L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.



Relevanta dokument
FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014

Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Välkommen till workshop om HALT-mätningen!

Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende, Svenska-HALT 2014 PATIENTENKÄT

Urinvägsinfektioner nedre och övre

MEQ-fråga 1 Sida 1 (5)

Genomgång av metod och inmatning av data

HALT-2: Avdelningslistan Ett bra stöd!

Patientenkät

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Patientenkät. Tre delar. Patientdata. Antibiotikabehandlingsdata. Tecken och symptom på infektion

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland

Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Miriam 30 år. Aktuellt Sedan igår sveda vid vattenkastning, och feber, uppmätt 39,0 grader. Lite illamående, inte kräkts.

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

PM URINVÄGSINFEKTIONER

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, PPM VRI Data avser somatisk vård om inget annat omskrivs i diagrammen.

Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Välkommen till workshop om Svenska HALT-mätningen!

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

Infektionsverktyget

MRSA. Information till patienter och närstående

Vad är en vårdrelaterad infektion (VRI)?

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

KAD-bara när det behövs

Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor

PM URINVÄGSINFEKTIONER

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier

Urinvägsinfektioner hos äldre

Skrivtid: Nummer:...

Delexamen 4 Infektion FACIT

Strama för sjuksköterskor

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

efter knä- eller höftledsoperation

Värt att veta om urinvägsinfektion

MRSA. Information till patienter och närstående

Del 7_7 sidor_15 poäng

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov Kursansvarig: Per Odencrants

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Kvinnor som har menstruation eller kraftiga flytningar, kan ge urinprov, men ombeds sätta in en ny tampong innan provtagningen.

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin Max 10p.

1. Vad har hon drabbats av och hur ställer du diagnosen? 2p. Herpes zoster ophtalmicus (herpes zoster/bältros godkänt) (1p). Klinisk diagnos (1p)

Delexamen 4 Infektion FACIT

ESBL. Information till patienter och närstående

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

Rapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR

Kortsvarsfrågor (5)

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Vad är Svenska HALT. En årlig mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende

Antibiotikaronder Erfarenheter från SU. Daniel Bremell Infektion SU

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Dr Mats Barrqvist

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

PunktPrevalensMätning 21mars förekomst av vårdrelaterade infektioner, VRI

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

Tidigare frisk. Haft en akut cystit för 4-5 år sen.

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019

Akut cystit hos äldre

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under

Transkript:

2 FALLÖVNINGAR

L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet använder en inhalator (albuterol). Han återvänder till boendet på mätningsdagen av PPS efter en veckolång vistelse hos familjen Sid 3.

L. Larsson (f. 1933) forts. Under denna vistelse fick han en misstänkt luftvägsinfektion och han står på amoxicillin sedan fyra dagar sedan. På mätningsdagen har han: -Inga trycksår eller andra sår. -Inga vaskulär- eller urinkateter och är inte inkontinent. -Har inga sjukhusinläggningar den senaste tiden. -En normal temperatur, är helt orienterad och är inne på sista dagen av antibiotikabehandlingen. Sid 4.

L. Larsson (f. 1933) forts. Vad ska registreras för L. Larsson avseende riskfaktorer? Ska en patientenkät fyllas i? Svar: L. Larsson ska inte ingå i HALT-mätningen - Han har inte varit närvarande de senaste 24 timmarna på mätdagen Sid 5.

A. Ali (f. 1936) A. Ali, 78-årig kvinna. Har bott på heltid på boendet sedan 10 år tillbaka. Närvarande på boendet kl. 8 på mätningsdagen. Hon kan gå själv utan hjälpmedel. Har inte varit intagen på sjukhus det senaste året. Hon har inga katetrar, trycksår eller andra sår. Hon är inte desorienterad och är inte inkontinent. Hon står inte på någon medicinering på mätningsdagen. Sid 6.

A. Ali (f. 1936) forts. Hon har haft lösa avföringar de senaste 3 dagarna. Det sista dygnet har hon haft fyra episoder. Hon har inte kräkts och hennes temperatur har varit inom det normal. Hon har inte någon historia med diarré/lösa avföringar. Hon har två veckor tidigare fått levofloxacin förskriven, av sin husläkare, för en luftvägsinfektion. På mätningsdagen finns inte provtagningsresultat eller C. difficile toxintest på fecesodling tillgängliga. Sid 7.

A. Ali (f. 1936) forts. Ska en patientenkät fyllas i för A. Ali? Om så Behandlas hon med antibiotika? Har hon tecken/symtom på en infektion? Om hon har en infektion vilken typ av infektion misstänks? Hur avgör du att det är en infektion som ska rapporteras? Sid 8.

A. Ali (f. 1936) forts. Ska en patientenkät fyllas i för A. Ali? JA, hon visar tecken/symtom på en infektion Sid 9.

Patientenkät - Riskfaktorer Sid 10.

Vilket box ska väljas? x Sid 11.

Vilken infektion misstänks och hur ska tecken och symtom fyllas i under den sektionen? Sid 12.

A. Ali har gastroenterit. Vad hade krävts för att en C.difficile- infektion skulle kunna ha verifierats? Svar: Om ett faecesprov hade varit positivt för: C. difficile toxin A eller B, eller positiv C. difficile odling eller positiv C. difficile PCR och/eller Om pseudomembranös kolit hade identifierats vid endoskopi, kirurgi, eller i biopsi Sid 13.

M. Martinsson (f. 1941) M. Martinsson, en 73-årig man som blev utskriven från sjukhus, där han vistats tre veckor efter en knäoperation, direkt till boendet på kvällen för två dagar sedan. Just nu använder han ett gåhjälpmedel och är förövrigt i god kondition. Sid 14.

M. Martinsson (f. 1941) forts. På mätningsdagen har han haft flera episoder med diarré och kräkningar, vilka startade dagen innan. Han har: -Inga trycksår eller andra sår. -Inga katetrar. -Har normal temperatur, är fullt orienterad och inte inkontinent. Sid 15.

M. Martinsson (f. 1941) forts. 1. Ingår M. Martinsson i mätningen? 2. Ska riskfaktorer/vårdbelastningsindikatorer registreras i Avdelningslistan? 3. Ska en patientenkät fyllas i? 1. JA 2. JA 3. NEJ, en patientenkät ska inte fyllas i för den här patienten. Given tidsrymden mellan ankomst till boendet och debuten av symtom är det troligt att patientens infektion var inkuberande vid ankomst till boendet. Troligast har han förvärvat infektionen på sjukhuset. Han uppfyller inte kriterierna för infektion enligt protokollet. Sid 16.

Sid 17.

B. Bengtsson (f. 1921) B. Bengtsson, 93-årig kvinna, har bott heltid på boendet mindre än ett år. Hon är närvarande kl. 8 på mätdagen. Hon är väldigt funktionsnedsatt, urin- och fekal-inkontinent, sängliggande och desorienterad. Hon har ett sakralt trycksår. Hon har ingen urinkateter/ vaskulär kateter eller andra sår. Hennes senaste sjukhusvistelse var för 8 månader sen. På mätningsdagen har hon ett ödem på nedre delen av höger ben som är varmt, rodnat och ömt vid beröring. Dagen innan mätning hade B. Bengtssons husläkare förskrivit fusidinkräm, två appliceringar per dag, i sju dagar. Sid 18.

B. Bengtsson (f. 1921) 1. Ingår B. Bengtsson i mätningen? 2. Ska en patientenkät fyllas i? Om så, vilka delar? 1. JA 2. JA, VRI-delen av patientenkäten. Sid 19.

B. Bengtsson (f. 1921) Sid 20.

B. Bengtsson (f. 1921) Sid 21.

C. Carlsson (f. 1923) C. Carlsson, 90-årig kvinna som bott heltid längre än ett år. Hon ligger i sin säng kl. 8 på mätdagen. Hon mår generellt bra, inga sjukhusvistelser sedan hon flyttade till särskilda boendet. Hon behöver rullstol. Hon har inga katetrar (urin/vaskulär) och inga sår. Hon är fullt orienterad och är inte inkontinent. För tre dagar sedan klagade hon på smärtor vid urinering men var för övrigt opåverkad och hade ingen feber. Sid 22.

C. Carlsson (f. 1923) En läkare kom till boendet, från vårdcentralen, och ordinerade oral ciprofloxacin (250mg), två gånger dagligen, under fem dagar. Urinsticka visade ett positivt resultat för nitrit och leukocyter. Ett urinprov (mittstråle) skickades till laboratorium för tre dagar sen. På PPS-mätdag mår C. Carlsson mycket bättre. Urinprovet visade på förekomst av >10 5 cfu/ml E. coli och bakterierna var resistenta mot cefotaxim och känsliga för meropenem. Sid 23.

C. Carlsson (f. 1923) Sid 24.

C. Carlsson (f. 1923) x Sid 25.

Sid 26. C. Carlsson (f. 1923)

C. Carlsson (f. 1923) Sid 27.

E. Eriksson (f. 1932) E. Eriksson, 82-årig kvinna som bott heltid på boendet under två år efter det att hennes demenssjukdom gjorde eget boende omöjligt. Hon hade en stroke för 20 år sedan, men återhämtade sig utan några kvarvarande symtom. Hon är närvarande kl. 8 på mätdagen. Hon står på mediciner för demens samt på preventiv behandling för stroke. Han har högt blodtryck (vilken hon medicineras för) och har rörlighetsproblem (pga. hon fått en ny höft för två år sedan) vilket medför att hon har gåhjälpmedel. Hon har en historia med återkommande urinvägsinfektioner. Hon har inga katetrar eller sår. Sid 28.

E. Eriksson (f. 1932) Hon är desorienterad pga. sin demens, men är inte inkontinent. Hon har inte legat på sjukhus de senaste sex månaderna. Hennes medicinering, förskriven av en geriatriker på sin mottagning, är bendroflumethiazid 2.5 mg (ges på morgon), donepezilhydroklorid 10 mg (1ggr/dagen), oral trimetoprim 100mg (1ggr/dagen). På mätdagen har personalen inte noterat någon förändring av hennes allmäntillstånd under de senaste två veckorna. Hon har ingen dysuri, ingen feber, inga leukocyter i urinen och inga nya tecken på ökad urineringsfrekvens, urinträngning, hematuri eller suprapubisk smärta. Sid 29.

E. Eriksson (f. 1932) Sid 30.

E. Eriksson (f. 1932) x Sid 31.

E. Eriksson (f. 1932) Sid 32.

G. Gunnarsson (f. 1950) G. Gunnarsson, 64-årig man, är i ett tidigt stadium av demenssjukdom, som bott på boendet de senaste fem åren. Han ligger i sängen kl. 8 på mätdagen. Han mår fysiskt bra, men är desorienterad i tid och rum. Han vet inte vad personalen heter, vad som pågår just nu, vilket land han bor i eller vilket år/månad/år det är. Dock så kan han på egen hand hitta sin väg till matsalen och vet i vilken låda på expeditionen som personalen gömmer sina cigaretter i. Han har inte varit intagen på sjukhus sedan han kom till boendet. De sista två dagarna har han urinerat oftare. Han har inga katetrar och inga sår. Han är inte inkontinent. Tempen togs på morgonen, på mätdagen, och visade 37.6 o C. Ingen urinsticka eller urinprov har tagits. Sid 33.

Sid 34.

G. Gunnarsson (f. 1950) G. Gunnarssons symptom inte tillräckliga för en verifierad VRI = Ingen Patientenkät Sid 35.

J. Johansson (f. 1924) J. Johansson, 90-årig man som varit på boendet de senaste tre åren. Han är sängliggande och inte inkontinent. Han låg på sjukhus för två veckor sedan då han genomgick en kolecystektomi. Han har återhämtat sig väl. Han har ingen historia av hjärt- eller andningsbesvär. Han har en urinkateter. Hans operationssår läker bra. Han har inga vaskulära katetrar, trycksår och är fullt orienterad. Sid 36.

J. Johansson (f. 1924) På mätdagen är han närvarande kl. 8. Han har en hosta, som inte fanns dagen innan, och syremättnaden är 92%. Hans temperature på mätdagen är 38.3 o C. Han står inte på antibiotika en läkare ska undersöka honom senare på dagen. Sid 37.

J. Johansson (f. 1924) Sid 38.

Sid 39. Tips: När ni letar och hittar symptom, fyll i på alla diagnoser