sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Jan Sundström/Irene Lidström//Anna-Lena Norlander-Groth/Susanne Bohm/Ann-Charlotte Bohlin 2014-10-06 Gemensam handlingsplan -kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Bakgrund och syfte Vårt uppdrag är att på bästa sätt hjälpa barn som far illa eller riskerar att fara illa. För att kunna göra det är det angeläget att arbetsmarknad- och socialförvaltningens familjeavdelning och samtliga skolområden har en god samverkan. Vår gemensamma handlingsplan ska bidra till en sådan samverkan. Med barn i dokumentet avses barn/unga 0 till 18 år. Med skola avses även förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Målet för samverkan är Att hjälpa barn som far illa genom att: barnet ska få stöd och skydd från samhället utifrån en helhetssyn barnets behov ska vara i fokus huvudprincipen i all samverkan är att den sker med samtycke av den som berörs Med barn som far illa avses två huvudgrupper av barn och unga, nämligen de som far illa eller riskerar att fara illa pga. förhållanden i hemmet eller pga. sitt eget beteende. Eget beteende är b.l.a. att den unge utsätter sin hälsa eller utveckling genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Missförhållanden i hemmet kan vara fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, samt fysisk eller psykisk försummelse, dvs. när den som vårdar barnet aktivt eller passivt försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Med helhetssyn avses att barnets/ungdomens hemsituation, relationer, skolsituation, fritid, fysiska och psykiska hälsa ses i ett sammanhang, där de olika delarna ömsesidigt påverkar varandra. När ett barn far illa eller vid misstanke om att ett barn far illa ska tidiga insatser ske. Se litteratur: Strategier för samverkan för barn som far illa. 1 1 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Skolverket, socialstyrelsen o rikspolisstyrelsen.
sid 2 (7) Våra lokala strategier för samverkan Vi har en strävan till gemensamma utbildningar angående barn som far illa och för att öka kompetensen om varandras roller och verksamheter. Årliga informationsmöten ges från socialtjänsten till skolan. Terminsmöten i samverkan sker vid behov, skola/socialtjänst tar kontakt. Vi har rutiner för att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. Rutiner för att uppmärksamma barn som far illa Förskolan/skolan: Personal i förskolan, mentor/lärare, elevhälsa upptäcker behov hos barn. Utvecklingssamtal personal i förskolan, lärare, fritidspedagog, elevassistent elev, vårdnadshavare Barnhälsoteam representanter från förskolan och BVC träffas. Representanter från socialtjänsten kan inbjudas. Skolan: Elevhälsomöte representanter från elevhälsan. Elevkonferens representanter från elevhälsan samt studie och yrkesvägledare. Även BUP och/eller socialtjänsten kan kallas. Kontakt tas med socialtjänsten via receptionens telefon 054-540 50 20 Personal från skolan tar vid behov kontakt med receptionen eller med mottagningsenheten direkt: Konsultation och råd Vad är problemet? Vad behöver göras? Anmälan Befintliga rutiner inom skolan och socialtjänsten Denna gemensamma handlingsplanen är ett komplement till de rutiner som används inom respektive förvaltning. Idag finns följande rutiner: Befintliga rutiner förskolan/skolan: Dokumentation av barns utveckling och lärande Handlingsplan för förskolebarn, BIBASS(barn i behov av särskilt stöd) Individuell utvecklingsplan Åtgärdsprogram Rutin för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen Polisanmälan Överlämningsplaner mellan verksamheter Elevhälsoplan Skol och elevutredning Rutiner och mallar för SIP (samordnad individuell plan) Befintliga rutiner socialtjänsten: Anmälan/ansökan Förhandsbedömning
sid 3 (7) Utredning/utredningsplan Vårdplan Polisanmälan Rutiner och mallar för SIP (samordnad individuell plan) Regionala rutiner Regional rutin för placerade barn Handbok, Våld i nära relationer Anmälan till socialtjänsten enligt 14 Kap 1 Socialtjänstlagen, vid misstanke om att ett barn far illa Begreppet barn som far illa utgår från anmälarens egna iakttagelser och oro för barnet. Myndigheter vars verksamhet berör barn samt yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. I lagen står det att Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.. Det finns två underparagrafer till 14 kap 1 1 a Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt. Första paragrafen styrker vikten av ett anmälningsmöte tillsammans med berörda. Text från propositionen 2 ; Ett anordnat möte om anmälan skulle enligt utredningen kunna leda till ett mer respektfullt bemötande av barn och familjer i en anmälningssituation, samtidigt som det också på ett bättre sätt tar vara på den kompetens, engagemang och vilja till samarbete som ofta finns hos den som har anmält. Undantag när möte inte ska ske är t.ex. övergrepp mot barn, eller om det är olämpligt med hänsyn till barnets bästa. 1 b Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta. Andra paragrafen möjliggör att socialtjänsten kan lämna information om återkoppling till anmälaren. Text från propositionen; Socialtjänsten kan också förhöra sig om föräldrar och barnet kan tänka sig en återkoppling till anmälaren och hur den ska ske, exempelvis i samband med att utredningen avslutas. 2 Regeringens proposition 2012/13:10
sid 4 (7) Att informera om innehållet i anmälan tillsammans med anmälaren kan också vara ett sätt att konkretisera det allmänna kravet på och önskan om stärkt samverkan med dem som på olika sätt kommer i kontakt med barn som far illa eller misstänks fara illa. Återkoppling kan byggas in i rutinerna kring anmälningar. Det kan ske genom att handläggaren rutinmässigt frågar vårdnadshavaren hur den ställer sig till att socialtjänsten har kontakt med och ger information till den som anmält. Bestämmelsen bör som anges i det föregående begränsas till att gälla uppgifter om att utredning inletts eller inte inletts eller att utredning redan pågår. Skyldighet till återkoppling föreslås inte gälla generellt utan bör i huvudsak föreligga endast när den som gjort anmälan begär återkoppling. Det kan dock inträffa att socialnämnden i vissa fall kan ha intresse av att lämna information om att en utredning har inletts eller inte inletts till en anmälningsskyldig, trots att han eller hon inte begärt sådana uppgifter. Regeringen föreslår därför att nämnden även på eget initiativ ska kunna lämna sådana uppgifter till den som gjort anmälan. Vid anmälan till socialtjänsten - Checklista Namn på barnet Personuppgifter Adress Telefon Vårdnadshavare Använd anmälningsblankett som finns på solsidan. Anledning till anmälan: Det är viktigt att det klart och tydligt framkommer vad skolans oro består av. Uppgifter som framförs skall vara sakliga och relevanta. Om barnet berättat för någon om sin situation skall det tydligt framgå till vem och datum för samtalet samt vad barnet berättat. Det är viktigt att beskriva om situationen är känd sedan tidigare eller nyligen uppstått. Beskriv kortfattat och sakligt vilka eventuella insatser skolan haft kring barnet. Bifoga relevant handlingsplan/åtgärdsprogram. Vid anmälan bör skolan ange lämpliga referenspersoner. I utredningen tillfrågas familjen om önskade referenser. Det är sedan socialtjänsten som väljer referenser. Kalla vårdnadshavarna till en elevkonferens/barnhälsoteam tillsammans med barnet och bjud in socialtjänsten till mötet, hänsyn ska alltid tas till barnets bästa. Skäl för att inte ha ett möte kan vara att anmälan rör misstanke om brott mot barn i hemmet, hedersrelaterat våld och förtyck eller att annan information som gör mötesformen olämplig. Skriv på kallelsen att representanter från socialtjänsten kommer att närvara. Boka tolk vid behov, via tolkcentralen. Telefon, 054-540 52 99 Gäller anmälan misstänkt övergrepp eller misstanke om barnmisshandel meddelas inte hemmet, utan kontakt tas direkt med socialtjänsten.
sid 5 (7) Under anmälningsmötet går man tillsammans igenom den skriftliga anmälan och överlämnar den till socialtjänsten. Tänk på att begränsa antalet deltagare till det minimala, då det är en utsatt situation för barn och föräldrar. Därefter ges familjen möjlighet att samtala med socialtjänsten utan personal från skolan. Socialtjänsten tar självständigt ställning till om utredning behöver inledas eller inte. Det är rektor, förskolechef eller representant från elevhälsan som skriver under anmälan. Men det är alltid du som anställd som har ansvaret att anmäla. Efter att anmälan är gjord är det viktigt att informera socialtjänsten om förhållandena ändras. Kom ihåg att skolan alltid kan konsultera socialtjänsten anonymt innan en eventuell anmälan görs. Här diskuteras själva situationen med syfte att göra en bra bedömning utan att nämna vem det gäller. Konsultationen kan ske via telefon eller personligt möte. Vad händer när anmälan lämnats till socialtjänsten? Förhandsbedömning En förhandsbedömning ska göras där socialtjänsten tar ställning till om det finns anledning att misstänka att barnet far illa och om det kan bli aktuellt med insatser från socialtjänsten. Risk o skyddsbedömning Den handläggare som har ansvaret efter inkommen anmälan ska informera vårdnadshavarna om att anmälan inkommit. Vid anmälningsmöte sker det samtidigt. Förhandsbedömningar kan se olika ut. Allt från en grundlig skriftlig redogörelse, till en snabb bedömning att ingen omedelbar åtgärd behöver vidtas. Vilka kontakter får tas under en förhandsbedömning? Som underlag för sin förhandsbedömning får socialtjänsten hämta in det som tidigare är känt om barnet eller familjen inom den egna socialtjänsten, t.ex. uppgifter som finns i personakt eller tidigare inkomna anmälningar. Kompletterande information kan tas in från anmälaren. Om några uppgifter hämtas in från utomstående personer har däremot en utredning inletts. När utredning startar BBIC, Barns behov i centrum, är ett system för handläggning och dokumentation i utredning, planering och uppföljning. Konsultationsdokument Förskola och Konsultationsdokument Skola har tagit fram av socialstyrelsen i samråd med skolverket. Dokumenten har tagits fram för att öka uppmärksamheten på barns och ungas förskoleoch skolsituation. Syftet är att lyfta fram vad som fungerar bra och mindre bra i förskolan eller skolan, och de kan användas som underlag vid utredningar och vid uppföljning av insatser. Dokumenten innehåller frågor om barnets eller den unges förskole- eller skolsituation, pågående stöd, behov av nya insatser etc. Dokumenten bör fyllas i av den som har bäst kunskaper om barnets eller den unges förskole- eller skolsituation i sin helhet. Innan de skickas till förskolan eller skolan bör socialtjänsten informera om utredningen och hur dokumenten kommer att användas. När förskolan eller skolan överlämnar informationen till socialtjänsten kan det vara lämpligt att göra detta i samband
sid 6 (7) med ett möte då även barnet eller den unge och vårdnadshavarna inbjuds delta. Om nytillkomna omständigheter som kan ha betydelse för nämndens bedömning uppstår under utredningen skall man informera socialtjänsten. För att samverkan skall fungera bra under utredningen är det viktigt att återkoppla viktiga beslut och förändringar. Detta sker i samråd med familjen. När placering utanför hemmet riskeras eller har skett. Tidig kontakt i samverkan mellan skola och socialtjänst är speciellt viktig, vid sammansatta problem(svårigheter hos, individen, familjen, skolan och närmiljö). Tvärprofessionell samverkan social, pedagogisk, medicinsk och psykologisk behövs för att ta tillvara kompetens och helhetssyn på bästa sätt. Vid behov är det viktigt att även ta med dessa professioner. Socialtjänsten har ett förstahandsansvar för att samverkan kommer till stånd. Det är angeläget att få till stånd ett samarbete med familjen, för att kunna förbättra barnets situation. Att ansvarsfördelningen tydliggörs och samordningen fungerar är speciellt viktigt när det gäller insatser för barn och ungdomar med sammansatta problem. Barn/ungdom och föräldrar behöver göras delaktiga i planeringen. Professionella möten utan dem handlar endast om ansvars och rollfördelning från verksamheterna. När det blir aktuellt med familjehemsplacering ska den regionala rutinen användas. Denna finns på intranät eller region Värmlands hemsida. Regional samverkansrutin vid familjehemsplacering för socialtjänst, BVC, förskola och skola inklusive elevhälsa. Telefonkontakt Säkraste sätt att kontakta rätt person är att använda vision på kommunens intranät för aktuella direktnummer. Utvärdering och implementering. Den gemensamma handlingsplanen skall följas upp en gång per år. Det sker genom samverkansgruppen ASF/BUF/GYF.
sid 7 (7) Bilaga; Sekretess Huvudprincipen i all samverkan är att den sker med samtycke av den som berörs. Sekretess hävs vid samtycke. Sekretess gäller för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men. Olika befattningshavare inom en myndighet kan utan hinder av sekretess få ta del av sekretessbelagda uppgifter i den mån det behövs för vården och behandlingen av en patient/klient eller för handläggningen av ett ärende. Uppgifterna får dock inte lämnas ut till någon hos myndigheten som inte har med dessa uppgifter att göra (s.k. inre sekretess). Bara de som deltar i din vård har rätt att ta del av uppgifter om dig/ditt barn i vårdsyfte. Sekretess gäller mellan olika myndigheter Social- Grund tjänst skola Pilen = Pilen= Sekretess Samtycke gräns krävs Gymn- asiet Självständiga verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet ska i sekretesslagens mening betraktas som skilda myndigheter. I vissa fall hindrar sekretesslagens bestämmelser inte bara att uppgifter röjs för enskilda eller andra myndigheter, utan även att de röjs inom en och samma myndighet. Inom skolan anses skolhälsovården vara en självständig verksamhetsgren i förhållande till övrig skolverksamhet. Även om vissa uppgifter kan utbytas efter en skadeprövning är många uppgifter hos skolsköterskan därför sekretessbelagda i förhållande till övrig personal vid samma skola, t.ex. skolkurator och lärare. I många fall är det emellertid ändå möjligt att utbyta uppgifter efter samtycke av den som sekretessen skall skydda eller dennes vårdnadshavare och i vissa fall på grund av de sekretessbrytande bestämmelser som finns i sekretesslagen. Sekretess gäller mellan självständiga verksamheter inom samma myndighet För- Grund Skolhälso Elev skola skola vård hälsa