Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen över hela laktaonen kan vara lika hög om man ger korna i genomsni 6 % ensilage av hög kvalitet som om man ger % ensilage (Patel, 212). Totalt sparade man cirka 9 kg krafoder per ko och år genom a öka grovfoderandelen med 1 % i genomsni. I studien ingick 92 SRB kor (varav 32 förstakalvare) som följdes under hela laktaonen. Korna mjölkades i e automaskt mjölkningssystem (VMS, DeLaval Internaonal, Tumba) och ensilage och krafoder uodrades separat. Korna delades in i tre grupper och fick fri llgång på ensilage och cirka % krafoder av totala torrsubstans (TS)-intaget under de första tre laktaonsmånaderna. Från laktaonsmånad fyra ll sex ökades andelen ensilage i två av grupperna, ll 6 % (grupp MEDEL) respekve 7 % (grupp HÖG), medan den tredje gruppen fick fortsa cirka % ensilage (grupp LÅG). Från laktaonsmånad sju och fram ll sinläggning ökades andelen grovfoder yerligare, ll 7 % i grupp MEDEL respekve 9 % i grupp HÖG. I genomsni åt korna cirka %, 6 % och 7 % ensilage av totalt TS-intag räknat över hela laktaonen. Ensilaget var av mycket god kvalitet, både näringsmässigt (11,3 MJ omsäbar energi (OE)/kg TS och 7 g råprotein/kg TS) och hygieniskt. Den höga kvaliteten på ensilaget var en förutsäning för resultaten i studien. Studien visade också tydligt både hur stor och hur varierad konsumonsförmågan är hos korna. Under de första tre laktaonsmånaderna, när alla kor hade fri llgång på ensilage, varierade det individuella foderintaget mellan 7 och 34 kg TS per dag. Genomsniligt foderintag och avkastning över hela laktaonen redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Foderintag och mjölkavkastning (ECM) över 3-dagars laktation hos kor som utfodrades med i genomsnitt cirka % (LÅG), 6 % (MEDEL) eller 7 % (HÖG) grovfoder LÅG MEDEL HÖG medelfel sign.nivå TS-intag, kg/dag 2,3 2,4 19,9,24 NS Krafoder, kg/dag 11,a 8,6b 7,1c,2 *** Ensilage, kg TS/dag 1,4c 12,7b 13,a,2 *** 3-d ECM, kg 9796a 9747a 93b 199 * Fe, % 4,32b 4,4ab 4,a,6 * Protein, % 3,1 3,1 3,49,3 NS Laktos, % 4,81 4,78 4,76,2 NS a-cmedelvärden inom rad med olika bokstäver är signifikant åtskilda (***P<,1; **P<,1; *P<,). NS=icke signifikant skillnad (P,). En ökad andel ensilage i foderstaten ökade andelen nyt- ga fesyror i mjölken. Omega-3 (α linolensyra) ökade med 17 % respekve 38 % och CLA (konjugerad linolsyra)ökade med 19 % respekve 34 % när andelen ensilage ökade från % ll 7 % respekve % ll 8 % (Patel m.fl., 213a). För närvarande är lönsamheten inom mjölkprodukonen låg i Sverige och i e flertal andra europeiska länder. Världsmarknadspriset på mjölk är lågt och högt på spannmål. Kostnader för foder utgör ungefär hälen av utgierna för mjölkproducenterna och förändringar i foderstaten som sänker dessa kostnader kan ha stor påverkan på lönsamheten. Resultaten från studien med LÅG, MEDEL och HÖG grovfodergiva utgjorde bas för ekonomiska beräkningar av lönsamhet i mjölkprodukonen (Patel m.fl., 213b). Beräkningarna gjordes för flera olika produkonsalternav samt med och utan ekonomiska stöd för a visa en så stor bredd som möjligt. Både konvenonell och ekologisk produkon samt besäningsstorlekar på 8 respekve 16 kor fanns med som alternav. De stöd som ingick i beräkningarna var: miljöersäning för vallodling, kompensaonsbidrag, stöd för ekologisk produkon samt naonellt stöd för nedre Norrland. Dessutom gjordes beräkningar för tre olika regioner i Sverige med olika förutsäningar för mjölkprodukon: Götalands släbygder, Götalands skogsbygder och nedre Norrland. Resultaten visade entydigt a uodring med MEDEL-hög grovfoderandel var mest lönsamt, både i konvenonell och ekologisk produkon. Allra bäst var lönsamheten i norra Sverige, med de stödformer som finns idag, med en besäning på 16 kor i ekologisk produkon. Sammanfaningsvis visar den här studien a man kan öka andelen gräsensilage av hög kvalitet successivt från cirka % vid topplaktaonen upp ll 7 % i senare delen av lakta- onen utan a totala mjölkprodukonen påverkas negavt. Det måste dock betonas a det är vikgt a ensilaget är av hög kvalitet, det vill säga med e energiinnehåll på minst 11 MJ OE/kg TS. Förutom a det är posivt för kornas välfärd med en ökad andel ensilage i foderstaten, kan det öka lönsamheten när krafoderpriserna är höga. Sverige har dessutom goda förutsäningar för a odla vall och producera ensilage av hög kvalitet och dea bör utnyjas i ännu högre grad i framden. Referenser Patel, M. 212. Effects of increasing the proporon of high-quality grass silage in the diet of dairy cows. Dissertaon. Swedish University of Agricultural Sciences. Patel, M., Wredle, E. & Berlsson, J. 213a. Effect of dietary proporon of grass silage on milk fat with emphasis on odd- and branched-chain fay acids in dairy cows. J. Dairy Science. 96:39 397. Patel, M., Wredle, E., Spörndly, E., Berlsson, J. & Kumm, K.-I. 213b. Profitability of organic and convenonal dairy producon with different dietary proporons of high-quality grass silage. Organic Agriculture. 3:1, 31 39. Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 213 33
Mikaela Patel jobbar på Instuonen för husdjurens uodring och vård vid SLU i Uppsala. I hennes doktorandprojekt, som avslutades i december 212, studerade hon olika aspekter på a uodra korna med stor andel grovfoder eer topplaktaonen. Mikaela är särskilt intresserad av frågor som handlar om grovfoderutnyjande och fodereffekvitet samt framda hållbara produk- onssystem och djurvälfärd. Mikaela tycker det är kul a se nya platser. När hon inte jobbar är hon gärna ute i naturen. 34 Djurhälso- och Uodringskonferensen 213 Växa Sverige
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU Sida 1 av 3 Varför är det intressant med mera grovfoder? Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel Institutionen för husdjurens utfodring och vård Höga priser på spannmål och proteinfoder Foder är en stor kostnadspost för lantbrukaren Spannmålsodling för biobränslen Framtida ökad konkurrens om jordbruksmark lämplig för grödor till humankonsumtion Vallodling kräver mindre gödsling och ogräsbekämpning än spannmålsodling Vallodling minskar kväveläckage och ökar biologisk mångfald jämfört med spannmålsodling Tillverkade foderblandningar till mjölkkor (kg per kg levererad mjölk),3,3,2,2, 198 198 199 199 2 2 år Försök på Kungsängen, SLU 92 SRB (varav 32 förstakalvare) ca % ensilage de 3 första laktationsmånaderna Därefter: låg, medel eller hög andel grovfoder AMS Separat utfodring ensilage & kraftfoder Foder Laktationsmånad Andel grovfoder i grupperna LÅG MEDEL (KRAV) HÖG -3 4 % % % 4-6 4 % 6 % 7 % 7-1 % 7 % 9 % Betesperiod rastfålla Allt foder inne 1% bete Kraftfoder inne 1 % bete Kraftfoder inne Ensilage: Timotej, ängssvingel, rödklöver 41,8% NDF,7% RP 11,3 MJ OE Kraftfoder: Korn, havre, ärter, rapskaka 17% CP 13,2 MJ OE Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 213 6
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU Sida 2 av 3 Foderkonsumtion över laktationen 2 2 Låg 1 2 2 Hög 1 3 7 9 111317192123227293133337394143 1 2 2 Medel 1 3 7 9 111317192123227293133337394143 1 1 3 7 9 111317192123227293133337394143 Genomsnittligt foderintag (kg TS) per ko och dag över laktationen ECM kg/ko och dag över laktationen 2 4 4 2 3 Kg TS 1 9,8 7,7 6,3 ECM (kg/d) 3 2 2 1,4 12,7 13, 1 Low Låg Medium Medel High Hög, % 1 62 69 1 9 13 17 21 2 29 33 37 41 laktationsvecka (Patel, 212) L M H Mjölkavkastning 3 d Avk./ko/d Låg Medel Hög Sign Mjölk kg 3,7 a 3,2 a 27,9 b * ECM kg 32,1 a 32, a 29,7 b * ECM kg /3 d 9796 a 9747 a 93 b * Fett % 4,32 b 4,4 ab 4, a * Protein % 3,1 3,1 3,49 NS Laktos % 4,81 4,78 4,76 NS Mjölkningar/d 2,4 2,47 2,41 NS Fettsyrasammansättning i mjölken Fettsyra (FA) (g/1 g FA) Låg % grovfoderandel Medel 7% Hög 8% Sign. C18:2n-6 1.81 1.46 1.24 *** C18:2c-9,t-11CLA.67.8.9 * C18:3n-3.6.76.9 ** n-6/n-3 2.9 2. 1.6 *** (Patel et al., 213) (Patel, 212) 66 Djurhälso- och Uodringskonferensen 213 Växa Sverige
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU Sida 3 av 3 Ekonomiska beräkningar Lönsamhet per ko & år med stöd Kalkyler från Agriwise (SLU, 212) Lönsamhet = inkomster minus utgifter per ko och år Konventionell och ekologisk produktion Besättningsstorlek på 8 eller 16 kor Beräknat med och utan ekonomiskt stöd (212): Miljöersättning för vallodling Kompensationsbidrag Stöd för ekologisk produktion Nationellt stöd i nedre Norrland Tre regioner: Nedre Norrland, Götalands skogsbygder & Götalands slättbygder Lönsamhet perko och år (SEK) 6 4 2 2 4 6 8 1 GSs Gsk NN GSs Gsk NN GSs Gsk NN GSs Gsk NN 8korkonventionellt 16korkonventionellt 8korekologiskt 16korekologiskt Låg Medel Hög Patel et al., 213 Lönsamhet per ko & år utan stöd 2 Lönsamhet per ko och år (SEK) -2-4 -6-8 -1-12 GSs Gsk NN GSs Gsk NN GSs Gsk NN GSs Gsk NN 8 kor konventionellt 16 kor konventionellt 8 kor ekologiskt 16 kor ekologiskt Lika bra mjölkproduktion över 3-d laktation på % som 6% gräsensilage (av total TS) Ingen skillnad i foderutnyttjande Ökad andel nyttiga fettsyror i mjölken Högre lönsamhet Låg Medel Hög (Patel et al., 213) Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 213 67