från läsåret 2005-06 om möjligt även mot kikhosta Barn under 6 år bör vaccineras mot Hib Riskgruppsbarn vaccineras oavsett ålder mot tuberkulos och/eller hepatit B 4

3. Vilka vacciner kan användas och vilka doser/vilket schema gäller? Godkända vacciner - godkända för försäljning ( registrerade ) - licensgodkända Förutsatt att produkten också marknadsförs i Sverige Obs! Följ tillverkarens doseringsanvisningar (se FASS eller bipacksedel) Barnvacciner kan användas t o m 12 år 3. Vilka vacciner kan användas? Barnvacciner - Tre, fyra, fem och sexvalenta kombinationer (Infanrix, Tetravac, Infanrix- Polio+Hib, Pentavac, Infanrix Hexa ) Till barn över viss ålder samt till vuxna: - dt, dtp-ipv (ditebooster, från 5 år*, Boostrix -Polio, från 4 år*) *Boostervacciner Vacciner som används till både barn och vuxna -T,D,d, IPV, MPR, BCG, Hep B (Tetanusvaccine SSI, Difterivaccine SSI 25Lf/dos, Difterivaccine SSI 6,25 Lf/dos, Imovax Polio, Vaccin mot polio, M-M-R II, Priorix, BCG-vaccin, Engerix -B, HBVAXPRO ) 5

3. Vilka doseringsschema gäller? Följ i första hand tillverkarens anvisningar! Olika dosering av samma vaccin för barn och vuxna: -HepB (Engerix-B 10 µg till 15 år, 20 µg över 15 år, HBVAXPRO 5 µg till 15 år, 10 µg över 15 år ) Samma dosering för barn och vuxna: - D, d, T, dt -IPV -BCG -MPR (Enligt FASS 2 doser till barn under 12 år*) *Enligt EVAC 2003/Refvac 2004 bör alla barn erhålla 2 doser 3. Grundvaccinering DT Vacciner som innehåller D, T eller DT SSI:s vacciner mot difteri (D, styrka 30 IE/25 Lf per dos) och mot stelkramp (T), nationell licens Infanrix (DTaP, kan användas <12 år) Tetra, penta- eller hexavalenta barnvacciner Två doser med minst 1 månads mellanrum* (helst 2 månader) samt en tredje dos efter 6-12 månader (*För barnvacciner gäller min 6 v mellanrum) 6

3. Förnyelsedos DT Boostervacciner som innehåller D, T eller DT ditebooster (dt) SSI:s vacciner mot difteri (d, styrka 2 IE/6,25 Lf per dos) och mot stelkramp (T), nationell licens Boostrix-Polio (dtp-ipv) Fjärde dos efter c:a 8-10 år* Femte dos efter ytterligare 10-30 år (*Om grundvaccinering med D och T från SSI rekommenderar tillverkaren fjärde dos efter 5 år) Revidering av rekommendationerna planeras SOSFS 1990:21 (M) med förtydligande feb-05 Tetanusprofylax vid sårskador Tidigare ovaccinerad Ge humant immunglobulin mot tetanus + påbörja grundvaccination (även mot difteri) Tidigare fått en dos stelkrampsvaccin Ge en dos T och en dos D, samt efter 6-12 månader ytterligare en dos av vardera vaccinet (+ ev tredje dos D) Tidigare fått två injektioner stelkrampsvaccin Om >6 månader sedan - ge tredje dosen (av vardera vaccinet) Tidigare fått tre doser stelkrampsvaccin Om >10 år sedan ge booster (både tetanus och difteri) Tidigare fått fyra doser stelkrampsvaccin Ge booster (både tetanus och difteri) om det gått lång tid (30 år) Revidering av rekommendationerna planeras 7

Control of diphtheria WHO, regional office for Europe 3. Grundvaccinering kikhosta Tillgängliga vacciner Finns inte monovalent kikhostevaccin längre! (Fanns 1996-2000) Infanrix (DTaP), kan användas <12 år Tetra, penta- eller hexavalenta barnvacciner Inga doseringsrekommendationer finns idag för tonåringar eller vuxna! 8

3. Förnyelsedos kikhosta Rekommenderas i skolan från hösten 2005 Tillgängliga vacciner Upp till cirka 12 års ålder Infanrix (DTP) Tetravac (DTP-IPV) Från cirka 4 års ålder Boostrix-Polio (dtp-ipv) Fjärde dos till barn som är grundvaccinerade Kan ges även till barn som haft kikhosta och till tidigare ovaccinerade barn Finns inga monovalenta kikhostevacciner. Innebär att vaccination mot enbart kikhosta inte kan ges! 3. Vaccination mot polio Vacciner som innehåller IPV Vaccin mot polio, Imovax (IPV) Tetravac (DTP-IPV) Boostrix-Polio (dtp-ipv) Två doser med minst 1 månads mellanrum samt en tredje dos efter 6-12 månader Fjärde dos efter 4-5 år Femte dos till personer födda 1948-59 samt vid resa till länder där poliosmitta är vanlig SOSFS 1979:80 (M) 9

3. Barn som fått oralt vaccin (OPV) Barn som fått komplett grundvaccination med OPV - ge booster med IPV Barn som fått endast en eller två doser oralt vaccin - börja om med IPV så lång man hinner i skolan - ge skriftlig instruktion om fortsättning (inkl booster efter 4-5 år) Om osäkerhet - börja om En poliofri värld? Ùtrota polio till år 2000 antogs av WHO 1988 Uppskjutet till 2007 (?) Europa förklarades poliofritt 020622 10

Polio Eradication Progress, 1988-2002 Slide Date: February 03 Certified Polio-free regions (113 countries) Not Certified but non-endemic (71 countries) Endemic with wild polio virus ( 7 countries) Source: WHO AFP surveillance database data from 191 WHO member states 11

3. MPR-vaccin (MMR=measles measles-mumps-rubella) Tillgängliga vacciner M-M-R II, Priorix, (MPR) Rudivax (R), nationell licens Alla barn bör erhålla två doser EVAC 2003, REFVAC 2004 Minsta intervall en månad (ges i vaccinationsprogrammet med flerårigt mellanrum) Mässling 2003 12

3. Vaccin Vaccin mot tuberkulos Tillgängligt vaccin BCG-vaccin SSI En dos, vanligen vid 6 mån - tidigare om överhängande smittrisk i hushållet, befolknings grupp med mycket hög incidens eller resa till högendemiskt land Obs! Individuell bedömning - ej tecken på primär immunbrist - ej redan utsatt för smitta Ev PPD före vaccination - vanligen ej under 3 års ålder - alltid om barnet kan ha utsatts för smitta Revaccination ej aktuell 3. BCG rekommenderas till.. barn och ungdomar som förväntas ha nära kontakt med någon som har eller har haft tuberkulos till invandrare från länder med hög tuberkulosförekomst med planerad längre vistelse i land med hög tuberkulosförekomst personer som påbörjar utbildning/arbete inom yrke med hög expositionsrisk SoS Allmänna råd 1990:6 13

WHO 2005 Estimated TB incidence per 100 000 per year from 1993 to 2003 (as of 21 March 2005) 3. Vaccin mot hepatit B Monovalenta vacciner HBVAXPRO, (5-10 µg HBsAg, rekombinant) Engerix-B (10-20 µg HBsAg, rekombinant) Kombinationsvacciner Infanrix hexa (10 µg HBsAg, rekombinant) Vanligen 3 doser (månad 0-1-6), alternativt 4 doser (månad 0-1-2-12) Vuxendos >15-16 år Förnyelsedoser behövs ej efter fullföljt schema - immunologiskt minne Barn som påbörjat vaccination bör fortsätta oavsett riskgrupp 14

3. Vilka barn rekommenderas hep B? SOSFS 1996:1 Hepatit B vaccination bör ges till barn med ökad risk för hepatit B SOSFS 1991:2 Riskgrupper bland barn- & ungdom: - nyfödda till mödrar med hepatit B - invandrare o adoptivbarn från länder med hög prevalens - dagiskamrater <3 år samt syskon till barn med hep B - annan familjemedlem med hepatit B bärarskap - sexpartner till patient med hepatit B bärarskap Revidering av förf.samling om hep B pågår! 3. Vilka barn rekommenderas hep B? Nya rekommendationer på väg 2 huvudsakliga riskgrupper - grupper där spridning ofta påvisas - grupper som utsätts före en ökad risk för hepatit B exposition Postexpositionsprofylax - nyfödda till mödrar med hepatit B Preexpositionsprofylax - barn i familj där familjemedlem bär hepatit B - barn till föräldrar från länder med intermediär till hög prevalens av hepatit B (WHO data) - barnomsorgsgrupp med barn som bär hepatit B (< 6 år) Det är viktigt att sjukvården, SHV, BHV och andra vårdgivare vid varje kontakt med någon av dessa riskgrupper verifierar att de har ett skydd mot hepatit B och om så inte är fallet ser till att de får nödvändiga vaccinationer 15

WHO:s rekommendation 1992: Allmän vaccinering av spädbarn senast 1995 rekommenderas i alla länder med prevalens >8% 1997: Allmän vaccinering av spädbarn rekommenderas alla länder, med tillägg av catch-up strategier i länder med låg/intermediär prevalens - för äldre barn och tonåringar <18 år - för särskilda riskgrupper Allmän vaccination idag införd i mer än 160 länder, dock ej i Norden, England, Irland, Holland 16

Vaccinationstäckning 17

4. Gör ett individuellt schema OVACCINERADE BARN 6-12 ÅR DTP, polio: - 3 doser Infanrix (DTPa) + 3 doser IPV, eller 3 doser Tetravac (DTPa-IPV) - Vänta med dos 4 tills det gått min 4-5 år (IPV) eller 8-10 år (DT), men ge helst innan eleven slutar skolan. Intervallet kan ev kortas - Fjärde dos kan ges med vaccin enl. ovan upp till cirka 12 års ålder - Fjärde dos >12 år kan idag ges med Boostrix-polio (dtp-ipv) alternativt utan kikhostevaccination med ditebooster (dt) + IPV MPR: - Ge 1 dos - Ge dos 2 av MPR som vanligt vid 12 år BGG och/eller vaccin mot hepatit B - Om riskgrupp Obs! Individuell ordination 4. Gör ett individuellt schema, forts OVACCINERADE BARN ÖVER 12 ÅR DT, polio: - Ge 3 doser vardera av difterivaccin, stelkrampsvaccin och IPV - Informera eleven att själv ordna dos 4 av IPV när det gått 4-5 år och dos 4 av dt (eller dtp - ej tillgängligt än) när det gått 8-10 år MPR: - Ge 1 dos - Ge den andra dosen innan eleven slutar skolan (Obs! Ej vid ev graviditet) BGG och/eller vaccin mot hepatit B - Om riskgrupp Obs! Individuell ordination 18

4. Gör ett individuellt schema,, forts SE UPP med MPR och BCG/tuberkulintest samt med MPR och gammaglobulin TUBERKULINTEST - går bra före eller samtidigt med MPR - vänta annars 4 v mellan MPR och tuberkulintest BCG - bör ges tidigast 4 v efter MPR - om BCG givits först, vänta med MPR till sårläkning GAMMAGLOBULIN - bör inte ges samtidigt med levande vacciner - om gammaglobulin givits, vänta 3 månader med MPR 19