Checklista - förbättringsarbete



Relevanta dokument
Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Välkommen till Lärandeseminarium 1

JÄMLIK STROKEVÅRD. Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

Förbättringskunskap. 3 frågor som visar vägen. - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa?

Startskott för Skaraborg

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det är en stor skillnad från tidigare utvecklingsprojekt vi varit med i det här är mycket mer konkret.

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

som förbättrar vård och kvalitet

Stroke vårdkedja. Före stroke Stroke Uppföljning. Aktivt liv. Hereditet. Strokeenhets. Rehabilitering Sekundärprofylax. behandling

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Varför en ny lag? Patientlag

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Förbättringskunskap. 16 september

Patientlag

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Spridnings- konferens. Om inte vi vem? Om inte nu när?

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH

Varför införs en patientlag?

Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Time Cares tjänsteerbjudande

Patientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne

Patientlagen 2014:821

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Triangelrevisioner Strokevård

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober Vistet det hälsofrämjade hotellet

Välkomna! Bild från Trollhättan???

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Välkomna till Värdecafé 3 Viktoria Loo & Maria Trygg Famna

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Flytta fokus! På alla nivåer! De som utför vården De som använder vården I SAMRÅD. Vi ska starta en ny verksamhet Vi ska förbättra vår verksamhet

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Attendo presenterar branschens första kvalitetsbokslut

Att mäta för att lära - syfte, mål och mått

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

God kommunikation mellan patient och personal

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Välkommen jag heter inte Göran Wallo Chefens roll /förbättringssarbete division Service BILD 1

Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Förbättringskunskap i Landstinget Kronoberg

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram

Vad ska en coach kunna?

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Välkommen på workshop om patientkontrakt

Spår A Uppföljning av insatser Del 1. Fredrik Lindencrona, Zophia Mellgren & Catrin Hägerholm

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Vårdprevention Lätt att göra rätt

APL-plats: Period: 2014, vecka Specialpedagogik 2, 100 poäng

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

Senior alert och palliativ vård

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Processorientering och Processledning

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna

Transkript:

Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats har vi mätområden vi följer och utvärderar På min arbetsplats har vi avsatt tid för förbättringsarbete På APT pratar vi förbättringar och utveckling

PDSA Hjulet Förbättringsidé Förbättringsidén skall vara relaterad till era målformuleringar och vara mätbara. Agera Är ni redo att införa förändringen? Behöver den testas i större skala eller under andra förhållanden, eller ska ni släppa just denna förändring? Varför görs testet? Varför kommer den här idén leda till en förändring? Planera Gör en detaljerad plan för testet, vem skall göra vad, var, när och hur? Tänk på det ni skrivit om varför testet görs och hur den skall utvärderas. Studera Diskutera och analysera/utvärdera testet. Hur gick det, behöver vi testa mer eller annat? Do (Testa) Genomför testet. Beskriv eventuella avvikelser från planen och oförutsedda effekter. Samla data/observera.

Insats/ansträngning/kostnad Stor Liten Liten Effekt/påverkan Stor

Om man vill göra förändringar på riktigt är det de som kan påverka som ska göra det

Koordinera samarbeta organisera. Arbetssätt för att; Utveckla hur vården organiseras, informerar och kommunicerar nå en sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information att fungera uppföljning och utvärdering av hur strokevården fungerar använda verksamhetens resurser på ett optimalt sätt så att de möter det behov som finns

Vad vi vill åstadkomma Vad vi vet ska göras Gapet Vad som faktiskt blir gjort Evidens Kunskap Uppdrag Ansvar Styrkor Resurser Nytt arbetssätt Praxis Handlingsplaner Kompetens

Patient lagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner och medskapare som tar en aktiv roll i vården. Driva på utvecklingen som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Patienten som partner och medskapare som tar en aktiv roll i vården. Driva på utvecklingen som ökar kvaliteten i mötet med patienten.

Ett förtydligat krav på tillgänglighet, information, samtycke och delaktighet Informationen skall anpassas efter relevans i det enskilda fallet Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. Utformning av vården i samråd med patienten Behandlingsmetoder och hjälpmedel Möjlighet till behandlingsalternativ och vårdgivare Möjlighet till ny medicinsk bedömning och fast vårdkontakt Patientnämndernas roll förstärks

Kunskapsområde - kunskapssyn Professionell kunskap - Ämneskunskap - Färdigheter - Värderingar, etik Förbättringskunskap - System - Variation - Förändringspsykologi - Lärandestyrt förändringsarbete Förbättringar av diagnos och behandling + Förbättringar av processer och system Upplevelser Synpunkter Ökat värde för dem vi är till för Batalden God Vård

Kunskapsbaserad vård - strokekompetens Specialistvård Individen Vård Rehabilitering Uppföljning Utbildning ges till; Akutvård, primärvård, kommun Utbildning för patient/närstående

Utbildning Utbildning Nyckelpersoner Utbildning Rådgivning Nyckelpersoner Patient och närståendeutbildning Specialistvård hemrehab Rådgivning Utbildning samverkan Uppföljning? Utbildning

Den eller de som verksamheten finns till för Den eller de vi skapar värde för Det är dennes eller dessas behov, krav och förväntningar som skall vara i fokus för verksamheten och medarbetarna

Målformulering Målet skall vara fast uttryckt i tid, innehålla arbetssätt och görande som leder till ett resultat. Möter det behovet? Stämmer det med Nationella riktlinjer? Ex. Alla personer med stroke och deras anhörig som bor i XXX kommun ska fr.o.m maj 2015 erbjudas patient- och närståendeutbildning enligt KPU-modellen så att individens inflytande i sin vård och rehabilitering ökar. Vi mäter andelen som är nöjda med information och stöd. Målnivå; > 70%

Alla personer med stroke och deras anhörig som bor i XXX kommun ska fr.o.m. januari 2015 erbjudas en kontaktperson vid utskrivning från strokeenheten och bli uppringda senast tre dagar efter utskrivning Andel individer med flera kontakter och behov av en kontaktperson har en namngiven kontaktperson Måltal 100% Tänk på att: En överenskommelse i sig är inget mål!!. Tex vi ska samverka för Utbildning, checklistor, informationsmaterial är aktiviteter

Målformulering Vara patientfokuserade Beskriva ett önskvärt och värdeskapande tillstånd Målen följer med under hela programtiden Ska kräva att systemet förändras nya arbetssätt Angelägna, hjälpa till att driva utvecklingen av verksamheten framåt SMARTA

Specifika SMART-regeln Mätbara Accepterade Realistiska Tidsangivna Ansvarig

Varför mäta? Hur ska vi mäta? Utan att mäta kan vi inte veta! Avgränsat och mätbart Mäta över tid för att kunna se utvecklingen Det ska vara enkelt att förstå Kunna prata kring det, visa över tid Relatera till uppsatta mål

Andel eller antal... Linjediagram - Månadsrapport Gula fält = fyll i! Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Målvärde 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 Mätvärde 56 45 67 60 68 Enhet förvaltning Resultatmål / Processmål 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Målvärde Mätvärde

1. Vad vill ni förankra? (Mål) 2. Vilka ni vill nå? (Målgrupp) 3. Vem ansvarar? (Sändare) 4. Vad skall sägas? (Budskap) 5. Hur nå fram? (Kanal) 6. När (Datum) 1. Informera om målbeskrivning så att alla medarbetare blir delaktiga 2. Alla medarbetare inom strokerehabilitering och korttidsboende 3. Agneta Patriksson rehabiliteringen, Mikael Bengtsson för sjuksköterskor och undersköterskor på korttidsboendet 4. Målbilden och hemuppgifter 5. APT och skriftlig dokumentation via e-post till alla medarbetare 6. Måndagen den 8 december 2014

Om man vill göra förändringar på riktigt är det de som kan påverka som ska göra det

Design Dags att jobba! 4. Vad behöver vi göra? Vilka måste vara med? Vad ska vi göra mer av? Vad ska vi göra mindre av? Vad kan jag göra där jag står? Vad kan vi göra redan imorgon?

Utförare - Användare Att utföra vård, rehabilitering, stöd och information Att ha behov av vård, rehabilitering, stöd och information Att använda vård, rehabilitering, stöd och information Att utvärdera vård, rehabilitering, stöd och information

Förändringstryck - Förändringsvilja DELAKTIGHET Erfarenheter, upplevelser och synpunkter Patientens erfarenhet definieras som summan av alla interaktioner skapade av en organisations kultur, som påverkar patientens upplevelser under hela vårdprocessen.

Hur vet vi att det vi gör skapar värde för individen?

Hur tar vi reda på vad som skapar värde för individen?

Hur fungerar rehabilitering, vård, stöd och information för dig?

Hur vil du att rehabilitering, vård, stöd och information ska fungerar för dig?

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Det innebär att vården bör fokuserar mer på: Vad vården gör med sin kunskap mer än att den har kunskap Att efterfråga erfarenheter och synpunkter av de vi utför vård, behandling och rehabilitering för Vilken kunskap vi behöver så att verksamheten kan möta behoven och inte bara på vad professionen/individen önskar Hur väl insatser möter behovet och inte bara på hur mycket vi gör Att vara noga med att samtal och information ökar individen kunskap om sin sjukdom och inte bara lita på ett standardiserat sätt att ge information Att gränser är gränser och därför behöver vi samarbeta

Diskutera vilka olika förutsättningar ni har mött i er verksamhet. Hur har det påverkat ert arbete?

Genombrottsprogram och utbildning Samarbete Vårdplanering Utskrivning Stöd och Information Rehabilitering Omfattar (samverkan och) samarbete över huvudmannagränser, mellan organisationer, verksamheter, professioner, team, inom team och med patient och närstående m.m. Kunskapsspridning På strokeenhet i nära samarbete med patient, närstående, primärvård och kommun. Vid utskrivning på strokeenhet används utskrivningskriterier för att säkerställa planering och fortsatt vård, stöd, information och rehabilitering. I när samarbete med patient och närstående Utveckla arbetssättet för stöd och information med respekt för individens kunskap och erfarenheter. Patient/vårdtagare och närståendes upplevelser av att använda strokevården är en viktig resurs för att utveckla stöd i hela vårdkedjan. Möjlighet att välja mellan olika rehabiliteringsmetoder Understödd hemgång från alla strokeenheter. Multidisciplinärt rehabteam. Rehabilitering. Läkarkontakt för strokeuppföljning

Med stöd av Kunskap Nöjdhet Delaktighet Strokeutbildning och samverkansutbildning för att öka strokekompetensen genom hela strokevårdkedjan. Patientutbildning med patient/vårdtagare som utbildare. Patient/vårdtagare och närståendes erfarenheter och upplevelser av strokevården är en stor kunskapskälla. Att tillvarata individens kunskap om sin sjukdom och situation ger bästa förutsättningar för vårdplanering, information och stöd. Forskning och FoU-arbeten tas tillvara. Patient/vårdtagare och närståendes upplevelser av vård, information, stöd och behandling är viktig fakta för att förstå hur en väl fungerande strokevårdkedja bör fungera. Patient/vårdtagare, närstående och personals nöjdhet är ett viktigt mått för att förstå hur verksamheten bedrivs och för att utvärdera projektet. Patient/vårdtagare delaktighet är prioriterad. Att se det som en viktig resurs är mer ett förhållningssätt än aktivitet. Delaktighet ska möjliggöras på flera nivåer och områden såsom i den direkta vården men också i att utveckla hela vårdkedjan. Delaktighet är en förutsättning för kommunikation på individens villkor. Vårdplanering, information och stöd genomförs med största möjliga delaktighet från patient/vårdtagare och närstående.

När och hur ställer vi frågan? Och på vems villkor? Hur fungerar vården för dig? Varför fråga? Genom att förstå de sammanhang och betydelser som patientens erfarenheter och synpunkter beskriver kan vården bättre utforma tjänster att möta behov och efterfrågan Utförare Användare Interaktioner

Behandlingsrummet För mig eller för verksamheten?

Om de bara visste hur mycket vi hör och ser

Information! För vem?

Vem har förstått Jag som gett informationen Eller jag som fått den?

Vad skapar trygghet? Vad skapar otrygghet?

Varför Varför Varför Varför Varför + Fråga patienterna Låt dem vara med och ta fram informationsmaterialet

1. Vad vill ni förankra? (Mål) 2. Vilka ni vill nå? (Målgrupp) 3. Vem ansvarar? (Sändare) 4. Vad skall sägas? (Budskap) 5. Hur nå fram? (Kanal) 6. När (Datum) 1. Informera om målbeskrivning så att alla medarbetare blir delaktiga 2. Alla medarbetare inom strokerehabilitering och korttidsboende 3. Agneta Patriksson rehabiliteringen, Mikael Bengtsson för sjuksköterskor och undersköterskor på korttidsboendet 4. Målbilden och hemuppgifter 5. APT och skriftlig dokumentation via e-post till alla medarbetare 6. Måndagen den 8 december 2014

Förankringsplan Dags att jobba! Vad behöver förankras? Vilka behöver vi nå? Vem ansvara? Vad ska sägas? Hur når vi fram? 5 När?

Fråga patienter individer hur det fungerar Vilka tillfällen har du känt dig trygg? När har du varit otrygg? Berätta för mig hur du har förstått din sjukdom och hur den rehabilitering du har fungerar Vad är det viktigaste för dig just nu? Dags att jobba! 5 Vi gör observationer