2006 ungnöt
INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen av djuren ska vara optimal och arbetstiden hållas nere med hjälp av rationell skötsel. Intressanta nyckeltal i ungnötsproduktionen bör därför avspegla ovanstående egenskaper. Att beräkna nyckeltal är ett bra sätt att få kunskap om nuläget i produktionen. Om beräkningarna dessutom görs årligen går det lätt att få en jämförelse mellan olika produktionsår. Extra intressant blir det om man även sätter ett mål inför kommande år. Nyckeltal väcker många frågor och de ger lätt upphov till diskussioner, som i sin tur leder till förslag på förändringar. Förändringar som ska leda till en förbättring av det ekonomiska resultatet. Det går med fördel att samlas kring nyckeltal i så kallade utvecklingsgrupper. Diskussioner med kollegor är uppskattade och det finns också möjlighet att inom gruppen jämföra sig med varandra. Det sistnämnda ger för många en extra dimension i arbetet. Här följer en presentation av intressanta nyckeltal i ungnötsproduktionen. För varje nyckeltal finns också föreslag på punkter att diskutera. En speciell blankett finns framtagen för redovisning av nyckeltalen. På blanketten finns även möjlighet att visa hur förändringar i nyckeltalen påverkar det ekonomiska resultatet. HELENA STENBERG LENA WIDEBECK Taurus är slakteriernas (Swedish Meats, Avelspoolen och KLS), Svensk Mjölk och LRF:s utvecklingsbolag för nötköttsrådgivning. Mer information om Taurus hittar du på hemsidan www.taurus.mu 02 INLEDNING PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT
UNGNÖT Sju ekonomiskt intressanta nyckeltal Här redovisas sju ekonomiskt intressanta nyckeltal i produktionen av ungnöt till slakt som samtliga påverkar lönsamheten i produktionen. Nyckeltal bör beräknas per slaktkategori. Antingen följer man en omgång/grupp av djur från insättning eller avvänjning till slakt eller så följer man alla djur som slaktas inom en viss period, exempelvis kalenderår. Antal slaktade per år eller grupp Antal djur inom samma slaktkategori (t ex ungtjurar eller stutar) som slaktats under vald period eller i vald grupp. Anges i jämnt antal. Uppfödningstidens längd Antal dagar från insättning till slakt i medeltal för de djur som slaktats under vald period eller i vald grupp. För dikalvar födda i besättningen bör man utgå från datum för avvänjning. Anges i antal dagar. Formklass Medelklass för samtliga djur slaktade under vald period eller i vald grupp. Formklassen översätts till en siffra där P- = 1 och E+ = 15. Anges som tal med en decimal. Fettgrupp Medelfettgrupp för samtliga djur som slaktas under vald period eller i vald grupp. Fettgruppen översätts till en siffra där 1- = 1 och 5+ = 15. Anges som ett tal med en decimal. Medelpris i kronor per kg Medelpris per kg slaktvikt för djur som slaktas under vald period eller vald grupp. I priset ingår tillägg och avdrag som kan kopplas till individen, exempelvis köttrastillägg. Anges i kronor med en decimal. Dödlighet Antal döda djur under vald period eller i vald grupp, dividerat med antalet insatta djur. Anges i procent med en decimal. Slaktvikt Medelvikt för djur slaktade under vald period eller vald grupp. Anges i jämnt antal kilo. PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INTRESSANTA NYCKELTAL 03
UNGNÖT Så tolkas nyckeltalen Antal slaktade per år eller grupp För vilka grupper eller slaktkategorier ska nyckeltalen beräknas? Det är sällan meningsfullt att beräkna gemensamma nyckeltal för olika slaktkategorier. Hos uppfödare med många djur och omgångsinsättning bör det vara intressant att räkna nyckeltal för varje omgång istället för på årsbasis Är det slaktade djurantalet optimalt eller finns det anledning att sikta på fler ( eller färre) djur till slakt? Hur är beläggningen i stallarna? Diskutera djurflödet. Uppfödningstidens längd Uppfödningstidens längd är indirekt ett mått på utfodringsintensitet och tillväxt. Det är även ett indirekt mått på utnyttjandet av stallplatser. Finns det möjlighet att utnyttja stallarna mera optimalt genom att ändra på uppfödningstidens längd? Diskutera den nuvarande utfodringsstrategin. Finns det anledning att förändra denna. Oftast är det intressant att se över möjligheterna att intensifiera utfodringen. Diskutera i samband med denna punkt även nyckeltalen för slaktvikt och fettgrupp. Är djuren för magra eller för feta vid slakttillfället? Finns det utrymme att höja eller minska slaktvikten? Alla dessa faktorer påverkar antalet uppfödningsdagar. Diskutera även djurens vikt vid insättning. Finns det möjligheter att påverka antalet uppfödningsdagar genom att förändra insättningsvikten? Dödlighet Dödlighet är ett indirekt mått på sjukdomsläget i besättningen. Mer ingående nyckeltal för analys av hälsoläget finns framtagna av Svenska Djurhälsovården. Diskutera kalvtillförseln. Hur gamla och hur stora är kalvarna när de kommer till besättningen? Större kalvar klarar oftast omställningen vid en flytt bättre än yngre och mindre. Diskutera också varifrån kalvarna kommer, mellangårdsavtal och/eller förmedling samt fördelar respektive nackdelarna med de båda systemen. Diskutera när djuren dör. Sker de flesta dödsfallen vid en viss årstid eller vid en viss ålder på djuren? Slaktvikt Diskutera vilken strategi för hur tunga djuren ska vara vid slakt som följs. Sker slakt året om eller vid vissa tidpunkter på året? Påverkar detta vald slaktvikt? Påverkar avräkningsnoteringen vilken slaktvikt som valts Diskutera jämnheten i djurens slaktvikt. Finns möjlighet att väga djuren och därmed förutsättningar för att minska eventuell variation i slaktvikt? Hur bestämmer man slakttidpunkt i dagsläget? Att slakta djur vid en viss ålder kräver precision i utfodringen för att lyckas. Finns det ekonomi i att förändra slaktvikten? Diskutera denna fråga ihop med övriga nyckeltal och red ut hur de olika nyckeltalen hänger ihop, t ex en högre slaktvikt kan innebära risk för feta djur. 04 TOLKNING PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT
UNGNÖT Formklass Formklassen är ett mått på djurens muskelfyllnad och påverkas av ras och uppfödningsintensitet. Klassen påverkas av djurmaterialet. Är uppnått klass relevant för det aktuella djurmaterialet? Klassen påverkas även av intensiteten i utfodringen och djurets slaktvikt. Diskutera detta ihop med nyckeltalen för slaktvikt och fettgrupp. Det gäller att finna en ekonomisk bra kombination av dessa tre nyckeltal. Medelpris i kronor per kg Medelpriset är ett mått på hur väl produktionen stämmer överens med marknadens efterfrågan. Medelpriset är ett resultat av de tre nyckeltalen för slaktvikt, klass och fettgrupp. Diskutera därför dessa ihop. Diskutera när på året den huvudsakliga delen av djuren slaktas. Säsongsvariationer i betalningen från slakterierna förekommer. Fettgrupp Fettgruppen är ett mått på djurets slaktmognad. Diskutera vald utfodringsstrategi i förhållande till uppnådd fettgrupp. Är djuren för magra bör en högre utfodringsintensitet eftersträvas och tvärtom. I samband med detta bör även nyckeltalet för slaktvikt diskuteras. Djurmaterialet ( både ras och kön) har stor betydelse för fettansättningstidpunkt. Diskutera hur väl djurmaterial och utfodringsstrategi hänger ihop. PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT TOLKNING 05
PRODUKTIONSNYCKELTAL UNGNÖT Gårdsnamn: Brukare: SE-nr: NYCKELTAL FÖR ÅR ELLER GRUPP: Antal slaktade/år eller grupp Nuläge Mål Jämför Uppfödningstid, dagar Dödlighet,% Slaktvikt, kg Klass Fettgrupp Medelpris, kr/kg VAD BETYDER NYCKELTALEN I PENGAR? Nuläge Intäkt, kronor per djur och dag kg x överlevande x medelpris = dagar Intäkt kronor/ djur o dag Om du når uppsatta mål: Uppfödningstid kg x överlevande x medelpris / dagar = Slaktvikt kg x överlevande x medelpris / dagar = Dödlighet kg x överlevande x medelpris / dagar = Formklass kg x överlevande x medelpris / dagar = Fettgrupp kg x överlevande x medelpris / dagar = Medelpris kg x överlevande x medelpris / dagar = BESLUTADE ÅTGÄRDER NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS 06 BLANKETT PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT
UNGNÖT Sätt kronor och ören på nyckeltalen Vi har valt att visa vad en förändring av ett nyckeltal egentligen är värt i pengar. Man utgår från nuläget, det vill säga den intäkt som idag uppnås i kronor per djur och dag. Sedan beräknar man hur varje förbättring av resultatet påverkar det ekonomiska resultatet. I våra beräkningar används nyckeltalet, intäkt per djur och dag. Intäkten påverkas av det vi mäter i nyckeltalen, såsom uppfödningstidens längd slaktvikt, formklass och fettgrupp dödlighet Det följande exemplet visar intäkten i kronor per djur och dag för tjurar och hur förbättringar av olika nyckeltal påverkar det ekonomiska resultatet. Uppföljningen är gjord för en års produktion av 100 ungtjurar. Nyckeltal nuläge: mål Antal slaktade/år: 100 Uppfödningstid, dgr: 456 441 Dödlighet,%: 3 2 Slaktvikt, kg: 300 kg 305 kg Klass: 4,3 4,8 Fettgrupp: 6,7 5,9 Medelpris, kr/kg: 21,7 22,0 Nuläge: Intäkten per djur och dag räknas med formeln: kg slaktvikt x % överlevande x medelpris uppfödningstid i dagar Intäkten är i dagsläget: 13:84 kr per djur och dag. 300 kg x 97% x 21:70 kr/kg 456 dagar = 13,84 kr djur dag 300 x 0,97 x 21:70 / 456 = 13:84 Om uppfödningstiden kortas: Om antal dagar från insättning till slakt minskar med 15 förbättras resultatet med 0,48 kr per djur och dag. 300 x 0,97 x 21:70 / 441 = 14:32 = +0:48 Om dödligheten minskar: Om dödligheten minskar med en procent förbättras resultatet med 0,15 kr per djur och dag. 300 x 0,98 x 21:70 / 456 = 13:99 +0:15 Om slaktvikten höjs: Om slaktvikten höjs med 5 kg förbättras resultatet med 0,24 kr per djur och dag. 305 x 0,97 x 21:70 / 456 = 14:08 = +0:24 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT KRONOR OCH ÖREN 07
UNGNÖT Om formklassen höjs: Om klassen förbättras med 0,5 (en halv klass) innebär detta en ökning av intäkterna med 12 öre/kg* och resultatet förbättras med 0, 08 kr per djur och dag. *enligt gällande notering i aug 2006 300 x 0,97 x 21:82 / 456 = 13:92 +0:08 Om fettgruppen förändras: Om fettgruppen förändras inom 0-avdrag intervallet ( 2+ - 3+) påverkar detta inte intäkten. Om fettgruppen sjunker med 0,8 enheter (5,9) sjunker avräkningspriset med 0:40 öre per kg. Resultatet försämras med 0,25 kr per djur och dag. 300 x 0,97 x 21:30 / 456 = 13:59-0:25 Om medelpriset förbättras: Om medelpriset genom olika åtgärder ökar med 0,30 kr förbättras resultatet med 0,20 kr per djur och dag. 300 x 0,97 x 22:00 / 456 = 14:03 = + 0:20 Om besättningen i exemplet lyckas att nå alla sina mål och förbättra produktionen utan att få djuren för feta eller för magra kan intäkterna öka med runt 0,90 kr per djur och dag. Det motsvarar i den här besättningen med 100 tjurar per år en ökad intäkt på runt 41 000 kr per år. För att nå uppsatta mål krävs dock insatser. Då målen sätts måste insatsernas storlek och kostnad finnas med i resonemanget. Beräkningarna visar dock att det finns ekonomiskt utrymme för att göra insatser för att förbättra produktionsresultatet. 08 KRONOR OCH ÖREN PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT
PRODUKTIONSNYCKELTAL UNGNÖT Gårdsnamn: Tjurkulla Brukare: Karl Gustafsson SE-nr: 10 000 NYCKELTAL FÖR ÅR ELLER GRUPP: 2007 Nuläge Mål Jämför Antal slaktade/år eller grupp 100 100 Uppfödningstid, dagar 456 441-15 Dödlighet,% 3 2-1 Slaktvikt, kg 300 305 + 5 Klass 4,3 4,8 + 0,5 Fettgrupp 6,7 7,0 + 0,3 Medelpris, kr/kg 21,70 22,0 + 0,3 VAD BETYDER NYCKELTALEN I PENGAR? Nuläge Intäkt, kronor per djur och dag 300 kg x 0,97 överlevande x 21,70 medelpris = 456 dagar Intäkt kronor/ djur o dag 13,84 Om du når uppsatta mål: Uppfödningstid 300 kg x 0,97 överlevande x 21,70 medelpris / 441 dagar = Slaktvikt 305 kg x 0,97 överlevande x 21,70 medelpris / 456 dagar = Dödlighet 300 kg x 0,98 överlevande x 21,70 medelpris / 456 dagar = Formklass 300 kg x 0,97 överlevande x 21,82 medelpris / 456 dagar = Fettgrupp 300 kg x 0,97 överlevande x 21,70 medelpris / 456 dagar = Medelpris 300 kg x 0,97 överlevande x 22,00 medelpris / 456 dagar = 14,32 14,08 13,99 13,92 13,84 14,03 BESLUTADE ÅTGÄRDER Analysera allt grovfoder och öka andelen kraftfoder! NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS 1/2 2008 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT BLANKETT 09
PRODUKTIONSNYCKELTAL UNGNÖT Gårdsnamn: Brukare: SE-nr: NYCKELTAL FÖR ÅR ELLER GRUPP: Antal slaktade/år eller grupp Nuläge Mål Jämför Uppfödningstid, dagar Dödlighet,% Slaktvikt, kg Klass Fettgrupp Medelpris, kr/kg VAD BETYDER NYCKELTALEN I PENGAR? Nuläge Intäkt, kronor per djur och dag kg x överlevande x medelpris = dagar Intäkt kronor/ djur o dag Om du når uppsatta mål: Uppfödningstid kg x överlevande x medelpris / dagar = Slaktvikt kg x överlevande x medelpris / dagar = Dödlighet kg x överlevande x medelpris / dagar = Formklass kg x överlevande x medelpris / dagar = Fettgrupp kg x överlevande x medelpris / dagar = Medelpris kg x överlevande x medelpris / dagar = BESLUTADE ÅTGÄRDER NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS 10 BLANKETT PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT
UNGNÖT EGNA ANTECKNINGAR PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT EGNA ANTECKNINGAR 11