Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel

Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003

Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2003:32 Text: Perarne Petersson Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt i 70 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Innehållsförteckning Allmän del 2 Grundprinciper 2 Anmälningsskyldighet 2 Anmälan till socialnämnden 3 Sekretessbestämmelser 4 Polisanmälan 4 Socialtjänstens ansvar 4 Handläggning av ärenden som gäller barnmisshandel och sexuella övergrepp 5 Definitioner 5 Åtgärder när anmälan kommer till socialnämnden och under handläggningen 5 Samråd 7 Förundersökning - utredning 8 Om åklagaren beslutar att inleda förundersökning 8 Socialnämndens uppgifter 8 Fortlöpande samråd 8 Stöd och behandling 9 Återkoppling 9 När barn förgriper sig på barn 9 Bilaga; checklista 9 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN december 2003 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 1

Allmän del Följande riktlinjer för samverkan har tagits fram av Länssamrådsgruppen med representanter från socialtjänsten i Kronobergs län, Polismyndigheten, Åklagarkammaren i Växjö, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Växjö, Barn- och ungdomskliniken och Kvinnokliniken vid Växjö lasarett, länets vuxenpsykiatri, Kommunförbundet Kronoberg samt Länsstyrelsen. Riktlinjerna har därefter beslutats av Ledningsgruppen för Livsstil Kronoberg den 4 december 2003. Grundprinciper Följande grundprinciper, som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och socialtjänstlagen gäller vid handläggning av ärenden som rör misshandel av barn och sexuella övergrepp mot barn hos de myndigheter som uppräknas ovan. Barnet skall skyddas från övergrepp, från påtryckningar och repressalier skonas från att känna myndigheternas agerande som en bestraffning tillgodoses rättsskydd av ansvariga myndigheter Myndigheterna skall samordna sina åtgärder i inledningsskedet och fortlöpande så att respektive myndighet inte hindrar eller försvårar varandras utredningar medverka till att respektive myndighets utredning blir så snabb och skonsam som möjligt för alla i familjen bereda barnet och dess familj vård och behandling för fysiska och psykiska skador och följdverkningar. En gemensam uppgift är att stoppa fortsatta övergrepp och fortsatt misshandel. Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldigheten regleras av 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Sid. 2 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN december 2003

Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2003 finns hänvisningar till socialtjänstlagens regler för anmälningsskyldighet i en rad av författningar som reglerar andra myndigheters verksamhet. Hänvisning till socialtjänstlagen finns i 5 lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, 27 lagen (1976:371) om behandling av häktade och anhållna m.fl., 2 f hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 3 polislagen (1984:387), 3 tandvårdslagen (1985:125), 1 kap. 2 a skollagen (1985:1100), 14 a lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning och 2 kap. 2 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Anmälan till socialnämnden Varje fall av misstänkt misshandel och/eller övergrepp skall anmälas till socialnämnden. Även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta skall anmälas. Om uppgifterna om övergrepp eller misshandel i ett första skede kommer till någon annan myndighet, t.ex. till polisen eller hälso- och sjukvården, skall uppgifterna överlämnas till socialnämnden. Det kan t.ex. gälla om en anhörig polisanmäler ett misstänkt övergrepp utan att först ha kontaktat socialtjänsten. Det är socialnämndens sak att undersöka vilken grund som kan finnas för uppgifterna i anmälan och att utreda barnets behov av insatser eller åtgärder. Efter en anmälan, även en anonym sådan, skall socialnämnden alltid bedöma och ta ställning till om en utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen ska inledas. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN december 2003 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 3

Om polisanmälan sker, inleds som regel en förundersökning av polis- och åklagarmyndigheten. När det finns någon misstänkt för brottet, övertas alltid förundersökningen av åklagare. Sekretessbestämmelser För myndigheter gäller allmänt att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. (1 kap 5 Sekretesslagen, 1980:100, SekrL) Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning. (14 kap 1 SekrL) Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL upphäver alltså sekretessen. Av 14 kap 2 4:e och 5:e st. SekrL framgår vidare att hälso- och sjukvården och socialtjänsten trots den sekretess som följer av 7 kap 1 och 4 kan lämna uppgifter till polis och åklagare rörande misstanke om brott mot person som inte fyllt 18 år. (t.ex. misshandel, olaga hot, olaga frihetsberövande, olaga tvång, sexuella övergrepp) Av samma lagrum 7:e stycket framgår att sekretess enligt 7 kap. 1 och 4 inte hindrar att uppgift om enskild som inte fyllt 18 år eller närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Polisanmälan Som framgår av ovanstående utgör inte sekretesslagen något hinder mot att myndighet gör polisanmälan vid misstanke om brott mot barn. Vid misstanke om misshandel/sexuella övergrepp bör det vara huvudregel att göra polisanmälan. Socialtjänstens ansvar Socialtjänsten har i dessa ärenden till skillnad från hälso- och sjukvården och polis- och åklagarmyndighet ansvar för hela familjen. Detta ansvar innebär en skyldighet att skyndsamt inleda utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen. Vid genomförande av sådan utredning gäller reglerna i 11 kap. 2 socialtjänstlagen. Socialnämnden har, vilket följer av 2 kap. 2 socialtjänstlagen, det yttersta ansvaret för att barnet och dess familj erhåller stöd, vård och behandling. I 5 kap. 1 socialtjänstlagen betonas vidare socialnämndens ansvar när det gäller barn och ungdom och av 5 kap. 11 socialtjänstlagen framgår det ansvar socialnämnden har för stöd och hjälp till den som utsatts för brott och dennes anhöriga. Sid. 4 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN december 2003

Samverkan Av 5 kap. 1 a SoL framgår att socialtjänsten skall samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialnämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Av hälso- och sjukvårdslagen 2 f framgår att hälso- och sjukvården på socialnämndens initiativ skall samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Motsvarande bestämmelse om samverkan med socialtjänsten och andra myndigheter och organisationer finns sedan tidigare i 3 polislagen. Handläggning av ärenden som gäller barnmisshandel och sexuella övergrepp Definitioner Med misshandel avses enligt 3 kap 5 Brottsbalken att tillfoga annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätta honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd. Genom en ändring av Brottsbalken den 1 juli 2003 faller även vållande till kroppsskada eller sjukdom som inte är grovt brott samt förtal, grovt förtal och vissa fall av förolämpning under allmänt åtal förutsatt att brottet riktats mot ett barn. Brottsbalkens definitioner av sexualbrott framgår av Brottsbalken 6 kapitel. Våldtäkt (1 ) respektive sexuellt tvång (2 ) gäller alla åldrar, sexuellt utnyttjande av underårig (4 ) och sexuellt ofredande (7 ) avser barn. Åtgärder när anmälan kommer till socialnämnden och under handläggningen Den handläggare vid socialnämnden som tagit emot anmälan/uppgifter ska omedelbart samråda med överordnad om anmälans innehåll och om handlingslinjer i ärendet. Socialtjänsten måste i detta skede: (Observera att vissa uppgifter kan behöva samplaneras inom samrådsgruppen! Se nedan.) LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN december 2003 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 5

ta ställning till om utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen ska inledas. Detta ska normalt ske utan dröjsmål. I händelse att anmälan gäller sexuella övergrepp kan det finnas anledning att en kortare tid avvakta samrådsgruppens bedömning. Se nedan under Dröjsmål med polisens utredning. ta ställning till om den lokala samrådsgruppen skall sammankallas. Överväg särskilt om barnläkare behöver kallas eller informeras. Om det finns upparbetade kontakter i den lokala samrådsgruppen kan samråd också ske per telefon. Inför samrådsgruppens överläggningar skall alla uppgifter avidentifieras. ta ställning till om polisanmälan ska göras. Vid anmälan skall fullständiga person- och adressuppgifter liksom uppgift om barnets vårdnadshavare samt redovisning av uppgifter om det misstänkta brottet lämnas på en särskild bilaga. ta ställning till om hembesök behöver göras. Anmälans karaktär avgör om besöket ska meddelas i förväg eller inte. Vid besöket ska korrekt information lämnas om orsaken till besöket. Uppkomsten av eventuella skador ska diskuteras med föräldrarna. bedöma behovet av läkarundersökning. Om skador misstänks på barnet är det viktigt att barnet skyndsamt kan läkarundersökas. Detta bör ske på barnklinik. Samråd alltid med läkare på barnkliniken om lämplig tidpunkt för undersökning. Vid misstanke om sexuella övergrepp kan läkarundersökning ofta vänta till efter polisförhör. Muntlig begäran om läkarundersökning ska alltid kompletteras med en skriftlig begäran. Av denna ska framgå så mycket om bakgrunden till begäran, att läkaren får en så klar bild av situationen och om misstankarna att adekvat undersökning av barnet kan göras. Observera att läkarundersökning skall ske i samråd med den unge och med samtycke från vårdnadshavaren. Åklagaren kan vid misstanke om brott besluta om framställan till tingsrätten om särskild företrädare för barnet. Denne kan sedan besluta om läkarundersökning. Misstanke om barnmisshandel kan vara anledning till inläggning på barnkliniken. Om vårdnadshavarna motsätter sig inläggning kan det endast ske efter omhändertagande enligt LVU. Läkarens undersökning ska göras på sådant sätt att rättsintyg kan lämnas om polis eller åklagare senare kommer att begära detta. För socialtjänstens utredning är det av betydelse att läkarens utlåtande inte inskränks till att omfatta enbart beskrivning av skador och medicinska fynd. Det bör också innehålla uppgifter om de observationer som gjorts t.ex. om barnet varit inlagt och en bedömning av dessa. ta ställning till behovet av barnpsykiatrisk utredning. Speciellt när det gäller de mindre barnen är oftast en barnpsykiat- Sid. 6 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN december 2003

risk medverkan nödvändig för att klargöra vad barnet utsatts för och för att bedöma behovet av framtida insatser för barnet och familjen. Ett barnpsykiatriskt utlåtande bör ingå i den sociala utredningen. En sådan utredning kan också åberopas av åklagaren i samband med en eventuell rättegång, om barnet själv inte kan närvara. bedöma behov av begränsningar i umgängesrätten. Barn som lagts in på sjukhus eller placerats har rätt att få besök av sina föräldrar/vårdnadshavare. En förutsättning för att socialnämnden ska kunna begränsa umgänget mot vårdnadshavarens vilja är att barnet är omhändertaget med stöd av LVU. Beslut om begränsningar i umgänget fattas enligt 14 LVU. Samråd Socialnämnden ansvarar för att den lokala samrådsgruppen sammankallas. Samrådet är inte att betrakta som en polisanmälan. Uppgifter om berört barn och berörd familj ska vara avidentifierade såvida inte socialnämnden redan beslutat att göra polisanmälan. Initiativ till samråd bör tas när anmälan inkommit till socialnämnden. Det bör ske även om det är tveksamt om polisanmälan kommer att göras. Vid samrådet ska utredningsarbetet planläggas så att inblandade parter vet vem som gör vad och i vilken ordning. Vid samrådet bör följande närvara: handläggande socialsekreterare samt kontaktperson från berörd kommun, polis och åklagare, ansvarig kontaktperson från BUP. Överväg särskilt om representant från barn- och ungdomskliniken skall kallas eller informeras. Representant från anmälande myndighet kan också närvara. Det inledande samrådet bör ske genom personligt sammanträffande mellan de berörda men om det finns upparbetade kontakter i den lokala samrådsgruppen kan samråd ske per telefon. Alla inblandade myndigheter skall behandla en begäran om samråd med högsta prioritet! Det är viktigt att se även samråd som inte leder till polisanmälan som ett inslag i ett gemensamt lärande och ett sätt att upprätthålla de personliga kontakterna i den lokala samrådsgruppen. Samplanering och samordning Det finns en rad av åtgärder som de inblandade myndigheterna kan behöva samplanera och samordna för att inblandade barn skall skyddas och handläggningen vara snabb och så skonsam som möjligt för alla i berörd familj. Det kan gälla polisanmälan, förhör, läkarundersökning etc. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN december 2003 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 7

Checklista för samråd En checklista för samråd finns som bilaga till denna samverkansrutin. Förundersökning - utredning Om uppgifterna i anmälan är alltför vaga eller om händelsen är preskriberad kan åklagaren bedöma att det inte finns skäl att inleda förundersökning. Oavsett åklagarens beslut kvarstår socialnämndens utredningsskyldighet enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen. Om det under den fortsatta sociala utredningen kommer fram nya uppgifter som förstärker misstanken om misshandel eller övergrepp skall nytt samråd övervägas. Om åklagaren beslutar att inleda förundersökning Det är viktigt att socialtjänstens, polisens, åklagarens och sjukvårdens åtgärder samordnas så att myndigheterna inte hindrar eller försvårar varandras utredning. Det är dessutom nödvändigt att olika myndigheter samarbetar så att utredningen om barnet och familjen i övrigt blir så effektiv, snabb och skonsam som möjligt. Detta oavsett om misshandeln/ övergreppet har skett, fortlöpande sker eller det endast finns misstankar. Tingsrätten beslutar på ansökan från åklagaren om särskild företrädare för barnet. Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn. Dröjsmål med polisens utredning Om det av någon anledning är omöjligt för polisen att direkt höra barn som varit utsatt för övergrepp, förhöra misstänkta etc. kan det finnas anledning för socialnämnden att under en kortare tid avvakta med att informera barnets vårdnadshavare om beslutet att inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Barnets skyddsbehov måste avgöra socialnämndens ställningstagande och det får aldrig bli fråga om mer än högst ett fåtal dagars uppskov med beslut att informera barnets vårdnadshavare. Socialnämndens uppgifter Det är socialnämndens ansvar att utifrån gällande lagstiftning bedöma hur man bäst garanterar barnets behov av skydd. Fortlöpande samråd Det kan i förväg vara svårt att förutse alla händelser och problem som kan uppstå i samband med en utredning om barnmisshandel/övergrepp. Det är därför viktigt att det skapas ett förtroendefullt samarbete mellan olika handläggare och myndigheter. Vidtagna åt- Sid. 8 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN december 2003

gärder kan behöva stämmas av och eventuella nya handlingsvägar samordnas. Uppkommer svårlösta problem under utredningens gång kan nytt sammanträffande mellan berörda myndigheter behövas. Stöd och behandling Alla inblandade familjemedlemmar befinner sig under utredningens gång i kris. Socialnämnden har ansvar för att alla - barnet, föräldrarna och eventuella syskon erbjuds stöd och hjälp. Barnpsykiatrin kan initialt medverka i utredningen av det misstänkta övergreppet och barnets situation. Barnpsykiatrin kan också utgöra en viktig resurs i den krisbearbetning som hela den inblandade familjen kan behöva hjälp med. I krisbearbetningen bör också vuxenpsykiatrins medverkan övervägas. Återkoppling Efter det att utredningar slutförts och beslut fattats är det angeläget att inblandade befattningshavare gör en utvärdering för att tillvarata positiva och negativa erfarenheter av handläggningen och samarbetet. Det är också önskvärt att alla inblandade, så långt sekretessen tillåter det, får kännedom om hur ärendet slutfördes. Socialtjänsten ansvarar för att sådan återkoppling kommer till stånd. När barn förgriper sig på barn Om det finns misstanke om att en person som är under 18 år begått eller begår sexualbrott mot någon bör detta polisanmälas. Det är socialnämndens ansvar att ta ställning och fatta beslut i frågan. Polisanmälan markerar med tydlighet för den unge att handlingen inte är accepterad utifrån samhälleligt, moraliskt och rättsligt perspektiv. Ett polisförhör kan vara värdefullt även när misstanken gäller en förövare som inte fyllt 15 år. Enligt bestämmelserna i 31 lag (1964:167) om unga lagöverträdare kan socialtjänsten begära att polisen förhör ungdomar som inte fyllt 15 år om det kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning. Socialtjänsten bör inleda utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen både beträffande förövaren och offret för att kartlägga eventuella behov av insatser. Bilaga; checklista LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN december 2003 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 9

Sid. 10 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN december 2003

Checklista vid samråd Datum. Ärende/Ansvarig 1 Beskrivning av ärendet./socialtjänsten 2 Eventuell polisanmälan./socialtjänsten 3 Eventuell placering av barnet utanför det egna hemmet./socialtjänsten 4 Eventuella insatser enligt LVU /socialtjänsten - omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU - begränsning av umgänget enligt 14 LVU 5 Behov av särskild ställföreträdare för barnet./åklagare, tingsrätt 6 Behov av somatisk läkarundersökning, utfärdande av rättsintyg. /åklagare, polis, läkare 7 Behov av barnpsykiatrisk utredning/ BUP, åklagare, polis, socialtjänsten 8 Eventuella förhör med barnet./åklagare, polis 9 Eventuella förhör med föräldrarna. /åklagare, polis 10 Eventuella förhör med person som i inledningsskedet kan ha viktiga uppgifter att lämna. /åklagare, polis 11 Eventuella personella tvångsmedel mot misstänkt, såsom hämtning till förhör och anhållande. /åklagare, polis 12 Eventuell husrannsakan och teknisk undersökning. /åklagare, polis 13 Ny samrådsgrupp eller annan uppföljning. 14 Datum då vårdnadshavarna informeras om socialtjänstens utredning. Överenskommelse LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN november 2003 Bilaga samverkansrutin, CHECKLISTA