Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén
Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin- produk3on Högt blodsocker
Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt upphört vilket leder 3ll högt blodsocker (hyperglykemi). Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker ü Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom vilket innebär ad kroppens immunförsvar, av okänd anledning, angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspodkörteln (pankreas), vilket leder 3ll ad insulin inte kan 3llverkas i 3llräckliga mängder (eller inte alls). ü Diabetes typ 1 kallades 5digare barn- och ungdomsdiabetes, insulinkrävande diabetes eller juvenil diabetes. Man kan också se beteckningarna 1- diabetes eller T1. ü Symptomen visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande betacellerna förstörts vilket innebär ad debutåldern kan skilja sig åt mellan olika personer.
Insulin tillverkas i de langerhanska öarna i bukspottkörteln (pankreas) ü I bukspodkörteln finns det ca 1 miljon cellöar som kallas för de langerhanska öarna (eder den tyske patologen och biologen Paul Langerhans som upptäckte dessa). Det är i dessa öar som insulin bildas. Namnet insulin härstammar från insula som betyder öar. ü I de langerhanska öarna finns det olika typer av celler med olika funk3oner. Insulin produceras i de s.k. betacellerna medan hormonet glukagon produceras i alfacellerna. ü Vid diabetes typ 1 har immunförsvaret adackerat och förstört betacellerna vilket innebär ad vi inte längre kan 3llverka insulin. Bildkälla: "Blausen 0701 Pancrea3cTissue" by BruceBlaus. When using this image in external sources it can be cited as:blausen.com staff. "Blausen gallery 2014". Wikiversity Journal of Medicine. DOI:10.15347/wjm/2014.010. ISSN 20018762. - Own work. Licensed under CC BY 3.0 via Wikimedia Commons - hdps://commons.wikimedia.org/wiki/ File:Blausen_0701_Pancrea3cTissue.png#/media/File:Blausen_0701_Pancrea3cTissue.png
Film: Diabetes typ 1 hdps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw
Orsaken till diabetes typ 1 ü Mycket forskning pågår om orsakerna 3ll diabetes typ 1 och forskarna vet foriarande inte exakt vad som utlöser sjukdomen. Det finns dock ed flertal olika teorier. ü Det verkar finns vissa s.k. diabetesgener som ökar risken för diabetes typ 1, men tvärtemot vad många fak3skt tror finns det ed betydligt starkare ärdlighetsmönster för typ 2 diabetes. Undersökningar av enäggstvillingar, som ju har exakt samma arvsanlag, har visat ad om den ena får diabetes typ 2 löper den andra 90 % risk ad också få samma sjukdom. Får däremot en enäggstvilling diabetes typ 1 är risken för den andra enbart mellan 25 och 50 %. ü Mycket tyder på ad det som utlöser diabetes typ 1 är ed virus eller kemikalier som kommer in i kroppen. Teorin är ad viruset eller kemikalierna får kroppens immunförsvar ad reagera på ed felak3gt säd och därmed börjar förstöra betacellerna i bukspodkörteln. Dock så kan det vara så ad vissa genvarianter ökar känsligheten för ad immunförsvaret ska reagera felak3gt på dessa faktorer (viruset eller kemikalierna).
Behandling av diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 måste pa5enten 5llföra insulin (exogent insulin) edersom pa3enten inte själv kan producera insulin i bukspodkörteln (pankreas). ü Insulin kan dock inte tas i tablemorm edersom insulinet förstörs om det kommer i kontakt m ed saltsyran i magsäcken. Istället måste insulin 3llföras med hjälp av injek3oner med insulinpenna e ller insulinpump. ü Insulinet ska injiceras i underhudsfedet (subkutan injek3on) edersom insulinet då kommer tas upp i s3cks blodet långsamt och i en jämn takt. Om nålen in direkt i en ven eller för långt in så ad insulinet hamnar i musklerna kommer insulinet tas upp för fort 3ll blodet (muskelvävnad har fler blodkärl jämfört med fedvävnad) vilket kan orsaka insulinkänning (hypoglykemi). Lämpliga injek3onsställen på kroppen är magen, låren och skinkorna. Insulinpenna
Insulinkänning och lågt blodsocker (hypoglykemi) ü Tar en person för mycket insulin (eller andra diabetesmediciner) i förhållande 3ll hur mycket personen äter eller mo3onerar kan blodsockret sjunka för lågt. Då får personen en så kallad insulinkänning eller hypoglykemi. ü Hypoglykemi= Lågt blodsocker (en vanlig defini3on är ad blodsockret ska vara under 3,9 mmol/l). ü En insulinkänning (hypoglykemi) upplevs opast som obehaglig och kan bli väldigt allvarlig om den inte behandlas. ü Hjärnan kan inte lagra glukos (socker) utan är beroende av en kon3nuerlig och jämn 3llförsel från blodet. Sjunker blodsockret mycket lågt blir det energibrist i hjärnan vilket kan medföra ad man förlorar medvetandet och hamnar i insulinkoma, ed 3llstånd som kan orsaka hjärnskador och i sällsynta fall leda 3ll ad personen avlider. ü Vid hypoglykemi är det vik5gt ad personen snabbt får i sig druvsocker (glukos) eller kolhydrater i annan form, 3ll exempel mjölk och smörgås.
Symtom vid hypoglykemi Vid mådlig hypoglykemi: ü Hunger ü Darrningar ü Oro ü SveDningar ü Hjärtklappning ü Blekhet Vid allvarlig hypoglykemi: ü Förvirring ü Slöhet ü Beteenderubbningar ü Dubbelseende ü Kramper ü Medvetslöshet
Åtgärder vid insulinkänning/hypoglykemi ü Allmänna åtgärder: Mät all3d blodsockret på en person med diabetes om personen verkar må dåligt. Om man inte har 3llgång 3ll en blodsockermätare men ändå misstänker ad personen är på väg ad få en känning skall symtomen omedelbart behandlas som en hypoglykemi (det är de låga blodsockervärdena som kan vara akut farliga). Det är aldrig fel eller farligt ad ge en person med diabetes druvsocker (eller liknande) om man misstänker hypoglykemi. ü Behandling av vaken person: Mät blodsockret. ED blodsockervärde under 3,9 mmol/l bör betraktas som hypoglykemi. DruvsockertableDer (eller sockerbitar), juice (1,5 dl), mjölk (3 dl) eller annat söd som finns 3llhands. Upprepa vid behov eder 10 minuter (mät blodsockret igen för ad undersöka behovet). Ev. 3llägg av mer långverkande kolhydrater; 2 dl mjölk och en smörgås. Observera ad effekten av enstaka sockerbitar snabbt klingar av, med risk för ny hypoglykemi om ingen mer långverkande kolhydrat 3llförs. ü Behandling av ej fullt vaken person: Mät blodsockret. ED blodsockervärde under 3,9 mmol/l bör betraktas som hypoglykemi. Tvinga aldrig i en medvetslös person dryck eller mat - risk för aspira3on ( säder i halsen ). Ge i första hand intravenöst glukos 30 % (300 mg/ml) 3lls pa3enten vaknar (cirka 10-80 ml). Om ej fri venväg finns kan ev. intramuskulärt glukagon ges (endospruta). Det blir dock sämre effekt om personen har druckit alkohol. När pa3enten är fullt vaken och kan äta; 2 dl mjölk och en smörgås.
Hyperglykemi vs. hypoglykemi Hyperglykemi Defini5on: Högt blodsocker Symtom: TröD, slö, muntorrhet, törs3g, kissar mycket och ev. medvetslöshet/koma (diabeteskoma). Hypoglykemi Lågt blodsocker TröD, yr, dimsyn, huvudvärk, darrig, sverg, irriterad, orolig, förvirrad, kramper och ev. medvetslöshet/koma (insulinkoma). Orsaker: Komplika- 5oner: Åtgärder: Insulinresistenta celler och/eller för låg insulinproduk3on i bukspodkörteln. Kroppens blodkärl skadas vilket bl.a. kan orsaka blindhet, försämrad njurfunk3on, känselboriall i föderna och ad aterosklerosprocessen påskyndas i blodkärlen vilket i sin tur ökar risken för hjär3nfarkt och stroke. Åtgärderna är beroende på orsaken 3ll hyperglykemin och hur högt blodsockret är men insulininjek3on, blodsockersänkande tableder och/eller förändrade levnadsvanor (mer fysisk ak3vitet och mindre mat) är olika behandlingsstrategier. För stor dos insulin i förhållande 3ll mängden mat och fysisk ak3vitet. Energibrist i hjärnan vilket kan leda 3ll medvetslöshet (insulinkoma) och skador på hjärnan. Intag av snabba kolhydrater (druvsocker, juice etc.) som lite senare komplederas med intag av mer långsamma kolhydrater. Vid allvarligare fall kan glukos (druvsocker) eller hormonet glukagon 3llföras med hjälp av spruta.
Både insulin och glukagon kan användas som medicin av diabetiker ü Insulin i spruworm används av personer med diabetes typ 1 (och av vissa med diabetes typ 2) för ad behandla hyperglykemi (högt blodsocker) som uppstår hos diabe3ker p.g.a. ad bukspodkörteln producerar inget eller för lite insulin. ü Glukagon i spruworm kan användas för ad behandla allvarlig hypoglykemi (lågt blodsocker) som kan uppstå hos diabe3ker om de tar för mycket insulin (insulinkänning) i förhållande 3ll ma3ntaget och mängden fysisk ak3vitet.
Diabetes typ 1 kan leda till ketoacidos (syraförgiftning) och diabeteskoma För lite insulin i blodet (och hyperglykemi) För mycket fedsyror frisäds från fedcellerna Levern 3llverkar ketonkroppar av fedsyrorna Ketonkropparna sänker blodets ph- värde (ketoacidos) För lågt ph kan leda 3ll diabeteskoma ü DeDa 5llstånd kan endast utvecklas vid allvarlig insulinbrist edersom det är insulinet som motverkar frisädningen av fedsyror från fedcellerna (och därmed ketonkroppsbildningen) och därför är det i regel personer med diabetes typ 1 som drabbas. Symtom vid ketoacidos är andfåddhet, aceton- eller fruktdod, illamående och kräkning, törst och torr mun.
Diabetes typ 2 ü De flesta med diabetes typ 2 har celler som är insulinresistenta och en bukspodkörteln med nedsad förmåga ad 3llverka insulin jämfört med kroppens behov. DeDa 3llsammans leder 3ll högt blodsocker (hyperglykemi). Insulin- resistens Låg insulin- produk3on Högt blodsocker ü Insulinresistens: Insulinresistens innebär ad cellerna inte längre reagerar lika läd på insulinet. Insulinet har därför svårt ad öppna upp cellerna och det leder 3ll ad glukosmolekylerna blir kvar i blodet och blodsockret höjs. ü NedsaD insulinproduk5on: Betacellerna i bukspodkörteln kan foriarande producera en viss mängd insulin men dock inte i 3llräckliga mängder för ad möta kroppens behov (desto mer insulinresistenta cellerna är desto större insulinbehov). Insulinproduk3onen försämras oda med 3den och kan 3llslut avta helt. Orsaken 3ll den nedsada insulinproduk3onen är dock inte ad immunförsvaret har förstört betacellerna. Diabetes typ 2 är nämligen ingen autoimmun sjukdom. Det finns dock en stark gene3sk koppling. Vissa s.k. diabetesgener påverkar betacellerna på ed sådant säd ad produk3onen av insulin inte fungerar som den ska göra.
Film: Diabetes typ 2 hdps://www.youtube.com/watch?v=nbjn7dh83ha
Orsaker till diabetes typ 2 ü Diabetesgener ökar risken: Om vi bär på s.k. diabetesgener är vår förmåga ad producera insulin nedsad. Det ökar kradigt risken för ad vi ska utveckla diabetes typ 2. Diabetes typ 2 är fak3skt mer ärdlig än diabetes typ 1. Undersökningar av enäggstvillingar, som ju har exakt samma arvsanlag, har visat ad om den ena får diabetes typ 2 löper den andra 90 % risk ad också få samma sjukdom. Får däremot en enäggstvilling diabetes typ 1 är risken för den andra enbart mellan 25 och 50 %. I Sverige bär över en miljon människor, mer än 15 procent av befolkningen, på arvsanlag (gener) för ad utveckla diabetes typ 2. ü Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken: Många studier har påvisat ed samband mellan övervikt (framförallt bukfetma), rökning och fysisk inak3vitet och utvecklandet av insulinresistens. Forskarna har även sed ad diabetes typ 2 ökar kradigt i länder där levnadsstandarden s3ger, edersom det innebär ad folk börjar äta mer sam3digt som de blir mindre fysiskt ak3va. ü Trots sambandet mellan bukfetma och diabetes typ 2 är det många med bukfetma som inte utvecklar sjukdomen. Det beror på ad dessa personer är utrustade med räd gener vilket innebär ad de kan öka sin insulinproduk3on upp 3ll 5-10 gånger det normala vilket leder 3ll ad blodsockret hålls på normala nivåer trots insulinresistensen. Personer med diabetesgener klarar dock inte av deda och hos dessa personer utvecklas därför sjukdomen.
Även smala personer kan drabbas av diabetes typ 2 ü Smala personer kan i vissa fall också drabbas av diabetes typ 2, även om det är ovanligt (det är mer vanligt ad smala drabbas av diabetes typ 1). ü Det beror i så fall på ad dessa personer har diabetsgener som ger en nedsad förmåga ad producera insulin. Risken för diabetes typ 2 ökar också markant om dessa personer sam3digt röker och/eller är fysiskt inak3va edersom båda dessa faktorer kan leda 3ll insulinresistens.
Behandling av diabetes typ 2 1) Förändringar av levnadsvanor: För ungefär en tredjedel av alla människor med typ 2- diabetes i Sverige består behandlingen av ad lägga om matvanor för ad gå ned i vikt samt bli mer fysisk ak3v, t.ex. genom mer vardagsmo3on. Viktminskning och ökad fysisk ak3vitet minskar insulinresistensen (förbädrar insulinkänsligheten) vilket innebär ad den egna insulinproduk3onen räcker 3ll igen och blodsockernivåerna blir då mer normala. 2) Mediciner för ad sänka blodsockret: YDerligare en tredjedel behöver också tableder för ad hålla blodsockret i schack. Olika mediciner kan fungera på olika säd; s3mulera den egna insulinproduk3onen, hämma glukoneogenesen i levern, öka cellernas känslighet för insulin (minska insulinresistensen) etc. 3) Insulininjek5oner: Den sista tredjedelen behöver, precis som människor med diabetes typ 1, dagliga insulininjek3oner. Idag finns det fak3skt fler 40- åriga människor med typ 2- diabetes som tar insulin än det finns 40- åriga människor med typ 1- diabetes.
Metformin sänker blodsockret och är den vanligaste medicinen vid diabetes typ 2 ü MeWormin hämmar glukoneogenesen: Levern kan höja blodsockret genom ad 3llverka glukos från t.ex. aminosyror. Denna process kallas glukoneogenes. Meiormin hämmar glukoneogenesen vilket bidrar 3ll ad hålla blodsockret på en lägre och hälsosammare nivå. ü MeWormin ökar insulinkänsligheten (minskar insulinresistensen): Ökad insulinkänslighet innebär ad cellerna öppnas lädare och därmed tas mer glukos upp av kroppens celler (ökat perifert glukosupptag) vilket sänker blodsockret. ü MeWormin minskar glukosabsorbering från mag- /tarmkanalen: Mindre glukos tas upp från den mat vi äter vilket ger ed lägre blodsocker. Bildkälla: "Meiormin 500mg Tablets" av User:Ash - Eget arbete. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons - hdps://commons.wikimedia.org/ wiki/file:meiormin_500mg_tablets.jpg#/media/ File:Meiormin_500mg_Tablets.jpg
Sammanfattning: Diabetes mellitus typ 1 resp. typ 2 Faktorer: Typ 1: Typ 2: Orsak 5ll högt blodsocker: Bakomliggande orsak: Ingen (eller kradigt försämrad) insulinproduk3on Autoimmun sjukdom. Miljöfaktorer (virus/ kemikalier) + ärdliga faktorer ak3verar immunförsvaret på ed felak3gt säd. Insulinresistens + ej 3llräcklig insulinproduk3on Övervikt/bukfetma, rökning och fysisk inak3vitet i kombina3on med ärdliga faktorer ( diabetesgener ). Debutålder: Alla åldrar Vanligen >40 år (men sjukdomen blir allt vanligare även bland barn) Övervikt: Ovanligt Vanligt Grad av hyperglykemi: Kradig (p.g.a. ingen eller mycket låg insulinkoncentra3on i blodet) ÄrPlighet: Låg Hög Oda moderat Behandling: Framförallt insulininjek3oner Mo3on, viktnedgång, blodsockersänkande mediciner (t.ex. meiormin), ev. insulininjek3oner
Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: hdp://www.youtube.com/kemilek5oner hdp://www.youtube.com/medicinlek5oner