Beställare: Stockholms stad Projekt Slussen Hydrogeologisk utredning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Linda Flodmark, Karl Persson
1 (30) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Planerad verksamhet som kan påverka grundvattnet... 4 1.1.1 Ny bussterminal i Katarinaberget... 4 1.1.2 Nybyggnation av en spillvattentunnel... 5 1.1.3 Ombyggnation av kajer... 5 1.1.4 Ombyggnation av sluss och kanal... 5 1.1.5 Öppna schakt i jord under byggtiden... 6 1.2 Frågeställningar... 7 1.2.1 Grundvattennivåsänkning i berg... 7 1.2.2 Grundvattennivåsänkning i jord söder om berganläggningen... 7 1.2.3 Grundvattennivåsänkning i Slussenområdet... 8 1.2.4 Dämning och höjda grundvattennivåer... 8 1.2.5 Förändrade kemiska förhållanden... 8 1.2.6 Risk för erosion i grundvattenmagasinet... 9 1.3 Utredningsmetodik... 9 1.3.1 De geologiska bildningarnas funktion och vattenförande förmåga. 10 1.3.2 Beräkning av inläckage, vattenhastigheter och grundvattennivåsänkning... 10 1.3.3 Influensområde i berg... 10 1.3.4 Influensområde i jord... 11 1.3.5 Föroreningar i mark och grundvatten... 11 1.3.6 Sättningsrisker... 12 1.3.7 Brunnar och befintliga berganläggningar... 12 1.3.8 Framtagande av erforderliga skyddsåtgärder... 13 2 Underlagsmaterial... 13 3 Höjdsystem... 14 4 Beskrivning av området... 14 4.1 Topografi... 14 4.2 Berggrund... 15 4.3 Jordlager... 16 4.3.1 Jordlager vid Slussen... 16 4.3.2 Jordlager söder om planerade berganläggningar... 17 4.4 Ytvatten... 17 4.5 Grundvatten... 18 4.5.1 Grundvatten i jord kring Slussen... 18 4.5.2 Grundvatten i jord söder om berganläggningarna... 20 4.5.3 Grundvatten i berg... 21 4.6 Föroreningar... 22 4.7 Inventering av känsliga objekt... 23
2 (30) 4.7.1 Byggnader, konstruktioner och ledningar... 23 4.7.2 Bergvärme... 25 5 Beräknat inläckage... 25 5.1 Inläckage till berganläggningar... 25 5.2 Inläckage till temporära schakt... 26 6 Influensområde... 26 6.1 Influensområde från berganläggningar... 26 6.2 Influensområde från temporära schakt... 27 7 Bedömd grundvattenpåverkan och påverkan på känsliga objekt... 27 7.1 Grundvattennivåsänkning i berg... 27 7.2 Grundvattennivåsänkning i jordlager söder om Katarinaberget27 7.3 Grundvattennivåsänkning i jordlagren kring Slussen... 28 7.4 Risk för erosion... 28 7.5 Mobilisering av föroreningar... 29 8 Skyddsåtgärder... 29 8.1 Tätning av berganläggningar... 29 8.2 Tätning av temporära schakt... 29 8.3 Infiltration... 30 8.4 Rening av länshållningsvatten... 30 Bilagor 1 Översiktskarta 2 Geologisk karta med karterade sprickzoner 3 Geohydrologisk karta 4 Influensområde, samt objekt som är känsliga för grundvattennivåsänkning 5 Utförda beräkningar 6 Tabell med grundvattennivåkänsliga objekt 7 Jordlagerprofiler (3 sidor)
3 (30) 1 Inledning Slussen, en trafikanläggning och viktig knutpunkt i centrala Stockholm, är i dåligt skick. Slussen måste rivas och byggas om från grunden då anläggningen till stora delar enligt flera tekniska utredningar har nått sin tekniska livslängd. Problemen beror på att betongen bryts ner och på att grundläggningen misslyckades när Slussen byggdes på 1930-talet. På vissa ställen har grundläggningen sjunkit med så mycket som 25 centimeter. 2010 hittades 178 allvarliga konstruktionsskador. Det innebär stora påfrestningar för anläggningen och stora kostnader för förstärkningsoch underhållsarbeten. Renoveringsarbeten görs kontinuerligt och underhållskostnaderna har under de senaste åren kostat mellan 10-15 mkr per år. Detta avser endast åtgärder för att hålla Slussen säker fram till ombyggnaden. Slussen inspekteras löpande för att identifiera behov av förstärkningsåtgärder alternativt avstängningar av trafik. Figur 1.1. Bild över Slussen med Gamla stan till vänster och Södermalm till höger i bilden. Färgade ytor visar teknisk livslängd av Slussenanläggningen. Gröna ytor har en livslängd på 80 år, gula ytor har en livslängd på upp till 30 år och röda ytor måste byggas om snarast. : Stockholms stad. Slussen i Stockholm har byggts om ungefär vart hundrade år, vilket sammanfaller med vad som är en normal livslängd för denna typ av konstruktion. Slussen har vid varje ombyggnad anpassats till Stockholms utveckling och de funktioner som behöver lösas på platsen. Stockholms stad har fattat beslut att Slussen ska byggas om och anpassas till vår tids behov för tre viktiga funktioner på platsen; trafik, stadsliv och vatten. Översvämningsriskerna runt Mälaren är idag oacceptabelt stora. De beror inte på klimatförändringar utan på att vi idag inte kan tappa ut tillräckligt med vatten från
4 (30) Mälaren till havet vid stora vattenflöden till sjön i samband med exempelvis snösmältning eller kraftig nederbörd. Möjligheten att tappa ut vatten ur Mälaren till havet (den så kallade avtappningskapaciteten) är för liten. Översvämningar skulle drabba bebyggelse och infrastruktur, värdefulla kulturmiljöer och dricksvattenförsörjningen i Mälarregionen hårt. Enligt SMHI är risken för en allvarlig översvämningshändelse runt Mälaren cirka 10 % de närmaste 10 åren. För att minska riskerna och säkra tillgången på dricksvatten för Mälardalens två miljoner invånare måste Mälarens avtappningskapacitet byggas ut. När avtappningskapaciteten byggs ut måste Mälarens reglering förändras. Syftet med denna geohydrologiska PM är att beskriva geohydrologiska och översiktliga geotekniska förhållanden kring Slussen samt att bedöma i vilken grad dessa förhållanden förändras av den planerade ombyggnationen. Vidare syftar promemorian till att beskriva vilka effekter som de förändrade förutsättningarna får på omgivningen. Promemorian ingår som en underlagsrapport till ansökan till miljödomstolen för vattenverksamhet. 1.1 Planerad verksamhet som kan påverka grundvattnet Vid såväl ombyggnationen av nuvarande sluss, kanal och kajer som vid nybyggnation av en bussterminal i berg riskerar grundvattnet att påverkas. Det beror på att många arbeten kommer att utföras under rådande grundvattenyta i både jord och berg. I bilaga 1 redovisas planerande lägen för schakt i jord och berg som når under grundvattenytan. 1.1.1 Ny bussterminal i Katarinaberget En ny bussterminal planeras att byggas i berget söder om Slussen. Anläggningen kommer att bestå av en tillfartsramp från Stadsgårdsleden. Tillfartsrampen utförs först med stödmur och vid större djup inom betongtråg. Närmast anslutningen till berganläggningen byggs en betongtunnel. Berganläggningen består av en oval cirkulationsplats för bussarna, med tillhörande plattformar för av- och påstigande resenärer. I mitten anläggs en väntsal med anslutning till bussarna via tvärtunnlar i berget. I västra delen anläggs rulltrappsschakt upp till tunnelbanan och Saltsjöbanan, uppgångar och ett mindre bergrum. Det mindre bergrummet benämns inom projektet som Katedralen. Söder om bussterminalen förläggs teknikutrymmen i ett för ändamålet särskilt utsprängt bergrum. Dessutom anläggs en utrymningsväg vid Borgmästartrappan, en arbetstunnel och erforderliga ventilationsschakt. Hela bussterminalen blir totalt ca 300 meter lång och ca 100 meter bred. Höjden på anläggningen varierar mellan ca 12 meter där bussarna ska köra, till 9 meter i teknikutrymmet och 10 meter i väntsalen.
5 (30) Berganläggningarna kommer att byggas med konventionell bergschaktning med borrning och sprängning. Tätning av berganläggningarna kommer att utföras med förinjektering. Huvuddelen av berget är av god kvalitet och tätningen att anpassas till geologiska förhållanden. Det innebär att sonderingshål borras i tunnelfronten, vilka vattenförlustmäts. Vid större vattenförluster görs injektering, sannolikt med cement. 1.1.2 Nybyggnation av en spillvattentunnel Den planerade bussterminalen innebär att en befintlig spillvattentunnel måste flyttas. Den nya spillvattentunneln kommer att lokaliseras söder om bussterminalen och ha en diameter om ca 3 meter. Exakt läge eller byggmetod för tunneln är ännu inte beslutat. Det kan bli aktuellt att driva tunneln med s.k. raiseborrning, vilket innebär att ett mindre borrhål borras längs hela tunnelns sträckning. Därefter ryms tunneln upp med en större borrkrona. Tätning av berget utförs vid behov inifrån bussterminalen, vilket innebär att spillvattentunneln byggs efter övriga berganläggningar. Ett annat alternativ är att bygga spillvattentunneln med en tunnelborrmaskin (s.k. TBM-borrning). Tätning av berget utförs i så fall med förinjektering i fronten vid behov. Ytterligare ett alternativ är att driva tunneln med konventionell bergschaktning med borrning och sprängning. Beroende på val av drivningsmetod för spillvattentunneln kommer tunneln få något annorlunda sträckning. I bilagorna visas det sydligaste alternativet. 1.1.3 Ombyggnation av kajer Ett flertal av befintliga kajer har vid inventering visat sig vara underminerade och jordmaterial kring kajkonstruktionerna har eroderats bort. Detta beror sannolikt på ytvattenströmning kring kajerna, som uppkommit p.g.a. de stora vattenflöden som uppkommer vid höga nivåer i Mälaren. Kajerna kommer att byggas om. Hur kajerna kommer att bli utformade är emellertid inte i detalj beslutat. Följande principiella byggmetoder kan användas: Spontkaj, dvs. en spont som drivs ner längs kajlinjen och som förankras med stag och med motfyllning. Om sponten görs tät kan den påverka kontakten mellan grund- och ytvatten. Kaj med betongdäck grundlagda på borrade pålar. Sådan kaj kan förankras i befintlig kaj. Ingen förändring i kontakten mellan yt- och grundvatten sker då. 1.1.4 Ombyggnation av sluss och kanal Karl Johanslussen
6 (30) Den befintliga Karl Johanslussen kommer att rivas och ersättas med en ny ca 12 m bred slusskanal strax söder om den nuvarande. Slusskanalen planerar man att utföra som ett betongtråg grundlagt på pålar. Alternativa byggmetoder finns för anläggandet; förtillverkning på annan plats och flottat till slutligt läge eller platstillverkat inom spont. På norra och södra sidan om slusskanalen kommer två ca 35 m breda avtappningskanaler att anläggas. Dessa kommer att avgränsas mot Södermalm respektive Gamla Stan med spontkajer. Nils Ericssonslussen Planförslaget innebär att befintlig Nils Ericssonslussen kommer att bevaras men de anslutande delarna av den nuvarande avtappningskanalen rivs. Nils Ericssonslussen kommer inte att användas för avbördning utan kommer att kompletteras med en fiskvandringsväg i den västra delen. Sjökulvert En sjökulvert ska anläggas i Söderström mellan Södermalm och Gamla Stan. Kulverten ska ligga under sjöbotten och ansluta med stigarschakt till markytan vid kajen vid Munkbron i norr respektive Sjöbergsplan i söder. Tunneln anläggs som en sänktunnel med förtillverkade element. Stigarschakten planerar man att anlägga som betongkonstruktioner inom tät spont som kvarlämnas. Planerad reglering av Mälaren Den planerade framtida regleringen av Mälaren kommer inte att innebära en större gradient mellan Mälaren och Saltsjön. Den nya regleringen innebär tvärtom en minskning av Mälarens nivåamplitud där högsta högvattenstånd sänks och övriga nivåer ligger ungefär lika eller något högre. 1.1.5 Öppna schakt i jord under byggtiden Beroende på stora jorddjup och att jorden består av en blandning av lera, åsmaterial och gamla fyllningsmassor är grundläggningsförhållandena i området kring Slussen komplexa. Dagens anläggningar sätter sig, troligtvis en konsekvens av att grundläggningen från 1930-talet är bristfällig. Vid anläggande av de nya anläggningarna kommer grundläggningen för stora delar av området behöva göras om. Hur grundläggningen ska gå till kan inte i detalj förutses i detta tidiga planeringsskede. Det kan förväntas att det blir en kombination av olika typer av pålar, och där det är möjligt grundläggning direkt på berget. I flera fall kommer det bli aktuellt att behöva schakta under rådande grundvattenyta. Under byggtiden kommer öppna schakt att anläggas inom i stort sett hela Slussenområdet. Grundare schakt utförs med slänt, alternativ med stödmur, medan djupare schakt anläggs inom spont. I de fall där arbeten i schakten ska utföras i
7 (30) torrhet måste huvuddelen av sponterna göras tillräckligt täta för att möjliggöra länshållning. Även botten måste vara tillräckligt tät och en trolig byggmetod är att en s.k. tätplatta gjuts i betong innan länshållning påbörjas. Andra byggmetoder kommer att behöva tillämpas när schaktbotten når under bergytan, samt där sponten inte kan drivas ner beroende på att block och befintlig grundläggning utgör hinder för sponten. I dessa fall kan det bli aktuellt att temporärt sänka grundvattennivån, om så är möjligt. 1.2 Frågeställningar Följande frågeställningar har identifierats vara relevanta för påverkan på grundvattnet: 1.2.1 Grundvattennivåsänkning i berg Genom bortledningen av inläckande grundvatten från planerade berganläggningar kommer trycknivån för grundvattnet i omgivande bergmassa att avsänkas. Hur stor avsänkningen blir beror på mängden inläckande vatten, nuvarande grundvattentryck i bergets sprickor och hur dessa sprickor kommunicerar hydrauliskt, dels med berganläggningarna och dels med omgivande jordlager. Inom det aktuella området bedöms grundvattennivåerna i berg vara kraftigt påverkade av tidigare byggnadsverksamhet, framförallt befintliga dränerande bergtunnlar. En grundvattennivåsänkning kan innebära negativ påverkan på brunnar i form av sänkta nivåer och försämrad vattentillgång. I det aktuella området har vid inventering hittats bergborrade brunnar för utvinning av bergvärme. Avsänkning av vattennivå i en energibrunn leder till att möjligt energiuttag minskas. Befintliga ledningstunnlar, samt tunnelbanan kan vara känsliga för ökade läckage, som skulle kunna uppkomma om infiltration av vatten utförs. Sådan infiltration är inte aktuell vid de befintliga anläggningarna och mer troligt är då att inläckaget i dessa kommer att minskas när bussterminalen och spillvattentunneln byggs. 1.2.2 Grundvattennivåsänkning i jord söder om berganläggningen Söder om berganläggningen förekommer grundvatten i jord från Katarina kyrka och ner mot Folkungagatan. Inom delar av detta område finns två skilda grundvattenmagasin i jord, ett i fyllnadsmaterial utlagt på lera och ett i friktionsjord under leran. Grundvattnet i det övre magasinet har betydelse för trägrundläggningar, såsom pålar och rustbäddar. Om grundvattennivåerna sänks i det övre grundvattenmagasinet kan träkonstruktionerna utsättas för luftens syre och den biologiska nedbrytningen kan ske snabbare. En sänkning av grundvattennivån i det undre magasinet kan leda till att sättningar utbildas i ovanliggande lera. Detta beror på att vattnet i leran utövar ett positivt tryck på leran som denna anpassats till under lång tid. Sjunker portrycket i leran ökar belastningen och leran anpassar sig då till de nya förhållandena genom att
8 (30) komprimeras. Detta ger upphov till s.k. konsolideringssättningar. Områdenas känslighet för en given grundvattennivåsänkning och storleken på eventuella skador är varierande, beroende på skillnader i jordlagerföljd, lermäktighet, lerans sättningsegenskaper, belastningshistorik från tidigare uppfyllningar och grundvattennivåsänkningar, samt grundvattenytans normala fluktuationer. Om sättningarna blir stora finns det risk att byggnader och ledningar som är grundlagda på/i lera skadas. Sättningar innebär även att belastningen på byggnaders pålgrundläggning ökar. Vanligtvis är dock pålarna dimensionerade för dessa s.k. påhängslaster. Även gatu- och parkmark kan påverkas negativt av sättningar genom att marken sjunker. 1.2.3 Grundvattennivåsänkning i Slussenområdet Grundvatten i jord förekommer i Slussenområdet. Jorden består där av åsmaterial och fyllningsmassor med huvudsakligen hög vattenförande förmåga. Grundvattnet samverkar med Mälaren och Saltsjön. De byggnationer som planeras riskerar påverka grundvattennivån ifall kontakten med ytvattenmagasinen minskar till följd av exempelvis att kajer görs tätare än idag. Sådan påverkan kommer dock att undvikas genom att i så fall göra kajerna mer genomsläppliga. Vid anläggande av öppna schakt under rådande grundvattenyta kan grundvattennivån också temporärt komma att sänkas. Sådana schakt kommer att anläggas längs hela Slussenområdet. Beroende på den goda kontakten med Mälaren och Saltsjön blir sådan avsänkning lokal. En temporär avsänkning kommer sannolikt inte innebära att några betydande negativa konsekvenser på omgivningen uppkommer eftersom nedbrytning av organiskt material är en långsam process och att avsänkningen kommer att vara begränsad i tid och rum. 1.2.4 Dämning och höjda grundvattennivåer Tillfälliga och permanenta konstruktioner kan hindra det naturliga grundvattenflödet så att grundvattennivån däms upp. Sådan dämning kan uppkomma då täta konstruktioner når ner till berget. Beroende på de stora jorddjup som återfinns kring Slussen är risken för dämning liten. Mindre effekter på grundvattennivån skulle eventuellt kunna uppkomma vid Södermalmstorg vid anläggande av den s.k. Katedralen och åtgärdas i så fall genom att kringfyllningen görs vattenförande och på så sätt leder förbi grundvattnet. Frågan behandlas därför inte vidare i denna PM. 1.2.5 Förändrade kemiska förhållanden Inom området kring Slussen förekommer normalt, för en stadsmiljö, förhöjda halter av kolväten, metaller etc. i både jord och grundvatten. Vid en förändring av grundvattenflödena kan sådana föroreningar mobiliseras så att föroreningarna sprids enligt ett nytt mönster. Det kan innebära att föroreningar sprids till områden som tidigare ej varit påverkade. Risken för negativa konsekvenser är emellertid i
9 (30) det aktuella fallet liten beroende på att grundvattnet inte används som dricksvatten. Inläckande grundvatten till tunnlar och öppna schakt kan komma att innehålla förhöjda halter av framför allt olika kolväteföroreningar och höga salthalter beroende på närheten till Saltsjön. Bussterminalen kommer att byggas genom en nuvarande spillvattentunnel och föroreningar från tunneln kommer att påverka byggnationen av bussterminalen. En annan potentiell risk är om vatten med hög salinitet från Saltsjön tränger in i grundvattenmagasinet. I så fall kan befintlig grundläggning utsättas för en mer aggressiv miljö än idag. 1.2.6 Risk för erosion i grundvattenmagasinet Vid höga vattenhastigheter i grundvattenströmning finns risk för erosion av jord. Det är dock ovanligt att grundvattnets hastighet är så stor att erosion uppkommer. 1.3 Utredningsmetodik Grundvattnet på Södermalm är sedan mycket lång tid påverkat av olika verksamheter, framförallt av byggnationer. Området kring Slussen domineras hydrogeologiskt helt av kontakten med ytvattenmagasinen Mälaren och Saltjön, medan förhållandena längre söderut upp på Katarinaberget till stor del karaktäriseras av tidigare byggnationer av tunnlar och bergrum. Samtidigt föreligger det betydande osäkerheter i hur stora inläckagen är till befintliga anläggningar. Jordartsgeologin vid Slussen är också komplex beroende på jorden är heterogen och påverkad av tidigare schaktning, pålning och andra byggnationer. Beroende på de stora osäkerheter som föreligger om nuvarande vattenverksamheter och hydrogeologiska förhållanden i den komplexa miljön vid Slussen har angreppssättet för framtagande av influensområde etc. varit att koncentrera utredningarna på faktiska observationer i fält, såsom undersökningsborrning och mätningar av grundvattennivåer. Undersökningar har fokuserats på de grundvattenmagasin i jord där det finns risk för skador vid en eventuell grundvattennivåsänkning och de områden där de geohydrologiska förutsättningarna medför risk för byggnadstekniska problem. Enklare beräkningar har använts som komplement till observationerna i fält. Strategin för gjorda bedömningar är att de ska vara konservativa, dvs på säkra sidan. I utredningens första skede har en inventering av grundvattenförhållandena gjorts utifrån information från handlingar från olika arkiv, såsom Stockholm Stads geoarkiv. Inventeringen har lett fram till en preliminär bedömning av hur stort influensområdet maximalt skulle kunna bli vid de minst gynnsamma geohydrologiska förutsättningarna.
10 (30) 1.3.1 De geologiska bildningarnas funktion och vattenförande förmåga Berggrundens vattenförande egenskaper i kristallint berg styrs av förekomsten av sprickor och sprickzoner. Översiktlig förekomst av stora sprickzoner finns redovisad på den Byggnadsgeologiska kartan. Flera av redovisade zoner är emellertid osäkra vad avser både läge och riktning. Kompletterande geologisk kartering har utförts i fält på blottat berg och i befintliga tunnlar och bergrum. Karteringen har omfattat större zoner, dominerande sprickriktningar samt speciellt vattenförande avsnitt. Karteringen har kompletterats med vattenförlustmätningar i kärnborrhål och hammarborrhål för att utreda bergets vattenförande förmåga. Inom inventerat område förekommer grundvattenmagasin i jord vid Slussen och en lerfylld dalgång söder om Katarinaberget. Magasinet vid Slussen har studerats med avseende på kommunikation mot Mälaren och Saltsjön. Enklare hydrauliska tester har också utförts i syfte att kartlägga jordlagrens vattenförande förmåga. 1.3.2 Beräkning av inläckage, vattenhastigheter och grundvattennivåsänkning Att utföra beräkningar för inläckage till de planerade anläggningarna med stor prognossäkerhet är inte möjligt. Bussgaragets infart från Stadsgårdsleden går genom kraftigt vattenförande fyllningsmassor och ansluter sedan till det relativt sett täta berget. Större inläckage kan uppkomma i hela den sektion där betongkonstruktioner ska samverka med berget, eftersom kontaktzonen däremellan ofta är svår att täta och i hög grad styrs av bergets kvalitet. Beräkningar av inläckage till denna del av anläggningen är därför inte möjliga att utföra. Beräkningar har utförts av inläckage till berganläggningen (se bilaga 5). Olika beräkningssätt har använts, dels har bussterminalen antagits hydrauliskt motsvara en brunn, dels har den liknats vid en cirkulär öppen schakt. För beräkningarna har olika värden för bergets vattenförande förmåga satts in. Med antagande att ingen grundvattennivåsänkning kan uppkomma längs ytvattnet kan man med en enkel tvådimensionell numerisk modell beräkna inläckaget till en schakt i jordlagren (se bilaga 5). En kontroll av rimligheten har gjorts genom att utföra beräkning med Darcys lag för olika avsänkningar vid schakten för olika värden jordlagrens transmissivitet. Beräkningar av grundvattenhastigheter i Slussenområdet har utförts med Darcy s lag. 1.3.3 Influensområde i berg Utgångspunkten vid bedömning av inläckage till bergtunnlar och influensområde kring sådana tunnlar är dels bergets vattenförande förmåga och dels grundvattenbildningens storlek. Eftersom nästan allt grundvatten i kristallint berg förekommer i bergets sprickor är egenskaper och riktning hos de dominerande
11 (30) sprickgrupperna av stor vikt för vilken hydraulisk påverkan som erhålls i berget. Vid större sprickzoner vinkelrätt mot tunneln kan påverkan sträcka sig långt ut ifall tillfredsställande tätning inte genomförs. Om berget saknar större spricksystem begränsas däremot influensområdet kraftigt. Kartläggningen av sprickzoner är därför viktig för att kunna bedöma influensområdets storlek. Beroende på att det idag finns flera otätade tunnlar inom området är det sannolikt att en mycket stor del av grundvattenbildningen leds bort från området via befintliga tunnlar. Sådana tunnlars läge och orientering är därför en central information för att bedöma influensområdet. Slutligen är närheten till större vattenmagasin av stor betydelse, då de oftast fungerar som positiva hydrauliska ränder. Bedömningen av influensområdets utbredning i berg bygger alltså i allt väsentligt på praktiska observationer av berggrundens sprickor, befintliga otätade tunnlar, samt hydrauliska ränder. Influensområdets storlek har i detta fall valts utifrån ett konservativt angreppssätt. Det innebär att influensområdet i första hand har avgränsats av positiva hydrauliska ränder och djupare liggande otätade tunnlar. Vid bedömningen har det antagits att de nya berganläggningarna inte kommer att tätas. 1.3.4 Influensområde i jord Vid länshållning i öppna schakt i Slussenområdet riskerar grundvattennivån sänkas. Eftersom grundvattenmagasinet har hög vattenförande förmåga och kontakt med framför allt Saltsjön kommer influensområdet till följd av länshållningen bli litet. Om de av bergets sprickor som har kontakt med jordlagren söder om berganläggningen dräneras kan en grundvattennivåsänkning i jord inträffa. Teoretiskt kommer influensområdet sträcka sig över hela grundvattenmagasinet. I praktiken är det emellertid ofta svårt att påvisa en påverkan vid grundvattenmagasinens ränder beroende på de relativt stora naturliga årstidsvariationerna. I det aktuella fallet har dock influensområdet antagits omfatta hela grundvattenmagasinet fram till att det mynnar i Stockholmsåsens mäktiga grundvattenmagasin vid Fatbursparken. 1.3.5 Föroreningar i mark och grundvatten Förekomst av markföroreningar kan förväntas inom inventerat område beroende på att hela området utgörs av stadsmiljö. En översiktlig inventering av tidigare verksamheter inom området har gjorts. Dessutom har föroreningar i grundvatten utretts genom att utföra vattenkemisk provtagning på grundvatten från brunnar i jord. Mätning av saliniteten har dessutom utförts i Mälaren och Saltsjön. Vid bedömning av risk för en mer korrosiv miljö för byggnaders grundläggning och andra anläggningar har bedömningsgrunder från Trafikverket använts rörande stål (aggressivt vatten definieras i BV Tunnel, samt Väg 2004). För betongkonstruktioner har SS-EN 206-1 använts för att definiera aggressivt vatten.
12 (30) Vid bedömning av mobiliteten för föroreningarna har det beaktats var föroreningarna är belägna, samt nuvarande och framtida grundvattenströmningar. Den största förändringen av grundvattenströmning som kommer att ske är att ett grundvattenflöde i berg in mot bussterminalen förväntas uppkomma. Idag sker grundvattenflödet mot andra dränerande berganläggningar i området eller mot grundvattenmagasinet i jord vid Stadsgårdsleden. 1.3.6 Sättningsrisker En inventering av objekt/områden som kan påverkas negativt av en grundvattennivåsänkning har utförts. Inventeringen har bestått i att identifiera områden där det förekommer lera och/eller förekomst av organiskt material i fyllningsmassor, samt att studera husgrundläggningskartan för Stockholms stad. Generellt betraktas områden med lera som känsliga för grundvattennivåsänkning, medan områden med berg i dagen, morän och annan friktionsjord betraktas som okänsliga. Förutom den areella fördelningen av jordarter har områdena även studerats med avseende på jordlagerföljd med utgångspunkt från utförda sonderingar. Områden där grundvattenytan ligger ovanför lerans underkant har klassats som känsliga för grundvattennivåsänkning. Där sättningskänslig lera har identifierats har provtagning av leran utförts och beräkning av potentiella sättningar vid grundvattennivåsänkningar utförts. Inom området kring Slussen förekommer stora mäktigheter med fyllningsmassor vars innehåll till stor del består av gamla trärester och annat organiskt material. Nedbrytning av detta material medför risk för sättningar. Inom ramen för föreliggande utredning har använts den inventering av husgrundläggningar som utfördes av Stockholm stad i slutet av 1970-talet. Eftersom huvuddelen av byggnaderna är gamla är inventeringen fortfarande aktuell. En uppdatering av grundläggningsuppgifterna har gjorts för hus som byggts senare. Grundläggningsförhållanden för markförlagda ledningar har översiktligt studerats genom att studera ledningars lägen och jordlagerföljder. Inventeringen har omfattat förekommande ledningar inom lerområden och koncentrerats till spillvattenledningar, fjärrvärme/fjärrkyla och gas. Övriga typer av ledningar har inte inventerats eftersom de bedöms tåla stora sättningar utan att skadas. 1.3.7 Brunnar och befintliga berganläggningar En inventering av brunnar har utförts genom att studera SGU:s brunnsarkiv. För att anlägga s k bergvärmeanläggningar krävs anmälan till kommunen, varför även en inventering av miljöförvaltningens arkiv över värmepumpar utförts. En inventering av befintliga tunnlar och andra bergförlagda anläggningar har utförts.
13 (30) 1.3.8 Framtagande av erforderliga skyddsåtgärder I utredningens slutskede har erforderlig täthet för temporära konstruktioner och bergkonstruktionerna bestämts genom en samlad bedömning utifrån känsliga objekt, prognostiserad grundvattennivåsänkning och risker för skador. Dessutom har andra skyddsåtgärder bedömts, såsom behov av skyddsinfiltration och rening av länshållningsvatten. 2 Underlagsmaterial Vid upprättande av denna PM har bl.a. följande underlagsmaterial använts: Geohydrologisk karta över Stockholms län, SGU Serie Ah nr. 6 Berggrundskartan 10I Stockholm, SGU Serie Ba nr. 60 Byggnadsgeologiska kartan över Stockholm (Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad) Ansökan till miljödomstolen avseende vattenverksamhet för Citybanan, delen Södermalm (mål nr. M1761-07 vid Nacka tingsrätt) Projekteringshandlingar för nya Slussen Stockholms Gatu- och Fastighetskontors inventering av husgrundläggningar Stockholm Stads geoarkiv Miljöförvaltningens arkiv över värmepumpanläggningar SGU:s brunnsarkiv Projekt Slussen, underlagsrapport grundvatten (Tyréns 2010) Projekt Slussen, Grundvattenpåverkan vid anläggande av ny kanal och slussanläggning (Bergab 2012) Projekt Slussen, underlagsrapport Grundvatten (Tyréns 2012) Projekt Slussen, Grundläggningsinventering (Tyréns 2012) Projekt Slussen, Sättningsutredning (Tyréns 2012) Projekt Slussen, Riskanalys avseende föroreningsspridning delområde land och berg (Tyréns 2012) Projekt Slussen Förslag till ny reglering av Mälaren (SMHI 2011-12-21) PM Inläckage till Citybanan, Bergab/Aqualog 2009-09-21 Följande fältundersökningar har utförts: Fältkartering av området, markslag och ytvattendelare Fältkartering av området, geologisk kartering av hällar och skärningar
14 (30) Geologisk kartering och i förekommande fall mätning av inläckning i befintliga tunnlar tillhörande Stockholm Stad, SL, AB Fortum Värme, TeliaSonera AB och Stockholm Vatten AB. Sonderingar, provtagning av lera och etablering av grundvattenrör Hydrauliska pulstester i brunnar Infiltrationsförsök med observationer i omgivande grundvattenrör, s.k. interferenstest Manuella mätningar av grundvattennivåer Loggermätningar av variationer i grundvattennivåer samt nivå i Mälaren och Saltsjön Provtagning och vattenkemisk analys av grundvatten i grundvattenrör, Mälaren och Saltsjön Mätningar av grundvattenflödets storlek i samband med provpålning vid Slussen (Geosigma 2010) Hydrogeologi för bergbyggare. Gustafson, G, 2009. Formas T2:2009, Värnamo Simple analytical equations for estimating ground water inflow to a mine pit. Marinelli, F & Niccoli, W L, 2000. Ground Water, Vol 38, No 2, pp 311-314. De kompletterande undersökningarna beskrivs i underlagspromemorior till denna PM (se punktlista ovan). 3 Höjdsystem I föreliggande utredning används RH00 som höjdsystem. 4 Beskrivning av området 4.1 Topografi Slussen är belägen mellan Gamla stan och Södermalm i Stockholm. Gamla stan utgörs huvudsakligen av en åsrygg, vilken är en del av Stockholmsåsen. Markytan sträcker sig upp till som högst ca +16 på ryggen från Stortorget till Tyska Brunnsparken och avtar därifrån snabbt ner mot kajerna längs Saltsjön och Mälaren. Markytan närmast Slussen är flack som ett resultat av tidigare byggnation av gator, slusskonstruktion och kajer. Södermalms norra del karaktäriseras av en kraftig bergbrant. Markytan stiger kraftigt från Stadsgårdsleden, där den ligger strax över Saltsjöns nivå, för att på Katarinaberget som högst ligga kring +48 vid Katarina kyrka. Ytterligare söderut avtar markytan igen och Folkungagatan är belägen kring +20.
15 (30) 4.2 Berggrund Geologin vid de planerade berganläggningarna karaktäriseras av en bergplint av huvudsakligen granit. Norr om planerade anläggningar längsmed Stadsgårdsleden, samt söder om anläggningen längs Folkungagatan, förekommer större krosszoner enligt den byggnadsgeologiska kartan. Vid de planerade berganläggningarna bedöms berget generellt vara av god kvalitet ur bergbyggnadssynpunkt. Resultat från fältkartering av berg redovisas i bilaga 2. Bergarterna vid de planerade berganläggningarna utgörs huvudsakligen av granit, pegmatitgångar samt av gnejs med sedimentärt och intrusivt ursprung. Berget är mestadels massivt och med en medel- till grovkornstorlek. En sammanställning av karterade sprickor visar en dominerande sprickriktning som följer gnejsens foliation i ONO-VSV riktning (070/60 +/- 10 ). Ett fåtal flacka sprickor med öst-västlig riktning och en svag sydlig stupning samt två sprickgrupper i graniten med NNV- SSO och NO-SV strykningar återfinns också. Flertalet av de tillgängliga hällarna och bergskärningarna är för låga för att säkert kunna mät sprickriktning varför dessa inte tagits med i uppskattningen av dominerande sprickriktning. Två mindre sprickzoner har observerats i höjd med Katarinavägen och har inmätta riktningar på NV-SO och N-S (060/60, 355/85). Sprickzonerna bedöms vara ca 10-50 cm breda. Sådana sprickzoner kan föra mycket vatten och orsaka större inläckage om de har kontakt med planerad berganläggning. Sprickfyllnad som noterats är kalcit och klorit. Lera och andra mjuka fyllningar har inte påträffats i sprickorna, vilket var väntat då dessa lätt spolas bort i ytnära lägen. Två mindre sprickzoner, <50cm, samt en spricka med uppskattad apertur på 1-3 cm har också observerats vid kartering av de höga bergskärningarna längsmed Stadsgårdsleden. Samtliga har en nästan vertikal stupning och korsar hela bergskärningen. Av de inmätta sprickzonerna bedöms en komma att korsa den planerade infartstunneln till bussterminalen och den andra korsa bussterminalen. Vid kartering av Katarinagaragets utrymningstunnlar observerades några potentiellt vattenförande partier med mycket glimmer och förekomst av grafit i gnejsens foliationsriktning. Foliationens orientering stämmer med tidigare uppmätt foliation på befintliga hällar i området. Det flacka spricksystemet som tidigare mätts upp (50-60/10) återfinns även i utrymningstunnlarna. Dessa sprickor kan vara relativt vattenförande. Åtta kärnborrhål är etablerade kring den planerade bussterminalen. Resultaten av kärnkarteringen visar att bergets kvalitet huvudsakligen kan klassas som bra till utmärkt. Möjligtvis kan en svaghetszon tolkas sträcka sig i VNV-OSO i höjd med Katarina kyrkbacke (se bilaga 2). Zonen har en brant stupning mot SSV.
16 (30) 4.3 Jordlager Området kring Slussen karaktäriseras centralt av ett höjdparti med berg i dagen, lägre belägna jord- och vattentäckta områden norr härom samt en jordfylld svacka söder om bergshöjden. I figur 4.1 visas ett utsnitt från den byggnadsgeologiska kartan. Centralt genom området i nordsydlig riktning löper även Stockholmsåsen med mäktiga isälvsavlagringar. På norra Södermalm i ostvästlig riktning löper en brant förkastningszon i berg. Denna utgör en mycket markant topografisk gräns i området. I området söder om förkastningen återfinns en jordfylld sänka. I sänkan består jordlagerföljden av lera, morän och/eller isälvsmaterial på berg. Norr om förkastningen vid Södermalmstorg, Stadsgårdskajen och Gamla Stan består jordlagren av isälvsmaterial och fyllningsjord, vilka ställvis är mycket mäktiga. 4.3.1 Jordlager vid Slussen Jordmaterialet i Stockholmsåsen har en komplicerad uppbyggnad bestående av omväxlande avlagringar av block, sten, grus, sand och lera. Fyllningsmaterialet består av sprängsten, grus och sten men även sop- och byggnadsavfall samt rester från gamla konstruktioner såsom träbryggor, kajer, stengrunder och murar. I jordmaterialet återfinns även block. Några större mäktigheter av lera har inte påträffats, men kan förutsättas förekomma i smalare linser i såväl åsmaterial som fyllningsmassor. Idag pågår det sättningar i området kring Slussen. Flera alternativa teorier har redovisats inom ramen för de utredningar som utförts för nya Slussen. En orsak tros vara erosion från flöden av ytvatten. Detta är sannolikt fallet för området närmast kajerna. En annan tänkbar orsak är att grundläggningen för nuvarande konstruktioner är av otillfredsställande kvalitet. Det kan bero på att stora grundvattenflöden lakat ur betongen vid gjutning av pålar innan den hunnit härda. Omfattningen av sådana sättningar går inte att i detalj fastslå. Ytterligare en rimlig orsak till pågående sättningar är att organiskt material i fyllningsmassorna håller på att brytas ner. Inte heller detta går att kvantifiera. Landhöjningens effekt på jordlagren skulle kunna vara en orsak till de pågående sättningarna. Att särskilja och kvantifiera denna effekt är mycket svårt. Sannolikt är orsaken till pågående sättningar i området kring Slussen en kombination av ett flertal samverkande processer.
17 (30) Slussen Figur 4.1. Byggnadsgeologiska kartan i Slussenområdet. Rött = berg i dagen, blått = morän, grönt = isälvsmaterial, orange = växellagring, gul = lera. 4.3.2 Jordlager söder om planerade berganläggningar Berget går i dagen längs Katarinaberget. Mot söder ökar jorddjupen och består av åsmaterial vid Katarina kyrka, se jordlagerprofiler i bilaga 7. Ytterligare söderut består jorden av en växellagring av lera, sand och åsmaterial. Längs Folkungagatan förekommer en dalgång där jordlagren består av fyllning med en mäktighet mellan 1 och 5 meter. Under fyllningen finns lera med en mäktighet som mest 5 meter och närmast berget upp till 10 meter friktionsmaterial. Leran utgörs till största delen av fast torrskorpelera, men lös lera förekommer inom områden där ett övre grundvattenmagasin observerats. Provtagning av lera har utförts där dess mäktighet bedömts som störst. Tre ostörda prover har tagits upp och analyserats på geotekniskt laboratorium. I samband med provtagningen installerades också grundvattenrör i både övre och undre grundvattenmagasin. Det kunde konstateras att den undre grundvattennivån i samtliga provtagna punkter ligger under lerans underkant. En eventuell grundvattennivåsänkning i det undre magasinet riskerar alltså inte orsaka konsolideringssättningar i leran. 4.4 Ytvatten Nivåer i Mälaren och Saltsjön har mätts sedan 1800-talet. Beroende på att avbördningen av Mälaren påverkades av tidigare byggnationer av Slussen och även Karl Johanslussen och slussen i Södertälje är emellertid tidigare data än 1960-talet inte relevanta för Mälaren. Aktuella vattennivåer i Mälaren är:
18 (30) HHW +0,94 MHW +0,61 MW +0,35 MLW +0,20 LLW +0,02 Motsvarande siffror för Saltsjön är: HHW +0,77 MHW +0,21 MW -0,41 MLW -0,85 LLW -1,10 Angivna uppgifter är hämtade från SMHI, där mätperioden för Mälaren har varit 1976-2005 och för Saltsjön 1889-2009. 4.5 Grundvatten 4.5.1 Grundvatten i jord kring Slussen Det förekommer grundvatten i jord i fyllningsmassorna och isälvsmaterialet i Gamla Stan och i området kring Södermalmstorg och Stadsgårdskajen. Befintlig reglering vid Karl Johanslussen medför att Mälarens nivå ligger högre än nivån i Saltsjön, vilket också tydligt avspeglas i grundvattennivåmätningar. Grundvattenströmningen i området sker österut från Mälaren till Saltsjön, se figur 4.2.
19 (30) Figur 4.2. Grundvattenströmning i området kring Karl Johanslussen samt isolinjer för grundvattennivåer enligt mätningar utförda 090331 (Tyréns, 2010). Utförda mätningar har visat att grundvattennivån samvarierar med Saltsjön även långt in i grundvattenmagasinet på Södermalmssidan. Det beror troligtvis på att kajerna längs Mälaren är relativt täta, medan grundvattnet har en god kommunikation med Saltsjön. Situationen är inte likadan i Gamla stan, där mätningarna snarare visar på en relativt jämn gradient mellan Mälaren och Saltsjön. Det är sannolikt att grundvattnet har en god kommunikation med både Mälaren och Saltsjön på denna sida om Slussen. Tester av jordlagrens vattenförande förmåga har utförts i rör i Gamla Stan och på Södermalm. Rören hade en begränsad kapacitet och resultaten från testerna måste därför tolkas med försiktighet. Ett infiltrationsförsök utfördes i Gamla Stan. Ett flöde på ca 11 l/min lyckades inte ge någon märkbar respons i omgivningen. På Södermalm utfördes ett test vid Södermalmstorg, i rör TGW0808. Ett flöde på ca 17 l/min under testet gav ingen märkbar respons i grundvattenmagasinet. De sista fyra timmarna höjdes flödet till 40 l/min, men inte heller det högre flödet gav någon märkbar respons i grundvattenmagasinet. Baserat på infiltrationstestet kan det emellertid konstateras att den hydrauliska konduktiviteten uppgår till minst 3x10-4 m/s.
20 (30) Utspädningsförsök med spårämnet Uranin har också utförts i grundvattenmagasinet på Södermalm. Undersökningen utfördes i syfte att kvantifiera grundvattenströmningen genom att studera avklingningen av spårämnet i ett grundvattenrör. Beroende på inströmningsmotståndet till röret blir testet ett mått på den minsta grundvattenströmningen. Resultaten indikerar att den hydrauliska konduktiviteten uppgår till minst ca 2-5x10-3 m/s. Resultaten från testerna indikerar att jordlagrens vattenförande förmåga åtminstone motsvarar en konduktivitet på 10-3 m/s. Det kan förväntas att den vattenförande förmågan ställvis är betydligt högre. 4.5.2 Grundvatten i jord söder om berganläggningarna Det förekommer ett grundvattenmagasin i jord söder om den planerade berganläggningen, se bilaga 3. Magasinet avgränsas i norr av Katarinaberget, sträcker sig till Nytorgsgatan i öster och till Åsögatan i söder. Grundvattenmagasinet mynnar i väster i Stockholmsåsen grundvattenmagasin vid Fatbursparken. Det förekommer en gravitationsvattendelare i östra delen av området. Grundvattennivån ligger kring +23 i de norra delarna, omkring + 16 i de centrala delarna och omkring + 14 i de västra delarna. Grundvattenflödet sker alltså från Katarinaberget ned mot Åsögatan och vidare västerut mot Fatbursparken. Grundvattennivåerna i området är sedan tidigare påverkade av andra bygg- eller anläggningsarbeten (se figur 4.3).
21 (30) Figur 4.3. Grundvattennivåer i undre magasin söder om berganläggningarna. I grafen syns en grundvattenavsänkning under 1980-talet. Ställvis förekommer ett övre grundvattenmagasin längs Folkungagatan. Beroende på att det skiljer åtskilliga meter mellan grundvattennivån i det undre och övre grundvattenmagasinet bedöms de två magasinen inte samverka. 4.5.3 Grundvatten i berg Grundvattennivåer Grundvatten i kristallint berg förekommer i bergets sprickor. Ursprungligen har grundvattenytan troligen speglat topografin och sannolikt har ytvattendelare och grundvattendelare då sammanfallit. Beroende på mänsklig verksamhet, såsom dränering av grundvatten till tunnlar och bortledning av regnvatten via dagvattensystemen, är grundvattensituationen i berg kraftigt påverkad. Vissa av de sprickor som har kontakt med befintliga tunnlar bör vara helt dränerade, medan andra fortfarande är opåverkade. Sannolikt är grundvattentrycken i bergets spricksystem allmänt kraftigt avsänkta på grund av det stora antalet befintliga bergtunnlar i området. Väster om den planerade bussterminalen löper tre ledningstunnlar, den gamla SJ-tunneln mellan Fatbursparken och Slussen, tunnelbanan och den befintliga spårtunneln för järnväg. I norra delen av den planerade bussterminalen löper en befintlig spillvattentunnel. Katarinagaraget korsar dessutom den planerade bussterminalen. De flesta av de befintliga tunnlarna är inte tätade. För många av tunnlarna finns det ingen realistisk möjlighet att mäta eller uppskatta bortledningen av grundvatten. Inläckaget i de delar av befintliga bergtunnlar som är inspekterbara är begränsat till ett antal kortare avsnitt. Stockholms stad har etablerat åtta kärnborrhål i berg vid den planerade bussterminalen. Dessutom har ett hammarborrhål etablerats söder om bussterminalen, vid Kapellgränd. Vid mätningar av vattennivåer i bergets sprickor har vattennivån i kärnborrhålen närmast planerad bussterminal varierat mellan +1 i KBH5 till som mest ca +14 i KBH1 längst söderut. I hammarborrhålet ytterligare söderut ligger nivån kring +8. Grundvattennivån i berget är här sannolikt påverkad av en befintlig ledningstunnel, som löper i nordväst-sydostlig riktning intill borrhålet, samt Katarinagaraget väster om borrhålet. Bergets vattenförande förmåga I borrhålen har vattenförlustmätningar genomförts för att utreda bergets vattenförande förmåga. Mätningar har utförts både längs hela hålen med enkelmanschett, s.k. helhålsmätning, och i tremeterssektioner längs borrhålen med hjälp av dubbelmanschett. Helhålsmätningarna har dock utförts med manschetten monterad ovanför vattenytan i borrhålen, vilket betyder att bergets vattenförande
22 (30) förmåga överskattas vid dessa mätningar. Dessutom råder sannolikt inte s.k. radiella förhållanden, vilket innebär att utvärderingsmetoderna inte är strikt tillämpbara. Resultaten från helhålsmätningarna visar att transmissiviteten i bergmassan har en spridning mellan 8,1x10-7 till 3,5x10-5 m 2 /s. Resultaten från mätningarna i tremeterssektioner visar att mätnoggrannhetens nedre gräns motsvarar en transmissivitet på ca 10-7 m 2 /s. Ungefär 60% av mätningarna låg under denna gräns, vilket innebär att medianvärdet ligger strax under 10-7 m 2 /s. Omräknat till konduktivitet motsvarar detta ca 4x10-8 m/s. Beräkningar har också utförts av det geometriska medelvärdet (se bilaga 5). Resultaten visar att konduktiviteten i bergmassan är ca 5x10-8 m/s, vilket får anses vara normalt för aktuell bergart i aktuellt område. Resultaten kan exempelvis jämföras med de omfattande undersökningar som utförts inom projekt Citybanan, där bergets vattenförande förmåga i medeltal bedömdes vara 1 till 5x10-8 m/s. Det kan dock förväntas att den vattenförande förmågan i ytberget och längs svaghetszoner i berget är betydligt högre. 4.6 Föroreningar Det har förekommit åtskilliga verksamheter på Södermalm som kan ha förorenat mark och grundvatten. Flera kemtvättar, färgindustri, grafisk verksamhet och bensinmackar har varit aktiva i området. Alla sådana verksamheter är nu nedlagda med undantag från OK/Q8-macken i Katarinagaraget. Även om några större föroreningskällor inte har påträffats i området får det förutsättas att såväl jord, berg och grundvatten ställvis innehåller föroreningar. Flera provtagningar har utförts av grundvatten i brunnar och grundvattenrör. Föroreningshalterna är generellt låga (Tyréns 2012). Kring nuvarande bensinstation har spår av petroleumprodukter påträffats i grundvattnet. Om förekomsten är orsakad av spridning från bensinstationen eller om föroreningen kommer från busseller vägtrafiken är inte klarlagd. Halterna tungmetaller har generellt varit låga i provtagningarna. Rörande grundvattnets aggressivitet mot stål och betong har grundvattnet i flera punkter haft en så hög elektrisk ledningsförmåga att den klassas som aggressiv (ledningsförmåga>100 ms/m). Detta är emellertid vanligt i Stockholms innerstad. Som jämförelse kan det nämnas att vid planeringen av Citybanan togs åtskilliga prover av inläckande grundvatten till tunnelbanan och ledningstunnlar. Proverna visade att elektriska ledningsförmågan generellt ligger högre än 100 ms/m i grundvattnet i Stockholms innerstad. Provtagning av ledningsförmåga i Saltsjön visade att det, som väntat, förekommer en skiktning med ökande salthalt mot större djup. Salthalten i Saltsjön är generellt 3-20 gånger högre än i grundvattnet.
23 (30) 4.7 Inventering av känsliga objekt 4.7.1 Byggnader, konstruktioner och ledningar Eftersom Slussen är belägen i centrala Stockholm förekommer det åtskilliga byggnader och anläggningar i dess närområde. I Gamla Stan förekommer huvudsakligen bebyggelse från 17- till 1800-talet. Byggnaderna på Södermalm har anlagts under en längre period, mellan 16- till 1900-talet. Centralt genom området löper dessutom flertalet broar, vägar och järnvägar. Vid ombyggnation av Slussen kommer många av befintliga byggnader och konstruktioner att rivas och byggas om. Dessa har därför inte ingått i bedömningen av objekt som kan komma att påverkas av en grundvattennivåsänkning. Inom bedömt influensområde för grundvatten finns konstruktioner och ett stort antal byggnader som är grundlagda på berg, betong- eller stålpålar, på fast botten samt objekt som är grundförstäkta. Dessa kommer inte att påverkas av en eventuell grundvattennivåsänkning och är därmed inte känsliga i det avseendet. Grundläggningar på lera, träpålar samt direkt på mark där jorden består av sättningskänslig lera och/eller organiskt material återfinns dock inom influensområdet och beskrivs översiktligt nedan. En sammanställning av objekt som är bedömda som känsliga för grundvattennivåsänkning redovisas i bilaga 4 och 6. 4.7.1.1 Söder om berganläggningarna I de jordfyllda svackorna söder om Katarinaberget förekommer några fastigheter som är grundlagda på lera. Vid studier av jordlagerföljder och grundvattennivåer visar det sig att grundvattennivån ligger under lerans underkant vilket betyder att dessa byggnader inte är känsliga för ytterligare grundvattennivåsänkning. Inom området söder om Katarinaberget förekommer även byggnader där källargolv och servisledningar kan vara grundlagda på lera vilka kan komma att påverkas av en grundvattennivåsänkning. Eftersom studier av jordlagerföljder och grundvattennivåer visar att leran inom detta område är dränerad är dessa källargolv och ledningar inte känsliga för ytterligare grundvattennivåsänkning. 4.7.1.2 Området kring Slussen På norra Södermalm finns byggnader och anläggningar grundlagda direkt på åsmaterial och/eller fyllning. Vissa av dessa har bedömts som känsliga för grundvattennivåsänkning på grund av att jordlagren innehåller lera och/eller organiskt material. Nedan beskrivs grundläggnings- och jordlagerförhållanden översiktligt för respektive kvarter på Södermalm norr om Katarinaberget. För byggnaderna kring Slussen har det vid grundläggningsinventering angetts att många byggnader är grundlagda med murar eller plintar på fast botten, samt