Grundritning Torpargrund Ritningsnummer Grundritning... 2 Startfil för Grundritning... 3 Inställning för Grundritning... 4 Rita rektangulär torpargrund baserad på två punkter... 6 Fri Yttermur/Hjärtmur... 10 Torpargrund enskild yttermur... 10 Torpargrund enskild hjärtmur... 12 Antal ventiler... 13 Flera ventiler i grund... 13 Enskild ventil i grund... 15 Diagonalpunkter... 16 Diagonalsammanställning... 18 Symboler för grundritning... 20 Plint... 20 Förstärkning i btg.plattan under stolpe eller öppen spis... 21 Sektionspilar med bokstav... 22 Sektionspil med bokstav... 22 Entrépil... 23 Horisontal text med pilmarkering... 23 Pilmarkering... 24 Måttsättning... 25 Måttsättning med automatik... 25 Lagra vektor av grundritningen... 27 Arket... 28 Placera grundritning på ett ark... 28 1(29)
Ritningsnummer Grundritning Standardfigurer till grundritning ligger i figurbibliotek fi0160.lib och specialanpassade figurer för enskilda företag läggs i figurbibliotek fi2160.lib. Starta Arkpartner genom att dubbelklicka på ikonen Grundritning upprättas i ritning xxxx1200 där xxxx är de fyra första karaktärerna av projektnamnet. Öppna ritningslista, markera ritning 200 och tryck på knappen Öppna 2(29)
Startfil för Grundritning Genom att ritning 200 öppnas hämtas två startfiler in, DDS_1200.bin och PA11920. PA11920 är en dold startfil och innehåller endast en definiering av en global variabel. Denna variabel används i vägg-pa för att rita väggar streckade. Variabel 700 = 3 => Kontroll i vissa figurer om det är den del av figuren som ska visas för grundritning. Nedan beskrivs vilka globala variabler som används och till vad. Beskrivningen är endast som en information. Variablerna kommer att ändra värde beroende av vilka val man gör via menyerna och behöver inte ändras manuellt. I startfilen av ritning 200 ligger följande objekt CAK_BUA_5005_GrundInst.js som innehåller följande globala variabler. Variabel 701 = 0 => Visa platta för radiatorer 1=> Visa platta för golvvärme Variabel 702 = 0 => Visa inte avsättningar 1=> Visa avsättningar Variabel 703 = 0 => Visa inte kantisolering 1=> Visa kantisolering Variabel 704 = 0 => Ej aktiv Variabel 590 = Avst. Från vägg till avsättning för tvättställ med automatisk avsättning Variabel 591 = Avst. Från vägg till avsättning för WC-stol med automatisk avsättning 3(29)
Inställning för Grundritning Välj Verktygssettet för grundritning längst upp på verktygslisten. Genom att klicka på höger musknapp visar sig verktygslådan med verktyg för att rita grundritning. Verktyg för Torpargrund Dubbelklicka på js-filen i QE 4(29)
.. för att få fram följande dialog Här väljer man alternativet Torpargrund(Startvärden). Börja med att hämta in underlagsritning av vån.1 eller den våning som ska vara underlag för torpargrunden. Välj knappen längs upp på verktygslinjen och välj den våning som ska vara som underlag, genom att dubbelklicka på filen så man får + tecknet framför filnamnet. Eller välj Sätt in och välj fil. 5(29)
Rita rektangulär torpargrund baserad på två punkter Då man har ett rektangulärt hus eller ett hus med vinkel, är det här verktyget användbart. 6(29)
Följ instruktioner på skärmen och avsätt två punkter diagonalt, vid insida yttervägg. Pkt. 2 Pkt. 1 Fyll i dialogen som kommer upp med aktuella värden. 7(29)
8(29)
Programmet presenterar grundmurar och hjärtmur(ar) enl. inställningar man gjort i parametrarna. 9(29)
Fri Yttermur/Hjärtmur Torpargrund enskild yttermur Denna inställning används för att rita enskilda utv. grundmurar. Vanliga väggkommandon används efter man ställt in dialogen. Obs! fäst alltid mot insidan av yttervägg på underlagsritningen och jobba motsols. Referenspunkten är på insida vägg. Följ instruktioner i meddelande fältet 10(29)
Avsätt start för vägg genom att fästa vid insida yttervägg och flytta insättningspunkten till utsida grund. Fäst sedan mot insida yttervägg i vinkeldelen och avsluta vägg i 90 mot annan vägg. Placera ut väggen med mellanslag 11(29)
Torpargrund enskild hjärtmur Denna inställning används för att rita enskilda hjärtmurar. Vanliga väggkommandon används efter man ställt in dialogen. Referenspunkten är på insida vägg. 12(29)
Antal ventiler Denna knapp används för att räkna ut antalet ventiler det går åt till den aktuella golvytan man vill ventilera. Börja med att ta bort underlagsritningen för att inte fästa mot fel punkter. Aktivera knappen och avsätt punkter mot utsida grund, motsols. Första och sista punkt ska vara i samma koordinat. En meddelande box visar ytan och antalet ventiler det går åt. 1 ventil/ 10m² golvyta. När man noterat ner antalet försvinner meddelande boxen efter man tryckt OK. Flera ventiler i grund Med denna knapp kan flera ventiler fördelas mellan två punkter man själv lägger ut. 13(29)
Ange i efterföljande dialog box. Tjocklek för mur i vilken ventiler ska placeras Hur många ventiler ska placeras ut och Om ventiler ska placeras ut vid punkter man pekat ut eller ej. På vilken sida ventilerna ska placeras Ventilerna placeras ut på aktuell mur. 14(29)
Enskild ventil i grund Med denna knapp kan en ventil placeras ut på grundmur. Här får man ta ställning till hur tjock muren är, i vilken ventilen ska placeras och vilken sida i ventilen ska utgöra insättningspunkt. Ventilen följer med dynamiskt och man fäster in den som en vanlig figur. Den färdiga grundritningen kan se ut som följer: 15(29)
Diagonalpunkter Genom att välja knappen informerar om får man möjlighet att sätta ut 49 st. punkter vilket hjälpboxen Punkterna används som positioner för att räkna ut diagonaler mellan olika hörn. Det är av stor betydelse att man zoomar in tillräckligt nära när figuren placeras ut, för att den ska fästas exakt mot den punkt man önskar. 16(29)
Figuren byter siffra för varje rotation man gör. Efter att alla figurer är utplacerade får varje figur rätt siffra i den ordning man har placerat ut dem. 17(29)
Diagonalsammanställning När alla diagonalpunkter är utlagda och en omritning är gjord ska diagonalsammanställningen utföras genom att trycka på aktuell knapp. Infobox talar om hur många diagonalrader man kan lägga ut som max. Väljs sedan mellan vilka punkter som diagonalen ska räknas ut och pressenteras. T. ex. från punkt 1 till 3 Fortsätt med nästa diagonallinje o.s.v. tills du är nöjd med diagonaler eller om 20 st är valda kommer programmet automatiskt att hoppa ur kommandot. Om du nöjer dig med färre än 20 st ska en parameter som ser ut enl. följande 18(29)
bekräftas med OK. Nu kommer en ruta med alla diagonaler som du valt, att följa med markören dynamiskt, och det återstår endast att rotera den rätt och fästa på önskad plats. 19(29)
Symboler för grundritning Detta avsnitt behandlar symboler som används på grundritningen och kan användas till både platta på mark och torpargrund. Plint Figuren används för att sätta ut avsättning för en plint till en utv. stolpe. Figuren är dynamisk och innehåller information för måttsättning. Ange bredd och längd för sulan till plinten. Ange också plintens diameter. En plintmarkering följer med dynamiskt och fästes in som en figur. Efter att figuren är fäst på önskat ställe tryck Esc Välj knappen och sätt ut 3 punkter med start i bakkant av text, framkant av text och där pilen ska peka. Resultatet blir då enl. nedan. 2 1 3 20(29)
Vill man flytta text markera texten och ta tag i 4-kanten som visas framför texten och dra punkten till ny position Förstärkning i btg.plattan under inv. bärande stolpe eller öppen spis Figuren används för att sätta ut fundament under en öppen spis. Figuren följer med dynamiskt och kan placeras ut på önskad plats. Insättningspunkt kan ändras med TAB-tangenten. 21(29)
Sektionspilar med bokstav Figuren används för att sätta ut en två sektionspilar med bokstavsmarkering. När knappen aktiveras startar man med att sätta ut två punkter som ska utgöra avståndet mellan pilarna. Därefter presenterar en dialogbox i vilken man kan göra vissa inställningar. En dynamisk figur med sektionspilar kan nu roteras och fästas på önskad plats. Sektionspil med bokstav Figuren används för att sätta ut en sektionspil med bokstavsmarkering. När knappen aktiveras presenterar en dialogbox i vilken man kan göra vissa inställningar. 22(29)
Entrépil Figuren används för att sätta ut en symbol för entré. När knappen aktiveras presenterar en hjälpbox som visar vilket nummer man ska ange för att Horisontal text med pilmarkering Figuren används för att sätta ut en text med pilmarkering. Aktivera knappen för text med pilmarkering och välj sedan inställning för text Skriv den önskade texten i dialogrutan. Sätt ut 3 punkter med start i bakkant av text, framkant av text och där pilen ska peka. Resultatet blir då enl. nedan. 23(29)
Bekräfta med OK Den skrivna texten följer med markören dynamiskt och kan placeras ut på önskat ställe. Markera nu dina 2 punkter som ska utgöra understrykningsstrecket och 3:e punkten ska utgöra pilspetsen. Punkterna 1 och 2 behöver inte vara exakt i samma y-koordinat. 2 1 3 Pilmarkering Figuren används för att sätta ut en pilmarkering baserad på tre punkter. 24(29)
Måttsättning Måttsättning med automatik Använd följande knappar för att måttsätta grundritningen med automatik Första knappen måttsätter utv. grund. Välj Område och tryck på Utför Tryck Markera område Markera nu de område av utv. grund som ska vara med vid måttsättningen. Max 9 omr. åt gången kan markeras. Bekräfta med Enter efter markering. 25(29)
Markera nu på vilken sida du vill att måttsättning ska utföras, samt om det skall vara huvud-, delmått eller båda måttkedjor. Tryck därefter på Utför måttsättning Måttkedjan är nu utlagd enl. de önskemål du valt. Om fler måttkedjor önskas fortsätter man att markera nya områden, väljer på vilken sida man vill ha måttkedjan samt trycker på knappen Utför måttkedja. Denna procedur upprepas tills 26(29)
man är nöjd med måttsättning av utv. grund. Då trycker man på knappen Stäng tills programmet släpper måttsättningsmenyn. Övriga måttkedjor fungerar på samma sätt med den skillnaden att den känner av andra föremål. Fördelen med att måttsätta med automatik jämfört med att måttsätta på traditionellt vis är: - Säker måttsättning. Man eliminerar fel som kan uppstå genom att fästa i fel punkt. - Snabbare måttsättning Lagra vektor av grundritningen Kontrollera att alla avsättningar, måttsättningar och texter är på plats. Ser presentationen av ritningen OK ut, lagras vektor av ritningen genom att trycka på knappen. 27(29)
Det slutgiltiga resultatet kan se ut som följer: Arket Placera grundritning på ett ark Välj Ritningslista längst upp på knappraden 28(29)
Välj ritningsnummer 510 eller det arknummer som ni har som grundritning och tryck på knappen Öppna När ritning 510 öppnas första gången presenteras grundritningen på arket. Grundritningen presenteras i skala 1:50. Skulle arket vara för litet till grundritningen dubbelklickar man på arket och hamnar i QE på kommandot SH. Första parametern anger arkstorlek i A-format. Lagra nu vektor av det färdiga arket och skriv sedan ut ritningen. Lycka till! 29(29)