ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL, MÅSTE JAG FÖRST FINNA HENNE DÄR HON ÄR OCH BÖRJA JUST DÄR. DEN SOM INTE KAN DET, LURAR SIG SJÄLV NÄR HON TROR ATT HON KAN HJÄLPA ANDRA. Sören Kierkegaard 3 4
Skriv in titel här öppna bakgrundsvyn Systematik Kartläggning av behov och situation En förutsättning för att kunna använda tillgängliga resurser på det i varje enskilt fall optimala sättet, är en noggrann och allsidig bedömning, i dialog mellan hjälpsökare och hjälpare, av den förres problem och svårigheter, personliga och sociala resurser och egen målsättning. (Jan Blomkvis t 1999) Motiv Det behövs breda bedömningsinstrument för val av insats, behandlingsplanering och uppföljning av klientens och patientens situation och behov. Kunskap om klientens eller patientens situation och behov som baserad på uppgifter från standardiserade metoder har stort värde i det direkta klient- och patientarbetet. Beslutsunderlagen blir överskådliga, tydliga och öppna för de enskilda individerna. Underlaget får på detta sätt också en likformig karaktär vilket är viktigt ur ett klient och patientperspektiv. 5 6 ASI metoden - flera användningsområden Kartläggning före insats I klientarbete Bedömning av klientens behov och situation I verksamhet Bedömning av klientgruppers situation och behov Förbättring 1. 3. 2. 4. Bedömning av behov och situation under/efter insats Bedömning av situation och behov efter insatser Uppföljning under/efter insats Gemensamma principer i framgångsrik behandling Utgå från den enskilde individen(bekräfta, bemöta med respekt, se unika behov och förutsättningar, se var är ) Klar struktur, stödjande, trygg och drogfri miljö Nära och förtroendefull relation Tydlig ( och dokumenterat verksam) metod/teknik Lagom utmanande och för individen trovärdigt budskap Stödja/mobilisera/samverka med kringresurser Underlätta och stödja egen strävan till förändring ( väcka hopp, visa på alternativ, skapa förutsättningar (Jan Blomqvist, FoU-enheten) 7 8
Planera För att: Inte utsätta personen för risker Få så rätt nivå på hjälpen som möjligt Börja där personen är Lyckas oftare och ta reda på hur det går! Utredningsarbetets delar: Introduktion Arbetsallians Mål Handlingsplan Kartläggning av situation och behov ASI - Grund Annat bedömningsunderlag Bedömning Planering Uppföljning ASI uppföljning 9 10 ALKOHOL identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning Etablera kontakt Identifiering av problem med AUDIT (och/eller GT och CDT) med patient/klient AUDIT poäng? Män: < 8 poäng 8-15 poäng 16-19 poäng 20 > poäng Kvinnor: < 6 poäng 6-13 poäng 14-17 poäng 18 > poäng Inga problem, Kort motiverande Kort motiverande Diagnostisk bedömning av problemet intervention inte rådgivning (t.ex. rådgivning (t.ex. och dess svårighets-grad (DSM-IV eller nödvändigt FRAMES eller MI) FRAMES eller MI) ICD-10) En uppföljning med Några uppföljningar med Utredning med ASI och MAPS AUDIT (och/eller GT AUDIT (och/eller GT och samt personbedömning med och CDT) CDT) psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Observera att AUDIT kan ersättas med MAST ASI kan ersättas med DOK eller ADAD (ungdomsversion) Regelbunden uppföljning med ASI och GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT MAPS (och/eller GT och CDT) Sammanfattning Introduktion - börja där klienten är - arbetsallians Kartläggning - se till hela livet, få relevant bild Bedömning - gemensam kartbild att navigera efter, bättre möjligheter att prata om både det som fungerar och svårigheter som dyker upp. Plan - arbeta med det som är viktigt för klienten, positiva resultat, stärker tilltron till den egna förmågan Uppföljning - återkoppling för utfört jobb, nyanserad bild av förändring, stärker tilltron till den egna förmågan och ger möjligheter att justera planen Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project) 11 12
Initial vårdplan Inte utsätta för risk Vad vill och förmår brukaren? så rätt nivå på vården som möjligt Vad har brukaren för erfarenheter av hjälp sedan tidigare? Vad är r det vi ska bedöma? Missbrukets svårighetsgrad och omfattning Abstinens Fysiska, medicinska komplikationer Psykisk hälsa Motivation till förändring Risk för återfall eller fortsatt missbruk Levnadsförhållanden/ social situation Var i en rehabiliteringsprocess man befinner sig Vilken hjälp bör ske samtidigt? 13 14 Abstinens I ASI finns inga specifika frågor om abstinens. Ställ följdfrågor och precisera vad som är problem med alkohol och narkotika hur mycket hjälp tidigare i livet - behandling abstinensbehandling? se över vilka frågor Fysiks hälsah Finns fysiska problem, utöver abstinens, som behöver hanteras, eller som kommer att påverka/komplicera behandling av missbruks eller beroende? Finns det kroniska problem som påverkar behandlingen? Tänk på att alltid fråga för hur länge sedan? 15 16
Psykisk hälsah Finns det psykiska problem som behöver hanteras? Finns kroniska problem som kan påverka behandlingen? Är dessa en effekt av missbruk eller i sig autonoma? Om de är kopplade till missbruket är de så allvarliga att de kräver behandling? Klarar den intervjuade sin dagliga livsföring? Kan han/hon hantera sina psykiska problem? Beredskap för f r förändring f /motivation Förberedelser och engagemang för förändring av missbruk eller beroendeproblem? Medveten om problem och hjälpsökande? Aktuellt engagemang i förändringen? Tidigare grad av engagemang, så som behandling, AA möten eller annat.. 17 18 förändringscirkeln levnadsförh rhållanden social situation Nära relationer, stödjande strukturer och meningsfulla sammanhang, tryggt, stabilt? Eller instabilt och otryggt? Finns stöttande familj, vänner, bekanta eller andra stöttande strukturer så som arbete, utbildning mm som stärker hennes möjligheter att lyckas? Finns det något i familjen, hos andra viktiga eller i skolan eller arbetet som hindrar eller stör hans/hennes engagemang i rehabiliteringen? Finns externt tryck så som rättsliga påföljder... 19 20
Levnadsförh rhållanden Jobb, fritid omgivningen hemma Risk för f r fortsatt användning ndning eller återfall? Är han/ hon i omedelbar risk för fortsatt användning av alkohol, och/eller droger Kan han/hon hantera sin situation med andra ev. problem för att motverka återfall? Hur allvarliga problem med alkohol droger... om inte klienten engagerar sig i rehabiliteringen fullt ut nu? Om rehabiliteringsprocessen avbryts vilka problem kvarstår? 21 22 Sammanfattande svårighetsgrad vid inledande planering Inget problem 0 Litet problem 1 Måttligt problem 2 Påtagligt problem 3 Mycket stort problem 4 Rehabiliteringsprocessen Abstinens Fysisk hälsa Psykisk hälsa Inledande behandling Tidig återhämtning Upprätthållande Fortsatt stöd från samhället Motivation Social situation Levands förhållanden Risk för återfall eller fortsatt användning 23 24
Inledande planering öppen eller sluten vård - i vilken miljö ska vården bedrivas intensitet hur ofta, vilka resurser krävs, tillgång till medicinsk kompetens, olika professioner, olika programinslag, personaltäthet innehåll - enligt riktlinjerna Planen bör b r vara: L ämplig hänsyn tas till problemets tyngd och var i rehabiliteringsprocessen klienten är A cceptabel klienten tycker att planeringen är rimlig och möjlig att prova T illgänglig resurserna ska finnas. 25 26