01:2006 årgång 91. Biblioteksbladet

01:2006 årgång 91 Biblioteksbldet

Innehåll Förord Biblioteksbldet 01:2006 3 Mlmö tecknr vtl med Adlibris. Annin Rbe 6 Universitets- och högskolebiblioteken bildr förbund. Henriette Zorn 7 Vd är Mångkulturåret 2006? Ås Ekström 8 Läslust över gränsern. Ås Ekström 10 Brnböcker som spränger gränser. Ås Ekström 11 Brns väntn. Ås Ekström 12 Lån tv-spel på biblioteket! Ås Ekström 13 Boktipsdtbsen boktips.net. Henriette Zorn 14 Biblioteksplner: Ingen prioriterd fråg i kommunern. Jkob Hrnesk 15 Uppvidinge : Ännu ett exempel på lgens brister. Annin Rbe 16 Biblioteksplnen betonr betydelsen v bibliotek. Helle Brrett 17 Bibliotekrie inte längre ett frmtidsyrke? Henriette Zorn 18 Utlåning i mp3-formt. Ftim Grönbld 19 Utlåningen i mp3-formt förstör möjligheten till försäljning? Ftim Grönbld 22 Äppelhylln hr fått genomslg. Jenny Nilsson 24 Bibliotekens boktopplist. Ås Ekström 26 Både knopp och kropp i trim! Ås Ekström Avdelningr 23 sxt 28 utblick 29 inblick 30 recensioner 32 Vem är? 33 Besserwisser 34 föreningsnytt 38 klendrium Roligre kunde ju det ny året 2006 h inletts än med ett först spdtg till en mssgrv. Det i Köpenhmn bserde Institutet för frmtidsforskning (cifs) spår nämligen tt bibliotekriern som yrkeskår kommer tt vr utdöd inom någr decennier. I gott sällskp med brevbärre, piloter, korvkiosker, tv-knler och solbd för tt br nämn någr v de smtidsföreteelser som de dnsk frmtidsforskrn dödlistr. Resulttet v forskrns blickr in i glskuln uppmärksmmdes i fler medier, bl Aftonbldet (9.1.2005) och Svensk Dgbldet (10.1.2005). Det initierde också en rätt omfttnde debtt på diskussionslistn Biblist under rubriken Dgs tt skol om sig. Debtten speglde så gott som ll schtteringr: defitism, kxigt självförtroende, upp till kmpnd och förstås funderingr kring pppersbokens fortstt existens (ing bibliotek utn böcker). Pppersboken hr ju för övrigt dödförklrts llt emellnåt de senste femton åren: v ny teknik, v ändrde medievnor När printon-demnd-tekniken kom förutspåddes förlgens död. Bokhndelsdöden hr vrit på tpeten i ll fll sedn jq börjde skriv om bokbrnschen för sexton år sedn. När kultur- och utbildningsministern öppnr munnen, j för ll del ndr politiker också, vi hr ju fin exempel från det inre v Smålnd (se sid 15), kn mn ju börj funder om kultur (-frågor) överhuvudtget hr en frmtid. Ännu förr året vr, enligt Sco, bibliotekrie ett frmtidsyrke. Nyligen publicerde SCB en rpport som pekr rkt motstt riktning och förutspår ett växnde överskott på bibliotekrier under de kommnde femton åren. Inget frmtidsyrke således (se sid 17). Och överskottet är ett problem. I senste numret v dik (nr 1/2006) berättr en blivnde bibliotekrie tt hon erbjudits en fst heltidstjänst. Men lönen är ett skmbud: 15 000 kronor. Överskottet i yrkeskåren underlätts ju inte precis v tt de rbetstillfällen som finns blir färre. Örebro, Sundsvll och Uppvidinge kommun hr smtlig föreslgit neddrgningr i biblioteksverksmheten. I Örebro och Uppvidinge hndlr det om sprbeting i miljonklssen. I Uppvidinge måste ett bibliotek stäng och hel medienslget för 2006 drs in. Förmodligen får även personl gå. Gått i bräschen hr en kd-märkt loklpolitiker gjort som kommenterr det hel med tt folk får väl helt enkelt läs om sin gml fvoritböcker under året som kommer. Intelligent! Kd må krm bibliotek på ntionell nivå men hur ser det egentligen ut på lokl nivå? I tv4:s morgonsoff tycker en pressd och synbrt irriterd Leif Pgrotsky tt det inte finns någon nledning till oro. Mörkret i bibliotekslndskpet (månne ett påhitt v lobbyisten på bibliotekförbundet, dvs Svensk Biblioteksförenings generlsekreterre) är inte så kompkt som det frmställs. Trots llt finns det ju 1 400 bibliotek kvr! Det finns onekligen en hel del som får en tt längt efter ljus så här års. Henriette Zorn foto: peter xelsson Tidskrift för Svensk Biblioteksförening Postdress Box 3127 103 62 Stockholm Besöksdress Sltmätrgtn 3A Svensk Biblioteksförening Tel. 08-545 132 30 BBL Tel. 08-545 132 40 Fx 08-545 132 31 Svensk Biblioteksförenings hemsid http:/www.biblioteksforeningen.org Prenumertion på BBL För medlemmr i föreningen ingår BBL i medlemsvgiften, 350: för enskild medlem (heltidsstudernde och pensionärer 175: ). Övrig betlr 500: (Sverige), utnför Sverige, 600: Ansvrig utgivre Chefredktör Henriette Zorn tel. 08-545 132 41 hz@bbl.biblioteksforeningen.org I redktionen Ås Ekström (vik) 08-545 132 43 s@biblioteksforeningen.org Annin Rbe 08-545 132 43 r@bbl.biblioteksforeningen.org Recensionsnsvrig Johnnes Rudberg johnnes.rudberg@kb.se Grfisk form: Polo Sngregorio Omslg: Polo Sngregorio Redktionen förbehåller sig rätten tt kort och rediger mnus. För obeställt mteril nsvrs ej. Annonser Bo Eriksson, Box 109, 133 22 Sltsjöbden tel. 08-717 43 57 eller 070-714 90 55 bo.erikssonmedi@teli.com Moms/nnonssktt utgår ej! Tryck Tryckeri AB Federtiv, Stockholm ISSN: 0006-1867 Svensk Biblioteksförening är en ideell förening med uppgift tt främj svenskt biblioteksväsen genom tt utveckl effektiv smrbetsformer melln bibliotek och genom tt driv opinion i frågor v betydelse för biblioteks- och informtionsområdet. Denn tidning gick i tryck den 30 jnuri. Den här tidskriften är TS-kontrollerd.

Mlmö tecknr vtl med Adlibris BTJ förlorr 50-årigt smrbete Foto: Sveriges Riksbnk illustrtion: polo sngregorio Levernstider och priser vr högprioriterde fktorer när Mlmö stdsbibliotek formulerde sin upphndlingskrv för medilevernser. Det blev Adlibris som kmmde hem potten, och därmed står det ännu en gång klrt tt BTJ:s ställning i biblioteksvärlden numer är långt ifrån självklr. Ett när femtio år långt smrbete vslutdes när Bibliotekstjänst nyligen förlorde upphndlingen ngående medilevernser till Mlmö kommun. Vid den senste upphndlingen gick smtlig levernser v svensk littertur i stället till Bonnierägd Adlibris. Mlmöbiblioteken hr kvr Bibliotekstjänst när det gäller ett fåtl levernser, som t ex video, videogrm, musiktryck, cd-rom och krtor. Men ing böcker. Mlmö Stdsbiblioteks chef Gunill Konrdsson Mortin vill dock beton tt det inte hndlr om tt mn vlt bort btj (som ntytts i bl Sydsvenskn, reds nmärkning). Leverntörsbytet är resulttet v en lgstiftt obligtorisk upphndling och utfllet förvånde både henne själv och övrig nställd på biblioteket. Vi blev pff när resulttet kom. Men gör mn en upphndling får mn gill läget och följ det beslutet. Det är inte br btj som förlort i den här upphndlingen utn även ndr leverntörer, t ex FörlgEtt som vi köbiblioteksbldet [1:2006] 3

illustrtion: polo sngregorio per mycket spel v. Men upphndlingen hr skett efter ll konstens regler. Vi hr br följt den lgstiftning som gäller, säger Gunill Konrdsson Mortin. Det är först gången Mlmö stdsbibliotek hr gjort en upphndling v den här typen. Krvspecifiktionen hr smmnställts v medicentrlen vid biblioteket, men själv upphndlingen hr skett externt. Mrgret Sndgren Jönsson, chef för medicentrlen, säger tt levernstider och pris vrit prioriterde fktorer i krvspecifiktionen. Det är också på dess fktorer som Adlibris främst hr vunnit. Känsln tt lämn btj nästn helt beskriver hon som märklig, men hon säger tt skillnden ändå inte kommer tt bli så stor för folkbiblioteken. När det gäller vnlig inköp, som t ex skönlittertur, gick vi ifrån btj gnsk tidigt på grund v de lång levernstidern. Så vi hr till stor delr klrt oss utn dem gnsk länge. Vi känner därför inte smm stress som t ex skolorn gör, som är verkligt orolig. Att folkbiblioteken klrr sig utn btj verkr vrken Gunill Konrdsson Mortin eller Mrgret Sndgren Jönsson särskilt orolig för. Desto större oro och frågetecken finns när det gäller brn- och skolverksmheten. Här hr btj mång specilnpssde lösningr som Adlibris ännu så länge inte kn erbjud. Skolor och folkbibliotek hr till stor delr helt olik krv. Det är inte rätt tt de skll klämms in i en och smm upphndling, säger Mrgret Sndgren Jönsson. Hon är förvånd över tt så mång som deltog i upphndlingen hde skickt med professionell biblioteksbnd med smm stndrd som Bibliotekstjänsts. Även plstningen och signummärkningen kn mn hnter. Därmed bryts ännu ett v btj:s specilistområden. Mrgret Sndgren Jönsson menr tt vrken biblioteken eller btj hr hängt med i konkurrenterns utveckling. Nätbokhndlrn hr mer och mer siktt in sig på biblioteken som målgrupp, och det gäller fler bibliotekstjänster än br boklevernser. btj hde monopol på det här med biblioteksbnd så länge. Det vr reltivt sent vi upptäckte tt det inte fnns något monopol egentligen, tt det fnns fler konkurrenter. Vi vr inte beredd på förändringen, inte btj heller. Men det som främst hr bidrgit till tt btj tppt mrk är levernstidern. Mång bibliotek hr vrit irriterde över långsmheten i btj:s levernser och sökt sig till de snbbre nätbokhndlrn. Rolnd Elisson, mrkndschef på btj, håller med om tt konkurrentern mång gånger levererr betydligt snbbre, men säger tt mn rbetr på tt lös problemet. Blnd nnt genom tt plst in böckern på Seelig i Morgongåv. Det kommer tt kunn ök frten betydligt. Hn beskriver det förlorde smrbetet med Mlmö som ett bkslg. Det är klrt tt vi är lite besvikn. Mlmö hr vrit kund hos oss i femtio år. Men vi hr å ndr sidn vunnit ett ntl ndr upphndlingr, nu senst Värmlnd. Från btj:s håll hr mn överklgt upphndlingen till länsrätten och fått vslg. Som rgument hr btj hävdt tt de är billigre på biblioteksbundn böcker. Rolnd Elisson är besviken och irriterd över tt upphndlingen inte tyckts h gjorts med fokus på bibliotekens speciell behov. Folkbiblioteken drbbs mindre, det är värre för skolorn. Mång hr hört v sig till oss och vrit orolig. För Mlmö stdsbibliotek följer nu en förändringens tid. Nu måste vi jobb på tt hitt helt ny rutiner som bygger på en tät dilog med de ny leverntörern. Det kommer tt bli jobbigt men också spännnde, säger Gunill Konrdsson Mortin. Och håller inte de ny leverntörern måttet så är det inte otänkbrt tt mn återupptr smrbetet med btj igen. I en upphndling är det ju så tt mn hr skrivit ett vtl, men om det vtlet inte uppfylls är det möjligt tt säg upp det. Vi kommer fortfrnde tt lit till btj när det gäller viss tjänster. Och när det gäller vror som inte Adlibris kn leverer hr vi frihet tt gå till någon nnn. Det kommer tt gäll t ex tlböcker och storstilsböcker. Men fktum kvrstår tt Bibliotekstjänsts ställning i biblioteksvärlden hr förändrts krftigt de senste tio åren och är nu hotd från ll möjlig håll. Frågn är hur mn tänker tckl förändringrn. Rolnd Elisson tillåter sig ändå tt vr optimistisk: Vi vinner mrkndsndelr igen, och jg tror tt vi hr återvunnit en del förtroende på senre tid. Levernstidern kommer tt bli mycket bättre frmöver. Men vd säger du om tt konkurrentern så tydligt nischr in sig på biblioteksspecifik tjänster, som t ex plstning och bindning? Mn sk ldrig undersktt konkurrenter. Vi måste konkurrer med dem på ll områden, men ytterst tror jg ändå tt det är prisfrågn som är viktigst. Annin Rbe 4 biblioteksbldet [1:2006]

VILL DU FÖRBÄTTRA VÄRLDEN? BLI MEDLEM I RÖDA KORSET! Som medlem bidrr du till tt Röd Korset finns och hr en fungernde orgnistion som vid behov snbbt kn ger och smordn instser så tt hjälpen kommer dit den bäst behövs. Röd Korset finns i 181 länder och är en v världens störst humnitär orgnistioner. Vi hjälper människor ovsett religiös och politisk tillhörighet eller etnisk bkgrund. Att bli medlem är ett enkelt sätt tt hjälp. För 150 kronor stöder du Röd Korset i ett helt år. Vrmt välkommen som medlem! PG 900 800-7. Glöm ej nge nmn och dress. På plts för effektiv hjälp biblioteksbldet [1:2006] 5

Universitets- och högskolebiblioteken bildr förbund Universitets- och högskolebiblioteken i Sverige är i färd med tt bild ett förbund. Smtlig universitets- och högskolebibliotek inbjuds till medlemskp i förbundet som vseende stdgr, styrelse, medlemsvgifter etc, i mångt och mycket kommer tt påminn om suhf (Sveriges universitets- och högskoleförbund, se fkt nedn). Också till nmnet lutr mn sig mot suhf när mn vser tt kll förbundet för suhb (Sveriges universitets- och högskolebiblioteksförbund). Ett konstituernde medlemsmöte kommer tt hålls i mitten v februri på kth i Stockholm. Det ny förbundet sk vr en ren för diskussioner och ställningstgnden. Ambitionen är tt stärk smrbetet melln biblioteken, bli en mer smmnhållen smtlsprtner gentemot Kunglig biblioteket, suhf m fl smt även vr en offentlig och självständig remissinstns. Syftet är tt skp en strkre gemensm krft som kn t inititiv och driv de frågor som är väsentlig för oss, säger Per Olsson, Krolinsk institutets universitetsbibliotek, som jämte Lrs Bjørnshuge, Lunds universitetsbibliotek, hr vrit drivnde i förbundets frmväxt. Bildndet v ett förbund är ett led i en diskussion som förts under en längre tid melln någr v chefern för de större universitetsoch högskolebiblioteken. De här tnkrn hr uppstått ur ett behov, vi hr gert vr och en för oss själv och vi hr känt oss lite splittrde. Det hr inte riktigt funnits någon br plttform för gemensmt rbete, menr Per Olsson. Inom rmen för det ny förbundet vill mn nordn konferenser och kurser smt driv gemensmm projekt. Redn nu kn jg säg tt en viktig uppgift för förbundet är tt driv kompetensutvecklingsfrågor. De frågor som vi idg hr tt hnter och som inte minst vår huvudmän förväntr sig tt vi sk kunn svr på blir llt mer komplicerde. Det kn hndl om bibliometrisk utvädering, e-publicering, upphndlingr svår frågor som verkligen kräver tt vi kompetensmässigt slår vår klok huvuden ihop och smverkr. Enligt Per Svensson kommer suhb troligen tt få sitt säte i Stockholm och diskussioner förs med suhf (också med säte i Stockholm) om tt från dem köp de ytterligt få knslitjänster som det ny förbundet kommer tt behöv. En styrelse kommer tt väljs vid det konstituernde mötet den 15 februri. Det nybildde förbundet är inte en vrint på det forn Svensk Bibliotekriesmfundet. suhb bygger inte på individuellt medlemskp utn är en smmnslutning v institutioner. Henriette Zorn Fkt Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Förbundet företräder universitetens och högskolorns intressen utåt genom tt vr pådrivnde i sektorns frågor och tt för frm dess i diskussioner med berörd orgnistioner i smhället. Förbundet verkr också för tt underlätt smordning i intern rbetsfrågor medlemmrn emelln. Medlemmr: 42 universitet och högskolor Knsli: Beläget på Rådmnsgtn i Stockholm. En generlsekreterre som verkställnde tjänstemn. Förbundets rbetsformer: Utredningr, remissvr, debttrtiklr, konferenser, seminrier, uppvktningr, smtl med orgnistioner mm. Stommen i rbetet utgörs v styrelsen, ett knsli och ett ntl rbetsgrupper kring fler ngelägn högskole- och forskningspolitisk frågor. Medlemsvgift: Smtlig medlemmr erlägger en medlemsvgift som sk vr proportionell mot respektive medlems intäkt. Lund lnserr ny fjärrlånetjänst intresset är stort. Omkring 170 bibliotek hde strx innn jul registrert sig för tt få tillgång till elin@ill (ill står för Inter Librry Lon). I mitten v december lnserde Lunds universitetsbibliotek en ny elektronisk fjärrlånetjänst som svensk offentligt finnsierde bibliotek kn få tillgång till. Genom tjänsten får biblioteken en snbb, enkel och billig tillgång till vetenskplig tidskrifter, enligt biblioteksdirektionen i Lund. Medn t ex en tysk motsvrighet som subito tr 60 kronor per rtikel tr mn genom elin@ill ut en vgift på 40 kronor per rtikel, bekräftr universitetsbibliotekrie Lrs Bjørnshuge. All svensk offentligt finnsierde bibliotek nvänder idg fjärrlånetjänster som försörjer bibliotekens nvändre med tidskriftsrtiklr som biblioteken inte hr råd tt prenumerer på. Myndighetsbibliotek sknr i större omfttning än universitets- och högskolebiblioteken prenumertion på interntionell vetenskplig tidskrifter. För dess kn, enligt universitetsbiblioteket i Lund, tjänsten vr ett konkurrenskrftigt tillägg. Även folkbiblioteken som i llt större utsträckning även betjänr studernde på distnsutbildningrn kn h behov och intresse v vetenskplig rtiklr. Enligt Lrs Bjørnshuge finns blnd dem som vist intresse och registrert sig till fjärrlånetjänsten inte br universitets- och högskolebibliotek utn även folkbibliotek, sjukhusbibliotek m fl bibliotekstyper. HZ Biblioteksbldet: trycktest färger 6 biblioteksbldet [1:2006]

Mångkulturåret 2006 Vd är Mångkulturåret 2006? Scenbild från Sultnens hemlighet på Drmten. Sverige hr förändrts men det märks inte i kulturutbudet. Det konstters i fler sttlig utredningr som gjorts på senre år. Regeringen hr därför utlyst 2006 till ett särskilt Mångkulturår. Fler myndigheter, institutioner, lndsting, länsstyrelser, bolg och stiftelser hr fått i uppdrg eller bjudits in tt medverk i Mångkulturåret. Syftet är tt på ett bestående sätt ök ll invånres möjligheter tt delt i kulturlivet och tt få den offentligt finnsierde kulturen tt spegl och införliv den kulturell mångfld som finns i Sverige i dg. Det sk inte br vr för och om vit medelklss på lndets ntionell teterscen. Knske är det därför det för först gången spels en rbisk pjäs på Drmten. I Sultnens hemlighet v Twfiq l Hkim, medverkr blnd nnt Fres Fres, Melind Kinnmn och Özz Nujen. Det hr lltför oft vrit om och för istället för med och v, menr Emil Plisch, forskre på Mångkulturellt centrum som smmnställt rpporten Tid för mångfld. Hn hr dessutom vrit med i smordningen v Mångkulturåret. Blnd de stor kulturinstitutionerns toppchefer är det cirk tre procent som hr en nnn bkgrund än den nordisk. Därför tr det tid tt ändr på dess strukturer. Det är även viktigt tt inititivet kommer från toppen, på chefsnivå, menr Emil Plisch. Där måste mn börj fråg sig vrför det ser ut som det gör på vår institutioner. Idg är det fortfrnde llt för oft och först längst ner i hierrkiern, blnd loklvårdrn, serveringspersonl eller i grderoben som mn hittr personl med utlndsklingnde nmn. Kritiker hr påpekt tt budgeten för Mångkulturåret är väl strm, tre miljoner kronor jämfört med Designårets 65 miljoner kronor. Regeringens smordnre Yvonne Rock menr tt det ändå kn vr positivt eftersom det inte sk bli ett jippoår utn börjn till en långsiktig förändringsprocess. Kulturens strukturer måste grnsks och förändrs för tt Mångkulturåret sk bli ett bestående projekt. Intresset för tt medverk i Mångkulturåret är mycket stort. 2006 kommer tt bjud på en mängd ktiviteter, smtl och diskussioner som förhoppningsvis leder till tt myndigheter, institutioner och ndr ktörer kommer tt vidt konkret åtgärder för tt ök mångflden inom kulturlivet. Frågn kvrstår dock: Kommer Mångkulturåret tt bli en väckrklock eller ett end stort engångsjippo? Och vd är egentligen Mångkulturåret för något? Det är ett luftslott byggt v skitnödig ministrr och chefer som borde börj med sin egn deprtement och institutioner istället. En orientlisk kulturkväll med mgdns kommer inte tt förändr de grundläggnde strukturern och ge fler kurder jobb, nser Özz Nujen, skådespelre i Sultnens hemlighet. Ås Ekström Foto:Sören Vilks biblioteksbldet [1:2006] 7

Mångkulturåret 2006 Läslust över gränsern Illustrtion v den turkiske konstnären Behiç Ak ur boken Yüksek Tnsiyonlu Cinr Agci De är fler som jobbr i motvind för tt stimuler krfter som tillåter världens brn tt få t del v vrndrs trditioner och berättelser. På sikt knske denn god krft kn motverk förtryck, okunskp, våld och dumhet. För drygt femtio år sedn när den interntionell föreningen ibby, Interntionl Bord on Books for young people, bilddes vr fredstnken en strk drivkrft. Mn vr övertygd om tt interntionell förståelse börjr med brnen och då särskilt genom ders böcker. I dg rbetr ibby för tt böcker sk bygg bror melln människor och länder. I Sverige är det i dg fler ktörer som jobbr för tt sprid brnböcker från ndr länder än de engelskspråkig över gränsern. Nätverket Den hemlig trädgården består v fler orgnistioner: Brnängens världsbibliotek, Interntionell biblioteket/stockholms stdsbibliotek, Svensk Biblioteksförening, bus (Förfttrförbundets brn- och ungdomsbokförfttrsektion) och ibby-sverige. Tillsmmns rbetr mn ideellt för tt sprid kunskp om littertur från Asien, Afrik, Mellnöstern och viss länder i Europ. Nätverket jobbr för tt få igång smrbeten med blnd nnt bibliotekrier, förläggre, lärre, förskollärre och kulturpolitiker. Mn ordnr seminrier och utställningr och vi www.mcondo.nu kn mn få tips på böcker. Mn hr även gett ut två vckert illustrerde idéskrifter med blnd nnt boktips. En v de drivnde bkom nätverket är kulturjournlisten Britt Isksson som menr tt det är viktigt tt beskriv vd som inte översätts. De bäst brnböckern i världen finns inte överstt till svensk. Den svensk brnboksvärlden kn inte mål in sig i ett hörn och enbrt slå sig för brösten över det som görs inom lndets gränser. Då riskerr litterturen tt bli kolosslt likrtd. Men hr du inte någon förståelse för förläggrn och de kommersiell krftern som i dg styr utgivningen? Självklrt. Å ndr sidn måste förläggrn slut tt vr så rädd för det som är nnorlund och åtminstone titt på och läs fler brnböcker från olik delr v världen, nnrs går mn ju miste om en hel oläst värld som finns runt hörnet. Det vr på sjuttiotlet som de svensk förläggrn upptäckte littertur från de mer okänd hörnen v världen. En mängd fntsirik brnböcker från Ltinmerik gvs ut men även mer nyttig och knske mindre br böcker Visst kn sjuttiotlet ligg kvr och spök. Å ndr sidn vr förlgen mer modig på den tiden. Mn vågde h fler titlr och inte enbrt de storsäljnde. Britt Isksson menr tt förlgen idg tycks h en notorisk rädsl för det okänd. Det hämmr nyfikenheten och kretiviteten. Frmför llt är det bilderböcker som drbbs eftersom de upplevs som bisrr v förläggrn i Sverige. Till och med bilderböcker från Frnkrike hr svårt tt komm frm de nses för konsthistorisk det är lltså inte br det geogrfisk vståndet som är vgörnde. Britt Isksson beklgr tt policyn i dg tycks vr tt vrje bok sk bär sig själv. Inom vuxenlitterturen vågr mn sts mer, se br på ll indisk förfttre som är i ropet i dg. Men inom brnboksvärlden tycks mn fortfrnde vilj h gungor och kruseller som det dominernde inslget Mri Bergstrnd, bibliotekrie på Brnängens världsbibliotek i Stockholm, är också ktiv i nätverket. Hon menr tt Den hemlig trädgårdens rbete innebär tt mycket förrbete är gjort. Vi hr krttt gången så tt säg. Vi hr även medvind i mediern eftersom vi når ut vi er. Nu kn vi fokuser på kulturpolitiker och förläggre och uppvkt dem. Vd gör då de svensk biblioteken under Mångkulturåret? Biblioteken är ju öppn för ll under hel året så det borde vr en självklr plts för mångkulturell möten inte br under 2006 utn ll år. En del menr även tt den löpnde verksmheten visr tt det är så. Ändå kommer fler bibliotek runtom i lndet tt h särskild progrm med mångkulturell prägel seminrier, ut- 8 biblioteksbldet [1:2006]

ställningr, föreläsningr och förfttrbesök. Någr bibliotek ute i lndet, blnd nnt i Borlänge, rbetr med olik projekt som sk förbättr för invndrre. Tillsmmns med Verdndi sk mn t ex bedriv läsfrämjnde projekt i invndrrtät bostdsområden. Riksutställningrs Nttpäron sk viss i områden där fler språk tls. Utställningen vänder sig till brn i mellnstdieåldern och sk ge dem lust till det egn språket. Brnen sk våg tro på sin egen förmåg tt se, tänk och berätt genom tt locks med föremål, bilder och stämningr. Den mobil utställningen hr premiär i ugusti i Bergsjön i Göteborg och fortsätter sedn till blnd nnt biblioteken i Örebro och Södertälje. Utställningen vsluts i juni 2007. I Luleå stsr mn i år på tt främj utvecklingen v de ntionell minoritetsspråken meänkieli (tornedlsfinsk) och smisk. Norrbottens länsbibliotek presenterr i dg på sin hemsid nästn ll littertur som skrivs på meänkieli och sk under året producer tlböcker från ett ntl v dem. I Mlmö kommer mn tt fortsätt lån ut fördomr. Det uppskttde inslget introducerdes under Mlmöfestivlen (se bbl nr 7/2005). Låntgrn får möjlighet tt möt sin egn fördomr när de lånr levnde böcker t ex en muslim, en lesbisk, en rom och en djurättsktivist. I Sverige är det frmför llt det dnsk förlget Hjulet som ger ut böcker på svensk från olik delr v världen. Förlget hr riktt in sig på små upplgor, kulturstöd och distribution enbrt till biblioteken. Men nu blir det även konkurrens från det nystrtde svensk förlget Trsten. Å ndr sidn är det inget som oror förläggren Vgn Plenge på Hjulet. I en rtikel i DN 5.12.2005 välkomnr hn Trsten eftersom det behövs fler förläggre som vågr sts på den här typen v böcker. Men det finns de som gör det omvänd och stsr på tt översätt och introducer svensk littertur till mer vlägsn delr v världen. En v de svensk förläggre som gjort sig känd i den rbisktlnde delen v världen är Mon Henning och förlget Dr Al-mun. Hon hr stst på tt publicer Mon Henning blir belönd för sitt rbete med brnlittertur på rbisk. svensk brnböcker överstt till rbisk men även turkisk, persisk och somlisk. Hennes bkgrund som Jordniens honorärkonsul, hennes språkkunnighet och hennes kdemisk kunskp om brnlittertur fick henne tt våg. I tjugo år hr hon nu rbett med tt sprid littertur över gränsern, över 80 titlr hr getts ut. Mång brn i världen hr henne tt tck för tt de får läs modern svensk klssiker som Pettson, Cstor och Alfons i översättning. Nyss kom jg hem från Dubi där jg fick t emot en hedersutmärkelse v shejken. Fint men vr är den stor stsningen på brnböcker? Mon Henning konstterr tt det är ett väsentligt trögre klimt i dg jämfört med när förlget strtde för tjugo år sedn. I dg är det religionen som genomsyrr det mest i rbvärlden. Även litterturen drbbs v det. Det vr bristen på rolig brnböcker på rbisk som fick mig tt översätt svensk brnböcker. Då skndes det helt böcker för brn. De få som i dg finns är stel och väldigt fntsilös. Mång v böckern är oft på engelsk, frmför llt på de privt skolorn. Ett stort problem i spridningen v brnböcker är tt det i mång delr v den rbisk världen skns strk nätverk. Både privt och sttlig orgnistioner lyser med sin frånvro. Mon Henning hr försökt etbler kontkt med någr kvinnor inom bok- och biblioteksvärlden som är positiv och vill h en förändring. Tyvärr sknr de formell mkt eftersom det i slutändn är ders chefer som själv fttr ll beslut. Vi får inte glömm tt trditionen med böcker för brn är en västerländsk trdition. I rbvärlden hr den muntlig trditionen vrit strkre. Dessutom hr mn inte hft en tnke på brnen. Trots tt det i dg finns kommunl bibliotek i fler rbländer skns det br böcker för brn. Anlfbetismen är fortfrnde stor och det finns få bokhndlre i rbvärlden. En upplg på 2000 exemplr v en brnbok på rbisk är en bestseller. Men det finns ljuspunkter Plestin stsr helhjärtt på brnlittertur. Allt dett slit knske ändå slutligen betlr sig och belöns v fler än brnen. Mon Henning är en v de nominerde till 2006 års lm-pris för sitt läsfrämjnde rbete. Ås Ekström Foto GULF-press biblioteksbldet [1:2006] 9

Mångkulturåret 2006 Brnböcker som spränger gränser Indisk fntsy eller ltinmeriknsk science fiction eller vrför inte kinesisk kung fu-romner? Det är något som det nystrtde brnboksförlget Trsten hopps kunn erbjud läsrn. foto Ås Ekström Ann Gustfsson Chen vill tt fler svensk brn sk få läs br böcker från hel världen Ann gustfsson chen och Mtild Wllin är två bibliotekrier som tröttnt på tt ingenting händer beträffnde utgivningen v brnböcker från ndr delr v världen än den nglosxisk. Nästn hälften v ll brnböcker i Sverige är översättningr, 73 procent v dem är skrivn på engelsk. Därefter kommer jpnsk, de flest är så kllde mngserier som överstts. Efter tt h suttit på x ntl konferenser och seminrier där frågn om brnböcker från hel världen vhndlts hr de vlt tt t sken i egn händer. Det finns ett behov och en efterfrågn men för tt någonting överhuvudtget sk händ hr vi insett tt vi får gör det själv. Det är de större bokförlgens ovilj tt ge ut böcker från övrig delr v världen än den engelskspråkig som rett oss mest, säger Ann Gustfsson Chen som själv rbett som översättre (kinesisk och engelsk). Översättningr v brnböcker från den icke-engelskspråkig världen är ovnlig i Sverige. Bibliotekrier är oft medvetn om behovet v dem men sälln de stor bokförlgen. Som skäl tt inte ge ut böcker på främmnde språk nges oft tt de svensk brnböckern är så god tt överstt böcker inte behövs. Ett rgument som inte håller eftersom vi som vuxn ldrig skulle ccepter tt utestängs på det sättet från övrig delr v världen. Vi skulle inte vilj vr utn översättningr v förfttre som Fjodor Dostojevskij och Elfriede Jelinek. Den möjligheten borde även brnen få vd gäller brnböcker. Ann Gustfsson Chen och Mtild Wllin rbetr i vnlig fll på Interntionell biblioteket i Stockholm men hr nu tjänstledigt respektive friår för tt kunn rbet ideellt med uppbyggnden v Trsten. Även journlisten Anit Crlsson är involverd i rbetet med det nystrtde brnboksförlget. Trsten är en undervdelning till Trnn, förlget som specilisert sig på littertur från Afrik, Asien, Ltinmerik och delr v Europ. Trsten speciliserr sig på interntionell brnböcker överstt till svensk. Förlget kommer tt sök ekonomiskt stöd från orgnistioner och institutioner som rbetr för interntionlisering. Mn hopps på stöd från Kulturrådet och eu. Viss länder hr även ett eget stöd som möjliggör tt ders egn förfttres böcker sprids i världen. Vi vill understryk tt det inte är välgö- 10 biblioteksbldet [1:2006]

Mångkulturåret 2006 Brns väntn renhet som vi sysslr med. Det är v ren egoism som vi gör det. Vi vill också kunn t del v spännnde och br text- och bilderböcker för brn. Smtidigt vidgr vi vyern bortom Lönnebergs horisonter. Trsten räknr med tt ge ut sex böcker under 2006. Två v titlrn är redn klr, Den förälskde hästen v Vytuts Lndsbergis från Lituen och ungdomsboken En nnn värld v rgentinskn Grciel Montes som kommer ut till våren. Även en vietnmesisk bok, Syrsn, kommer tt ges ut smt en friknsk bok med serier. Böckern kommer inte enbrt från geogrfiskt vlägsn länder utn vi vill även sts på böcker från Europ t ex Greklnd och Polen. Det viktigste är tt de här brn- och ungdomsböckern inte br blir en form v nyttighetslittertur menr Ann Gustfsson Chen. När vi läser överstt romner från Englnd eller us gör vi det oftst inte i studiesyfte utn helt enkelt för tt vi vill läs br böcker. Den inställningen bör också gäll brn- och ungdomsböcker från övrig världen. Smtidigt medger hon tt vinstern är fler med tt sälj dess böcker. Vi kn inte vr så ntionell som vi är när det gäller brnböcker. Vi lever trots llt i en mångfldskultur. Världen måste få komm till oss. Den brsilinske förfttrinnn An Mri Mchdo instämmer säkert. I sitt tcktl som hon höll när hon fick H C Andersen-priset år 2000 underströk hon vikten v tt översätt littertur från olik delr v världen: Om brnen inte läser nnt än de vnligste böckern, v de vnligste förfttrn från de vnligste kulturern, och från de vnligste förlgen, kommer det tt ftts något i ders diet: de blir svgre och mer mottglig för intellektuell sjukdomr. Ås Ekström De är brn och de hr flytt till Sverige, ensmm utn vuxn. Här får de vänt länge på beslut om de sk få syl eller ej. Tre bibliotek i Västsverige stsr på tt lindr brnens väntn. på vilket sättkn biblioteket med sin resurser hjälp dess brn? Hur kn vi gör något vettigt för dem? Det vr ur dess frågor som projektet föddes, säger Len Petersson, bibliotekrie i Mölndl och projektledre för Brns väntn. Regionens kulturnämnd finnsierr hennes hlvtidstjänst. Även Kulturrådet hr stöttt projektet med 235 000 kronor som drivs i smverkn med blnd nnt Migrtionsverket, regionbiblioteket, skoln och olik studieförbund. De sylsöknde brnen som nländer till sydvästr Sverige hmnr först i Kållered i Mölndls kommun. Där bor de i en så klld flyktingsluss, sedn förs de yngre brnen till en förläggning i Orust medn de äldre hmnr i Lill Edet. Sedn tr väntn vid i vvktn på beslut om syl. Eftersom skoln tipsr brnen om bibliotekens verksmhet är det oft där brnen smls. Kommunbiblioteken vill genom olik kulturktiviteter ge de här brnen uppmärksmhet, glädje, kunskp, större trygghet och självkänsl. Biblioteket hr blnd nnt köpt in fem språkväskor som låns runt på förläggningrn. Väskorn innehåller lexikon, film, musik, språkkurser och fck- och skönlittertur på blnd nnt rbisk och persisk. Brnen blir stärkt v tt läs en tidning på sitt eget språk, se en ungdomsfilm från sitt hemlnd eller upplev en dnsföreställning utförd v någon som knske inte hr helsvensk bkgrund. Dessutom hr biblioteken hft ett kulturläger med dns, film och musik för brnen. Där hr de sylsöknde brnen fått chnsen tt även möt svensk ungdomr och test olik uttrycksmedel. Lägret hölls i somrs i smrbete med Musik i Väst, Svensk Kyrkn och Röd Korset. Målet hr vrit tt utveckl både bättre biblioteksservice och en kulturverksmhet för gruppen sylsöknde brn och ungdomr. Där känns det som vi hr lyckts och vi hr fått br respons från ll berörd, säger Len Petersson. Biblioteken hr under projektets tid förstärkt sitt mediebestånd och fått ny kunskp. Mn hr fått stor hjälp v World Music Osis i Göteborg som tipst om film och musik från olik delr v världen. Det här hr gett mersmk. Nu gäller tt utnyttj den här kunskpen och nvänd den efter projektets slut, säger Len Petersson. Ås Ekström Brnen blir stärkt v tt läs en tidning på sitt eget språk, se en ungdomsfilm från sitt hemlnd eller upplev en dnsföreställning utförd v någon som knske inte hr helsvensk bkgrund. Vill du nnonser i Biblioteksbldet? Digitl BiblioteksGUIDE Ring eller mejl Bo Eriksson! 08-717 43 57 070-714 90 55 bo.erikssonmedi@teli.com www.wgnerform.se biblioteksbldet [1:2006] 11

Lån tv-spel på biblioteket! Knske locks fler ung till biblioteken när stdsbiblioteket i Mlmö blir först i lndet med tt lån ut tv-spel. Det finns ett kulturellt behov som vi på biblioteken måste möt, menr Mts Nordström som är en v projektledrn. foto Ås Ekström På fler bibliotek i lndet kn brnen redn i dg lån pedgogiskt inriktde dtspel, som Alfons och Pettson. I Mlmö går mn längre än så i ett pilotprojekt. Sedn slutet v jnuri kn mn lån tv-spel för spelkonsolern Xbox och Plysttion2. Ett hundrtl titlr finns för utlåning, blnd nnt Sims och Need for speed. Enligt Mts Nordström hr bibliotekspersonlen mestdels vrit positiv till tv-spelen. Visst är det så tt det är en genertionsfråg eftersom mång äldre inte kommit i kontkt med spelen. Den mer spelkunnig personlen hr hft viss utbildningspss med de mer spelovn. Mång v spelen som finns tt lån på biblioteket är våldsmm men de värst hr sållts bort. Bibliotekets policy är tt inte h spel med överdrivet våld eller sexism. Å ndr sidn kommer vi tt köp in ren skjutspel. Mn får försök komm frm till när våldet känns motivert. Det går till exempel inte tt gör spel om ndr världskriget utn tt h med våld. Fktum är tt spelen är populär smtidigt som de blir llt mer ccepterde i kultursmmnhng. I dg kn mn både läs, hör och se spelrecensioner i fler seriös medier. Biblioteken kn inte blund för dett fktum. Nu kn vi br hopps tt llt fler yngre besökre upptäcker biblioteket genom spelen eller åtminstone locks tt stnn här. Finns det inte en risk tt det här blir en stsning enbrt på pojkr? Det är ju ändå de som oftst spelr dt- och tv-spel Nej, dels kommer vi tt köp spel som pssr och så sk vi h utställningr och föredrg som förhoppningsvis även sk lock flickorn. I frmtiden hopps mn tt låntgrn även sk kunn lån spelboxrn och erbjuds plts tt spel tv-spel inne på biblioteket, som på Dieselverkstden i Nck. I november besökte och förkovrde sig bibliotekspersonlen på mässn Nordic Gmes i Mlmö, där brnschfolk och ndr intressenter inom dt- och tv-spelvärlden möts. Mässn nordndes i år v blnd nnt Nordisk ministerrådet. 12 biblioteksbldet [1:2006]

Boktipsdtbsen boktips.net Mrkndsför bibliotekens skönlittertur Projektet i Mlmö finnsiers i dg inom rmen för bibliotekets egn medienslg men på sikt hopps mn på stöd utifrån. Den förhoppningen kn besnns. Sverige och de övrig nordisk ländern hr ents i Nordisk minsterrådet om tt sts 45 miljoner kronor på tt utveckl dt- och tv-spelen för brn och ung. Frågn är väl br hur långt pengrn räcker ett nytt modernt dttspel kostr bortåt 100 miljoner kronor tt utveckl. Smtidigt är spelbrnschen tcksm över stödet och uppmärksmheten. Det blåser medvind för spelen när till och med kulturministern medger tt dtspel är kultur och tt mn bör utveckl spel med nordisk värderingr och på det egn språket. Det är FörlgEtt i Stockholm som levererr tv-spelen till biblioteket i Mlmö. FörlgEtt är ett mediehus som erbjuder ny filmer, böcker och både pc- och tv-spel v god kvlitet till lndets bibliotek. Jg vågr påstå tt btj är mer trditionell medn vi fokuserr på det ny, säger förlgschefen Christer Andersson. Det är tre stor bolg mn tecknt vtl med, blnd nnt Pnvision, men inom dess finns även ett tiotl småbolg. Hn understryker tt det tgit lång tid tt få till vtl med spelbolgen. Frmför llt hr det tgit tid tt övertyg de tre stor bolgen om tt, liksom filmbrnschen gjort, släpp loss spelen. Det hr väl funnits en rädsl för tt utlåningen sk påverk försäljningen negtivt. Dessutom hr bolgen fruktt tt pirtkopieringen v spelen sk ök. Stdsbiblioteket i Mlmö hr inte något extr kopieringsskydd utöver det som spelen redn är utrustde med. Spelbolgen tycks dock h cceptert en viss kopiering. Biblioteken betlr ändå för sig vilket de mer llmänn fildelningsprogrmmen på nätet inte gör. Vd tjänr då FörlgEtt på vtlet med de penningstinn spelbolgen? Christer Andersson vill inte nämn någr summor. Den störst vinsten för oss som företg är tt ett nytt rbetsområde öppnts. Fler hr redn vist intresse. Dessutom gör vi en god gärning när vi får de yngre tt sök sig till biblioteken. Ås Ekström Ibörjn v året lnserdes boktipsdtbsen boktips.net ett smrbete melln folkbiblioteken i Västr Götlnd under ledning och smordning v Regionbibliotek Västr Götlnd. Ambitionen är tt dtbsen på sikt sk bli ntionell och tt ll bibliotek som vill kn medverk genom tt skriv, publicer och hämt tips. Syftet hr vrit tt bygg upp en dtbs där tipsen dels publicers på en gemensm webbplts, dels kn hämts hem och publicers på de enskild bibliotekens hemsidor. Kärnn i projektet är tt boktipsdtbsen sk vr ett produktionsverktyg för det egn biblioteket kopplt till det egn lokl beståndet, säger Örjn Hellström i projektledningen. Det lokl biblioteket gör ett urvl v boktipsen och publicerr dem på den egn hemsidn. Boktipsen länkr till poster i den egn ktlogen. Med hjälp v boktipsen skpr mn sig ett loklt skyltfönster och möjliggör mrkndsföring v böcker ur det egn beståndet. Vid vrje boktips finns också möjlighet tt direkt se om boken finns inne på ett loklt bibliotek. Genom tt biblioteken smverkr och delr med sig v sin boktips kn ll bibliotek erbjud sin låntgre ktuell boktipslistor. Arbetet med boktips.net drog i gång i börjn v året med hjälp v ett stöd från Kulturrådet på 74 000 kronor. Bkgrunden vr tt biblioteken i Lerum och Mölndl vrt och ett för sig plnerde dtbslösningr för tt på ett bättre sätt hnter boktips. Frågn uppstod om mn inte istället kunde gör något gemensmt och dett diskuterdes i ett nätverk för it-bibliotekrier inom Västr Götlnd. Utöver Kulturrådets pengr för tt bygg upp dtbsen sker rbetet ideellt. Motpresttionen från de bibliotek som vill dr nytt v boktipsdtbsen är tt själv bidr med boktips, säger Örjn Hellström. Mängden boktips på den gemensmm webbpltsen är ännu så länge inte överväldignde men Örjn Hellström tror inte tt det sk vr någr problem tt få bibliotekriern tt skriv. Men tt vr vn vid tt prt om böcker är en sk, skriv om dem en nnn. Det återstår tt se. Tnken är tt vi sk ordn seminrier kring skrivnde och på olik sätt skp stimulns kring tt skriv om böcker. I projektbeskrivningen är det mer eller mindre underförstått tt det är den kvlittiv, sml litterturen som mn i först hnd sk tips om. Det står tt i jämförelse med ndr lterntiv för den läsintresserde llmänheten utmärker sig bibliotekrierns boknmälningr på fler sätt: de bygger på ett kvlitetsurvl och kn utn kommersiell hänsyn lyft frm den sml litterturen, och de behöver inte begränss till lgerförd böcker, utn lyft frm och rekommender ll intressnt littertur ur de egn smlingrn. Vem bestämmer kvliteten och kriteriern för vd det sk tipss om? Enligt Örjn Hellström är tnken tt biblioteken sk kunn lock med och lyft frm böcker som inte finns och syns överllt också sådnt som är unikt i de egn lokl smlingrn. Vi hr i uppbyggndsskedet inte fokusert så mycket på innehållet som på själv möjligheten: dtbsen som ett produktionsverktyg. Det här är än så länge en testbllong och så här i börjn hr vi inte velt belst projektet med en mss regler. Om det nu sk klls tips, kortrecensioner eller nmälningr eller om det sk tipss om Stolpes Plton snrre än Mnkells Wllnder det lär väl så småningom vis sig. boktips.net är i ll fll en insts (än så länge regionl) i rbetet för tt lyft frm skönlittertur för brn och vuxn på biblioteket. Henriette Zorn biblioteksbldet [1:2006] 13

Biblioteksplner Ingen prioriterd fråg i kommunern Det hr nu gått drygt ett år sedn bibliotekslgen ändrdes. I jnuri 2005 gjordes ett tillägg som innebär tt ll kommuner skll nt plner för sin biblioteksverksmhet. Men de llr flest kommuner tr det hel med ro. Att mn bryter mot lgen verkr inte vskräck särskilt mång. En krtläggning som bbl gjort med hjälp v länsbiblioteken visr tt endst vr tionde svensk kommun hr en bibliotekspln i lgens mening. I viss län hr mn kommit längre än ndr. I Klmr län är exempelvis smtlig tolv kommuner igång med rbetet, och tre v dess (Nybro, Emmbod och Mönsterås) beräkns gå i mål inom kort. I ett ntl län hr däremot ingen, eller endst någon enstk, kommun slutfört rbetet än. Mång kommuner runt om i lndet rbetr visserligen med biblioteksplner just nu och en försiktig prognos visr tt i slutet v 2006 kommer c en tredjedel v kommunern tt h ntgit en pln. Ändå väljer de llr flest kommuner tt se dett som en ickeprioriterd fråg. De flest kommunlråd vet inte ens om vd lgen kräver. En temoundersökning som utfördes på uppdrg v Svensk Biblioteksförening under hösten 2005 visde tt endst 5 % v de tillfrågde kände till ändringen i lgen. Nyligen publicerde Svensk Biblioteksförening skriften Biblioteksplner från bibliotekslg till bibliotekspln, skriven v Peter Almerud. Där görs ett försök tt uttolk vd en bibliotekspln är, och vd den kn vr. Förfttren betonr tt en bibliotekspln är ett politiskt dokument: Den är ingen verksmhetspln, men den är en förutsättning för en verksmhetspln. Med utgångspunkt i bibliotekslgens tio prgrfer görs en hndfst genomgång över vilk konsekvenser lgen hr, eller skulle kunn få, inom olik områden. I två v lndets tre störst kommuner, Stockholm och Mlmö, hr mn nyligen ntgit biblioteksplner. I Göteborg däremot hr mn ännu inte påbörjt rbetet. Frågn ligger på kommunlfullmäktiges bord, men något beslut hr inte fttts, säger Christin Persson, bibliotekschef i Göteborg. Det positiv är ändå tt mn ser dett som en politisk fråg. Det negtiv är förstås tt vi ännu inte hr kommit i gång. Frågn är inte helt enkel, säger Ewelin Tokrczyk (s), kulturkommunlråd i Göteborg. På mång områden finns plner och policydokument och för tt en bibliotekspln sk tillför något måste mn funder lite extr hur kn mn gör något nytt? En trditionell pln gör vrken till eller från. Att Göteborg, till skillnd från Stockholm och Mlmö, ännu inte kommit igång med sin bibliotekspln sk inte ses som tt frågn är oviktig, menr Ewelin Tokrczyk: Biblioteken är nvet i kulturpolitiken, och det här är en prioriterd fråg. Men vi måste funder igenom hur vi kn åstdkomm smverkn med de olik ktörer som finns, inte minst inom skoln, men knske också med universitetsbibliotek och sjukhusbibliotek. Min bedömning är tt rbetet kommer tt komm igång under det här året. Men i både Stockholm och Mlmö hr mn lltså sin biblioteksplner färdig: För SSB:s del så är det vår ndr bibliotekspln, berättr Ing Lundén, chef för Stockholms stdsbibliotek. Nu går vi vidre och jg vill påstå tt den här plnen är lite vssre. Det finns ett stort Länkr till Mlmö, Stockholm och Uppvidinges biblioteksplner Mlmö: http://www.mlmo.se /downlod/18.d2883b1066e2ee8 80005612/bibliotekspln.pdf Sthlm: http://teknikliteter.blogs. com/ssb_bibliotekspln/files/ bibliotek_i_rrelse_6dec05.pdf intresse för biblioteksfrågor på politisk nivå. Vi hr vlt tt gör en utpräglt strtegisk pln som visr vilken riktning vi sk gå snrre än exkt hur och vd vi skll gör. Detljern formulerr vi i de årlig verksmhetsplnern som utgår från biblioteksplnen. Vi hr lämnt målgruppstänkndet och tittr istället på hur vi möter individens behov v tt lär och upplev, kommunicer och påverk, fortsätter Ing Lundén. Gunill Konrdsson Mortin, bibliotekschef i Mlmö, är för sin del övertygd om tt biblioteksplnen kommer tt led frm till en förbättrd biblioteksverksmhet i Mlmö. För först gången på mång år kommer vi nu få en överblick över ll bibliotek: stdsbiblioteket, stdsdelsbiblioteken, skolbiblioteken, högskolebiblioteket. Finnsieringsmässigt lyder de under olik nämnder och huvudmän, vilket hr inneburit tt ingen hr nsvrt för helheten. Men nu hr vi en styrgrupp bestående v kulturdirektören, utbildningsdirektören och tre stdsdelschefer och där jg som stdsbibliotekrie ingår som sekreterre. Det viktigste vi lärt oss under rbetet med vår bibliotekspln är den politisk för- Uppvidinge: http://212.247.110.141/ lnsbibl/z-ny/uppvbiblpln.pdf 14 biblioteksbldet [1:2006]

nkringen. säger Gunill Konrdsson Mortin vidre. Processen är fktiskt viktigre än det slutlig dokumentet. Hur ser det då ut i en mindre kommun? I Söderköping är biblioteksplnen just nu ute på remiss, och förvänts ts i kommunfullmäktige i mrs. Smverkn hr vrit ett nyckelord för oss, berättr Annik Holmén, bibliotekschef i Söderköping. Det hr blivit tydligre tt vi hr ett gemensmt nsvr, exempelvis för brns läsning. Vi hr förhoppningr om tt kunn förbättr biblioteksservicen särskilt för elevern i grundskoln. För tt förnkr rbetet intervjude elever på gymnsiets projektledrprogrm kommunpolitikern om ders syn på biblioteket. Det visde sig tt mång hde en väldigt trditionell syn på biblioteket, fortsätter Annik Holmén. Smtidigt är en bibliotekspln ingen grnti för tt verksmheten kn få de resurser som krävs för tt kunn utveckls. Ett ktuellt exempel är Uppvidinge kommun, där mn som först kommun i Kronobergs län ntog en bibliotekspln under 2005. Men inför 2006 års budgetförhndlingr skedde en kohndel melln (kd) och (s) i kommunfullmäktige som innebr tt mn för tt rädd Kulturskoln i kommunen beslutde tt skär ned biblioteksbudgeten med 25 % (en miljon kronor). Konkret innebär dett tt Uppvidinges hel medienslg drs in för 2006 smt tt mn tvings stäng biblioteket i Älghult. Bibliotekschefen Annik Persson stt mktlös på åhörrplts när beslutet klubbdes i fullmäktige. Det är en huvudlös bespring, som får helt orimlig konsekvenser för medborgrn, säger Annik Persson. Vår bibliotekspln vr tydligen inte värd någonting. Vi ligger redn under genomsnittskostnden för länets bibliotek och då hr vi även huvudnsvret för skolbiblioteksverksmheten i vår kostnder. Jodå, den är visst värd något. säger Per Elgestm (s), som är kommunstyrelsens ordförnde i Uppvidinge. Men så här ser fullmäktigebeslutet ut, tck vre tt kristdemokrtern gick ihop med viss socildemokrter. Uppfyller ni fortfrnde bibliotekslgen i Uppvidinge kommun, trots tt inte en end bok kommer tt köps in under året? Jdå, det gör vi, fortsätter Per Elgestm. Vi stänger biblioteket i Älghult, men det är vårt minst bibliotek, och de som bor där hr br sju kilometer till närmst bibliotek. Jkob Hrnesk Bibliotekskonsult och skribent i bbl Uppvidinge Ännu ett exempel på lgens brister Den plötslig biblioteksrockden i Uppvidinge hr väckt strk rektioner på mång håll. Den hr uppmärksmmts i medi och Förfttrförbundet hr också lgt in en protest. Länsbibliotekrien i Kronobergs Län, Solveig Einrsdottir, säger tt hon ldrig vrit med om tt en sådn stor bespring röstts igenom utn beslutsunderlg. Det skedde i sittnde fullmäktige och det omfttr en fjärdedel v bibliotekets budget. Det är inte rimligt tt en kommun inte köper böcker på ett år. Låntgrn kommer tt slut komm, säger hon. Hon betonr också tt fjärrlån inte kommer tt gå tt nvänd som ersättning för uteblivn medieinköp. Inte heller kn mn räkn med tt de övrig kommunern i Kronobergs län sk kunn stå för hel försörjningen v Uppvidinge invånres behov v littertur. Vi vr med och tog frm en bibliotekspln, men sedn följer mn den inte. Det som står i bibliotekslgen går inte tt lit på. Det skulle behöv stå mer där än tt det br skll finns ett bibliotek till exempel tt biblioteket måste h ett ktuellt utbud, säger Solveig Einrsdottir. Och den här kommunen gränsr till Det är klrt tt det kommer märks men mn får väl t och läs om sin fvoritböcker det här året Christin Lindqvist (kd), loklpolitikern som kom med bespringsförslget i Uppvidinge till SVT:s Smålndsnytt. En nmäln v Svensk Biblioteksförenings skrift Biblioteksplner från bibliotekslg till biblioteksplner återfinns under vdelningen Recensioner på sid 31 (reds nm). Högsby, som vrit så omdiskutert den senste tiden. Det är tydligen i inre Smålnd den verklig krisen är. Närheten till Högsby är minst sgt symbolisk eftersom Uppvidinge ännu en gång på kort tid visr tt bibliotekslgen inte håller måttet. Och det här med biblioteksplner är det br ännu mer v ll de vckr ord som biblioteksvärlden är så full v? Nicls Lindberg, Svensk Biblioteksföreningens generlsekreterre, säger tt en stor del v problemet är tt det inte finns någon myndighet som hr tillsyn över bibliotekslgen. Skulle det finns en sådn myndighet, v typen Skolverket, så skulle den kunn gå in och titt på hur t ex Uppvidinge kommun sköter sig. Exemplet Uppvidinge skll dock inte vskräck någon från tt skp en bibliotekspln, tycker hn. Men mn måste vr relistisk och utgå från verkligheten snrre än från utopier. Tydlighet är och o. Det är viktigt tt biblioteksplnen är ett både strtegiskt och verklighetsförnkrt dokument och inte en ppperstiger som blir ll god gåvors givre. Mn får inte bygg biblioteksluftslott, och mn måste våg vr tydlig. Annin Rbe biblioteksbldet [1:2006] 15

Biblioteksplnen betonr betydelsen v bibliotek En höstregnig dg i slutet v oktober träffde Helle Brrett,1:e skolbibliotekrie i Mlmö, Mtz Nilsson, utbildningsdirektör i Mlmö. Det är drygt fyr år sedn hn tillträdde tjänsten och hn hr vid fler tillfällen vist både intresse för och enggemng i biblioteksfrågor. Det långsiktig rbetet med tt lyft frm skolbiblioteket som en viktig frmgångsfktor för skolns måluppfyllelse, börjr nu ge resultt. Skolminister Ibrhim Byln hr tydligt vist tt regeringen nser tt skolbiblioteken hr en viktig roll i skolns uppdrg. I Mlmö hr kommunstyrelsen ntgit en bibliotekspln som omfttr både skol- och folkbibliotek. Plnen bygger på tillgänglighet, kvlitet och smverkn. I rbetsgruppen hr vi vrit representnter för skol och bibliotek: rektor, lärre, skol- och folkbibliotekrier och politiker hr under fler år rbett med plnen. Vd tycker Mlmös utbildningsdirektör om det här? Hr hn förslg på hur vi kn mrkndsför skolbiblioteket som verktyg, och xl uppdrget tt rbet med läsning och språkutveckling? Vrför är det viktigt med skolbibliotek? Det är viktigt v fler orsker. Tittr mn på verktyg för lärnde i gymnsieskoln och vuxenutbildningen är biblioteken värdefull för tt stimuler och utveckl språkinlärningen, något som ligger mig vrmt om hjärtt. Den ndr frågn som jg tycker verkr oerhört viktig idg på gymnsienivå men frmför llt på vuxenutbildningrn, är den som hndlr om informtionssökningen. Vi hr ju projektrbetet i gymnsieskoln idg och här är informtionssökning och källkritik två viktig verktyg, säger Mtz Nilsson. En tredje spekt som hn lyfter frm är det demokrtisk perspektivet, tt förstärk möjlighetern för åsiktsfrihet, yttrndefrihet och även tt utveckl sitt lärnde inom fler områden. Ett br språk innebär tt mn hr identitet och möjlighet tt utveckl sitt eget lärnde, det livslång. Du fostrs i tt kunn lär själv. Demokrtifrågn ligger i hel fundmentet. Det finns helt klrt en socioekonomisk dimension. Därför måste mn fostr i nvändningen v bibliotek. Det är där jg tycker biblioteksplnen är br. Just därför tt den slår n betydelsen v biblioteken i Mlmö std. Vi stsr offensivt på och lyfter frm betydelsen v bibliotek: Mlmö std stsr på en bibliotekspln, Mlmö högskol hr Sveriges finste bibliotek. Mlmö lyfter frm betydelsen v bibliotek. Här finns mång god exempel, menr Mtz Nilsson. På grundskolenivå är stndrden vd gäller biblioteken ojämn. Det finns llt från enkl bokrum till mycket välutrustde och genomtänkt bibliotek. Hur gör vi för tt ll skolbibliotek sk få smm hög stndrd som Möllevångskolns bibliotek som oft frmhålls som ett positivt exempel? Jg skulle börj redn i förskoln. Alltså läsinlärningen, intresset tt sök efter böcker och informtion måste mn stimuler redn i förskoln. Och tittr mn på förskoln idg så finns det ju v trdition mång inslg v sgostunder och högläsning hur utveckl dett mot biblioteken? Där kommer biblioteksplnen in. Den måste koppls inte br till skol och förskol utn också med hänsyn till brns utveckling och miljö, till stdsdelrn. De olik stdsdelsbiblioteken måste Forskning visr tt skolbiblioteket som pedgogisk funktion och dess roll som kretiv språk- och lärmiljö kommer bäst till sin rätt om skolbibliotekrier och lärre smrbetr och om skolbiblioteket nvänds som ett redskp i undervisningen. Ibrhim Byln i ett tl på Kommunförbundet den 18 oktober 2005 Mtz Nilsson, utbildningsdirektör i Mlmö. också t ett nsvr för tt integrer skolverksmheten. Fililbiblioteken spelr en viktig roll därför tt de måste jobb mot skolorn, tillsmmns med skolorn och förskolorn. Går det tt knyt ihop uppdrgen för skolor och folkbibliotek? Hur ser helhetsbilden ut? Vi behöver hitt mötespltser. Skolbiblioteket är en mötesplts, klssrummet en nnn. Och det är viktigt tt de blir tydliggjord. Lärrn bör se biblioteksfunktionen som en del i sitt rbete så som det står i läroplnen. I gymnsieskoln behöver vi ett helt nnt fokus på läsinlärning och språkutveckling. Smtl, möten och reflektion är mycket viktigt och kn h en livslång betydelse. Det är viktigt tt t tillvr ll resurser inte minst skol- och folkbiblioteken. Nu bygger vi ny skolor och vd är den centrl mötespltsen jo det är biblioteket. Från och med läsåret 05/06 så hr ll vår gymnsieelever på ntionellt progrm tillgång till skolbibliotek. Det är en medveten stsning vi gör och det rolig är: ingen inom förvltningen ifrågsätter det. På vilket sätt kn mn förny eller lyft frm biblioteksfunktionen? Genom tt lyft frm utvecklingsinriktde bibliotek kn mn inspirer och stimuler. T t ex Möllevångsskoln som fått mycket fin och positiv kritik utifrån. Jobb vidre med det, utveckl det, h det som inspirtion för ndr skolor tt följ efter. Det behövs sådn här skolor som går före, som visr vägen och inspirerr. Vd är det som krävs? Det hndlr om ett enggemng från skolledre, personl och elever. Helle Brrett,1:e skolbibliotekrie i Mlmö 16 biblioteksbldet [1:2006]

Bibliotekrie inte längre ett frmtidsyrke? Br för ett år sedn kunde mn i Sco:s Välj Yrke-skrift läs tt bibliotekrie det är ett frmtidsyrke (bbl nr 10/2004). De skäl som ngvs vr dels den ny rbetsmrknd som nu öppnr sig, också i ett europeiskt perspektiv, för utbildde specilister i informtionssökning och förmedling. Dels tt brnschen står inför en msspensionering: före år 2020 kommer två tredjedelr v den nuvrnde yrkesverksmm bibliotekriekåren tt h gått i pension. Dystrre besked när det gäller frmtiden för blivnde bibliotekrier ger en ny rpport från Sttistisk centrlbyrån (scb). På uppdrg v utbildningsdeprtementet gör scb vrt tredje år en prognos över utsiktern på rbetsmrknden frmöver. Syftet är tt ge sttsmktern en fingervisning om hur olik utbildningr bör dimensioners men också tt funger som en studie- och yrkesvägledning för llmänheten. Trender och prognoser beskriver den senste utvecklingen inom områden befolkning, utbildning och rbetsmrknd smt utsiktern frm till 2020. Frmför llt presenterr mn beräkningr över tillgång och efterfrågn. Beträffnde bibliotekrier konstterr mn i Trender och prognoser tt det de senste åren hr det vrit ett överskott på utbildde bibliotekrier. Från rbetsgivrhåll hr mn rpportert god tillgång på söknde till ledig tjänster, med ndr ord: mn hr kunnt välj och vrk. Och det kommer tt vr fllet även under de närmste 15 åren om får tro scb:s beräkningr. Trots stor pensionsvgångr (drygt hälften v de nu yrkesverksmm är 50 år eller äldre) vänts tillgången på utbildde bibliotekrier ök mrknt. Trender och prognoser beräknr tt ökningen blir så pss stor som 2000 personer eller 40 procent medn efterfrågn förvänts vis endst en svg ökning. Med ndr ord är ett växnde överskott på bibliotekrier tt vänt under prognosperioden. Överhuvudtget tycks det som om humnister går en kärv frmtid till mötes, vilket i och för sig inte är Nu sk mn ändå håll i minnet tt dett är en prognos, inte en snning. något nytt. När såg rbetsmrknden ljus ut för litterturvetre, historiker, konstvetre, konstnärer etc? De humnistiskt högskoleutbildde beräkns ök med närmre 30 procent under de närmste 15 åren, efterfrågn vänts inte lls ök i den tkten. Även här kommer lltså gpet melln tillgång och efterfråg tt väx. Nu sk mn ändå håll i minnet tt dett är en prognos, inte en snning. En stor del v beräkningrn bygger på ntgnden vrs utfll är osäkert i en ständigt föränderlig verklighet. En nyp slt nbeflles och knske särskilt för dem som vill dr någr slutstser i studie- och yrkesväglednde syfte. Det är br någr år sedn som en frmtid lärrbrist vr på lls läppr. I scb:s rpport kn mn nu läs beräkningr som visr tt det utbilds för mång grundskole- och gymnsielärre. Däremot är det nog uppenbrt tt prognosen kn få rätt när det gäller en frmtid brist på rbetskrft inom vård och omsorg. Under de kommnde 15 åren kommer befolkningen i åldern 65 år och däröver tt ök med när en hlv miljon. År 2040 är ökningen räknt från idg en knpp miljon. Antlet personer i yrkesktiv ålder ökr inte lls i smm tkt och även om den skulle ök så kommer försörjningsbördn tt stig först måttligt men från 2020 llt strkre. Med lltfler äldre kommer efterfrågn på rbetskrft utbildd inom hälso- och sjukvård och socil omsorg tt ök. Eftersom tillgången inte ökr lik mycket som efterfrågn är risken stor tt det kommer tt råd brist på rbetskrft med sådn utbildning och då, enligt scb, främst rbetskrft med gymnsil utbildning på området. Vård, skol, omsorg hr vrit det politisk mntrt de senste tio åren och vlrörelserns slogn frmför ndr. Sts är nog br men tänk om ingen vill jobb där frmtidens jobb finns? Antlet studernde på gymnsiets omvårdndsprogrm hr sjunkit mrknt under det senste decenniet. Henriette Zorn Förfttrförbundets ktionspln i börjn v december förr året överlämnde biblioteksrådet i Sveriges förfttrförbund en politisk hndlingspln till riksdgens kulturutskott. Hndlingsplnen rymmer ett ntl förslg som syftr till tt förbättr situtionen på folkbiblioteken, rbetspltsbiblioteken och skolbiblioteken. Blnd nnt föreslår mn tt en utredning tillsätts med uppgift tt utvärder och stärk bibliotekslgen. Mn vill också h en utredning som får i uppdrg tt formuler krv på en ntionell bibliotekspolitik. När det gäller skolbiblioteken vill mn tt dess roll förtydligs. Bibliotekslgens bestämmelser om skolbibliotek bör gäll som styrdokument likvärdigt med skollgen för vrje kommun. Kommunern bör också få öronmärkt pengr för tt nställ utbildde skolbibliotekrier och bibliotekspedgoger i ll skolor. I ktionsplnen från Förfttrförbundets biblioteksråd finns vidre ett förslg om riktde och långsiktig sttlig instser till rbetspltsbiblioteken smt förslg om tt littertur- och distributionsstödet bör utvärders och stärks (se också intervjun med den ny ordförnden i sff:s biblioteksråd på sid 32). HZ Mustf Cn ny i Kulturrådets styrelse regeringen hr utsett fem ny ledmöter till Kulturrådets styrelse. Från 1 jnuri till den 31 december 2008 hr följnde personer förordnts: Mustf Cn (journlist och skribent), Kristin Berg (f d chef för Historisk museet), Krin Helnder (professor i tetervetenskp, Stockholms universitet), Cles Rydberg (kulturchef i Jönköpings kommun) smt Leif Stinnerborn (regissör). Sedn tidigre är Ann Hedborg ordförnde i styrelsen. Generldirektören Kristin Rennerstedt är självskriven ledmot i styrelsen. Kvr som ledmöter sedn tidigre är också Sture Crlsson, Mrinne Lindberg De Geer, Ljiljn Dufgrn, Lrs Hjertén smt Thoms Millroth. HZ biblioteksbldet [1:2006] 17

Utlåning i mp3-formt en succé med förhinder Utlåningen v böcker i mp3-formt på Skövde stdsbibliotek hr gått över förväntn. Tekniken är enkel och tilltlr både ung och gml. Men nu är det osäkert om försöksverksmheten kn permnents. Skövde stdsbibliotek börjde på prov med utlåning v böcker och språkkurser i mp3-formt i juni i år (se även bbl nr 6/2005). Projektet blev vid omtlt och togs upp både i lokl och rikstäcknde medier. Det blev en fntstisk respons, säger Ann Gullstrnd, projektledre. Vi hr vrit och prtt på konferenser och utbildningr. Och sedn vi börjde hr vi fått hundrtls mejl från låntgre lndet över som undrr hur de kn få tillgång till dett. Ann Gullstrnd demonstrerr hur mp3- sttionen fungerr. Den pltt skärmen sitter fäst i ett stålsttiv, nertill ligger en fyrkntig box som innehåller hårddisken. Här finns 16 skönlitterär böcker och 14 språkkurser redo tt ldds ner till låntgrns egn mp3-spelre. Det är br tt koppl in spelren i usbporten och pek sig frm på skärmen. Själv nedlddningen tr någr minuter. Jg tycker tt den här tekniken är jättebr. Det blir ju ldrig någon kö på böckern, ll som vill kn få lån. Till exempel hr Tjuvrns mrknd v Jn Guillou lånts ut 419 gånger under de först sex måndern. Om det skulle vr en vnlig bok skulle den br h kunnt låns ut sex gånger under smm tid Idén till mp3-utlåning föddes hösten 2004, berättr Ann Gullstrnd. Vi såg tt mång ungdomr nvänder mp3-spelre på ett väldigt självklrt sätt. Så jg gick ut på nätet för tt se om det fnns någr svensk böcker tt få tg på i det formtet. Det fnns det, vi SweMD.com i Hlmstd. Företget börjde med försäljning v mp3- böcker för 1,5 år sedn och hr nu ett 60-tl titlr. Efter förhndlingr med Pirtförlget och Univerb, två v de förlg som levererr mp3-böcker till SweMD, kunde smrbetet sätt igång. Förutom ungdomr hr mång äldre lockts v den ny tekniken, enligt Ann Gullstrnd. Mn skulle kunn tro tt det känns för nytt och okänt för äldre, men mång hr till och med gått och köpt en mp3-spelre enbrt för det här syftet. Dessutom hr det vrit ett populärt lterntiv för läshndikppde. Jg hr fått fler gripnde berättelser från till exempel dyslektiker som kunnt tilllägn sig littertur på det här sättet grupper som tidigre mest förknippt biblioteket med skol och misslycknde. Skövde bibliotek hr beslutt tt inte kräv något lånekort vid utlåningen v mp3- böcker. Eftersom de inte behöver lämns tillbk finns inget behov v tt kunn spår låntgrn. Under sommren lockde dett mång semesterfirre tt komm in och prov tekniken, och under vinterhlvåret hr Foto: Ftim Grönbld Mlin Toresson från Tibro är i Skövde över dgen och slnk in på biblioteket för tt ldd ner en språkkurs i engelsk. Det är först gången jg lånr en ljudbok, jg läste om det här i tidningen och blev nyfiken. Jg brukr vr ute och promener gnsk mycket, då pssr det br tt lyssn på böcker. 18 biblioteksbldet [1:2006]

Foto: Ftim Grönbld Utlåningen i mp3-formt förstör möjligheten till försäljning? Pirtförlget, huvudleverntör till stsningen i Skövde, hr beslutt dr sig ur. Istället vill de prov en nnn vrint, med utlåning v förinspelde mp3-spelre. Jg hr fått fler gripnde berättelser från till exempel dyslektiker som kunnt tillägn sig littertur på det här sättet grupper som tidigre mest förknippt biblioteket med skol och misslycknde, berättr Ann Gullstrnd, Skövde bibliotek. mång pendlre psst på tt ljudsätt sin resor till och från jobbet. En oväntd svårighet med tekniken hr vrit tt mp3-sttionen inte fungerr ihop med ll mp3-spelre. Ny spelre utveckls hel tiden i mängder v fbrikt, och de med stor hårddisk hr iblnd fungert dåligt. Det hr lett till en del extrrbete för personlen som när det krånglr, måste sköt nedlddningen vi en dtor i informtionsdisken. Hos SweMD finns nu en förbättrd sttion som skll klr ll typer v spelre. Viss v låntgrn på Skövde stdsbibliotek hr redn lyssnt igenom hel utbudet v skönlittertur och efterfrågr fler titlr. Hittills hr förlgen vrit tveksmm till tt smrbet. Men Ann Gullstrnd hopps tt det lossnr frmöver. Jg känner mig övertygd om tt dett är en teknik som biblioteket måste tillhndhåll. För mig är det självklrt tt vi sk nvänd den teknik som folk nvänder finns det på mrknden sk det finns här på biblioteket. Ftim Grönbld, Metr reportge Fkt: Skövde bibliotek hr 16 skönlitterär ljudböcker och 14 språkkurser i mp3-formt till utlåning. Från 22 juni till 9 december 2005 lddde låntgrn ner 4164 böcker. Språkkursen i spnsk och Tjuvrns mrknd v Jn Guillou vr populärst. Enligt vtlet melln den ntionell upphndlingstjänsten KULDA och företget SweMD kostr mp3-sttionen 26 900 kronor. Ett bspket med mp3-böcker kostr 3295 kronor i månden. när mn lddr ner en mp3-bok från sttionen så kn det förmedl en känsl v tt mn får något istället för tt lån. Det tycker vi är en viktig symbolisk skillnd, säger Sofi Brttselius Thunfors, förläggre på Pirtförlget. Pirtförlget hr leverert ll skönlitterär titlr till mp3-sttionen i Skövde, medn Univerb bidrgit med språkkursern. Efter tt h utvärdert det hlvårslång försöket hr Pirtförlget nu beslutt tt dr sig ur. Det innebär tt det inte blir mycket kvr i sttionen. Den främst orsken till tt förlget vbryter stsningen är enligt Sofi Brttselius Thunfors tt mp3-böckern inte måste lämns tillbk. Hon är rädd tt det förstör möjlighetern för försäljning. Hur känner de som hr köpt en mp3-fil vi nätet och sedn åker till Skövde och får vet tt den finns grtis? Det blir lite konstigt. Det kostr gnsk mycket tt producer en ljudbok så vi måste vet tt vi får tillbk pengrn. Ann Gullstrnd, Skövde stdsbibliotek, håller inte med om tt det skulle vr en konflikt tt en mp3-bok både kn köps över nätet och fås på biblioteket. Det kommer lltid tt finns mång människor som inte tr sig till ett bibliotek som hr stor glädje v tt köp böckern vi nätet. Tjänstern kompletterr vrndr. Enligt Ann Gullstrnd skulle biblioteken mycket väl nöj sig med de lite äldre titlrn på förlgens bcklist. Då skulle förlgen ändå vr försäkrde om tt kunn sälj ny mp3- böcker. Sofi Brttselius Thunfors håller delvis med, men menr tt det inte är något lterntiv för Pirtförlget. Vi hr br ett 40-tl ljudbokstitlr, det blir inte så mycket bcklist v det. Om det sk bli något sådnt vill vi tt det sk vr en fyllig bcklist som hålls vid liv. Det skulle möjligen vr en intressnt lösning om de stor förlgen som hr mång titlr bestämde sig för tt vr med. Enligt Mrtin Frnzén, vd för SweMD. com, är mång förlg orolig för tt försäljning och utlåning v mp3-böcker medför olglig fildelning på nätet. Hn menr tt det är en överdriven rädsl. Problemet med fildelning finns vd vi hr sett knppt inom bokvärlden. Det är en stor skillnd i jämförelse med musikfiler jg kn njut v Eros Rmzotti även om jg biblioteksbldet [1:2006] 19

inte hr en susning vd hn sjunger om. Däremot är det inte så stor efterfrågn på böcker på svensk. SweMD.com nvänder ett system där ll köpt mp3-filer blir omdöpt. På så sätt går det tt spår vem som är upphov till eventuell olglig spridning. Än så länge hr mn inte upptäckt något fll där företgets produkter fildelts. Ann Gullstrnd tror inte tt utlåning vi bibliotek innebär en risk för förlgen, snrre menr hon tt det skulle minsk intresset för tt fildel. Om mp3-böckern finns grtis på biblioteket finns det ju ingen nledning tt ldd ner dem från nätet. Jg tycker tt förlgen skulle se utlåningen som en styrk för då är de försäkrde ersättning. Sedn slutet v oktober bedriver även Stockholms stdsbibliotek ett försök med utlåning v mp3-böcker. Där får låntgrn med sig en mp3-spelre som är färdiglddd med en bok. Hittills finns tio titlr tt tillgå, levererde v blnd ndr Pirtförlget, Modernist och Tlnde böcker. Vrje titel finns på fem mp3-spelre vilket smmnlgt ger 50 poster. Spelrn låns ut i befintlig system och hr en lånetid på 30 dgr. Det känns bättre än lösningen som testdes i Skövde, säger Sofi Brttselius Thunfors på Pirtförlget. För då lånr mn verkligen boken och lämnr sedn tillbk den. Dessutom pssr det dem som inte hr egn spelre, eller som inte är teknikkunnig. Sofi Brttselius Thunfors betonr tt även projektet i Stockholm är ett försök som måste utvärders. Eftersom utvecklingen när det gäller ljudböcker är så snbb är det svårt tt säg vr det hel kommer tt lnd. För br någr år sedn fnns mång ljudböcker fortfrnde på kssetter. Och det är br sedn drygt ett år tillbk som vi bedriver försäljning v böcker i form v mp3-filer. Det är svårt tt förutse vr vi kommer tt stå om ytterligre sex månder. Ftim Grönbld, Metr reportge Allt fler fildelr mp3-böcker! när vd:n för swemd.com säger tt det inte finns så stort intresse för tt fildel mp3- böcker är det nog inte helt korrekt. Det vr länge sedn fildelre enbrt delde musik. När bbl i börjn v året undersökte vilk böcker som fnns tillgänglig blnd fildelrn så vr det smtlig v Pirtförlget, Modernist, Tlnde böcker och Univerbs boktitlr! Fler v bokuppläsningrn från Sveriges Rdios progrm fnns även tillgänglig. Deckre, språkurser och brnböcker är ll lik populär och llt i mp3-formt. Även böcker på ndr språk hittdes som tlböcker v Willim Burroughs och Nom Chomsky. Utbudet blir br större för vr dg som går. Frågn är väl br om Pirtförlget på llvr tror tt fildelningen v mp3-böcker minskr när mn drr sig ur Skövdestsningen? Mn kn nog tl om en stor folkrörelse när det gäller fildelning. Över en miljon svenskr ägnr sig åt tt del med sig v blnd nnt film, bilder, ffischer, spel, musik, dtprogrm och böcker. Enligt Sttistisk centrlbyrån (scb) sttistik för 2005 är det frmför llt ung män som ägnr sig åt fildelning. Sedn den 1 juli 2005 är det i Sverige olgligt tt ägn sig åt fildelning med upphovsrättskyddt mteril. Mång v fildelrn nvänder sig v dc++ där mn kopplr upp sig mot hubbr med ndr nvändre, uppdelt efter utbud. Eller så nvänder mn sig v Bittorrentsidor som Pirtby. Fst det är fel tt likställ fildelning med pirtkopiering. Ännu är det helt lgligt tt ldd ner mängder v upphovsrättsligt fritt mteril. Mång musiker, rtister, konstnärer, filmre och dnsre delr mer än gärn med sig v sin lster på nätet men som i frmtiden hopps kunn t betlt för det. Ås Ekström 2,6 miljoner till läsfrämjnde instser brnens bibliotek får en miljon kronor för det numer när nog permnentde projektet Brnens bibliotek på Internet. Mlmö stdsbibliotek får 142 000 kronor för ett helt nytt projekt: Från berättnde till bok. Det är en verksmhet där mn enggerr flerspråkig gymnsieelever som fungerr som biblioteksmbssdörer och som rbetr uppsöknde med bokbussen som bs. Smmnlgt hr Kulturrådet fördelt 2,6 miljoner kronor för instser som i först hnd främjr läsning blnd brn och ung. Kommuner, skolor, förskolor, bibliotek och ideell orgnistioner hör till dem som kn sök bidrg. Vid fördelningen i december 2005 fick tolv projekt v totlt 45 söknde bidrg. Av dess är sju projekt helt ny. Utöver Mlmö stdsbibliotek fick blnd nnt Gotlnds länsbibliotek 225 000 kronor för ett nytt projekt för språkutvecklingsrbete i länet. Stockholms stdsbibliotek fick 50 000 kronor i bidrg för ett nytt projekt där skolor och folkbibliotek rbetr med mteril kring pristgrn v Litterturpriset till Astrid Lindgrens Minne, lm. De övrig som fick bidrg till ny läsfrämjnde projekt vr: Förskoln Regnbågen i Kil, Brnen på Regnbågen 145 000 kronor, år 1 v 2 Klix kommunbibliotek, Läslyftet, 152 000 kronor Länsbiblioteket i Jönköping, Läs mer, 48 000 kronor Länsbiblioteket Uppsl, Språket, typ redn på skötbordet, 25 000 kronor Utöver de sju ny fick fem projekt som tidigre beviljts stöd ytterligre medel för tt fortsätt. Blnd dem SISU Idrottsutbildrn Västerbotten som för ndr året får 300 000 kronor för projektet I rörelse (se även sid 26) HZ 20 biblioteksbldet [1:2006]

En bok till? Hr inte biblioteken nog med böcker? Om brnuppfostrn, knyppling, intervllträning och om strndstt på öde ör. Jo, men ing med fkt om 386 svensk tidskrifter. Om tidskrifter med en smmnlgd upplg på nästn 18 miljoner exemplr. Om tidskrifter som når 39 procent v befolkningen vrje dg. Om tidskrifters upplgor, redktionell progrm, prenumertionspriser, utgivre, spridning och dresser. En sk till. Den är br 2,8 cm bred i bokhylln. Beställ Tidskriftsboken 2006 på 08-545 298 90 eller www.sverigestidskrifter.se för 250 kr (exkl. moms och porto). Sveriges Tidskrifter, Vsgtn 50, 111 20 Stockholm, Tel 08-545 298 90, Fx 08-14 98 65, e-post info@sverigestidskrifter.se, www.sverigestidskrifter.se En tidskrift för vrje mänsklig sid. biblioteksbldet [1:2006] 21

Enkät visr tt Äppelhylln hr fått genomslg På äppelhyllorn plcerr biblioteken specilmedier för brn med funktionshinder och informtion om olik typer v hndikpp. Begreppet äppelhyll hr nu på llvr slgit rot i de svensk biblioteken. Det visr en enkätundersökning som hr gjorts v Kulturrådets Kärnhusgrupp. Men hur mrkndsförs hyllorn och vilk ktiviteter kn mn koppl till dem? Jenny Nilsson, brnbibliotekrie på tpb, redogör för enkätsvren. svrde på enkäten och de svrnde 145kommuner kommunern hr en god spridning över lndet med viss övervikt för Gävleborg (100 % svrsfrekvens!), Västr Götlnd, Skåne och Västerbotten. Drygt 44 % hr svrt j på frågn om huvudbiblioteket hr en äppelhyll (nedn kllde äppelhylle-bibliotek). Av kommunern som svrde nej uppgv en stor mjoritet tt de hr en hyll under uppbyggnd. Mång uppgv också tt fililer och stdsdelsbibliotek är i färd med tt bygg upp äppelhyllor. Vd ställer mn då på hyllorn? Av enkätsvren frmgår tt det frmför llt rör sig om specilmedier (51 %) och informtionsbroschyrer om brn och funktionshinder (33 %). Mång hr också fcklittertur och fcktidskrifter om brn och funktionshinder. Beträffnde specilmedier på hyllorn är teckenspråksvideor (46 %), tktil bilderböcker (41 %), disy-tlböcker (39 %), punktskrift (36 %) och LL-böcker (32 %) de mest förekommnde. 28 % svrr tt de även hr nnt och där märks frmför llt dtorprogrm som är särskilt frmställd för funktionshindrde brn. På hyllorn förekommer även böcker med pictogrm och bliss, flnosgor och leksker. Fler, cirk 15 %, v äppelhylle-biblioteken hr en npssd dtor i nslutning till hylln men vritionern är stor ifråg om kringutrustning. Viss hr dtorer som är välförsedd med förstoringsprogrm, tlsyntes, punktskriftsskärm och scnner och dessutom mång särskild progrm för brn med Ett förslg på en ntionell äppellogg finns nu och är frmtgen v Dn Greider. olik typer v funktionshinder. Andr nöjer sig med en helt vnlig dtor och en mindre mängd särskild progrm. De vnligste progrmmen är läsprogrm för disy (frmför llt tpb-reder), tpb:s speldos och olik progrm från Ells förlg. Av enkäten frmgår också tt mång hr rbett mbitiöst med målgruppern och med mrkndsföringen v hyllorn. Någon svrr t ex: Vi kontktde ll hbilitering, hndikppföreningr, särskoln (grundsär, träningsskol, specilskol för utistisk brn), kommunens hndikppkonsulent och föräldrr. I jämförelse verkr ndr bibliotek mest h intressert sig för vr mn kn få skkunskp om själv mediern vsedd för hylln snrre än informtion om brnen och funktionshindren. Den gruppen som mn huvudskligen hr kontktt under uppbyggnden är specilpedgoger/specillärre och gnsk långt därefter kommer hndikppföreningr. Anmärkningsvärt är tt gnsk få hr hft direktkontkt med brn och ung som hr funktionshinder. Även när uppbyggndsskedet är över och hylln finns på plts är det främst pedgoger mn hr vänt sig till för särskild visningr, dock även till föräldrgrupper från bvc, förskolor och skolor. Enkätsvren ger vid hnden tt de vnligste ktivitetern för brn är särskilt npssde bokprt och sgostunder. Fler hr också hft teter på teckenspråk. Någr nger tt mn hr tänkt strt olik typer v brukrråd. De erfrenhetern vore intressnt för fler tt t del v. 20 % uppger tt de hr särskild informtion om äppelhylln på sin webbplts. När det gäller inköp till äppelhylln frmgår tt det främst är brnbibliotekrier som hr hnd om det. Men det sker också i smrbete med bibliotekrier som nsvrr för tlböcker och Boken kommer. Det är det llmänn nslget till brnvdelningrn som nvänds och oft också inköpsstödpengr från Kulturrådet. En överväldignde mjoritet v de svrnde önskr mer fortbildning inom området och hjälp tt orienter sig om utbudet v specilnpssde medier och en ntionell äppellogg. Det finns nu ett förslg till en ntionell äppellogg som hr legt på brnbiblioteksbloggen http://brnbibliotek.blogg.se/ under december och jnuri. Där hr mn kunnt lämn synpunkter på loggn. Logo- 22 biblioteksbldet [1:2006]

Lgstiftningen säger tt mn sk h en pln. Då sk mn också t frm en sådn. Nicls Lindberg om biblioteksplner i SVD 23.12.2005. typen sk ägs v Sveriges Länsbibliotekrieförening som också sk låt nvändndet åtföljs v kriterier för hur logotypen sk nvänds. Kriteriern sk ts frm v rbetsgruppen Kärnhuset. Med stöd från Kulturrådet är Länsbiblioteket i Hllnd i färd med tt t frm en broschyr Äppelhyllor, möten och metoder som kn nvänds i mrkndsföringen v äppelhyllorn. Ambitionen är tt den sk vr lättläst och inspirernde för en bred målgrupp v föräldrr, lärre, bibliotekspersonl och hndikppföreningr. Den sk innehåll llehnd tips om hur mn kn jobb med npssde medier och dessutom länktips, medietips m m. Broschyren beräkns vr klr i pril och kommer då tt distribuers v Länsbiblioteket i Hllnd men även finns tillgänglig digitlt. För Kärnhusgruppen Jenny Nilsson, Brnbibliotekrie Tlboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) Tycker mn tt böcker sk läss men ändå välkomnr ny teknisk möjligheter finns e-boken. Det är en bok som läses från en bildskärm, på en dtor eller särskilt läspprt. Det finns mssor v titlr tt köp. Det går numer också tt lån digitl böcker på biblioteket. Mn sitter hemm vid dtorn och lånr hem boken över internet. Vd som än händer med tekniken kommer vi ldrig tt slut läs böcker. Lrs Lndström, Tidningen Ångermnlnd 15.12.2005. Efter tt både låntgre och personl misshndlts på stdsbiblioteket i Eslöv hr kultur- och fritidsnämnden beslutt sätt in väktre. Mårten Kierkegrd, skftidningen 15.12.2005. Ingen kommun i Värmlnd följer bibliotekslgen, som säger tt ll kommuner sk nt en bibliotekspln. Och resursern krymper. Kent Sjögren, Värmlnds Folkbld 17.12.2005. Så undertryckt som litterturen vrit i Hlmstd och så sker denn stsning. Det är först nu, när mn nr den yttre monumentl konturen v biblioteket och vilken syn det ger från den ndr bron, Slottsbron, som jg på llvr förstår vd som håller på tt ske: Hur litterturen sträcker hls ut över floden mot den gml stdens portr för tt slutligen t sig in i vår liv. Vre sig vi vill eller inte. Mgnus Ödmrk ser Hlmstds ny bibliotek väx frm, Hllndsposten 28.12.2005. Biblioteket vr från börjn ett rbetrbibliotek, förlgt till mskinslen i nslutning till mnöverrummet. Nu hr det blivit mycket en tjänstemnngrej det här. Det gör ingenting tt tjänstemännen lånr, men det vr ju inte vår drivkrft Mts Lunnemr om flytten v rbetspltsbiblioteket på Skoghllsverken, Arbetren nr 1-2/2006. Stdsbiblioteket i Luleå blir sp för stdshotellet. Elite hotels köper biblioteket och bygger om det till en rekretionsnläggning- Lite flärd skdr inte, säger Bicky Chkrborty, vd och ägre v Elite hotels. Norrbottens-Kuriren, 17.1.2005. Vill du nnonser i Biblioteksbldet? Ring eller mejl Bo Eriksson! 08-717 43 57 070-714 90 55 bo.erikssonmedi@teli.com Fkt Kärnhusgruppen Kärnhusgruppen, som bilddes v sex bibliotekskonsulenter 2003, är en rbetsgrupp som verkr för tt förbättr biblioteksservicen till funktionshindrde brn och ungdomr. Kulturrådet och TPB medverkr i gruppen, som i först hnd vänder sig till länsbibliotekens personl. Syftet är tt rrnger fortbildning, bidr till utvecklingen v bibliotekens äppelhyllor smt tt medverk till tt bibliotekens hndlingsplner för tt förbättr tillgängligheten kommer till stånd i enlighet med Kulturrådets etppmål för 2005. Arbetsgruppen rbetr ett år i tget och träffs c fyr gånger per år. Gruppen smrbetr med Svensk Biblioteksförenings Specilgrupp för brnbibliotek och Specilgruppen för uppsöknde och socil biblioteksverksmhet. 2000-tlets bibliotekshyllor Med denn smkfull, flexibl och lätt hyll kn Du sätt personlig touch på inredningen. Biketjänst Biblioteksinredningr Box 30, 340 30 Vislnd T: 0472-300 36 E: info@biketjnst.se F: 0472-344 59 W: www.biketjnst.se biblioteksbldet [1:2006] 23

Bibliotekens boktopplist Ökt intresse för produktionsstöd Mest såld skönlittertur för vuxn 1. Mordet på Hrriet Krohn Krin Fossum 2. Kennedys Hjärn Henning Mnkell 3. Änglr och demoner Dn Brown 4. Skuggn i vttnet Inger Frimnsson 5. Flmmnde skyr Nor Roberts 6. Skm Krin Alvtegen 7. Eldsdnsen Helene Tursten 8. Det som ldrig sker Anne Holt 9. Rum Nummer 10 Åke Edwrdson 10. I cirkelns mitt Dn Brown Mest såld fcklittertur för vuxn 1. Guinness World Records (svensk upplg) 2. Skymningsbrn Torey L. Hyden 3. Nins Res Len Einhorn 4. Bonniers Rocklexikon Jn Sneum 5. En Given Väg Ptrici Tudor-Sndhl 6. Det finns en särskild plts i helvetet för kvinnor som inte hjälper vrndr Liz Mrklund 7. Undulter Immnuel Birmelin 8. Andr Världskriget (Ntionlencyklopedin) 9. Hinsehäxn Lillemor Östlin 10. Dvärgkniner Monik Wegler Det både låns, köps och säljs kriminlromner som ldrig förr. En stor del v folk- och skolbibliotekens böcker köps in från Bibliotekstjänst, btj, som smmnställt topplistor för de mest såld böckern 2005. När det gäller skönlittertur för vuxn så är trenden tydlig; det är deckre som gäller och det är norskt i topp. Av de tio mest såld böckern är smtlig kriminlromner. Vrför är då kriminlromnern så populär? En del hänvisr till hjärngymp eller tt kriminlromnern oft säger en del om det smhälle vi lever i. Den förfttre som vill bli läst sk skriv en kriminlromn. Jg tror tt läsrn uppskttr en romn som stst på en god histori. I de flest kriminlromner hr mn stst på berättndet och en dos spänning, säger Ulf Örnkloo ordförnde i Svensk Deckrkdemin. Även blnd brnen är denn genre populär. I topp ligger två så kllde pusseldeckre v Mrtin Widmrk. Hns böcker om Lsse- Mjs detektivbyrå är omåttligt populär och tog både först och ndr pris i Bokjuryn 2005 där brn röstt frm sin bokfvoriter. Men mrkndschefen på btj, Rolnd Elisson, nser tt mn inte sk stirr sig blind på listorn. Något som topplistorn dock inte visr är den otrolig bredd som biblioteken erbjuder. Genom oss kn de köp mer än 6 000 olik titlr v svensk böcker per år och ll säljs. Ås Ekström Mest såld skönlittertur för brn och ungdom 1. Tågmysteriet Mrtin Widmrk 2. Tidningsmysteriet Mrtin Widmrk 3. Hrry Potter och hlvblodsprinsen J.K. Rowling 4. Trollkrlrn i Wittenberg Mrtin Widmrk 5. Dgboken Lur Trenter 6. Sommr ihop Thoms Hlling 7. Det lysnde ögt Lur Trenter 8. Frligt Möte Pi Hgmr 9. Livet enligt Ros och en kille som heter Ville Måns Ghrton/John Unenge 10. Här Kommer Polisbåten Arne Norlin Mest såld fcklittertur för brn och ungdom 1. Anne Frnks Dgbok Anne Frnk 2. Mskiner på väg George Johnsson 3. Våldboken Pernill Stlfelt 4. Snickr George Johnsson 5. Äckligt Dn Höjer 6. Allt det tjejer inte vet om killr och killr inte vet om tjejer Dn Höjer/Cecili Torudd 7. Länder i Europ Clive Gifford 8. Vd heter du? Ann Ribbing 9. Först fotbollsboken Berndt Sundsten 10. Riket Gudrun Wessnert 120 kulturtidskrifter får del på 16,2 miljoner kronor i produktionsstöd för verksmhetsåret 2006. Det är en ökning med en hlv miljon kronor i jämförelse med fördelningen 2005 då 118 tidskrifter delde på 15,7 miljoner kronor. Sex tidskrifter tilldeldes vrder det högst stödbeloppet, 550 000 kronor: bng, Glänt, Krvn, Ord&Bild, Pletten smt Tidskriften 00tl. Över trettiotlet tidskrifter fick vrder det lägst stödbeloppet, 25 000 kronor, blnd dem t ex bis och Expo. I den gruppen återfinns också elv kulturtidskrifter som får stöd för först gången. Sedn 2003 (196 nsökningr) hr ntlet nsökningr sjunkit år för år men nu tycks intresset för produktionsstödet åter ök. För 2006 hde totlt 192 kulturtidskrifter nsökt om produktionsstöd, det är drygt trettiotlet fler än förr året. 20 tidskrifter fick, jämfört med förr året, höjt stöd i fördelningen för 2006, de llr flest fick en höjningen med ntingen 25 000 eller 50 000 kronor. Högst höjning fick Glänt med 100 000 kronor, lägst fick Fë Livi med 5000 kronor (från 20 000 kronor 2005 till 25 000 kronor 2006). Inte mindre än 14 kulturtidskrifter får i år produktionsstöd för först gången, det är sex fler än förr året. HZ Ny tidskrifter som får stöd Animgi, 25 000 kr Anushilon, 25 000 kr Bes, 25 000 kr Cor, 50 000 kr Femkul feministisk kulturtidskrift, 50 000 kr jmm, 25 000 kr Koll! Mgsinet för det permnent äventyret, 25 000 kr Komm, 25 000 kr Motiv, 50 000 kr Nov science fiction, 25 000 kr Populärkulturtidskriften STICK, 25 000 kr Post Scriptum, 25 000 kr Svrt fnor, 25 000 kr Svensson, 25 000 kr Läs mer om Cor, jmm, Komm och Post Scriptum i BBL nr 6/2004. 24 biblioteksbldet [1:2006]

Bibliotekrie i litterturstödsgrupp 350 bokhndlre kn inte h fel! Nytt nmn och ny uppgifter bibliotekrie, litterturkritiker i Norrköpings tidningr, understundom även boknmälre i bbl och nu också nyvld ledmot i Kulturrådets rbetsgrupp för litterturstöd till svensk skönlittertur. Ol Gustfsson hr onekligen mång strängr på sin lyr. För de som inte visste det är syftet med litterturstödet tt främj kvlitet och mångsidighet i bokutgivningen. Titlr som erhåller stöd distribuers till smtlig svensk kommuner och ders bibliotek. Arbetsgruppen för litterturstöd till svensk skönlittertur består totlt v sex ledmöter. De som utöver Ol Gustfsson sk gör de kvlittiv vvägningrn och bestämm vilk titlr som sk beviljs stöd är Mri Vedin, Alexndr Coelho Ahndoril, Kristin Lundberg (smtlig förfttre och kritiker) smt Ulf Olsson och Cristine Srrimo (båd litterturvetre och kritiker). Värst jobbet i bokbrnschen menr somlig. Hedrnde och roligt, menr Ol Gustfsson i en kommentr. HZ det är i ll fll de som utser 2005 års bäst svensk böcker och vilk som sk få det ny priset Bokhndelns vl. Sedn jnuri förr året hr svensk bokhndlre vrje månd röstt frm de bäst svensk böckern i tre ktegorier: skönlittertur, fcklittertur och brn-/ungdomslittertur. Blnd nnt är Gngsters v Kls Östergren, Den meriknsk flickn v Monik Fgerholm och Underbr och älskd v ll v Mrtin Hg nominerde. En vinnre i vrje ktegori kommer tt kors. Syftet med priset är tt skp en utmärkelse som bygger på de svensk bokhndlrns expertkunskper. Priset sk även lyft frm bokhndlrns kompetens när årets bäst böcker sk utses. Dessutom hopps mn stimuler försäljningen v svensk littertur. Bkom Bokhndelns vl står Seelig, Sveriges end fullsortimentsgrossist v böcker till bokhndeln. Vinnren tillkännges i smbnd med prisutdelningen som kommer tt äg rum den 11 mrs 2006 i Akdemibokhndelns citybutik i Stockholm. ÅE myndigheten för Sveriges nätuniversitet hr bytt nmn och heter numer Myndigheten för nätverk och smrbete inom högre utbildning. Regeringen hr beslutt om nmnbytet för tt det bättre sk spegl det fktum tt myndigheten hr fått utökde uppgifter som t ex stöd till breddd rekrytering och pedgogisk utveckling. Myndigheten kommer liksom tidigre tt ligg i Härnösnd och utvecklr tillsmmns med 35 högskolor och universitet it-stödd distnsutbildning. Nätuniversitetet erbjuder cirk 2 600 kurser och 100 längre progrm. Det vr i propositionen Ny värld ny högskol (2004/05:162) som förslget om ny uppgifter för myndigheten ldes frm. I det smmnhnget föreslog regeringen även tt Rådet för högre utbildning vid Högskoleverket sk vveckls. När vvecklingen nu sker kommer Rådet för högre utbildning tt överlämn ett s k testmente till Myndigheten för Sveriges nätuniveristet. Det består v en smmnfttnde nlys v smtlig pedgogisk utvecklingsprojekt som rådet finnsiert åren 1999 2005. Testmentet sk även rymm en utvärdering v rådet smt intervjuer med dess tre ordförnde. Nmnändringen och myndighetens ny uppgifter påverkr inte smrbetet Sveriges nätuniversitet. HZ Digitl BiblioteksPORTAL www.wgnerform.se Biblioteksbldet: trycktest färger biblioteksbldet [1:2006] 25

Både knopp och kropp i trim! Den välkände f d fotbollsspelren Toms Brolin sde i en intervju: Läs böcker? Nä, så sjuk hr jg ldrig vrit. Hn knske skulle h behövt delt i projektet I rörelse som pågår i Västerbotten. Där smrbetr biblioteken och idrottsföreningr för tt få brn tt både sport och läs mer. Tjejern i Ersbod SK hr både bokprt och en väsk med den egn I rörelse - loggn. Projektet som är treårigt syftr till tt få de sportig brnen tt läs fler böcker och få de läsvn tt rör sig mer. Brn som spelr fotboll, pingis, rider och simmr i idrottsföreningr får träff en bibliotekrie som kommer till simhllen eller fotbollsplnen och prtr böcker. Projektet finnsiers med 700 000 kronor v blnd nnt Allmänn Arvsfonden och Kulturrådet. I korthet går projektet ut på tt brnen i idrottsklubbrn får en väsk med ett trettiotl böcker. Innehållet är blndt och mång v böcker är sponsrde v En bok för ll. Det finns även cd-böcker. Just nu är 24 väskor ute blnd klubbrn. Utbudet består också v böcker som pssr brn med läs- och skrivsvårigheter men även ett urvl för de som vill läs spännnde böcker, sportböcker, hästböcker eller fktböcker etc. Kort sgt ett litet bärbrt minibibliotek som följer med på träningr, läger och tävlingr. Brn sk inte behöv välj melln idrott och böcker, de sk få både och, säger Anette Kohkoinen, litterturpedgog vid Länsbiblioteket i Västerbotten och projektledre för I rörelse. För tt projektet sk lycks krävs en ktiv tränre, nser hon. Brnen hr ju oft tränren som en större förebild än de egn föräldrrn. Det finns tränre som är med i projektet som tvingts skff lånekort för först gången i livet llt för tt lock brnen till tt läs mer. Pizzkväll med bokprt och spökkväll i ktkombern vr uppskttde temn. Dessutom får brnen träff idoler som berättr om sitt förhållnde till böcker. Blnd nnt sk lndslgsboxren Ann Ingmn och årets kvinnlig fotbollsspelre Hnn Mrklund träff brnen. Brnen hr själv upptäckt tt det kn vr vslppnnde inför en viktig mtch tt vrv ner med en bok, säger Anettte Kohkoinen. Dessutom kn mn lock till bokläsning med lite mindre konventionell metoder. Lästävlingr lockr mer än trditionell rgument som tt läsning är br för fntsin. Det svårste är tt nå de mer läsvn brnen och få dem intresserde v sport. De är ju oft inte orgniserde i någon förening, konstterr hon. Idrottsföreningrn försöker nå dess brn genom tt t ex sätt upp nslg på biblioteket om innebndyskol etc. Under sommren ordns kulturläger, till exempel skrivrläger, och då får brnen delt i olik motionspss under lägertiden. Dessutom försöker mn nå de dtspelnde brnen och hr blnd nnt kontkt med sverok, ett förbund för spelorgnistioner v olik slg. I slutet v december sk projektet h en först utvärdering v året som gått. I Lund hde mn förr året ett liknnde projekt men i betydligt mindre skl. Ev Fridlund, bibliotekrie på Klostergårdens bibliotek, inledde ett smrbete med en tränre i Lunds bollklubb. Projektet fick ett mindre ekonomiskt stöd v kommunen. Ett flicklg, där deltgrn är född år 1992, fick en väsk med böcker tt h med på turneringrn. Bibliotekrien lämnde även biblioteket för tt vr på plts på bollpln och under träningen och prt böcker. Flickorn joggde om kvällrn till biblioteket och fick upp ögonen för tt mn även kunde lån tidningr, cd-böcker och musikcd här. Dessutom fick de h en utställning på biblioteket med sin tävlingspokler och klubbtröjor. På så sätt kunde även de syns, säger Ev Fridlund. Det hel vslutdes med en filmvisning med pizz på bibbln. 26 biblioteksbldet [1:2006]

Fler friskvårdsstsningr! Det vr ett väldigt lyckt smrbete, en klr succé som ldes ner på grund v brist på resurser, konstterr hon. Smtidigt understryker hon tt biblioteksdörren står öppen för liknnde projekt i frmtiden. Tills sist är det dgs punkter fördomen tt ll idrottre hr smm inställning som Toms Brolin till böcker. I höjdhoppren och os-guldmedljören Stefn Holms bokhyll trängs böcker v bl Fredrik Forsythe, Jn Guillou, Mrkus Birro, Pul Auster, José Srmgo och John Pilger. På Värmlnds länsbiblioteks hemsid citers Stefn Holm: En br bok är som en perfekt träning. Allt fungerr. Mn hmnr i s k flow, ett flöde där llt nnt försvinner och llt känns fulländt. Ås Ekström Itkt med tt medvetenheten ökr om friskvårdens betydelse för vår häls så ökr också stsningrn. I bbl nr 8/ 2005 så kunde vi läs om biblioteken i Västervik och Mor som lånr ut friskvård i form v stvr. Den som vill prov stvgång kn lån ett pr stvr lik enkelt som det är tt lån en bok på biblioteket. Även i Dlslnd kn mn lån stvr eftersom Färgelnd bibliotek stsr på friskvård i olik former. Biblioteket bjöd blnd nnt in lärre och föreningsprofiler, från både idrottsföreningr och pensionärsföreningr, till ett möte. Det resulterde i tt mn endes om tt biblioteksfililen i Högsäter skulle sts mer på friskvård och sport- och friskvårdsböcker. Blnd nnt finns en monter där till exempel Friskis & Svettis eller den lokl bouleklubben kn vis upp sin verksmhet. Biblioteket i Högsäter smrbetr även med idrottsföreningr. Det hr resultert i tt mång låntgre som sökt sig till det ny biblioteket i Färgelnd återvänder till fililen i Högsäter där nu utlånen ökr. Att biblioteksfililen specilisert sig på sport hr resultert i tt låntgrn strömmt tillbk. Det hr även inneburit en sttushöjning för fililen, berättr Krystyn Skjelfoss, biblioteks- och kulturchef. Finns det blnd bibliotekspersonlen ett strkt idrottsintresse som lockt till stsningen? Nej, det är snrre invånrn i Högsäter som är medvetn om betydelsen v friskvård, säger hon. Efter en stund medger hon dock tt hon i ung år vrit tävlingssimmersk i Polen. ÅE biblioteksbldet [1:2006] 27

v Tottie Lönn USA Ständigt denn Ptriot Act Medn rdikl, militnt bibliotekrier kör med oss, tjänr de verklig terroristern på tt oipr (Deprtment of Justice s Office of Intelligence Policy nd Review) misslycks med tt låt oss nvänd de verktyg vi hr. Så skrev, enligt New York Times, en fbigent till oipr redn 2003 i ett e-brev som nyligen vslöjdes. Americn Librry Assocition (l) hr redn från det tt förslget till terroristlgen Ptriot Act blev offentligt hft invändningr mot delr v lgen. l, liksom mång ndr orgnistioner, politiker och enskild som protestert, hr nu vunnit en delseger. Kongressen röstde nyligen igenom tt förläng gällnde Ptriot Act under en kortre tid istället för tt godkänn ett nytt mer omfttnde lgförslg. Dett skulle h permnentt och utvidgt delr v lgen, inklusive den omtvistde, integritetskränknde Section 215 som skulle h gett fbi fortstt tillgång till biblioteksregister. Tck vre tt även republikner röstde mot sitt eget prti kn nu en fördjupd debtt om lgen och medborgerlig rättigheter fortsätt. l:s kmp mot delr v Ptriot Act fortsätter och det är inte ll gld över. Det finns nledning tt misstänk tt fbi smlt in privt informtion om ett hundrtl v l:s medlemmr och ledning p g ders opposition mot lgen. l hr därför lämnt in en begärn till fbi med hänvisning till lgen Freedom of Informtion Act för tt få klrhet. (www.l.org m.fl.) Hemlös på bibliotek Är biblioteken öppn för ll? Nej, inte om du luktr ill. Folkbiblioteken i Dlls kn från februri vvis människor som sprider odörer. l stöder de ny reglern och menr tt om folk inte kn sköt sin personlig hygien stör de hundrtls människor omkring sig. Mn menr dock tt det i först hnd inte är frågn om tt släng ut människor utn tvärtom försök få så mång som möjligt tt besök och trivs i biblioteken. En stödgrupp för hemlös i Dlls går till storms mot reglern som även omfttr förbud tt tvätt sig på biblioteket. Stödgruppen menr tt det är diskriminering. De hemlös kn inte gå någon nnnstns och det är nturligtvis det som är problemet. Fler ndr stter hr liknnde regler. Dett är ett tecken på fttigdom och socil segregtion och är ett växnde biblioteksproblem. Biblioteken vill och kn nturligtvis inte ersätt obefintlig härbärgen. (http.//news.bbc.co.uk, www l.org) DANMARK Smld utvecklingsstrtegi Krvet på nytänknde inom biblioteksvärlden är stort. Möjligheter och hot gör det ngeläget för bibliotek i ll länder tt rbet med ny strtegi både ntionellt och interntionellt. Biblioteksstyrelsens ny upplägg till strtegi för dnsk biblioteksutveckling Fr informtion til viden diskuters både i möten över hel lndet och virtuellt på www.bs.dk. Utmningrn är åtskillig och skll möts med instser på mång områden, bl gemensm infrstruktur för folk- och forskningsbibliotek, bättre blns melln fysisk och digitl tjänster i folkbiblioteken, god informtionskompetens, lämplig e-struktur etc. Strtegin förvänts vr klr i mitten v 2006. (Nyt fr Biblioteksstyrelsen 2005:4, www.bs.dk, DnmrksBiblioteker 2005:8, www.dbf.dk) Hundråring ser frmåt Dnmrks Biblioteksforening fyllde 100 år den 25 november 2005. I smbnd med det hr mn tillsmmns med Dnmrks Biblioteksskole gett ut jubileumsboken Det stærke folkebibliotek: 100 år med Dnmrks biblioteksforening. Föreningen nöjer sig inte med historisk tillbkblickr utn mrkerr ny kurs och strtr en lndsomfttnde kmpnj under 2006. Den ny inriktningen innebär bl tt mn lägger frm ett strukturförändringsförslg för föreningens generlförsmling i sommr. Från 2007 vill styrelsen lägg ner de nuvrnde mtsbiblioteksföreningrn och istället följ lndets regionstruktur genom tt upprätt fem regionl föreningr. En lndsomfttnde Kmpgne 2006 for det moderne folkebibliotek strtde i jnuri och fortsätter ett pr månder frmåt. Känd idrottsstjärnor, musiker, vetenskpsmän, politiker och skådespelre i nnonser vittnr om bibliotekets förträfflighet och vd det betytt för dem. All kulturpolitikern i de 98 dnsk nyinrättde storkommunern får kmpnjboken Myter og fcts om biblioteket och sk övertygs om tt biblioteken bör h en centrl plcering i loklområdet. Lokl bibliotek kommer givetvis också tt bck upp kmpnjen. (DnmrksBiblioteker 2005:8, www.dbf.dk) LETTLAND Nytt Ntionlbibliotek Lettlnd är det end lnd inom eu som inte hr en särskild ntionlbiblioteksbyggnd. Nu skll det bli ändring på dett. Det ny Ntionlbiblioteket skll byggs i Rig och uppdrget hr gått till den meriknske rkitekten Gunnr Birkerts. (Bltic Times/Americn Librries 2005:dec) NORGE Biblioteket ndrns hus eller mrkndsplts? Sedn 2004 hr ABM-utvikling (Sttens center for rkiv, bibliotek og museum) i uppdrg tt led rbetet med den ny biblioteksutredningen Bibliotekutgreiing. Utredningen sk, förutom en strtegisk hndlingspln, t frm principiell mål och visioner. 28 biblioteksbldet [1:2006]

Hur kommer frmtidens bibliotek tt se ut? Som ett led i tnkeprocessen hr mn gett ett tjugotl personer i uppdrg tt diskuter frm olik frmtidsscenrier med hjälp v konsulter från Econ Anlyse. Resulttet finns i en rpport som för frm tre frmtidsvisioner. I scenriet Uten en tråd är biblioteken nedlgd och erstt med digitlisert mteril, print-on-demnd hr erstt boken och ntionell licenser ger grtis informtion på Internet. I Åndenes bibliotekhus, måls däremot upp en vision om biblioteket som en fysisk mötesplts för kunskp, upplevelse och skprkrft. Den tredje visionen Librry Fir betonr också biblioteket som mötesplts, men en där mrkndskrftern hr tgit över. Medborgrn får ett Borgrkort som mn kn nvänd som betlning för önskde och godkänd välfärdstjänster. (www.bm-utvikling.no, ABM 2005:2) Ibsen-feber Efter Dnmrks H C Andersen och Spniens Don Quijote är det nu Henrik Ibsen som skll firs och knske ge glns och inkomster till Norge. I år är det hundr år sedn hn dog, ett något märkligt vl v jubileumsår kn mn tyck. Dette er ein einestånde sjnse for Noreg å mrkere seg som kulturnsjon, sde chefen för Ibsenåret 2006, Bentein Brdson, då progrmmet presenterdes i nrk (Norsk Rikskringksting). Vi hr ikkje skjønt kv for ein enorm ressurs Ibsen er for Noreg i utlndet. Ibsen kn opne dørr og introdusere ny kunst og nye uttrykk frå Noreg. Jubileet omfttr över 3 000 rrngemng i och utnför Norge. Strtskottet blir en stor gl i Oslo rådhus. Även om Ibsenjubileet först och främst borde hndl om littertur och drmtik i ll fll enligt chefen för Ibsen-senteret i Oslo så förefller ändå tetervärlden och knske främst kulturismen tt dominer utbudet. All 17-åringr skll dock få en bok om Ibsen och hns verk. En musiclversion v Kjærlighetens komedie för rdio, scen, tv och Internet smt ett nyskrivet teterstycke om drmtikern utlovs blnd nnt. Det nyrenoverde Ibsenmuseet och den årlig Ibsenfestivlen i ugusti kommer också tt stå i fokus. Jubileet skll belys Ibsens inflytnde på senre tiders konstnärer inom teter, bildkonst, dns, musik och film. Ibsens egn verk, då? Jo, hn spels över hel världen. I Sverige hr också ett Ibsensällskp bildts på inititiv v Norges mbssdör i Sverige, Odd Fosseidbråten. Enligt nrk skll sekretritet ligg i den norsk mbssden i Stockholm. (www.nrk.no) Inblick Kerstin Berg Biblioteksfundmentlism eller lärmiljöer på bibliotek? Från biblioteksfundmentlister uttrycks en oro om glidningen från folkbibliotek mot utbildningsinstitutioner. Men vd mens då med begreppet folkbibliotek och skulle dett stå i kontrst mot utbildning v folket? Skulle en tydlig skiljelinje gå melln dem som förespråkr den lokl folklig förnkringen genom bildningsförbundens inflytnde och den bibliotekskultur som bckr upp bildning i form v lokl högskoleutbildning eller nnn vuxenutbildning? Att höj kommuninnevånrns utbildningsnivå genom tt stött vuxenstudernde på olik sätt kn väl knppst stå i motsättning till folkbildning eller hr jg missförstått begreppen på något sätt? Att ge gemene mn tillgång och möjlighet tt t till sig littertur inom olik genrer, däriblnd också givetvis lyrik, essäer och drmtik, som Jocim Hnsson (Det lokl folkbiblioteket förändringr under hundr år, 2005) och Mts Myrstener (Länsnytt nr 04/05) tlr sig så vrm för, förutsätter ju en viss kunskpsnivå som tex kommunl vuxenstudier är med och lägger grunden till. Strider om penningrn i de minsknde och redn snålt tilltgn kulturpåsrn oror herrr v gmml biblioteksordning och frågn om vem/vilk mn sk sts på är berättigd. Sk mer sml littertur införskffs för tt gynn ett fåtl som redn hr tillgång? Knske sk mn rent v börj resoner som viss kommuner med rikt sktteunderlg som väljer tt minsk bibliotekens öppettider? Stäng kl.15.00 på eftermiddgen för tt folk ju kn lån böcker v vrndr hemm! Den inskränkningen i kommuner med låg utbildningsnivå skulle vr en provoktion. Att biblioteken är med och stöttr kommuninnevånrns strävn efter kunskp och högre utbildning känns lik viktigt som tt behåll och utveckl bredd i utbudet överhuvudtget. Helt enkelt skp förutsättningr för lustläsnde. Det gäller de llr yngst invånrn, förskolebrnen, grundskolebrnen, gymnsieelevern, de vuxenstudernde och vuxennvändrn men även seniorern och ll dem som hr funktionshndikpp eller språksvårigheter v olik slg. Folkbiblioteket måste väl i ärlighetens nmn följ med i smhällets utveckling. Ett smhälle som idg är i behov v flexibl medborgre som kn ändr kunskps- och yrkesinriktning mång gånger under sin levnd. Knske hr de orolig herrrn jg nämnde ovn fortfrnde kvr bilden v hur smhället vr uppbyggt förr då mn utbildde sig till ett yrke som mn höll fst vid livet igenom. Världen är så stor, så stor! Vi rör oss i dimensioner som det inte ens gick tt h en uppfttning om för tjugo år sedn. Klrt tt den snbb teknisk utvecklingen inte br är v godo men vi kn inte spjärn emot. Vi måste följ med och försök påverk och vr så klok vi kn. Det är fntstiskt tt mång fler idg än tidigre kn få tillgång till gmml, både klssisk och sml, littertur genom tt den tillgängliggörs vi fri dtbser på nätet. Här utgör projekt Runeberg och Litterturbnken ett unikt beriknde komplement till monogrfiern. Ok, en bok är en bok. Men i vlet tt inte få t del v en unik text i sin ursprungsform lls, väljer i ll fll jg och mång med mig gärn en fksimiltext på nätet. Tänk vilken tillgång för en svensklärre som brinner för originlutgåvor v höglitterär kvlitet, tt få vis sin depter Det går n v C.J.L. Almqvist från 1838 i originl! Knske bnr lärren på dett sätt väg för någon vetgirig elev tt börj gräv vidre i förfttrens gömmor! Kostnder för tekniskt vncemng och npssde studiemiljöer på bibliotek kn fktiskt lön sig med tnke på vd det kn bidr med i det lång loppet. Läroinstitutionern sk givetvis vr med och betl för servicen. Det är en sk tt köp in sml littertur. En helt nnn är tt lycks sprid den blnd nvändrn. För det är väl någonstns målet?! Kerstin Berg Lärre, skribent och bibliotekrie biblioteksbldet [1:2006] 29

recensioner Dniel Zivkovic The Electronic Book: The Chnge of Prdigm for Chnging Bookmrket Berlin, BibSpider 2005 dniel zivkovic s bok är en förkortd och uppdterd engelsk version v ett pionjärrbete som utkom på krotisk 2001. Dniel Zivkovic är biblioteksprofessor vid universitetet i Zgreb. I förordet skriver hon tt hennes bok i utvecklndet v kulturpolitiken i olik länder och i ett utvidgt informtionssmhälle är ett viktigt interntionellt bidrg när det gäller tt ge ny modern definitioner v begreppen bok och elektronisk bok. Zivkovic hr under mång år rbett interntionellt med tt utveckl isbn-systemet och utifrån dett rbete försöker hon revider de nuvrnde begreppen och ersätt dem med ny modern definitioner. Vd som är en bok och hur den sk definiers är inte minst v intresse inom bibliotekrieskrået. Förfttren utgår från bokmrknden och hr ett mrkndsperspektiv. Zivkovic hävdr tt bristen på regleringr kring den elektronisk boken väcker frhågor för tt boken sk förlor sin identitet. Det skrivn kulturrvet riskerr tt bli otillgängligt och förlort för kommnde genertioner om inte den elektronisk boken definiers juridiskt och mrkndsmässigt. Hon hävdr bestämt tt det som måste bevrs i ett sådnt system är idén om boken som smhällsnyttig vilket är en grundförutsättning för llmänn institutioner som bibliotek. Zivkovic jämför dgens sitution med den som rådde under frnsk revolutionen då begreppet fri press och smhällsnytt nsågs viktigre än förfttrns och förlgens rättigheter. Redn 1793 tvingdes mn återställ ordningen i en ny lgstiftning men begreppet llmännytt bibehölls. Dett påminner strkt om dgens diskussioner kring Open Access och upphovsrätt. Smm kompromiss, menr förfttren, måste görs idg melln de tre intressentern förfttrn, den fri mrknden och den demokrtisk rätten som tillgång till kunskp är. Enligt Zivkovic innebär dett dock tt en definition blir väldigt komplex och svår utifrån dgens definitioner v begrepp som bok, rbete, utgåv, utgivning, utgivre, multimedi, monogrfisk, publiktion, utgåv, kopi, publiktion och text. En blns måste hitts melln privt och smhällelig intressen och mål. En fjärdedel v de 118 sidorn ägns åt det interntionell stndrdboknumrets histori. Vi får följ den från strten, i slutet på 1965, när bokgrossisten W.H. Smith & Son Ltd i Storbritnnien skulle byt vrulger. För tt kunn nvänd sin ny dtorer och för tt håll ordning på lgret behövde mn ett nummersystem. Den brittisk bokförläggrföreningen nsåg idén så lysnde tt systemet infördes llmänt i lndet påföljnde år. 1967 hde systemet spridit sig till Cnd och us. En interntionell stndrd (iso 2108) skpdes 1969. 1970 betrkts som isbn-systemets officiell födelseår. 1985 utvidgdes systemet till tt även omftt elektronisk mjukvror och 1992 inkluderdes elektronisk publiktioner. Det ledde till tt isbn-systemet behövde utvidgs från tio siffror till tretton vilket skedde jnuri 2002. Zivkovic gör en intressnt genomgång v hur begreppet bok definiers i olik länder, det kn nämligen vrier från lnd till lnd. Hon försöker i sin definition v den elektronisk boken fång dess unik monogrfisk krktär, d v s innehållet och inte den yttre formen: An electronic book consists of one or more files of monogrphic chrcter vilble to the public online or in physicl form (on cd-rom, diskette nd the like physicl crriers). In ddition to text it my include imges nd sound, links to relted pges nd progrms to chnge nd supplement it. I de efterföljnde två kpitlen Bibliogrphic Control och Copyright beskriver Zivkovic de ktuell svårighetern. För bibliogrfisk kontroll hr biblioteken inom eu utvecklt biblink som en länk melln elektronisk förlg och ntionell bibliogrfisk institutioner. Smtidigt hr den meriknsk förlgsindustrin utvecklt onix som nger stndrddefinitioner v tvåhundr dtelement och som ccepterts v ndr länder som Frnkrike, Tysklnd och Storbritnnien i Europ. Förfttren betonr vikten v lgstiftning kring pliktexemplr för utn dess kn mn knppst bevr det ntionell kulturrvet eller ställ smmn ntionell bibliogrfier. Vid ifl:s möte i Köpenhmn 1998 fstslogs bibliogrfierns centrl roll. En intressnt och viktig observtion som Zivkovic gör är tt bibliogrfier inte br är ett sätt tt identifier böcker utn också ett sätt tt direkt få tillgång till boken. Bibliogrfin blir en portl för elektronisk böcker och tidskrifter. Det känns som en revolutionernde tnke även om Zivkovic i först hnd tänker på mrkndsföringsspekten för kommersiell förläggre. Det verkr helt riktigt, som hon påpekr, tt en elektronisk utgåv v en tryckt bok är en helt ny utgåv. Därför bör den h ett trettonsiffrigt isbn och uppgift om utgivre. Dett är dock, enligt min erfrenheter, inte vnligt förekommnde för böcker men llmänt cceptert för tidskrifter som gjorts fritt tillgänglig. Även om en bok hr ett kostndsfritt stndrdnummer för digitl resurser en urn (Uniform Resource Nme) som i Sverige dministrers v kb eller det kommersiell systemet doi (Digitl Object Identifier) så bör elektronisk böcker även förses med ett isbn, menr Zivkovic. Hennes bok är ett pionjärrbete som utifrån begrepp och definitioner kring den tryckt boken modifierr dess för tt de sk pss dgens elektronisk värld. Att hon inte behndlr fri publicering och cretive commons känns inte konstigt. Hennes inriktning är ju den kommersiell bokmrknden. Jn Szczepnski Göteborgs universitetsbibliotek John Bttelle The Serch: How Google nd its Rivls Rewrote the Rules of Business nd Trnsformed Our Culture New York: Portfolio, 2005 visste du tt Googles rnkinglgoritm PgeRnk är uppklld efter Googles Lrry Pge? Visste du tt spindeln till Googles föregångre Bckrub under en tid förbrukde dtnätverket vid Stnfords hlv bndbredd? Visste du tt riskkpitlisten Vinod Khosl runt 1997 försökte sälj Google till Excite men blev formligen utslängd från vd:n Geor- 30 biblioteksbldet [1:2006]

ge Bells kontor? Visste du tt Lrry Pge s bror Crl Pge vr en v grundrn till egroups som sedemer köptes upp v Yhoo? Allt dett och mycket mer går tt läs om i John Bttelles läsvärd bok om sökindustrin under webbens drygt tioårig histori. Bttelle hr en gedigen bkgrund från dotcombrnschen som en v grundrn till mgsinet Wired och ensm grundre v tidningen The Industry Stndrd. John Bttelle hr också en egen blogg (bttellemedi.com) där hn skriver ingående om söktjänstbrnschen. The Serch är lyckligtvis inte ännu en i mängden v ll dess strömlinjeformde ekonomiböcker om frmgångsrik företg. Det är en välinitierd dokumenttion v och kommentr till sökindustrin på webben med självklrt fokus på ett v it-världens just nu mest frmgångsrik företg: Google. Inledningskpitlet känns något krystt men det tr sig redn i ndr kpitlet där blnd nnt en sökmotors väsen och konstruktion översiktligt förklrs. I de följnde kpitlen måls bilden v hur det såg ut före Googles intåg då Altvist klldes the first Google. Lycos och Excite får sprsmm beskrivningr medn Yhoo ges större utrymme. Upprinnelsen till Googles frmgångsrecept PgeRnk beskrivs ingående och ders minst sgt frmgångsrik nnonseringskoncept AdWords jämförs med Overture. Googles syn på tt tjän pengr beskrivs genom uppkomsten v dess motto Don t be evil! och hur mn hr tcklt dett genom tt bryt med trditionell PR-recept genom tt sts på textbserd webbnnonsering och låt produkten tl istället för säljrn. Kpitel ått är ett mycket läsvärt, kritiskt inlägg i debtten om Googles verksmhet i Kin liksom Googles syn på integritet. Ett måste i läsning för vrje kritiskt grnsknde bibliotekrie. I sist kpitlet Perfect serch spekulerr blnd nnt Bttelle om den frmtid sökmotorn som intelligent gent och citerr Lrry Pge s liknelse: En referensbibliotekrie med full kontroll på ll mänsklig kunskp. Mn kn invänd mot bokens medvetn eller icke medvetn kunskpsluckor men sökindustrin är ett stort område vrs omfttning på något sätt också måste begränss i bokform. Däremot kn mn tyck tt Bttelle precis som mång ndr meriknsk fckboksförfttre gör krdinlfelet tt stirr sig blind på det inhemsk. Mn kn inte skyll på tt det br vr i us det hände. I min ögon borde åtminstone norsk Fst som gjorde sökmotorn Alltheweb fått någr rder eftersom de länge vr en stor konkurrent till Google, även om Alltheweb ldrig nådde den publik de förtjände. Bttelle påstår tt Lrry Pge och Sergey Brin tidigt vr inställd på tt strt ett företg v något slg. Det vr en självklr drivkrft blnd studentern på den dtvetenskplig institutionen vid Stndford. Dett istället för tt gör en kdemisk krriär. Det motsäger det jg tidigre läst om Googles grundre. Snrre hr det hävdts tt de vr rätt motvillig till tt gör ffärer på sin forskningsidéer och tt det inte vr helt lätt tt lämn tryggheten(!) som doktornd vid Stnford. Fotnoter med källhänvisningr hör inte till det vnlig i fckböcker men i dett fll hde det vrit meningsfullt tt få vet vrifrån ll dess citt och nekdoter är hämtde. The Serch ger långt ifrån en komplett bild v söktjänstutvecklingen. Men i det stor hel är det en välskriven bok för den som vill h en summerd historik och en kommenternde inblick. Lrs Iselid Umeå universitetsbibliotek Peter Almerud Biblioteksplner från bibliotekslg till bibliotekspln Svensk Biblioteksförening, 2005 för fem år sedn vr Len Skoglund före sin tid. År 2001 profeterde hon skulle bli biblioteksplnerns år. Så blev det inte. Däremot i år, 2006. Just nu hukr sig biblioteksledningrn över uppdrget tt utrbet ännu en pln vid sidn v uppdrgs-, verksmhets- och rbetsplner. En frmgångsrik lobbyverksmhet från Svensk Biblioteksförening renderde i ett tillägg till bibliotekslgen tt kommunern hr tt nt så kllde biblioteksplner. Lobbyistern kn vr nöjd. Men prktikern? Knske det. Om gängse plner oft är inomförvltlig och till intet förpliktignde, skiljer sig biblioteksplnen från de ndr genom tt främst vr ett politiskt dokument. Att få biblioteksfrågn genomtröskd i fullmäktige resonerr de flest är ett sätt tt lyft en självklr och därmed dunkel verksmhet in i ljuset. Måhänd blir det så; det får tiden utvis. Erfrenhetern från exempelvis förväntningr på kulturpolitisk progrm och dess fktisk utfll mnr om inte nnt till viss försiktighet. Det vr i skriften Biblioteksplner: en idéskrift (Svensk Biblioteksförening, 2001) som Len Skoglund entusistiskt pläderde för bättre plnering, sufflerd v blnd ndr Nicls Lindberg, då bibliotekschef i Hninge. Det vr och är en prktiskt inriktd skrift, sitt ring omfång till trots fylld med god tnkr tt rbet vidre utifrån. När nu lgen väl är ett fktum utger smm Biblioteksförening en till titel och lyout förvillelse lik pmflett. Biblioteksplner från bibliotekslg till bibliotekspln är ett beställningsverk förfttd v Peter Almerud, välkänd utredre inom biblioteksvärlden. Det är en tunn histori. Luft och bild och så kommentrer till bibliotekslgens tio prgrfer på knpp 50 sidor. Den potentiell målgruppen är politisk och ndr beslutsfttre, vilk får mn nt tt mn hr utgått ifrån inte hr tid till fördjupning. Nå, de båd skriftern kompletterr vrndr. Den först genom sin konkret exempel. Den senre genom tt formuler de politiskt relevnt frågorn. Ol Gustfsson Norrköpings stdsbibliotek biblioteksbldet [1:2006] 31

Vem är Oline Stig? Foto: Cto Lein Förfttre, kulturskribent och ny ordförnde i Förfttrförbundets biblioteksråd Ålder? 40 år i pril. Bkgrund? Jg växte upp i Vrberg. Efter gymnsiet bodde jg ett år i Frnkrike och sedn två år i Itlien. Därefter flyttde jg till Lund och pluggde. Jobbde extr på sjukhus och resturng. Tog en fil knd i drm-teter-film. 1991 gick jg skrivrlinjen på Nordens folkhögskol, Biskops Arnö. Jg börjde jobb som frilnsskribent i Sydsvenskn och dn och debuterde med novellsmlingen Ryggen fri, 1999. Är gift och hr tre söner, 2, 7 och 12 år. Hur kom du in på littertur och skrivnde? Jg kommer från en fmilj där mn läser mycket så mitt intresse för böcker vr ju inte precis motrbett. Men utn Vrbergs bibliotek tror jg ändå inte tt intresset hde överlevt. Jg gick dit vrje veck och lånde trvr med böcker. Jg minns precis hur det luktde där, och den upphetsde känsln när jg hittde en bok som verkde spännnde. Det vr liksom min värld, jg vr hemm där. Sen börjde jg skriv i tonåren. Jg skrev en pjäs som vi stte upp på högstdiet och mängder v sentimentl dikter. Men jg hde ing llvrlig plner på tt bli förfttre förrän jg vr kring tjugofem. Från och med årsskiftet 2006 är du ny ordförnde i Förfttrförbundets biblioteksråd. Vrför tror du tt du fick det uppdrget? Jg är gnsk färsk medlem i biblioteksrådet så det är inte på grund v min digr erfrenhet. Däremot hr jg vrit rätt br på tt håll låd sedn jg kom med i rådet. Jg hr lätt för tt bli enggerd i frågor som intresserr mig. Mitt intresse för biblioteksfrågn och det fktum tt jg redn sitter i sff:s styrelse är nog de främst skälen till tt jg fick uppdrget. Vd vr det som lockde med uppdrget? Jg gillr utmningr. Vd hopps du kunn uträtt under din tid som ordförnde? Jg hopps tt jg kn förvlt och utveckl de idéer som vuxit frm i rådet under Christer Hermnssons ordförndeskp. Inför vlet i höst hopps jg tt vi får igång en politisk debtt kring bibliotekens frmtid. Sen hopps jg också tt vi sk få igång en debtt kring skönlitterturens ställning på utbildningrn i Biblioteks- och informtionsvetenskp runt om i lndet. Om bibliteksrådet kn bidr till tt höj litterturens sttus generellt på biblioteken är jg nöjd. Smt tt stopp olglig fililnedläggningr. Berätt lite om vd biblioteksrådet egentligen gör? Vrför behövs ett sådnt? Vi rbetr med tt bevk och utveckl verksmhetern på folkbibliotek, skolbibliotek, rbetsplts- och sjukhusbibliotek runt om i lndet. Antlet bibliotek hr minskt drstiskt de senste åren, kommunern gör sitt bäst för tt kringgå bibliotekslgen. Någon måste bry sig. Vi gör det. Både genom politisk lobbyverksmhet och konkret ktioner. Vd hr ni fokusert mest på det senste året, och vd kommer tt bli viktig frågor frmöver? sff vill h till stånd en skärpning v bibliotekslgen. En väg är tt inför snktioner mot kommuner som bryter mot den. Arbetspltsbiblioteken och skolbiblioteken är två ndr viktig frågor som vi rbett ktivt med. Trots den skndlös nedmontering som skett under senre år, händer det positiv sker. En är vägkrogsbiblioteken. En nnn är beslutet om tt Skolverket i frmtiden kommer tt t med skolbiblioteken i sin skolinspektioner, vilket inte gjorts tidigre. En nnn viktig fråg är den om de litterturstödd titlrn och det fktum tt långt ifrån ll hmnr i bibliotekens hyllor. Allt det här kommer tt vr viktigt också frmöver. Jg tror tt det är viktigt tt vi mitt i llt mörker också ser det positiv som händer i biblioteksvärlden. Det sker trots llt mycket som är br. Knske är det bättre iblnd tt vis upp god exempel än tt gnäll på det som är dåligt. Vilk biblioteksfrågor brinner du själv mest för? Utbildningsfrågn, just nu. Jg hr svårt tt förstå hur mn kn plugg till bibliotekrie utn tt behöv läs en end skönlitterär bok. Vd läser du helst? Br romner och noveller. Deckre. Den kndensisk novellisten Alice Munro är en fvorit. Vd gör du om tio år? Bor i Lund. Försörjer mig som förfttre. Beskriv dig själv med tre ord. Smvetsgrnn, envis, lättjefull. Annin Rbe Christer Hermnsson, din företrädre, är ju både bibliotekrie och förfttre. Vd hr du själv för bibliotekserfrenhet? Som läsnde människ och förfttre hr jg tillbringt nsenlig tid v mitt liv på olik bibblor. Min böcker står i bibliotekens hyllor runt om i lndet. Men i biblioteksvärlden bkom bokhyllorn är jg en gröngöling. Vill du nnonser i Biblioteksbldet? Ring eller mejl Bo Eriksson! 08-717 43 57 070-714 90 55 bo.erikssonmedi@teli.com 32 biblioteksbldet [1:2006]

Besserwisser v Anders Mthlein Grttis Don Quijote som bildtävling För tt uppmärksmm tt det 2005 vr 400 år sedn som klssikern Don Quijote skrevs rrngers en bildtävling för brn i åldern 6 12 år. Arrngemnget är ett smrbete melln det i Stockholm nyöppnde spnsk kulturinstitutet, Instituto Cervntes, Spnsk mbssden, Westbergs teter och Interntionell biblioteket. Syftet är tt lyft frm och sprid kännedom om verket som stt sådn spår i världslitterturen. Tävlingen går ut på tt brnen får rit, teckn och mål sin egen bild v riddren Don Quijote. Tävlingen pågår frm till den 31 mrs 2006. En jury kommer tt utse en 1:, 2: och 3:e pristgre i två ktegorier: 6 9 år respektive 10 12 år. Fin priser dels ut. 1: pristgren får en digitlkmer, 2: pristgren får ett uppslgsverk och tävlingens 3: får böcker. Prisceremonin äger rum i Stockholm den 4 juni på Instituto Cervntes där också femtio v de bäst bildern kommer tt ställs ut. För mer informtion www.mindq.se HZ Andr veckn i jnuri firde Vällingby bibliotek i Stockholm sitt 50-års jubileum. Biblioteket ritdes v rkitektern Sven Bckström och Leif Reinius och öppndes den 9 jnuri 1956, två år efter invigningen v Vällingby centrum 1954. Vällingby plnldes som en så klld bc-std med rbetspltser, bostäder och centrum i en integrerd helhet. Förorten kom tt bli förebild för mång ndr förstäder och uppmärksmmdes interntionellt. Grundprincipen bygger på ett loklt köpcentrum som kn nås med tunnelbn. Närmst centrum finns tätre hyreshusbebyggelse och på längre (gång- och cykelvstånd) finns områden med rdhus och villor. Utöver ll nnn möjlig service så klrt tt där också skulle finns bibliotek och glleri! Centrum hr vrit och är fortfrnde under upprustning. Även biblioteket hr byggts om och renoverts för tt bättre motsvr 2000-tlets behov. Tillgängligheten hr förbättrts och ny utlånings- och återlämningspprter hr instllerts. Vidre hr brnvdelningen utökts, en ungdomshörn hr skpts och en så klld lärmiljö hr instllerts med tillgång till både kurslittertur och studie- och yrkesvägledning. Golvet i glleriet är lltjämt i originl, bottenplnet hr fått nytt golv men det är lgt i smm färger och mönster som originlet. Jg hr inte ett end positivt minne från Vällingby. Utom biblioteket, skriver Bodil Mlmsten i boken Mitt först liv, som utkom hösten 2004. HZ Efter tt h vrit stängt en period för renovering nyinvigdes Vällingby bibliotek i november 2005. Lott Hnsson, enhetschef hälsr välkommen, tv Ev Schiöld, Stockholms kulturdirektör som invidningstlde. Cittet Vår tids verklig universitet är en boksmling. Thoms Crlyle Foto: Ingel Kjellberg biblioteksbldet [1:2006] 33

Föreningsnytt Mteril till föreningsnytt mils till: px@biblioteksforeningen.org Ann Ribbing och Mti Lepp fick Crl von Linné-plketten 2005 för Bnnflugor och snö: Hur ser orden ut? Nominer din fvoriter blnd fjolårets utgivning v brn- och ungdomsböcker. Nominer de bäst brnoch ungdomsböckern! Svensk Biblioteksförening delr vrje år ut tre priser till de bäst brn- och ungdomsböckern. Nu kn du vr med och påverk genom tt nominer din fvoriter blnd 2005 års utgivning. Du kn föreslå en eller fler böcker i de tre olik ktegoriern: Nils Holgersson-plketten som dels ut till bäst brn/ungdomsbok, Els Beskow-plketten som dels ut till bäst illustrtör smt Crl von Linné-plketten som dels ut till bäst fktbok. Nils Holgersson-plketten och Els Beskow-plketten dels endst ut till förfttre och illustrtörer som inte hr fått priset tidigre. På föreningens hemsid www.biblioteksforeningen.org finns en förteckning över tidigre pristgre. Skick din nomineringr senst den 15 pril till e-post: ww@biblioteksforeningen.org eller per brev till Svensk Biblioteksförening, Att: Wivinn Wilhelmsson, Box 3127, 103 62 STOCKHOLM. Fx 08-545 132 31. Plkettern dels ut i smbnd med Bok & Biblioteksmässn i Göteborg. Ingrid Källström Nilsson juryordförnde Vill Du vr med i Svensk Biblioteksförenings politikernätverk? Svensk Biblioteksförening hr under det gångn året rbett med tt intensifier det politisk påverknsrbetet. Genom uppvktningr, debttrtiklr och undersökningr vill vi stärk bibliotekens ställning i smhället. För tt utveckl rbetet ytterligre kommer vi under året tt bygg upp ett nätverk v medlemmr i Svensk Biblioteksförening som också är prtipolitiskt ktiv. Vi tror tt synpunkter på ett prtis bibliotekspolitik får större tyngd om det är medlemmr i det prtiet som för frm åsiktern. Det kn t ex hndl om gemensmm debttrtiklr eller medverkn vid olik prtiers kongresser eller liknnde. Du bestämmer självklrt själv hur och om du vill delt i det här rbetet. Är du intresserd hör du v dig till mig på e-post nl@biblioteksforeningen.org eller telefon 08-545 132 33 så vi kn h en fortstt kontkt. Nicls Lindberg Generlsekreterre Till ll medlemmr i Svensk Biblioteksförening Kllelse till Årsmöte 10 mj I enlighet med Svensk Biblioteksförenings stdgr 5 klls ll medlemmr till årsmöte onsdgen den 10 mj, klockn 15.15. Plts: Mlmö Högskol, Orknen, Nordenskiöldsgtn 10, Mlmö. Vlberedningen tr emot förslg på ny styrelseledmöter. Vlberedningens ordförnde Rolnd Tiger träffs på telefon 0611-865 51 eller e-post rolnd.tiger@ylb.se Sist motionsdg 15 mrs Sist motionsdg är onsdgen den 15 mrs 2006. Medlem eller grupp som önskr tt viss fråg ts upp till beslut på årsmötet hr tt senst utstt sist motionsdg skriftligt nmäl dett till knsliet: Svensk Biblioteksförening, Box 3127, 103 62 Stockholm. Styrelsen 34 biblioteksbldet [1:2006]

Krönik nicls lindberg Stor utmningr på biblioteksområdet Nytt år. Ny utmningr. En klysch? Jg tror inte det jg tror tt det är den inställningen vi i Svensk Biblioteksförening måste h för vårt rbete. Utmningr skns verkligen inte, särskilt inte för Sveriges bibliotekspolitiker om de vill gör skäl för nmnet. Sverige står inför stor frmtid utmningr. Det hndlr bl om tt stå strk i den interntionell konkurrensen genom en god tillväxt med styrk i innovtionsprocessern och hög kompetens. För tt det sk gå br för Sverige som ntion måste det gå br för dess invånre när mn söker, skffr och bygger på sitt kunnnde och vetnde. Gymnsieskoln sk förbered elevern för högre studier. Men enligt lärre på universitet och högskolor brister gymnsieelevern i fler färdigheter. Skolverket redovisr i sin rpport (268/2005) tt flertlet v de tillfrågde lärrn nser tt förkunskpern i tt skriv och läs borde vr bättre. Lärrns Riksförbund kom i september med rpporten Läs för tt lär. I rpporten konstters tt 16 procent v de tillfrågde elevern ldrig läser böcker utnför skoln och tt hel 18 procent ldrig läser böcker i skoln. Lärrns Riksförbund vill tt ll skolor sk h bemnnde skolbibliotek och tt nslgen till mediinköp sk öks. Smtidigt kn vi konstter tt 53 procent v lndets grundskoleelever, d v s br knppt vrnnn, hr tillgång till ett skolbibliotek bemnnt 6 timmr eller mer. Trots dett är 79 procent v de tillfrågde kommunlråden inte beredd tt vsätt mer resurser så tt ll grundskolor inom en när frmtid kn få bemnnde skolbibliotek. Enligt den senste SOM-rpporten från Göteborgs universitet redoviss ökde klyftor melln hög- och lågutbildd när det gäller bokläsning, biblioteksbesök och internetnvändning. Ett efterfrågt verktyg för tt hnter bl dess utmningr hr vrit de biblioteksplner som kommuner och lndsting sedn ett år är skyldig tt nt. Vi vet dessvärre tt 82 procent v de tillfrågde kommunlråden uppger tt kommunfullmäktige i ders kommun inte ntgit någon bibliotekspln, trots bibliotekslgens krv. Bibliotekens, och jg menr biblioteken inte någon särskild bibliotekstyp, nsträngningr tt utveckls till nv i kunskpssmhället hr i stor utsträckning skett utn stöd från en smld ntionell bibliotekspolitik. Ansvret för sttens enggemng i biblioteken är idg splittrt. Det skns en övergripnde struktur, som hr både kompetens och mndt tt smordn och utveckl en smld bibliotekspolitik utifrån en helhetssyn på bibliotekens roll i smhället och därmed också ders roll för olik politikområden. Men det är inte br ndr som måste tänk. Vi måste gör det själv också. Allt för oft är vi själv snbb tt del upp oss i än den en än den ndr sortens bibliotek. Vrför då? I stället borde vi ägn stor krft åt tt se till tt de offentligt finnsierde biblioteken effektivt kompletterr vrndr som en strukturell helhet i människns tjänst. Från brndomen, vi studier, in i rbetslivet, under livet i stort och under ålderdomen. Och vi borde själv skff oss en gemensm syn på bibliotekens huvuduppgifter, ovsett bibliotekstyp. Att grnter tillgång till informtion, stödj såväl självstudier som formell utbildning på ll nivåer och verk för läskunnighet smt stimuler kulturell mångfld och främj kontkt melln olik människor och kulturer är väl inte ill för någon? Inför vlet kommer vi i Svensk Biblioteksförening på olik sätt tt uppmärksmm bibliotekspolitikens utmningr, pek på behovet v en ntionellt smordnd bibliotekspolitik och lokl biblioteksplner, en utveckld bibliotekslg och nödvändig stsningr på biblioteken. Det hndlr om tt t frm fktunderlg, gör egn undersökningr, smrbet med ndr, vr närvrnde på prtirrngemng och i Almedlen smt tt skriv debttrtiklr och remissvr. Smtidigt som vi sk h en omfttnde och beriknde medlems- och konferensverksmhet. Så det må vr oss förlåtet om vi inte hinner med llt som kn tycks viktigt just i år. En tröst och uppmuntrn, i vrt fll för mig, är tt det kommer ny år, som vi kn fyll med ll de utmningr vi inte hnn bet v i år. Nicls Lindberg är Generlsekreterre i Svensk Biblioteksförening Sök bidrg för IFLAdeltgnde 2006 Svensk Biblioteksförening utlyser resestipendier för deltgnde i IFLA:s möten och rbete. Sist nsökningsdg för 2006 års stipendier är 15 februri. Det är möjligt för ll enskild medlemmr tt nsök om medel för IFLA-deltgnde. Vi vill h en skriftlig nsökn på en hlv till en A4 där mn motiverr vrför mn söker. (Någon särskild blnkett finns inte.) Ange om du är ktiv i någon v IFLA:s sektioner, i någon v Svensk Biblioteksförenings specilgrupper och övrig motiv för nsökn. Skick nsökn till Svensk Biblioteksförening, tt: Wivinn Wilhelmsson, Box 3127, 103 62 Stockholm eller vi e-post till ww@biblioteksforeningen.org. Frågor besvrs v Wivinn Wilhelmsson, tel: 08 545 132 32. Fördelningen v stipendiern för IFLA-deltgnde beräkns vr klr i slutet v februri. Viktig informtion vid beställningr Under förr året övergick mång kommuner till elektronisk fkturhntering och fler kommer tt gör det under 2006. Dett ställer hög krv på korrekt fkturdresser. Denn hntering sker vi sknning och för tt fkturn sk hmn hos rätt mottgre måste, i de flest fll en för vrje bibliotek/enhet specifik referens, nges. För tt undvik merrbete är vi på knsliet beroende v tt du som beställre är tydlig och uppger både levernsdress och fkturdress med i förekommnde fll referens. Dett gäller ll typer v vror och tjänster du beställer från oss; konferenser, tröjor, böcker, etc och tt du gör det vid vrje beställningstillfälle. Stort tck på förhnd! Knslipersonlen biblioteksbldet [1:2006] 35

Gränslöst biblioteken och mångfldens möjligheter Biblioteksdgrn 2006 Biblioteken skulle kunn prfrser sklden och med fog säg No Librry is n Islnd och men tt biblioteken hr kommuniktion och informtionstillgång globlt som rbetsredskp. Men det finns ytterligre spekter tt hämt från skldens visdom. Att vr en del v en smhällelig helhet och befinn sig i ständig dilog med denn helhet är en sådn ytterligre spekt. Att rör sig utnför etblerde brnschområden eller t till sig ny erfrenheter från ndr kompetenser och erfrenheter är ndr viktig spekter. Inte minst i vårt helt ny etnisk lndskp. Frågn är i vilken utsträckning vi låter vår gränslös reltioner påverk vårt rbete. Är cceptnsen v det strk förändringstrycket också förståelse för vd den gränslös världen kräver v skifte i bibliotekens utvecklingstänknde? Det gäller inte br tt h kunskp om världen, det gäller också tt delt och låt sig påverks. Det är i möten, i och utnför biblioteken, i dilogen med människor och orgnistioner, förvltningr och institutioner som biblioteken inhämtr den kunskp och erfrenhet som är nödvändig för utformningen v biblioteksutvecklingen. Att rör sig frm och tillbk över gränser, i vid bemärkelse, blir därmed en metfor för bibliotekriens möte med smtiden, men också en bild v vd som är grunden för bibliotekens fortstt utveckling. Om biblioteken skll gör en skillnd så måste biblioteken utveckl dett smspel, denn formnde dilog, dett kretiv smtl. Det gränslös smhället stiger in i biblioteken och förändrr bibliotekens vrdg. Tiden då vi i slutn rum bestämde biblioteksutveckling är förbi. Låt världen stig in i vår bibliotek och gör biblioteken till en del v världen. Biblioteksdgrn 2006 i Mlmö tr upp dett tem i föreläsningr och prllell seminrier. Blnd föreläsrn finns Svnhild Abø från Høgskolen i Oslo som undersökt det ekonomisk värdet v folkbiblioteken, Crol Tenopir, School of Informtion Sciences, University of Tennessee som föreläser om biblioteksnvändrns ändrde vnor smt Mrgret Popool, Mlmö högskol som bl hr integrtion och segregtion, etnicitet, identitet och socil reltioner som fokus för sin forskning. Dessutom blir det produktdemonstrtioner, utställningr och för först gången ffischutställning (poster session), där bibliotek presenterr sin projekt och br verksmhet. Fullständigt progrm finns på Svensk Biblioteksförenings hemsid www.biblioteksforeningen.org. Utsikter och vsikter Intresse för biblioteksplner Fler nyhetsmedi hr under den senste månden rpportert om bristen på biblioteksplner i lndets kommuner. Utifrån Svensk Biblioteksförenings undersökning om läget över lndet hde Svensk Dgbldet den 23 december en stor rtikel kring frågn. Trots tt det gått ett år sedn bibliotekslgen ändrdes sknr fortfrnde fyr v fem kommuner en bibliotekspln. Föreningens undersökning hr även följts upp med lokl smmnställningr över läget. Ett exempel är från Värmlnds Folkbld den 17 december då även generlsekreterre Nicls Lindberg kommenterde resulttet. SR P4 Kronoberg konstterde i sin sändningr den 10 jnuri tt det är få kommuner i Kronoberg som hr ntgit biblioteksplner. Östr Smålnd meddelde dock smm dg tt Torsås kommun just drgit igång det rbetet. Svensk Biblioteksförenings generlsekreterre Nicls Lindberg hr tillskrivit kommunledningrn i Örebro, Uppvidinge och Sundsvll med nledning v de föreslgn neddrgningrn på biblioteksverksmhetern. Det regionl Tvärsnytt, Rdio Kronoberg mfl hde 19 och 20 jnuri inslg om dett. TV4 Nyhetern och Nyhetsmorgon hde 23 och 24 jnuri ett inslg om det llvrlig läget för folkbiblioteken i Åsed och Högsby. Bl inervjudes Nicls Lindberg och Leif Pgrotsky. Föreningens skrift Biblioteksplner - Från bibliotekslg till bibliotekspln hr beställts i upplg v ett stort ntl institutionell medlemmr. Förhoppningsvis kommer det tt resulter i tt llt fler kommuner påbörjr rbetet med en bibliotekspln. På föreningens hemsid finns en speciell vdelning kring biblioteksplner. PAx 36 biblioteksbldet [1:2006]

Välkomn till vårens konferenser Prdise Bibliotek & Top Librrin Hur sk biblioteken syns i mediebruset? 9 10 februri, Stockholm Hur rbetr pressen, hur gör mn ett slgkrftigt pressmeddelnde, vd kn mn gör för tt nå ut med sin nyheter? Dess och mång ndr frågeställningr kommer tt diskuters under två dgr. Nu följer Svensk Biblioteksförening upp den tidigre publiktionen Biblioteksplner en idéskrift från 2001 Biblioteksplner från bibliotekslg till bibliotekspln Av Peter Almerud Biblioteket i en föränderlig värld 27 mrs, Stockholm Hr bibliotekets verksmhet förändrts i tkt med vår omvärld? Kn vi erbjud det som efterfrågs? För tt kunn gör en strtegisk plnering krävs kunskp om omvärlden. Vi hr bjudit in föreläsre som delr med sig v sin kunskper och sin erfrenhet. Vi hopps dgen sk inspirer och ge ny infllsvinklr. Frmtidens brnbibliotek rum, struktur och fntsi 3 pril, Stockholm Hur hittr mn strukturen i biblioteksrummet, smtidigt som mn får in det fntsifull? Hur kn mn gör biblioteksktlogen både bibliotekstekniskt funktionell och smtidigt rolig? Hur integrerr mn rummet och ktlogen? Det är frågeställningr som belyses under konferensen. Gränslöst biblioteken och mångfldens möjligheter. Biblioteksdgrn 2006 10 12 mj, Mlmö Om biblioteken skll gör en skillnd måste biblioteken utveckl det gränslös smspelet, denn formnde dilog, dett kretiv smtl. Det gränslös smhället stiger in i biblioteken och förändrr bibliotekens vrdg. Tiden då vi i slutn rum bestämde biblioteksutveckling är förbi. Låt världen stig in i vår bibliotek och gör biblioteken till en del v världen. Biblioteksdgrn 2006 i Mlmö tr upp dett tem i föreläsningr och prllell seminrier. Progrm och nmäln på vår hemsid www.biblioteksforeningen.org Välkomn! Svensk Biblioteksförening Svensk Biblioteksförening hr tgit frm en prktisk vägledning för biblioteksplner. Den riktr sig till dig som är politiskt nsvrig och rbetr med biblioteks- och utvecklingsfrågor på frmförllt kommunl nivå. Publiktionen: beskriver bibliotekens strukturer och renor bryter ner och diskuterr bibliotekslgens prgrfer lyfter frm den politisk dimensionen pekr på frågeställningr som sk besvrs Publiktionen är grtis, men en expeditionsvgift på 75 kronor + portokostnder tillkommer. Jg beställer... exemplr v Biblioteksplner från bibliotekslg till bibliotekspln Nmn...... Levernsdress...... Fkturdress inkl ev referensnr...... Svensk Biblioteksförenings t-shirt med olik bibliotekstryck hr blivit mycket uppskttde. För tt gör plts för vårens nyheter säljer vi ut lite udd storlekr och texter till hlv priset. Besök föreningens hemsid för mer informtion. Beställ publiktionen vi hemsidn www.biblioteksforeningen.org, eller sänd in tlongen till: Svensk Biblioteksförening, Box 3127, 103 62 Stockholm. Du kn även mejl eller fx in din beställning till: info@biblioteksforeningen.org, eller fxnr. 08-545 132 31 biblioteksbldet [1:2006] 37

Klendrium Mil info till klendriet: px@biblioteksforeningen.org för vidre info se http://www.biblioteksforeningen.org 17 februri, Stockholm Sponsring, lobbying, event mrketing och publicitet Ikoner-Akdemien och Svensk Biblioteksförening erbjuder en heldg där professionell expertis ger konkret exempel på hur blnd nnt bibliotek, museer och rkiv kn få ökd publicitet och stärkt inflytnde smt bli bättre på tt hitt sponsorer och nvänd sig v lobbyister. Arr: Svensk Biblioteksförening och Bibliotekstjänst Mer info: www.btj.se/ikoner 20 februri, Bålst Pedgogisk metoder i biblioteket Arr: Svensk Biblioteksförenings specilgrupp för bibliotekspedgogik Mer info: www.biblioteksforeningen.org 27 februri, Skövde Pedgogisk metoder i biblioteket Arr: Svensk Biblioteksförenings specilgrupp för bibliotekspedgogik Mer info: www.biblioteksforeningen.org 9 mrs, Stockholm Öppet hus Svensk Biblioteksförening bjuder in medlemmr och vänner till öppet hus på knsliet, Sltmätrgtn 3A. Välkomn! Arr: Svensk Biblioteksförening Mer info: www.biblioteksforeningen.org 15 16 mrs, Östersund Tänk vidre Vd ssocierr du till när du hör orden livslångt lärnde? skolbiblioteket? regionl utvecklingsmotorer? Stämmer ssocitionern? T chnsen tt tillsmmns med ndr skolledre, kommunpolitiker, bibliotekrier och lärre inspirers v god konkret exempel och visionär idéer v inspirernde tlre med intressnt erfrenheter! T tillfället i kt tt strt ett smrbete kring dess frågor i din hemkommun. Arr: Svensk Biblioteksförenings regionförening ZY tillsmmns med Länsbiblioteken i Jämtlnds och Västernorrlnds län och Skolbibliotek Mitt 23 24 mrs, Helsingfors Mskin eller mänsk? Temn för konferensen är digiålderns informtionstjänst, biblioteksrbete i förändring, den semntisk webben och kunden i nätet. Huvudtlre är biträdnde professor Joseph Jnes vid Wshington University i USA. Arr: Helsingfors stdsbibliotek och Nordisk vetenskplig biblioteksföreningrs förbund (NVBF) Mer info: www.lib.hel.fi/conference2006 24 26 mrs, Mriehmns stdsbibliotek Mriehmns litterturdgr 2006 Litterär festhelg med förfttrmöten, smtl och debtter, poesi och pros, musik, litterär supé m.m. Årets tem är PASSION. Välkomn! Arr: Mriehmns stdsbibliotek Mer info: www.mhbibl.lnd.fi/littdg/ 27 mrs, Stockholm Biblioteket i en föränderlig värld Hr bibliotekets verksmhet förändrts i tkt med vår omvärld? Kn vi erbjud det som efterfrågs? För tt kunn gör en strtegisk plnering krävs kunskp om omvärlden. Vi hr bjudit in föreläsre som delr med sig v sin kunskper och sin erfrenhet. Vi hopps dgen sk inspirer och ge ny infllsvinklr. Arr: Svensk Biblioteksförenings specilgrupp för ekonomi och smhällsinformtion, inkl. EU Mer info: www.biblioteksforeningen.org 3 pril, Stockholm Frmtidens brnbibliotek rum, struktur och fntsi: Hur hittr mn strukturen i biblioteksrummet, smtidigt som mn får in det fntsifull?hur kn mn gör biblioteksktlogen både bibliotekstekniskt funktionell och smtidigt rolig? Hur integrerr mn rummet och ktlogen? Det är frågeställningr som belyses under konferensen. Arr: Svensk Biblioteksförenings specilgrupp för brnbibliotek Mer info: www.biblioteksforeningen.org 5 7 pril, Hlmstd Hlmstdskonferensen Sätt turbo på kunskpen Det råder stor enighet om tt vi behöver en krftsmling kring tillväxt. Vi behöver den för tt kunn finnsier välfärden i frmtiden. Vi är överens om tt kunskp är den enskild fktor, som bäst sätter frt på tillväxten. Smhälle, näringsliv och individ ll stsr på kunskp. Men motsvrr resultten instsern? Finns det tjuvbromsr någonstns? Kn vi ök verkningsgrden? Och vilk bidrg kn biblioteken ge? Arr: Regionbibliotek Hllnd m fl Mer info: www.regionhllnd.se 6 pril, Stockholm Öppet hus Svensk Biblioteksförening bjuder in medlemmr och vänner till öppet hus på knsliet, Sltmätrgtn 3A. Välkomn! Arr: Svensk Biblioteksförening Mer info: www.biblioteksforeningen.org 24 25 pril, Lund Third Nordic Conference on Scholrly Communiction Third Nordic Conference on Scholrly Communiction Beyond Declrtions the Chnging Lndscpe of Scholrly Communiction, Lund. Arr: Biblioteksdirektionen, Lunds universitets bibliotek Mer info: www.lub.lu.se/ncsc2006 25 pril, Flun Pedgogisk metoder i biblioteket Arr: Svensk Biblioteksförenings specilgrupp för bibliotekspedgogik 8 10 mj, Ronneby Netlerning Tem: Pedgogiskt nyskpnde genom nätbsert lärnde. Arr: Blekinge Teknisk Högskol m.fl. Mer info: www.netlerning.se/2006/index.htm 10 12 mj, Mlmö Biblioteksdgrn 2006 Gränslöst Biblioteken och mångfldens möjligheter. Arr: Svensk Biblioteksförening Mer info: www.biblioteksforeningen.org 18 21 mj, Islnd Den 12. nordiske fengselutdnnings- konfernse Fengslende Kultur den 12:e nordisk konferensen om fängelseundervisning. Arr: Nordiskt nätverk för Vuxns Lärnde Mer info: www.nordvux.net/object/ 4561/fengslendekultur.htm 12 13 juni, Linköping Vårdbibliotekskonferens Arr: Svensk Biblioteksförenings specilgrupp för medicin och vård Mer info: www.biblioteksforeningen.org 16 18 ugusti, Köpenhmn Creting Knowledge IV: Empowering the Student Through Cross-Institutionl Collbortion with focus on collbortion between librry nd cdemic support. An ctive lerning conference with emphsis on good prctice/pper presenttions nd workshops. Arr: NORDINFOlit och Dnish Network for University Pedgogy Mer info: www.ck-iv.dk/ 20 24 ugusti, Seoul, Kore IFLA Generl Conference nd Council 2006 Librries: Dynmic Engines for the Knowledge nd Informtion Society Arr: IFLA Mer info: www.ifl2006seoul.org 24 25 ugusti, Stockholm 9:e årlig medicinsk bibliotekskonferensen Arr: Krolinsk Institutets Universitetsbibliotek 11 16 september, Cluj-Npoc, Rumänien 10th Europen Conference of Medicl nd Helth Librries Arr: EAHIL Mer info: www.ehil.net/ conferences.htm 38 biblioteksbldet [1:2006]

Snn 13 år bäddr sin säng och får 450 kr i måndspeng. Hur Smir 13 år får ihop till sin måndspeng vill du inte vet. Post/bnkgiro 90 2003-3 Tel. 0771-90 20 03, www.rb.se Vill du hedr minnet v någon när? Skänk en minnesgåv till Cncerfonden. De nhörig får en hälsning från dig cncerforskningen får ett välkommet stöd i kmpen mot cncer. Meddel oss den vlidnes nmn och dressen dit minnesbldet sk skicks (nhörig eller begrvningsbyrå). tel 020-78 11 79 (personlig service ll dgr 8 21) cncerfonden.se pg 90 1986-0 Hr din mn slutt lyssn på dig? Det kn bero på tt hn börjr hör dåligt. Ring Hörsellinjen 0771-888000.www.horsellinjen.se Hörselskddes Riksförbund biblioteksbldet [1:2006] 39

B Box Posttidning Svensk Biblioteksförening 3127, 103 62 Stockholm