Statistik från. sametinget januari. Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009

Transkript

1 Statistik från sametinget januari 2010 Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009

2 Layout: Norrfolket i Kiruna AB

3 Statistik över renslakt för höstperioderna från 2005 till 2009 Från 1 januari 2007 har Sametinget ansvar för det statliga stödet till rennäringen som består av ett pristillägg på renkött. Under hösten 2008 startade Sametinget ett statistikprojekt över samiska näringar, ett resultat av detta är att vi kommer ge ut statistik över renslakt flera gånger under året. Med höst menar vi perioden september till och med november. Som ni vet är statistik är ett levande material då det kan komma in kompletteringar/ redovisningar från slakterier i efterhand. Vi bedömer att merparten av redovisningarna för höstperioden är med i denna statistik. Vi hoppas att ni uppskattar vårt initiativ. Hör av er om ni har synpunkter/idéer om vilken statistik ni vill ska ingå. Isabella Nutti Samordnare för prisstöd/företagsregister tel mobil e-post isabella.nutti@sametinget.se Rickard Doj Projektledare Statistik samiskt näringsliv tel mobil e-post rickard.doj@sametinget.se 3

4 Antalet slaktade renar I nedanstående tabell redovisas utvecklingen av slakten. Slaktade renar hösten Höst Höst Höst Höst Höst Diagram 1: Antalet slaktade renar juli-november för hösten Trenden för hösten 2009 är att renslakten är ungefär lika stor som hösten För att veta om höstens slakt kan vara en indikator för hur slakten kommer att gå resten av året har vi tagit fram lite jämförande statistik. Tabellen nedan visar hur många procent av den totala slakten som slaktats före december för säsongerna 2005/ /09. Slaktår Norr- Koncessions- Väster- Jämt- Totalt botten samebyar botten land 2005/06 17 % 41 % 44 % 42 % 32 % 2006/07 31 % 35 % 62 % 60 % 44 % 2007/08 29 % 44 % 66 % 55 % 45 % 2008/09 27 % 36 % 50 % 44 % 38 % Tabell 1: Andel ren i procent som slaktas juli november 4 Man ser att variationen är hög från år till år. Väder och snötillgång påverkar tidpunkten för slakten. I Norrbotten slaktas ungefär en tredjedel av säsongens slakt innan december. I Jämtland och Västerbotten har man slaktat drygt hälften av renarna innan december. Variationerna är för stora för att dra några säkrare slutsatser för hur mycket ren som kommer att slaktas resten av säsongen.

5 Godkända renar vid kontrollslakt samt bq-kassation Slaktår Totalt Godkända Bq-kasserade 2005/ / / Höst Höst Tabell 2: Antal bequerelkasserade renar. Observera att statistiken för säsongerna 2005/ / 08 år är för hela året. För hösten 2009 är hittills 0,15 % av renarna kasserade vilket är fler än hösten innan. God tillgång på svamp brukar öka andelen bequerelren. Andelen ren som kasseras på grund av bequerel är fortfarande obetydlig och visar att kontrollsystemen av bequerel fungerar bra. Utveckling per kg och djurslag Nedan visas antal kg för varje djurslag som har slaktats de senaste fem åren. Slakten för hösten 2009 är ca 2,5 % lägre i kg än förra året. Renslakten hösten 2005 till hösten 2009 uppdelad på djurslag i kg Slaktår Kalvar Vajor Tjurar Totalt Höst Höst Höst Höst Höst Tabell 3: Antal kg ren per djurslag. Antalet slaktade renar är ca 2 % lägre, medan antal kg är sänkt med 2,5 %. Denna lilla skillnaden beror på något lägre medelvikter. 5

6 Utveckling av slakten per län och koncessionsby diagram och tabell Höst 2005 Höst 2006 Höst 2007 Höst 2008 Höst 2009 Norrbotten Västerbotten Koncessions-samebyar Jämtland Diagram 2: Antal slaktade renar per län. Jämfört med förra hösten har slakten ökat med 18 % i Norrbotten, oförändrad i koncessionssamebyarna, och minskat med 5 % i Västerbotten och med 22 % i Jämtland. Det går inte att dra slutsatser om det är en verklig förändring eller bara variation i slaktuttaget. Slaktår Norr- Koncessions- Väster- Jämtbotten samebyar botten land Höst Höst Höst Höst Höst Tabell 4: Antal slaktade renar per län. 6

7 Slakt fördelad på djurslag Renslakten hösten 2005 till hösten 2009 fördelad på djurslag i procent Slaktår Kalvar Vajor Tjurar Höst ,2 % 25,5 % 21,3 % Höst ,8 % 19,0 % 19,2 % Höst ,3 % 15,8 % 18,9 % Höst ,0 % 18,4 % 16,6 % Höst ,7 % 15,4 % 17,9 % Hösten 2009 har slakten av kalv varit högre än hösten 2008 och slakten av vajor har minskat. Medelslaktvikt per djurslag Renslakten hösten 2005 till hösten 2009 uppdelad på djurslag och medelslaktvikter i kg Slaktår Kalvar Vajor Tjurar Höst ,1 32,4 47,2 Höst ,8 31,2 47,4 Höst ,3 32,8 50,9 Höst ,6 33,0 50,9 Höst ,6 34,1 50,5 Medelvikten är snarlik förra årets vikter. Det har ökat något för vaja och minskat något för tjur. Vikten för tjur är en sammanslagen medelvikt av både oxe och tjur. 7

8 Medelavräkningspriset för renkött per län i hela Sápmi diagram och tabell 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Höst 2005 Höst 2006 Höst 2007 Höst 2008 Höst 2009 Norrbotten Västerbotten Jämtland Koncessionsbyar Riket Diagram 3: Medelavräkningspris för renkött, i kr exkl moms. Medelavräkningspriset för renkött per län och i riket, kr Slaktår Norr- Väster- Jämt- Koncessions- Sápmi botten botten land samebyar Höst ,38 27,68 25,63 26,58 27,09 Höst ,22 32,60 28,94 34,28 32,34 Höst ,60 40,11 34,78 39,96 38,87 Höst ,08 49,52 49,75 49,54 49,74 Höst ,06 50,37 49,86 53,61 51,20 Avräkningspriserna fortsätter att stiga något, men ökningen är inte lika dramatisk som förra året. Det är framförallt priset i Norrbotten som stigit något. 8

9 Medelavräkningspriset per kvalitetsklass Nyhet för i år är att vi redovisar hur priserna ser ut för respektive kvalitetsklass. För ren används EUROP systemet för att klassificera köttets kvalitet, där E är högsta klass och P lägst. Klasser högre än R är mycket ovanliga för ren. P P+ O- O O+ R- R R+ Höst ,15 42,07 48,15 52,16 51,47 49,95 50,50 51,37 Priset för klassen O och uppåt är oftast lika. Förklaringen till att R har ett lägre genomsnittligt pris än O denna höst beror på prisskillnader mellan slakterierna samt att priset varierar under hösten. I tabellen nedan visas hur fördelningen i antal ser ut för klasserna hösten % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Serie 1 P- P P+ O- O O+ R- R R+ 0,0 % 0,2 % 1,0 % 10,0 % 52,2 % 20,4 % 7,8 % 5,8 % 1,6 % Diagram 4: Andel procent av renslakten för respektive kvalitetsklass. Majoriteten av den slaktade renen klassas i kvalitetsklass O följt av O+. 9

10 Historik för avräkningspris och EUROPsystem Kvalitetsklassen har egentligen inget med hur tung renen är utan beskriver hur muskelsammansättningen på djuret ser ut. Andelen kött jämfört med andelen ben ökar ju högre kvalitetsklassen är på djuret. För andra djurslag som nöt och svin, betalar man normalt mer för högre kvalitetsklasser. Diagrammet nedan visar exempel på hur priset har varierat inom kvalitetsklasserna Höst 1995 Höst 2004 Höst 2008 Höst P P+ O- O O+ R- R R+ Diagram 5: Avräkningspris per kvalitetsklass. Exempel Kurvan för hösten 1995 är signifikativ för hur avräkningspriset var mellan Priset var i stort sett samma oavsett kvalitetsklass. 10

11 Kurvan för hösten 2004 är signifikativ för åren Priset sjönk 2004/05 och hade då den lägsta notering hittills. Samtidigt med prissänkningen ändrades prissättningen till att man betalade mer för de högre klasserna. Priskillnaden var ca 8 kr mellan den lägsta och högsta klassen hösten Efter säsongen 2004/05 utjämnades prissättningen något mellan klasserna, även om O- och P klasserna generellt sett har något lägre pris. Förklaringen till att R har ett lägre pris än O för de senaste åren beror på priskillnader mellan slakterierna samt att priserna varierar under säsongen. 11

12