Idrott i skolan helt okey eller inte min grej?

Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2: 2006 Idrott i skolan helt okey eller inte min grej? Hur upplever eleverna på Häggviks gymnasium sin idrottsundervisning? Kerstin Wikfeldt GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 2:2005/06 Handledare: Åsa Liljekvist

Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Genomförande...4 3. Resultat...5 3.1 Antal timmar skolidrott per vecka...5 3.2 Upplevelsen av ämnet...6 4. Avslutning...9 4.1 Antalet idrottstimmar?...9 4.2 Hur var miljön i omklädningsrum och dusch?...10 4.3 Var det pressande med tävlingar?...10 4.4 Vilka grupper trivdes man bäst i?...10 4.5 Tyckte eleverna att de lärde sig något?...10 4.6 Ville de ändra på något?...11 5. Förslag till nästa läsår...11 Referenser...13 Bilaga 1: Enkät 1...14 Bilaga 2: Enkät 2...16 1

1. Inledning På Häggviks Gymnasium, en gymnasiesärskola, finns för närvarande 120 elever. Skolan är en friskola. Företaget heter UPAB och driver även en skola för elever med autism. 1 Själv är jag en av två idrottslärare och undervisar i 10 av skolan klasser, har träning med rörelsehindrade elever i bassäng och i gympasal, dansundervisning som tillval, extra idrott för de som är speciellt intresserade och deltar i skolans resursteam som rh-konsulent. Det betyder att jag ser till att de elever som har någon form av rörelsehinder får sina behov tillgodosedda när det gäller arbetsplats, hjälpmedel, eventuell sjukgymnastkontakt och fysisk träning. Den andra idrottsläraren har förutom sin idrottsundervisning klassföreståndarskap i en klass med idrottsprofil. Efter att ha läst Karin Redelius forskningsrapport Bäst och pest 2 om hur elever i grundskolan upplever sin idrottsundervisning ville jag undersöka hur våra elever upplever sin skolidrott. Hon tar upp idrottsämnet som ett ämne som väcker blandade känslor kanske beroende på hur man blivit uppmuntrad av föräldrar, kamrater eller andra. Frågan om eleverna kan få ett livslångt intresse för fysisk aktivitet ställs också. Hon ville veta hur eleverna i grundskolans senare årskurser uppfattade ämnet idrott och hälsa. Som metod valde hon bland annat enkät för att studera ungdomarnas inställning till fysisk aktivitet. Hon intervjuade också 40 elever i årskurs 8 där över hälften av de intervjuade tyckte att andra skolämnen än idrotten var roligare och jämförde sina resultat med elever i årskurs 5 i Håkan Larssons rapport Vad lär man sig på gympan 3 där alla de intervjuade utom en elev var positiva till ämnet. Han intresserar sig för vilka intryck och erfarenheter som ligger till grund för elevernas sätt att tolka ämnet idrott och hälsa och hur de uppfattar vad de gör på idrottslektionerna. Enligt hans undersökning förknippar en del elever idrottsämnet med lärande till exempel att man lär sig mycket. Han ställer också frågorna om medbestämmande och hur eleverna har det i omklädningsrum och dusch. Även hans rapport inspirerade mig till denna undersökning. Häggviks elever har en timme idrott per vecka med sin klass. Dessutom kan de som är intresserade välja styrketräning, dans eller extra idrott. Då bildas grupper där eleverna har 1 Hemsida: www.up-ab.com 2 Redelius Karin: Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år i Larsson & Redelius (red), Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004). 3 Håkan Larsson: Vad lär man sig på gympan? Elevers syn på idrott och hälsa i år 5 i Larsson & Redelius (red), Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004). 2

samma intresse. Elever med någon form av rörelsehinder, RH-elever erbjuds förutom klassgympan träning i gympasal och bassäng. Det finns flickor som får gå med i en annan klass på idrotten eftersom de är enda flickan i sin egen klass. På detta sätt skapas många olika grupper och eleverna har olika mycket idrott per vecka under skoltid. En fråga blir då: Hur många timmar idrott per vecka har eleverna? Finns det elever som bara har en timme? Är de så inaktiva att deras hälsa äventyras? I boken Vårt behov av rörelse finns många vetenskapliga argument om rörelsens och den fysiska aktivitetens betydelse för folkhälsan. Detta citat från en konferens 1993 finns skrivet i boken : Regelbunden fysisk aktivitet är en viktig del i en sund livsstil. Den motverkar uppkomst av sjukdom och förbättrar hälsa och livskvalitet. Under de senaste årtiondena har övertygande vetenskapliga bevis samlats som visar att regelbunden, lågintensiv fysisk aktivitet medför betydande hälsovinster. 4 I gymnasiesärskolans kursplaner står om mål att sträva mot: Skolan skall i sin utbildning i idrott och hälsa sträva efter att eleven utvecklar ett intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ansvar för sin hälsa genom att utveckla goda vanor, Utvecklar sin rörelseförmåga, sin lust att röra sig och sin kroppsuppfattning. 5 För att uppfylla läroplanens mål ifråga om lust och vilja för fysisk aktivitet behöver det vara positivt med idrott och allt runt omkring. Därför ville jag undersöka hur eleverna kände sig när de tänkte på idrotten i skolan, på dusch - och omklädningsrum, på de grupper de var med i och på de olika aktiviteterna under idrottslektionerna. Kände de att de kunde påverka sin situation på idrotten? Under hösten 2005 gjorde jag en enkätundersökning hos 45 av skolans elever med syfte att se hur många timmar idrott de hade, hur de upplevde idrotten, hur de trivdes i sina olika grupper, vad de lärde sig och om de ville ändra på något ( bilaga 1 ) Vårterminen 2006 gjorde jag en liknande enkätundersökning med de övriga eleverna. Den innehöll i stort sett samma frågeställningar ( bilaga 2 ). 4 Engström, Lars-Magnus & Ekblom, Björn: Vårt behov av rörelse: en idéskrift fysisk aktivitet och folkhälsa (Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1996), s. 43. 5 Skolverket: Gymnasiesärskolans program (Stockholm: Skolverket, 2002:1), s. 133. 3

Syftet var att kartlägga så många elever som möjligt och sedan kunna använda resultatet till eventuellt utökat timantal för de som inte väljer till någon aktivitet, gruppförändring eller förändring av innehållet i idrottsundervisningen. Sammanlagt 90 elever svarade på enkäten. De övriga som verksamhetsträningsklasserna och autismklasserna tyckte inte att de kunde medverka. Idrottsklassen fick inga enkäter då jag tänker att de har ett speciellt idrottsintresse och har sökt sig till den klassen för att idrotta varje dag. 2. Genomförande Hösten 2005 delade jag ut enkäterna i mitt arbetslag, informerade noggrant om frågor och syftet med undersökningen. Personalen gick sedan ut i klasserna och hjälpte eleverna med att läsa frågorna. I två klasser hade jag möjlighet att närvara. Däremot under våren 2006 kunde jag närvara i alla klasserna och förbereda personalen i de olika klasserna på vad enkäten skulle innehålla. Eleverna var också beredda och positiva när jag under två veckors tid delade ut enkäten i en klass i taget, satt kvar när de fyllde i svaren och svarade på frågor när det behövdes. I flera fall behövde eleverna hjälp att läsa frågorna i enkäten. Personal satt bredvid och läste för en del och i en klass läste vi en fråga i taget gemensamt. Eftersom eleverna skulle förmedla hur de kände i vissa situationer och det finns en variation i läs- och skrivkunnighet valde jag att rita glada och ledsna gubbar som de kunde kryssa för istället för att skriva själva. Enkäten bestod av fjorton frågor med dessa fasta svarsalternativ och sedan följde några öppna frågor. Under hösten delade jag ut en enkät. (Se bilaga 1.) Efter att ha fått synpunkter om förbättringar ändrades enkäten så den blev litet annorlunda våren 2006. Frågan om ålder är onödig eftersom de skulle fylla i årskurs också. Frågan om att idrotta alla i gruppen byttes ut mot alla med samma intresse. I sammanställningen räknade jag ihop den frågans svar från de båda enkättillfällena. Frågan om idrott är viktigt ströks eftersom den var svår att förstå. En fråga om idrott med pojkar och flickor för sig skrevs till. (Se bilaga 2.) De 90 eleverna som svarade går olika individuella program, nationella, specialutformade program som Park, Media, Aspbergerklasser och Restaurang. Alla som fick enkäten fyllde i den. De elever som var frånvarande på grund av praktik, resor eller sjukdom fick ingen enkät 4

att svara på senare eftersom jag ville att de skulle svara utan att påverka varandra. Eleverna var positiva till att de fick framföra sina åsikter anonymt. 3. Resultat Trettiosju flickor och femtiotre pojkar svarade. Sexton stycken gick fjärde året, tjugotre gick tredje året, arton gick andra året och trettiotre stycken gick sitt första år. 3.1 Antal timmar skolidrott per vecka När det gällde hur många timmar per vecka de hade idrott varierade det från en timme till sju enligt följ diagram. En elev visste inte hur många timmar det var. Antal elever 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 Antal lektioner Diagrammet visar att drygt en tredjedel har tre idrottstimmar per vecka. Tolv stycken har bara en timme per vecka!! 5

3.2 Upplevelsen av ämnet Resultat från de fasta frågorna: I tabellen nedan är de båda enkäterna hopräknade och anger antalet elever som ringat in de olika gubbarna. När jag tänker på idrotten i skolan känner jag mig När jag tänker på omklädningsrummet och duschen känner jag mig När jag tänker på att vi skall idrotta inne blir jag När jag tänker på att vi ska idrotta ute blir jag När vi ska idrotta alla i klassen blir jag När jag tänker på att vi ska idrotta med andra som har samma intresse blir jag När vi ska tävla i klassen blir jag När vi ska tävla mot andra skolor blir jag När vi är bara pojkar eller bara flickor på idrotten känner jag mig Rör du dig på fritiden? 57 23 10 42 36 12 71 16 3 41 32 17 52 27 11 57 25 8 45 33 12 42 31 17 51 31 8 53 27 10 Ja Ibland Nej Får du vara med och bestämma? 39 38 13 På enkät 1 finns gubbarna med och jag förklarade att glad gubbe betyder ja, nollställd gubbe betyder ibland och ledsen gubbe betyder nej. På enkät 2 står det ja, ibland och nej. Jag räknade ihop dessa svar på de båda enkäterna. 6

Hur kändes ämnet? När de tänkte på idrott kände sig drygt hälften glada, en fjärdedel inget speciellt och c:a 10 % ledsna. 13% kände sig ledsna när de tänkte på omklädningsrum och dusch, en tredjedel tyckte det var ok och knappt hälften av eleverna upplevde det positivt. Inneidrott hade nästan 80% positiva elever, 18 % neutrala och 2 % negativa. Nästan 45 % var positiva till uteidrott, 35 % var neutrala och inte fullt 20 % negativa. Att tävla tyckte drygt hälften av eleverna om både i klassen och mot andra skolor. Drygt en tredjedel tyckte inte att det spelade någon roll, det kändes inget speciellt. Däremot var knappt en femtedel emot tävling mot andra skolor och något färre emot tävling i grupp eller klass. Hur upplevdes de olika grupperna? När det gällde klassgympan var över hälften 58 % positiva, 12 % var direkt negativa och resten var neutrala. Om de istället var tillsammans och hade samma intresse för idrott var 63 % positiva, bara 1 % negativ och resten neutrala. När det var samma kön på de idrottande var 63 % positiva, 28 % neutral och 9 % negativa. Fick de vara med och bestämma? 14 % tyckte att de aldrig fick vara med och bestämma. 42 % tyckte att de var delaktiga ibland och 43 % skrev ja på frågan. Någon visste inte och svarade inte. Idrott på fritiden I gymnasiesärskolans kursplaner och kommentarer kan man läsa att ämnet syftar också till att utveckla kunskaper om och intresse för nya aktiviteter samt till att uppmuntra fysiska aktiviteter på fritiden. 6 Därför ställdes en fråga om de rör sig eller idrottar på fritiden. I den första enkäten som delades ut 2005 var svaren i form av glada och ledsna gubbar. Där fick eleverna förklaring att glad gubbe betyder ja, mitt emellangubbe betyder ibland och ledsen gubbe betyder nej. Detta ändrades till ja, ibland och nej på den andra enkäten. Det 6 Skolverket, Gymnasiesärskolans individuella program, kursplaner och kommentarer (Stockholm: Skolverket, 2002). 7

visade sig att nästan två tredjedelar av eleverna gjorde något. Tretton av nittio gjorde ingenting och resten gjorde något ibland. Följdfrågan om vad de gjorde när de rörde sig var en öppen fråga. Den frågan ställdes bara i enkäten 2006. Resultaten redovisas i följande tabell: Promenad, cykling Bollspel Boxning, styrketräning, jiujitsu Dans, ridning, bad Annat Ej svar 18 elever 15 elever 5 elever 7 elever 4 elever 6 elever Aktiviteterna varierade. Många promenerade med eller utan hund, nästan lika många spelade olika bollspel, några gick på jiujitsu, boxades eller styrketränade. Dans, ridning och bad var det några som ägnade sig åt. De som gjorde annat nämnde att gå på bio, göra hemjobb. De som ej svarade tyckte det var svårt att komma på vad de gjorde. Vad lärde sig eleverna? När denna fråga kom var många elever undrande men efter litet diskussion kunde de svara på följande sätt: Olika Bollspel, regler Bli stark, om tränin g Cykla, hoppa Redskap, balansera Samarbeta Ha roligt Bra för mig, Mycket Inget, allt jag redan kan Vet ej Allt, olika saker 18 st 19 st 4 st 3 st 10 elever 5 st 12 st 16 st 3 st An nat Av de 90 eleverna tyckte 18 att de lärde sig bollspel till exempel fotboll, basket, badminton, innebandy och spelregler. Nästan lika stor grupp ( 19 st ) lärde sig om träning, att träna, att träna hårt, att göra rörelser. En lärde sig att ta fram redskap och några lärde sig att använda dem. Några få lärde sig samarbete och att ha roligt. Flera lärde sig att det är bra att träna. Några tyckte inte de lärde sig någonting. Många visste inte vad de lärde sig. Ännu fler tyckte att de lärde sig allt eller många olika saker. Annat var bland annat att lära sig bär - och lyftteknik. Vad ville de ändra på? 8

Den här öppna frågan fanns bara på 2006-års enkät. Resultat av den frågan: Några ville ha killar och tjejer tillsammans, en ville ha tjejidrottsgrupp, en ville att pojkarna skulle idrotta för sig, några ville ha mer bad, bowling, orientering, bollspel. En önskade större omklädningsrum, någon ville att läraren inte skulle vara militärisk. En ville vara ensam i styrkerummet, en ville inte springa i spåret och styrketräna utan ha bollspel och elva visste inte vad de skulle svara eller hade inte svarat alls. 9 stycken ville inte ändra på något. 4. Avslutning 4.1 Antalet idrottstimmar? Enkäten visade hur många timmar eleverna har dvs. från 1 timme till 7 timmar En elev sade sig ha 1 halvtimme per vecka. Eftersom varje klass har 1 timme kanske eleven bedömde hur lång tid som var aktivitet under lektionen??? Ämnet idrott och hälsa behöver ha fler timmar per vecka med tanke på att man där även tränar social kompetens. Folkhälsoinstitutet kräver social kompetens som nytt skolämne. Där lyfter de fram begreppet hälsa som viktigt för lärandet. I artikeln i Dagens Nyheter nämns rapporten Skolans mål och möjligheter där man för första gången undersökt förhållandet mellan inlärning och hälsa. Projektledaren för rapporten, Carin Bokedal, ser flera brister inom svensk skolforskning.- Lärandet och hälsa hör ihop men det saknas svensk och nordisk forskning på området säger hon. 7 På vår skola planerar vi att införa ämnet Livskunskap till hösten. Här borde idrottsläraren kunna bidra med mycket kunskap genom att visa eleverna hur de kan förbättrar sin styrka och kondition och bli kroppsmedvetna. Detta kan ge ökad trygghet och känner man sig tryggare får man bättre förutsättningar för inlärning. Idrottsläraren är också bra på att låta eleverna träna samarbete praktiskt. Under idrottslektioner blir det tydligt hur människor fungerar tillsammans. Att få känna sig lyckad även med sin kropp bidrar till tryggheten med sig själv och i gruppen. Det blir ett bättre inlärningsklimat. I idrottsämnet är det naturligt att praktiskt lära sig olika saker till exempel att i dans våga bjuda upp, lära sig ta hänsyn när man gör en gruppaktivitet. Känna på att alla är olika, våga vara ute i naturen och vara rädd om den, lära sig hur man tar hand om någon som gör sig illa och så vidare. 7 Skolan är omodern, Dagens Nyheter 28/3 2006. 9

Undersökningen gjord på skolan visar att alla inte får möjlighet att röra på sig varje dag. För att eleverna ska få några hälsovinster av den fysiska aktiviteten behöver de röra på sig minst en halvtimme per dag enligt vetenskapliga rön 8. Om det ges tillfälle till rörelse fem dagar i veckan så kanske det blir ett behov även på helgen. 4.2 Hur var miljön i omklädningsrum och dusch? Att några inte trivdes i dusch och omklädningsrummen behöver åtgärdas på något sätt. Det kan vara känsligt i denna miljön. Vi får prova på att göra olika förändringar t.ex. dela upp eleverna på flera omklädningsrum när det är möjligt, intervjua eller göra en undersökning där det frågas litet mer i detalj vad som händer. Vi ska ta upp det till diskussion när vi planerar Livskunskapsämnet. Här kan kanske förekomma mobbning?? 4.3 Var det pressande med tävlingar? De flesta eleverna tyckte tävlingar var roligt eller att det var okey men enligt enkätsvaren tyckte en femtedel i undersökningen inte om tävlingar och särskilt inte mot andra skolor. Ibland har vi utbyte med andra skolor som en social grej. Ibland när eleverna vill ha bollspel har vi blandat skolorna och spelat och det kanske vi ska göra vid fler tillfällen? 4.4 Vilka grupper trivdes man bäst i? Det verkade som de flesta helst var i en grupp där alla har samma intresse. Klassen var också ett bra alternativ för femtiotvå av nittio elever. Det vore intressant att prova några temaveckor med olika idrottsinnehåll och låta eleverna välja. 4.5 Tyckte eleverna att de lärde sig något? För drygt hälften kunde målen enligt läroplanen att utveckla lust till fysisk aktivitet uppfyllas eftersom de tyckte det var okey eller roligt med ämnet. De var mer positiva till ämnet än de elever Karin Redelius intervjuade i sin undersökning. Det verkade vara otydligt vad man lärde sig i detta ämne enligt enkäten så det behöver lyftas fram varje lektion t.ex. i början och slutet av dessa. Den lokala kursplanen är ett dokument som eleverna kan få ta del av och den 8 Engström, Lars-Magnus & Ekblom, Björn: Vårt behov av rörelse: en idéskrift fysisk aktivitet och folkhälsa (Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 1996), s. 44. 10

behöver revideras varje år. Där kan det bli tydligt vad årets satsning är. Den lokala kursplanen behöver kompletteras och där skulle några elever kunna påverka. 4.6 Ville de ändra på något? Det är svårt att se något som många vill ändra på. En idé är att man låter elever turas om att medverka vid den lokala kursplanens utformande. Sedan gäller det att vara lyhörd som lärare och låta eleverna påverka så att de känner att de är delaktiga. På vår skola är det så få elever i varje grupp så det är möjligt att alla kan få komma till tals. 5. Förslag till nästa läsår En hälsokampanj på skolan för att visa på vikten av rörelse, bra kost, bra miljö och allt annat som påverkar hälsan i positiv riktning. Här behöver all personal vara delaktig. Även föräldrar, fritid och internat ska involveras så att det blir effekt inför framtiden. Eleverna ska själva vilja välja hälsosamma saker när de slutat skolan. Dessutom kan friluftslivet lyftas fram som ett hälsoalternativ. Eftersom många var negativa till uteaktiviteter behöver vi ha många roliga aktiviteter utomhus till exempel vandra i fin skogsterräng, lära sig laga mat över öppen eld, prova på golf, bada och fiska i sjön eller ha lektioner utomhus i vår skogsdunge. Skolan har i nuläget fått projektpengar (Växtkraft Mål 3 ) för att höja personalens kompetens. Efter vår första studiedag då vi kartlade vårt behov av kompetens verkade många vilja satsa på att utveckla vår kompetens i hälsa med allt vad det kan innehålla. I nuläget planerar skolsköterskan, en hushållslärare och jag, idrottsläraren att besöka gymnasiesärskolan i Enskede gård som under läsåret 2005-2006 startat ett hälsoprojekt. De har lovat att berätta hur de startat med att visa hur man kan må så bra som möjligt. Innan sommarlovet vill rektorn att vi som gjort studiebesöket träffas och planerar hur vi startar med en hälsosammare skola till hösten. Vi kan bjuda in folk från olika idrottsföreningar, i större omfattning än vad vi gör nu, som presenterar utbudet av idrottsaktiviteter. Framför allt behöver vi fundera över våra egna vanor och ovanor eftersom vi är de exempel som finns på skolan. Våra elever behöver konkret hjälp när det gäller att välja hälsosam mat, välja att röra på sig varje dag. Det är det vi gör som eleverna lär sig av!! Eleverna behöver ha fler idrottstimmar per vecka. Detta skulle ge mer tid för reflektion under dessa timmar. Det 11

behöver vara lustbetonat så att den känslan finns kvar när man slutat skolan. På det här sättet hoppas jag att ämnet idrott och hälsa inte bara ska vara okey utan alla elevers grej!!! Avslutningsvis håller jag med Karin Redelius som i sin rapport skriver att ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna en god självbild och inspirera till fortsatt fysisk aktivitet. Hon uppmanar att aktivt arbeta med frågor som: Vilket ämnesinnehåll stimulerar till fortsatt fysisk aktivitet? Hur ser den undervisning ut som ger alla elever en positiv självbild? Även Håkan Larssons tre pedagogiska utmaningar för lärare i idrott och hälsa som gäller a) medbestämmande b) jämställdhet och c) omklädning och dusch. Är något att fortsätta att arbeta med i framtiden? 12

Referenser Dagens Nyheter, Skolan är omodern 28/3 2006. Engström, Lars-Magnus & Ekblom, Björn, Vårt behov av rörelse: en idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa (Stockholm: Folkhälsoinstitutet 1996 ). Häggviks gymnasiums hemsida: www.up-ab.com. Larsson, Håkan, Vad lär man sig på gympan? Elevers syn på idrott och hälsa i år 5 i Larsson Håkan & Redelius Karin (red.) Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan 2004 ) Rapportserien Skola-Idrott-Hälsa. Redelius, Karin, Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år i Larsson Håkan & Redelius Karin (red.) Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan 2004 ) Rapportserien Skola-Idrott-Hälsa. Skolverket, Gymnasiesärskolans program (Stockholm: Skolverket, 2002:1). Skolverket, Gymnasiesärskolans individuella program, kursplaner och kommentarer (Stockholm:.Skolverket 2002). 13

Bilaga 1: Enkät 1 Idrotten på min skola Några frågor om dig själv. Svaren är anonyma ingen vet vad du svarat. 1. Jag är: flicka: pojke: 2. Hur gammal är du? 3. Vilket år går du? 4. Hur många timmar i veckan sammanlagt har du träning dvs. idrott, bad, dans, styrketräning? 5. När jag tänker på idrotten i skolan känner jag mig: 6. När jag tänker på omklädningsrummet och duschen känner jag mig: 7. När jag tänker på att vi ska idrotta ute blir jag: 8. När jag tänker på att vi ska idrotta inne blir jag: 9. När alla i klassen är med blir jag: 14

10. När alla i gruppen är lika som jag blir jag: 11. När vi ska tävla i gruppen blir jag: 12. När vi ska tävla mot andra skolor blir jag: 13. När någon säger att idrott är viktigt blir jag: 14. Rör du dig på fritiden? 15. Vad tycker du att du lär dig på idrotten 16. Får du vara med och bestämma hur du vill idrotta? Ja Ibland Nej 15

Bilaga 2: Enkät 2 Idrotten på min skola Några frågor om dig själv. Svaren är anonyma ingen vet vad du svarat. 1. Jag är: flicka pojke 2. Vilket år går du? 1:a 2:a 3:e 4:e 3. Hur många timmar i veckan sammanlagt har du träning dvs. idrott, bad, dans, styrketräning? 4. När jag tänker på idrotten i skolan känner jag mig: 5. När jag tänker på omklädningsrummet och duschen känner jag mig: 6. När vi ska idrotta alla i klassen känner jag mig: 7. När jag tänker på att vi ska idrotta inne blir jag: 8. När jag tänker på att vi ska idrotta ute blir jag: 9. När jag tänker på att idrotta med andra med samma intresse t.ex. idrottsgruppen blir jag: 16

10. När vi ska tävla i gruppen eller klassen blir jag: 11. När vi ska tävla mot andra skolor blir jag: 12. När vi är bara pojkar eller bara flickor på idrotten känner jag mig: 13 a. Idrottar du eller rör dig på fritiden? Ja Ibland Nej 13 b. Vad gör du då? 14. Vad tycker du att du lär dig på idrotten? 15. Får du vara med och bestämma vad idrottslektionerna ska innehålla? Ja Ibland Nej 16. Skulle du vilja ändra på något inom skolans idrott? I så fall vad? 17