Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt. Vän eller fiende? Robin Hofmann Specialistläkare VO Kardiologi Södersjukhuset



Relevanta dokument
Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

DETO 2 X AMI studien. DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction. VO Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm

DETO 2 X AMI studien. DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction. VO Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm

DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction. En SWEDEHEART baserad multicenter studie

DETO 2 X AMI studien. DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction. VO Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm

DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction RCRT. Randomized, controlled, registry trial

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

Syrgas efter hjärtstopp

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

Syrgasbehandling, akut vuxna - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Robin Hofmann Kardiologen, Södersjukhuset Bo Lagerqvist Kardiologen, Akademiska sjukhuset

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Vänster grenblock och misstänkt hjärtinfarkt: en underbehandlad patientgrupp?

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik; Akutmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 2

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

Syrgasbehandling akut och kronisk. Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås

Ischemi/reperfusion T3

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Akuta koronara syndrom på vårdcentralen. Hjärta, smärta Info från VLL Stabil angina / AKS. Bröstsmärta - Diffdiagnoser

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Jämförelse av klassisk inhalationsterapi, hyperbar oxygenterapi och övermättad syrelösning vid akut hjärtinfarkt

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM

Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Framtida möjligheter och möjliga hinder

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)

LOKAL MÅLBESKRIVNING FÖR ST-UTBILDNING I KARDIOLOGI HJÄRTKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS ISCHEMI

NSAID är diklofenak farligare?

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

GUCH & Pulmonell hypertension. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky)

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

Lund University / Medical Faculty / Arrhythmia clinic/ SUS Lund / Januarimötet 2014 / RB

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht14/vt15. Totalt 20 poäng

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

AKUTA KORONARA SYNDROMET

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

HLR Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund

Register Randomized Clinical Trials (RRCT) Ewa Ma&sson & David Zugha3 Skånes Universitetssjukhus Lunds Universitet

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

MEQ fråga DX1. Totalt 20 poäng. Anvisning:

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

CTO = kronisk total ocklusion

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Trombolys vid ST-höjningsinfarkt - Checklista

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Aterosklerosens olika ansikten

Varför och när ska man operera in en MRI villkorlig pacemaker

Syrgas. Det är väl inget att orda om?

Utskrift av fel EKG för en patient

Hyperbar oxygenbehandling vid olika sjukdomstillstånd en sammanställning av 13

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Symtom och komplikationer

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet

STEMI, ST-höjningsinfarkt

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht Totalt 21 poäng

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

TroponinT en känslig spelare?

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Förmaksflimmer med ökat antal strokeanfall.

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Abla%on vid kammararytmi - när då? Jonas Schwieler Carina Blomström- Lundqvist

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Erfarenheter från Sverige Swedeheart (Riks-Hia) Bertil Lindahl, professor i kardiologi, SKL och Uppsala Clinical Research center.

Transkript:

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Vän eller fiende? Robin Hofmann Specialistläkare VO Kardiologi Södersjukhuset

Vad säger dagens rekommendationer? American Heart Association (AHA) och European Society of Cardiology (ESC): Ge syrgas vid akut koronart syndrom: Klass I, B : För att korrigera syredesaturation (syremättnad < 90%) Klass IIa, C : 90%?? Olika budskap från ESC/AHA/ACC i senaste NSTEMI/STEMI/PCI guidelines Level of evidence C

Hur gör vi i praktiken? Online frågeformulär till kardiologer, akutläkare, ambulanspersonal i England 524 svar (>100/grupp) 98,3% använder alltid syrgas (oberoende av pats saturation) 80% har lokala behandlingsrekommendationer 55% anser det säkert/sannolikt att O₂ signifikant reducerar mortaliteten 1,3% anser det möjligt att syrgas kan vara skadlig ingen skillnad mellan yrkesgrupper

Hypotesen bakom användning av syrgas Ökad leverans av syrgas till ischemiska områden Minskad infarktstorlek Genom begränsning av infarktstorlek risken för utveckling av hjärtsvikt och arytmier vilket i sin tur förbättrar prognosen

Vetenskap bakom hypotesen talande för syrgas total ocklusion av kranskärlet (LAD) 21%, 40% och 100% O₂ Hund, n=15 Med 40% syrgasbehandling kunde infarktutbredningen begränsas mätt med: Histologiska markörer EKG-förändringar Biokemiska markörer (CK)

Vetenskap bakom hypotesen talande för syrgas Mindre djur och humanstudier med hög oxygenflöde (FI O₂ 0,4- >1) visade: 17 patienter med anterior STEMI, 100% O₂ Minskad infarktutbredningen mätt med EKG-förändringar ( prekordiell mapping, mäter summationen av ST-höjning före/efter).

Vetenskap bakom hypotesen talande för syrgas Mindre djur och humanstudier med hög oxygenflöde (FI O ₂ 0,4- >1) visade: reducerad infarktstorlek (35 hundar: 16 O ₂ vs 19 luft) Med 100% syrgasbehandling kunde infarktutbredningen begränsas mätt med: Histologiska markörer (area at risk/infarct size -38%) EKO (LVEF, RWMS)

Syrgas kaskaden

Hyperbar Oxygenbehandling Oxygen kaskaden Hyperbar oxygen (280kPa) Normobar oxygen (100kPa) Luft (21kPa) endast vid mycket höga syrgastryck ökar syretillgången i vävnad och cellerna

Vetenskap bakom hypotesen talande för syrgas Hyperbar oxygen behandling: randomiserad multicenter studie, total 112 patienter med STEMI och trombolys hyperbar syrgasbehandling mot 40%/6l O₂ via mask ingen skillnad avseende mortalitet eller biomarkörer (CK) tendens till bättre LVEF (ej signifikant)

Vetenskap bakom hypotesen talande för syrgas Reperfusion med hyperoxemisk blod: prospektiv, randomiserad multicenter studie 269 pats med antingen ant STEMI eller stor inf STEMI MACE, infarktstorlek, ST-segment resolution, RWMS: ingen skillnad post-hoc analys: ant STEMI med duration <6h bättre RWMS, ST-resolution AMI-HOT 2: 301 pat (222 vs 79), minskad infarktstorlek mätt med SPECT (25%->18,5%)

Framtidsutsikt? HIA 2020?

Framtidsutsikt? Metaanalys av alla studier med hyperoxisk reperfusion visade: signifikant reducerad CBF ökad resistens i koronarkärlen signifikant minskning av koronar syrgaskonsumption ogynsamt och potentiellt skadligt!

Misstänkta effekter talande emot syrgas Stegrat blodtryck Kenmure ACF, Br Med J 1968;4:360-4 Reduktion av Koronara blodflödet (15-30%) Cardiac output Sukumalchantra Y, Am j Cardiol 1969; 24:838-852 Bourassa MG, AM J Cardiolo 1969;24:172-177 Kenmure ACF, Br Med J 1968;4:360-4 Ökad kärlstelhet Resistensökning/vasokonstriktion med ca 20-40% Sukumalchantra Y, Am j Cardiol 1969; 24:838-852 GanzW, Circulation 1972; 45:763-768 Kenmure ACF, Br Med J 1968;4:360-4 McNulty PH et al, am J Physiol Heart Circ 2009; 296:H854-861 Risk för ökad cardiac stroke work Risk för ökad ischemi!

Misstänkta effekter talande emot syrgas Hyperoxi Vasokonstriktion Risk att underskatta kärldiameter vid PCI

Misstänkta effekter talande emot syrgas Misstänkta mekanismer bakom vasokontriktionen av koronarkärlen vid hyperoxi: ROS leder till kväveoxid (NO) som leder till vasokonstriktion intracellulärt ATP vilket leder till en öppning av ATP-känsliga kaliumkanaler vilket leder till en hyperpolarisering av glatt muskulatur i kärlväggen med vasokonstriktion som följd (i stället för en vasodilatation som eg behövs vid hypoxi och ischemi)

Misstänkta effekter talande emot syrgas Misstänkta mekanismer bakom vasokontriktion av koronarkärlen vid hyperoxi: Vasokonstriktion via aktivering av Ca-jonkanaler (L-typ) som finns i glatt muskulatur Ökat vaskulärt tonus via en ökad konvertering av AT I AT II troligen på endotelets yta. AT II kan i sin tur frigöra endotelin I vilket resulterar i en ökad vaskulärt tonus Ökat vaskulärt tonus via en ökad produktion av HETE (20-hydroxyeicosatetraenoic acid ) (nedbrytningsprodukt av arakidonsyra via cytochrom P450)

Misstänkta effekter talande emot syrgas Ischemi/post ischemisk myokard ökad produktion och nivå av NO genom NO-synthase (NOS) beroende NO produktion och NOS oberoende nitrit reduktion vid oxidativ stress byter NOS från NO till produktion av fria syreradikaler (ROS) leukocyt chemotaxis och inflammation breakdown av cellväggar, white cell plugging av kapillärer och tryckskador i vävnaden pga svullnad. Ökade reperfusionsskador Ökad arytmi risk

COCHRANE review 2010

Rawles BMJ 1976 Dubbelblind randomiserad studie - Alla patienter <65 år med misstänkt AMI på HIA - Exkluderade: Hö/vä-svikt, KOL /Emfysem - 6 l syrgas i 24 timmar - Randomiserad studie till syrgas eller luft (dubbelblindad) - 200 patienter inkluderade (95 O2,105 luft)

Rawles BMJ 1976 Dubbelblind randomiserad studie Resultat: 43 av 200 hade ej hjärtinfarkt ASAT-stegring i syrgasgruppen (p<0.05) Morfinförbrukning: ingen skillnad Få döda: 3/77 i luft och 9/80 i syrgasgruppen: ej signifikant

Ukholkina et al Kardiologiia 2005 (Ryska) Syrgas i 3 timmar 3-6 l/min Resultat Död, arytmi inom 1 tim efter reperfusion, kirurgi, reangina, svikt, EKG utbredning Få döda: 0/79 i luft och 1/58 i syrgasgruppen

METAANALYS Rawles/Wilson/Ukholkina I T T analys: RR för död 2.88 (CI 0.88-9.39) (baserat på totalt 337 patienter) PP analys: RR för död 3.03 (CI 0.93-9.83) (baserat på totalt 294 patienter)

COCHRANE-rapport 2010 Conclusion The Cochrane Library 2010:6.:CD007160

COCHRANE-rapport 2010 Conclusion There is NO evidence from randomised controlled trials to support the routine use of inhaled oxygen in patients with acute myocardial infarction. A definitive randomised controlled trial is urgently required given the mismatch between trial evidence suggestive of possible harm from routine oxygen use and recommendeations for its use in clinical practice guidelines. The Cochrane Library 2010:6.:CD007160

Sammanfattning Ingen vet om syrgas gör någon nytta, är utan klinisk relevant effekt eller till och med kan skada patienten med akut hjärtinfarkt och normal syresättning ( 90%) En stor randomiserad studie är nödvändig!

DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction RCRT Randomized, controlled, registry trial Randomisering och registrering direkt i SWEDEHEART (liknande TASTE studien)