SÄFSEN FASTIGHETER Sundsvall 2011-12-16
Datum 2011-12-16 Uppdragsnummer 61811148721 Utgåva/Status Carl Olof Modin Carl Olof Modin Stina Lenströmer Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 454, Norra Kajen 1 851 06 Sundsvall Telefon 010-615 60 00 Fax 060-61 49 84 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Allmänt... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Underlag... 1 1.3 Koordinater... 1 2. Utförda undersökningar... 1 3. Geotekniska förhållanden... 2 3.1 Allmän områdesbeskrivning... 2 3.2 Geotekniska förhållanden... 2 3.3 Stabilitet och sättningar... 2 4. Rekommendationer... 3 4.1 Allmänt... 3 4.2 Grundläggning... 3 4.3 Schaktarbeten... 3 4.4 Dagvatten... 4 5. Fortsatt projektering... 4 i
1. Allmänt Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Säfsen Fastigheter utfört en översiktlig geoteknisk undersökning på Solbergshöjden, Fredriksberg i Ludvika kommun. Undersökningen ingår som en del i den detaljplan som upprättas för området. Området för bostäder är planerat i nordvästra kanten på ett område med alpina nedfarter. Ett område för planerad camping sträcker sig mot nordväst på södra sidan om tillfartsvägen till Säfsens alpina skidområde. Undersökt område utgörs idag av lutande jungfrulig mark med omväxlande skogsmark, avverkade områden samt ytförsumpade områden. Bostadsområdet är ca 1000 * 300 m stort och planeras för mellan 200-300 fritidshus med ca 2500 bäddar. 1.1 Syfte Undersökningen utgör ett översiktligt underlag för bedömning av områdets geotekniska förutsättningar i det fortsatta arbetet med detaljplanen. 1.2 Underlag Underlagsmaterial i form av grundkarta har tillhandahållits av beställaren. 1.3 Koordinater Inmätning av undersökningspunkter har utförts av Ramböll Sverige AB. Höjdsystem: RHB 70 Koordinatsystem: SWEREF 99 15 00 2. Utförda undersökningar Fältundersökningar har bestått av slagsonderingar, viktsonderingar, montage av grundvattenrör samt provtagningar med skruvborr. Områden med berg i dagen och myrområden samt utförda undersökningar har mätts in med GPS. Utförda undersökningar redovisas i RGeo, Rapport Geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, daterad 2011-12-16, med tillhörande ritningar och bilagor. 1 av 4
3. Geotekniska förhållanden 3.1 Allmän områdesbeskrivning Undersökt område består huvudsakligen av delvis kuperad skogsmark som delvis är avverkad och som i låglänta och utflackade områden utgörs av myrmark. I östra kanten finns alpina området med nedfarter. Norr om undersökt område går tillfartsvägen i nordväst-sydostlig riktning och norr om den finns ett våtmarksområde och Solbergstjärnarna. Väster och söder om undersökt område finns skogsmark. Terrängen sluttar i nordostlig riktning. Marknivån i sydvästra delen ar ca +430 m och i nordöstra delen ca +300 m. 3.2 Geotekniska förhållanden Jordlagren i området i stort utgörs av morän eller berg som lokalt i svackor täcks av torv. I områdets södra, högst belägna samt centrala mest kuperade östra del finns berg i dagen alternativt berg strax under markytan. Mindre myrområden och ytförsumpade partier finns i de flackare högre belägna partierna i södra delen samt i ett stråk i bostadsområdets västra kant. Myrarna består av ca 0,5-1,6 m torv på morän. I den låglänta delen täcks moränen ställvis av ca 1-3 m grusig sand. Norr om tillfartsvägen finns våtmarksområdet med Solbergstjärnarna. Undersökningar utförda i tillfartsvägens släntfot visar förekomst av upp till 2,7 m torv på sand och morän. Sanden bedöms ha mycket låg till låg relativ fasthet och bedöms tillhöra materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1. Torven är mellan- till högförmultnad och tillhör materialtyp 6 och tjälfarlighetsklass 1. Torven och moränen är mycket flytbenägna tillsammans med vatten. Moränen är övervägande av karaktären sandig lerig siltmorän eller ställvis av karaktären siltig sandmorän. Moränens blockighet i markytan bedöms mestadels vara rik- till normalblockig. Generellt för området gäller att förekommande moräner bedöms tillhöra materiatyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Detta är den högsta tjälfarlighetsklassen och innebär att den är mycket frostaktiv. Grundvatten har vid korttidsobservationer i grundvattenrör uppmätts på mellan 0,1-4,2 m djup under markytan förutom i torvområden där vatten finns nära markytan i torven. Avläsningarna är utförda i nysatta grundvattenrör vilket kan innebära att grundvattennivån inte stabiliserats. 3.3 Stabilitet och sättningar Torven är kompressibel och känslig för belastningar. Detta innebär att sättningar kommer att uppstå vid belastning. Sättningar har inte beräknats men bör bli betydande även för relativt låga belastningar. Förekommande moräner är mycket flytbenägna tillsammans med vatten. Detta innebär att ras eller erosion kan uppstå i moränen i brant lutande områden om 2 av 4
moränen vattenmättas. Hänsyn måste tas till detta i det fortsatta projekteringsarbetet. 4. Rekommendationer 4.1 Allmänt Inom berg- och moränområden är grundläggningsförutsättningarna goda. Inga risker finns för sättningar inom de partierna. Däremot, i de områden som utgörs av torv förväntas relativt stora sättningar kunna uppstå vid belastning. I områden med ytligt förekommande berg kommer bergschakter erfordras både för husbyggnad och ledningsbyggnad samt gator. Det bergmaterial som då erhålls kommer att få användning inom området, främst som fyllning under husbyggnader men även för gator. 4.2 Grundläggning Inom övervägande del av undersökt område kan byggnader grundläggas med plattor på morän eller berg. Inom områden med torv är det olämpligt att bygga hus. Om hus ska byggas i torvområden grundläggs byggnader med platta på fyllning av friktionsmaterial efter urgrävning torv ned till fast friktionsjord eller berg. Vid höjdsättning i områden med berg bör eftersträvas att byggnader grundläggs på berg och den sprängsten som då erhålls används för anläggande av gator. Vid utförande av överbyggnad för vägar och parkeringsytor skall tas hänsyn till att jordmaterialet övervägande är mycket frostaktivt. Tjälisolering erfordras vid omväxlande kalla och varma byggnadsdelar där ojämna tjälrörelser annars kan orsaka sprickbildning i byggnader. Detta gäller inte om byggnader helt grundläggs på berg. Erfarenheter i området anger att marken bedöms vara högradonmark vilket innebär att byggnader utförs radontätt samt med förstärkt ventilation i dräneringslagret. Detta innebär att extra dräneringsslangar utplaceras i dränlagret och ansluts till brunnar. Om mätningar i byggnaderna visar höga radonhalter kan ventilationspumpar monteras i brunnarna. Grundläggning för den släplift som planeras längs tillfartsvägens norra sida kan grundläggas med plattor efter urschaktning av torv ned till fast friktionsjord och återfyllning med sprängsten. 4.3 Schaktarbeten Schaktarbeten under grundvattenytan i torv och morän präglas av de problem som flytbenägna jordar innebär. Dessa problem uppstår även vid schakt under snösmältnings- och regnperioder. Vid schaktarbeten måste grundvattensänkning, 3 av 4
ned till minst 0,5 m under planerad schaktbotten, utföras innan schaktarbeten påbörjas. Vid schaktarbeten i moränerna bör hänsyn tas till att en stor del av moränen består av sten och block, vilket kan innebära schaktproblem. 4.4 Dagvatten Inom området finns berg i eller nära markytan, alternativt är jordlagren övervägande täta till karaktären varför lokalt omhändertagande av dagvatten kan vara komplicerat att utföra. Ställvis i de lägre partierna av området förekommer dock sand varför lokalt omhändertagande av dagvatten kan vara möjligt. Detta måste utredas mer detaljerat i senare skeden. Det finns idag myrområden samt ytförsumpade stråk i den västra delen av planerat bostadsområde. Det rekommenderas att så långt det är möjligt, lämna dessa områden obebyggda och istället leda dagvatten till detta stråk. På så sätt bevaras de naturliga flödesvägarna för ytvatten samtidigt som myrar delvis fungerar som naturlig broms av vattenflödet och samtidigt renar dagvattnet innan utsläpp till recipient. Dock innebär byggandet ett ökat vattenflöde till dessa våtmarksstråk varför det sannolikt krävs en eller flera dagvattendammar för att klara den mer koncentrerade vattenmängden. 5. Fortsatt projektering I den fortsatta projekteringen bör samråd ske med geotekniker. Ytterligare undersökningar rekommenderas då planerna för området blir mer detaljerade. Detta är nödvändigt vid projektering av byggnaders grundläggning, höjdsättning samt vid dimensionering av överbyggnader för körytor, vägar och övriga belagda ytor. 4 av 4