HUR UTVECKLAS FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE GENOM RIDNING

Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 311 2006 HUR UTVECKLAS FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE GENOM RIDNING Elin Björneheim & Lisa Fäldt HANDLEDARE: Gabriella Thorell, Ridskolan Strömsholm Fördjupningsarbete omfattande 5 poäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett elevarbete och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund. ISSN 1402-2052

Innehåll REFERAT... 4 1. INLEDNING... 4 1.1 PROBLEM... 4 1.2 FRÅGESTÄLLNING... 5 1.3 SYFTE... 5 1.4 HYPOTES...5 2. BAKGRUND... 5 2.1 DEFINITIONER AV FÖRSTÅNDSHANDIKAPP... 6 2.1.1 Utvecklingsstörning:... 6 2.1.2 Autism:... 6 2.1.3 ADHD/DAMP... 6 2.1.4 Cat eye syndrom... 6 2.1.5 Cerebral pares (Cp)... 7 2.1.6 Downs syndrom... 7 3. TIDIGARE STUDIER... 7 4. HANDIKAPPRIDSPORT-HISTORIK... 7 5. MATERIAL OCH METOD... 8 6. RESULTAT... 8 7. DISKUSSION... 10 8. REFERENSER... 11 BILAGA 1... 12 3

Referat Ridsporten är Sveriges största handikappidrott. Ca 4000 ryttare med funktionshinder rider på sin fritid. Av dem har ca 1500 rörelsehindrade och ca 100 hörsel- och synskadade genom ridningen möjlighet till en aktiv fritid. Många handikappade kan inte själva ta sig ut i skog och mark och då ger hästarna dem en möjlighet att ta sig dit. Genom ridning och hästar får de handikappade även den sociala kontakten med andra människor. Ridningen är ett bra komplement till annan rörelseträning då många olika muskler stimuleras i kroppen med hjälp av hästens rörelser. Vår hypotes bygger att hästar och ridning mer och mer används som terapi och träning för människor med funktionshinder och förståndshandikapp. Vi ville ta reda på om detta kunde stämma och valde att fördjupa oss i förståndshandikappade, då det inte har gjorts så mycket studier om detta. Idag visar människor i de förståndshandikappades närhet större intresse för att använda sig av ridningen som träning och fritidssysselsättning. I undersökningen användes enkäter för att lätt kunna göra statistik över svaren vi fick av de personer som deltog i studien. Det är också bra för att begränsa svaren och få ett konkret svar på våra frågor genom de olika svarsalternativen. Resultatet av studien visade att ridningen och hästarna påverkar de förståndshandikappade positivt både fysiskt och psykiskt, då de blir både gladare och mer positiva när de känner att de har en meningsfull fritid. Det har också visat sig att de funktionshandikappade får bättre balans och kroppsuppfattning. Vår hypotes är att hästar och ridning utvecklar förståndshandikappade både psykiskt och fysiskt. Vi kan varken bekräfta eller förkasta vår hypotes. För att kunna anta vår hypotes krävs det en större undersökning. Slutsatsen är dock att hästar och ridning påverkar förståndshandikappade positivt och utvecklar dem både fysiskt och psykiskt. Vi anser att handikappridsporten borde uppmärksammas mer med hjälp av skolor och media. Fler människor med förståndshandikapp skulle då få chansen att utöva sporten och därmed utvecklas som människor. 1. Inledning Ridsporten är Sveriges största handikappidrott. Ca 4000 ryttare med funktionshinder rider på sin fritid. Av dem har ca 1500 rörelsehindrade och ca 100 hörsel- och synskadade genom ridningen möjlighet till en aktiv fritid. Mellan 60 och 100 av dessa ryttare tävlar aktivt varav åtta av dem ingår i landslaget. De som utövar sporten har ofta kommit i kontakt med den genom en läkare som har positiva erfarenheter av att använda sig utav ridningen. Detta förutsätter att denna läkare i sin tur har kontakter inom ridsporten. Sedan slutet av nittiotalet har Svenska Ridsportförbundet ensamt ansvar för all handikappverksamhet som bedrivs inom ridsporten. Tidigare var det Svenska handikappidrottsförbundet som hade det. Inom handikapp på Svenska Ridsportförbundet finns det två kommittéer, de ansvarar för utbildning respektive tävling. 1.1 Problem Många människor med förståndshandikapp har en svår livssituation. Vi har valt detta ämne för att vi ville ta reda på om och hur förståndshandikappade påverkas av ridningen. Om de gör det, hur påverkas de då fysiskt och/eller psykiskt. 4

1.2 Frågeställning Vår första frågeställning lyder: Hur påverkas förståndshandikappade av hästar och ridning? Vår andra frågeställning är: Utvecklas förståndshandikappade psykiskt och fysiskt med hjälp av hästar och ridning? 1.3 Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur människor med förståndshandikapp påverkas av hästar och ridning. Det vi också ville ta reda på var om de utvecklas fysiskt och psykiskt med hjälp av hästarna och ridningen. 1.4 Hypotes Vår hypotes: Hästar och ridning utvecklar förståndshandikappade både psykiskt och fysiskt. 2. Bakgrund Handikappridsporten blir allt mer utbredd i Sverige och världen, fler och fler använder sig av hästar för fysisk träning men även som mental träning för att bygga upp självförtroendet. Det har även visat sig att ridningen och hästarna påverkar de handikappade positivt även psykiskt då de blir gladare och mer positiva när de känner att de har en meningsfull fritid. Många handikappade har inte möjlighet att själva ta sig ut i skog och mark, hästarna ger dem då en möjlighet att ta sig till platser de aldrig annars skulle kunna få se. Flertalet handikappade kommer heller inte ut så mycket bland andra människor vilket gör att man lätt förlorar den sociala kontakten som är viktig för att må bra. Här kommer ridningen till bra användning, de får en möjlighet att träffas och umgås med andra människor med liknande handikapp. Ridningen är också ett bra komplement till annan rörelseträning då många olika muskler stimuleras i kroppen med hjälp av hästens rörelser. (www.rbu-t.rbu.se 2006-06-04) Handikappridsporten har blivit så stor att man planerar att starta en klass för ryttare i Special Olympics. Det är en organisation som finns i hela världen. Eunice Kennedy Shriver grundade den 1968 i USA. Organisationen jobbar för att bedriva och utveckla idrottsverksamhet för personer med utvecklingsstörning. Verksamheten finns idag i med än 150 länder. Över 1 000 000 personer med utvecklingsstörning är knutna till organisationen. I Sverige började man satsa på att bygga upp organisationen i början av 1990-talet. På grund av olika skäl kom satsningen av sig. Sverige har inte haft en fungerande organisation under de senaste åren. 2004 påbörjades ett 3-årigt arvsfondsbaserat projekt för att på nytt blåsa liv i organisationen. Detta genom ett samarbete mellan Svenska Handikappidrottsförbundet och S.O.S. (Special Olympics Sweden). Special Olympics vill genom idrotten ge utvecklingsstörda möjlighet att: -utveckla fysik, talang och färdigheter. - uppleva glädje, vänskap och gemenskap. Och utvecklas socialt med kamrater, familj och övriga. - få träna och tävla efter egna förutsättningar och tillsammans med jämnbördiga, i allt från lokala till stora internationella arrangemang (www.specialolympics.se). På SM kommer det att finnas med en special Olympic klass. Man kommer ha en klass som rids i Special Olympics program 2. Förut fick även ryttare med mentalt handikapp vara med och tävla i Paralympics. Efter Paralympics i Sidney fick inte idrottare med utvecklingsstörning delta längre (www.specialolympics.se). 5

Det är otroligt många ryttare med utvecklingsstörning som rider i Sverige idag, och många av dem är väldigt duktiga. Flera av dem tävlar i samma klasser som personer med ickefunktionshinder (pers.med.agneta Aronsson, 2006-05-18). Här i Sverige arrangerar man också egna nationella tävlingar för att visa att de förståndshandikappade är kvalificerade nog för att rida internationellt om det blir så att de får tävla i Paralympics igen (www.handikappidrott.se). 2.1 Definitioner av förståndshandikapp I undersökningen förekommer olika typer av förståndshandikapp. För att klargöra vilka problem dessa människor har och vad de olika sjukdomarna innebär definieras de olika symptomen här. 2.1.1 Utvecklingsstörning: En utvecklingsstörning kan ha många olika orsaker. Det kan till exempel bero på kromosomavvikelser, fosterskador eller förlossningsskador. Människans intellektuella begåvning utvecklas upp till 20 års ålder, men hos en person med utvecklingsstörning går utvecklingen långsammare och når ibland bara upp till ett barns nivå. En utvecklingsstörd person är trots detta inte som ett barn vid vuxen ålder utan förändras och påverkas av sina erfarenheter precis som andra människor. En person med utvecklingsstörning eller mental retardation har intelligenskvot, IQ, på under 70. Utvecklingsstörning delas upp i tre nivåer, lindrig, måttlig och grav (www.habilitering.nu 2006-04-27). 2.1.2 Autism: Autism beror på en störning i hjärnans funktioner. Störningar i autismområdet är ett livslångt funktionshinder. Autism kan visa sig som en del i ett svårt handikapp med utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och/eller hörselskada. En del barn med autism kan ha lindrigare syndrom. Den som har autism har problem med tankefunktioner. Man har även svårigheter med att förstå andra människors tankar, känslor och behov. De har även svårt att få helhet och sammanhang i sina upplevelser och har problem med övergångar mellan olika aktiviteter vilket kan leda till svåra beteendestörningar. Barn med autism har: - svårt med ömsesidig kontakt med andra människor - svårt att kommunicera med andra - begränsningar i sin fantasiförmåga, lek, beteenden och intressen. (www.vardguiden.se 2006-04-27). 2.1.3 ADHD/DAMP Grundproblemen vid ADHD är uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet. AD står för deficit- uppmärksamhetsstörning. HD står för hyperaktivity disorder- hyperaktivitetsstörning. En person kan ha AD eller HD eller både och. DAMP är en undergrupp till ADHD. Här tillkommer perceptionsstörningar och motoriska problem. DAMP står för Deficits in Attention, motor and Perception. DAMP innebär ofta större sociala svårigheter än ADHD (www.habilitering.nu 2006-04-27). 2.1.4 Cat eye syndrom Syndromet orsakas av extra kromosommaterial från den långa armen av kromosom 22. Cat eye syndrome beror i de flesta fall på en nymutation och är inte nedärvd. Dock riskerar en person med syndromet att föra det vidare till sina barn. Barn med syndromet har vissa gemensamma utseendemässiga drag vilket är vanligt vid kromosomala avvikelser. Kombinationen och 6

svårighetsgraden av symptom varierar mycket. Långsmala puppiller, nedåtsluttande ögonspringor, brett mellan, skelning och veck i inre ögonvrån, öronen avviker ofta i formen, näsroten är ofta platt och hakan liten. Missbildningar av hjärta och njurar, kluven gom och bråck förekommer. Även mindre avvikelser kan förekomma såsom avsaknad av iris, gråstarr och sammanväxta fingrar. En del personer har så svåra missbildningar att de dör tidigt. De flesta som har cat eye syndrome har lätt utvecklingsstörning, en del har svår sådan och några har normal begåvning (www.sos.se 2006-04-27). 2.1.5 Cerebral pares (Cp) Cp är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och vuxna. Det betyder förlamning genom hjärnskada. De vanligaste orsakarna till Cp är blödningar i hjärnan och syrebrist. Ca 0,002 % av alla barn som föds har eller får en Cp skada. Cp är inte en enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn för olika symtom. Den gemensamma nämnaren är ett rörelsehinder som orsakats av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Skadan har inträffat under graviditeten, förlossningen eller strax efter förlossningen. Det leder till att barnen får en försenad motorisk utveckling. Symtomen är nedsatt muskelkontroll i olika grader. Från ett lätt rörelsehinder till att det snabbt går att styra den egna motoriska aktiviteten. De flesta som har en Cp skada lider ofta även av andra funktionshinder, till exempel epilepsi, förståndshandikapp, talsvårigheter och synskador. Behandling av Cp är att på olika sätt försöka mildra symtomen, men det finns ingen behandling som botar skadan/utvecklingsrubbningen (www.vardguiden.se 2006-04-27). 2.1.6 Downs syndrom Downs syndrom är en ärftlig utvecklingsstörning som finns i olika svårighetsgrad. Cirka 0,0012 % av alla barn som föds har Downs syndrom. Ca två procent av dem har en ärftlighetsfaktor. Det som orsakar Downs syndrom är att det blir fel när könscellerna delar sig. Barnet får då så kallad trismi 21. Det är när det finns tre av kromosomnummer 21 istället för två som den friska människan har. Den extra kromosomen påverkar hjärnans utveckling och även andra organ. Vanliga medicinska åkommor är hjärtfel, infektionskänslighet, synfel och hörselnedsättning. Epilepsi, bristande sköldkörtelfunktion, autism och svåra luftvägsbesvär är andra komplikationer. Det är svårt att säga vad det är för symtom som visas när man har Downs syndrom. Detta på grund av att kromosomfelet är mycket varierande, vilket gör att även graden av utvecklingsstörning varierar. Med hjälp av stimulans, rehabilitering och andra insatser kan personer med Downs syndrom utvecklas. Många som når vuxen ålder kan klara sig ganska bra själva men kan behöva hjälp med matlagning och ekonomi (www.vardguiden.se 2006-04-27). 3. Tidigare studier Några tidigare studier om vad hästar och ridningen egentligen har för effekt, har inte hittas. Det finns heller inte så mycket information om denna form utav träning för mentalt handikappade. 4. Handikappridsport-historik Handikappridsportens historia är inte så lång, den första som började med handikappridning var sjukgymnasten Kristina af Geijerstam, år 1959 tog hon med några polioskadade flickor till ridskolan i Enskede i Stockholm (www.ridsport.se 2006-06-04). Året därpå startade man en ridgrupp i Uppsala där ridhuschef Major Mörner ställde hästar och ryttare till förfogande och barn från Bernadottehemmet deltog. Det första lägret för polioskadade hölls 1962. Under 60-talet tog handikappridningen fart och därefter har den bara ökat och blivit allt mer populär. 1968 startades en utbildning för ledare av handikappridning. Här ingick kurser för sjukgymnaster om hästar och ridning och kurser för ledare och medhjälpare om olika handikapp. Tidningar började skriva reportage och kommunerna stöttade ridskolorna ekonomiskt för att de skulle kunna ha möjlighet 7

att ta emot handikappade. Även i andra länder började intresset för handikappridning öka. Ridfrämjandets syn på handikappridning gjorde att Tyskland, England, Frankrike och Kanada fick upp ögonen för sporten. Under 1970-talet började tävlingsverksamheten för handikappryttare sätta fart. 1972 hölls de nordiska ryttartävlingarna för handikappade på Strömsholm. 1984 hölls ett handikapp OS i New York (förspel till paralympics), där ridning var med för första gången. Historiken om handikappridsporten handlar mest om människor med funktionshinder. Handikappridningen för mentalt handikappade har inte pågått under så många år. Dock har även den delen av handikappridningen blivit större och idag utgör förståndshandikappade den största gruppen inom handikappridningen (www.kikkuli.com 2006-06-04). 5. Material och metod I undersökningen användes enkäter med olika svarsalternativ (se bilaga 1). Detta underlättar för att kunna göra statistik över de svar som kom fram genom studien. Undersökningen gjordes genom att dela ut enkäter till de handikappades assistenter/anhöriga. Detta genomfördes på ridskolor i Västmanlands och Smålands distrikt. Ridskolorna besöktes på de tider då det var ridning för förståndshandikappade. Under tiden som eleverna red söktes assistenterna/de anhöriga upp och de fyllde i enkäten. Enkäten innehöll frågor som, Vad har personen för handikapp? Ålder? Hur länge har personen ridit? Hur kom ni i kontakt med ridning? Har ridningen påverkat personen? Hur har den påverkat fysiskt respektive psykiskt? Internet har använts för att hitta information till litteraturstudien om de olika symptomen och även för att hitta lite allmän information om handikappridsport. På grund av bekvämlighetsskäl har enkäterna delats ut på ridskolor i Västmanlands och Smålands distrikt. Detta för att vi skulle kunna vara med när enkäterna fylldes i och samtidigt få en inblick av hur det går till under en ridlektion med förståndshandikappade på olika ridskolor. De medverkandes ålder är från 6 år och uppåt, både män och kvinnor. Från Västmanlands distrikt fick vi in fjorton enkäter och från Smålands distrikt fick vi in fem enkäter. 6. Resultat Nedan följer resultatet av enkätundersökningen. Diagram användes för att förtydliga svaren. Det visade sig att 100 % av dem som medverkade i studien har påverkats positivt både fysiskt och psykiskt med hjälp av hästar och ridning. Enkäten bestod av ett antal bakgrundsfrågor. Den första frågan handlade om vilken typ av handikapp personen hade. Dock konstaterandes det att nästan alla tillfrågade hade olika typer av handikapp. Vad de hade för handikapp gjorde ingen skillnad på vad det blev för svar på resterande frågor. Därav inget diagram på denna fråga. De olika typerna av handikapp som de medverkande i undersökningen hade, beskrivs i arbetet under definitioner förståndshandikapp. 8

60 50 40 30 20 10 0 0-6 år 6-12 år 12-18 år 18> år Figur 1: Ålderskategorier på undersökningspersonerna. Här nedan visas ålderskategorierna på dem som deltog i undersökningen. De flesta som red (55%) var mellan 12-18 år, några (28%) var 18 år eller äldre. Ca 14% var mellan 6-12 år. Ingen som deltog i undersökningen var under sex år. 50 40 30 20 10 0 0-3 år 4-6 år 6>år Figur2: Antal år undersökningspersonen ridit. Det visade sig att 50 % av dem som deltog i studien hade ridit i 0-3 år. Ca 35 % hade ridit i 4-6 år och ca 12 % hade ridit i sex år eller mer. 60 50 40 30 20 10 0 pers.kontakter rek./läkare media övrigt Figur 3: Visar hur undersökningspersonerna kommit i kontakt med ridningen. Av de tillfrågade så hade 35,7 % kommit i kontakt med ridningen genom personlig kontakt, 7,1 genom rekommendation av läkare, ingen genom media och 57,1 % på annat sätt (ej angivet). 9

4 5 3 1 1. Bättre balans 71,4 % 2. Bättre koordination 35,7 % 3. Mer rörlighet 28,6 % 4. Större kroppsuppfattning 14,3 % 5. Övrigt 7,1 % 2 Figur 4: Visar hur ridningen har påverkat personerna. Av dem som svarade på enkäten tyckte 71,4 % att personen hade fått bättre balans 35,7 % tyckte att koordinationen hade ökat. 28,6 % mer rörlighet 14,3 % tyckte att kroppsuppfattningen hade ökat och 7,1 % tyckte att personen påverkats fysiskt på något annat sätt (ej angivet vad). 4 5 6 1 1. gladare=57,1% 2. pratar mera=7,1% 3. bättre själförtroende=64,3% 4. vågar mera=35,7% 5. visar empati=7,1% 6. övrigt=14,3% 2 3 Figur 5: Visar hur personen har påverkats psykiskt och 57,1 % svarade att personen blivit gladare. 7,1 % tyckte att personen pratade mera. 64,3 % svarade att personen hade fått bättre självförtroende. 35,7 % svarade att personen vågar mer. 7,1 % tyckte att personen har fått ökad förmåga att visa empati och 14,3 % tyckte att personen på annat sätt påverkats psykiskt av ridningen (ej angivet). 7. Diskussion Då vi inte har hittat några tidigare studier inom detta område och med tanke på vår tidigare bristande kunskap inom detta ämne har det varit intressant att fördjupa sig i det. Vår hypotes är: Hästar och ridning utvecklar förståndshandikappade både psykiskt och fysiskt. Detta påstående stämde väl överens med de frågeställningar som ingick i vårat arbete. Förståndshandikappade påverkas psykiskt genom att de visar mer glädje, får bättre självförtroende och vågar mer. Fysiskt genom att de får bättre balans, bättre koordination, mer rörlighet och större kroppsuppfattning. Nästan alla som deltagit i undersökningen tyckte att den förståndshandikappade har utvecklats positivt både fysiskt och psykiskt sen de kom i kontakt med och började använda sig utav ridningen. De flesta i vår undersökning har kommit i kontakt med ridningen genom bekanta. 10

Dessvärre är det inte tillräckligt uppmärksammat vad ridningen kan göra för dessa personer. Det är inte så många som känner till att man kan använda hästar och ridning för att utveckla de handikappade och för att ge dem en bättre självkänsla. Detta är synd, då vår undersökning tyder på att hästarna och ridningen ger ett mycket positivt intryck på människor med ett mentalt handikapp genom kontakten med hästarna och stimulansen och närheten de får genom ridningen. Om man skulle göra fler större studier och även publicera dem kanske fler skulle komma i kontakt med ridningen. Fler läkare skulle kanske bli medvetna om det positiva med att använda sig utav hästar och ridning som psykisk och fysik träning för förståndshandikappade och rekommendera sina patienter att börja. Även skolor skulle behöva mer information om var man kan vända sig vid intresse. Med hjälp av skolorna tror vi att ridsporten skulle nå ut till ännu fler barn med förståndshandikapp och fler barn skulle få hjälp till en fritidssysselsättning som stärker dem både fysiskt och psykiskt och ger dem motivation till att utvecklas. Vi kan varken bekräfta eller förkasta vår hypotes. För att kunna anta vår hypotes krävs det en större undersökning. Slutsatsen är dock att hästar och ridning påverkar förståndshandikappade positivt och utvecklar dem både fysiskt och psykiskt. Vi anser att handikappridsporten borde uppmärksammas mer med hjälp av skolor och media. Fler människor med förståndshandikapp skulle då få chansen att utöva sporten och därmed utvecklas som människor. Förslag på vidare studier skulle kunna vara att göra en mer omfattande enkätstudie med fler medverkande. Man skulle också kunna samarbeta med läkare och assistenter och göra tester för att se om personen på något sätt har utvecklats. 8. Referenser Internet www.habilitering.nu 2006-04-27 www.handikappidrott.se 2006-05-30 www.kikkuli.se 2006-06-04 www.rbu-t.rbu.se 2006-05-30 www.ridsport.se 2006-06-04 www.sos.se 2006-04-27 www.specialolympics.se 2006-06-04 www.vardguiden.se 2006-04-27 11

Bilaga 1 Hej! Vi heter Elin Björneheim och Lisa Fäldt, vi går andra året på hippologprogrammet. Vi håller på att göra ett specialarbete om handikappade och ridning. Hoppas att du har tid och lust att svara på några frågor. 1. Vad har personen för handikapp? 2. Ålder? 0-6 år 6-12 år 12-18 år 18 år eller mer 3. Hur länge har personen ridit? 0-3 år 4-6 år 6 år eller mer 4. Hur kom ni i kontakt med ridning? Personliga kontakter Rekommendation ex, läkare Genom media Övrigt 5. Har ridningen påverkat personen? Ja Nej 6. Hur har den påverkat personen fysiskt? Bättre balans Mer rörlighet Bättre koordination Större kroppsuppfattning Övrigt 12

7. Hur har det påverkat psykiskt? Gladare Bättre självförtroende Pratar mera Vågar mera Visar mer empati Övrigt 13

DISTRIBUTION: Sveriges Lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Hippologenheten Department of Equine Studies Box 7046 750 07 UPPSALA Box 7046 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 21 43 Tel: +46-18 67 21 43 Fax: 018-67 21 99 Fax: +46-18 67 21 99 14