Miljö- och energiredovisning 2013 Fördjupad internrevision av landstingets miljö- och energiarbete
Innehåll VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 2 INTERNT MILJÖARBETE... 2 EXTERNT MILJÖARBETE... 2 LANDSTINGETS MILJÖPRIS... 3 EKONOMI OCH UTBLICK MOT 2014-2015... 5 LANDSTINGETS MILJÖMÅL RESULTATUPPFÖLJNING 2013... 6 ENERGI... 6 TRANSPORTER... 8 AVFALL... 12 LÄKEMEDEL... 13 LIVSMEDEL... 15 KEMISKA PRODUKTER... 15 HÅLLBARA INKÖP... 16 MILJÖLEDNING... 16 UTBILDNING... 17 SAMVERKAN... 17 VERKSAMHETERNAS EGNA MILJÖREDOVISNINGAR... 18 FOLKTANDVÅRDEN... 18 HÖRSELVÅRDEN... 23 LABORATORIEMEDICIN... 24 LANDSTINGSSERVICE... 24 PRIMÄRVÅRDEN... 35 PRIVATA VÅRDCENTRALER... 36 Humanresurs... 36 Njurunda Vårdcentral... 36 Premicare... 36 REGIONAL UTVECKLING... 37 Hola folkhögskola... 38 Länsbiblioteket och Taltidningen Västernorrland... 39 Ålsta folkhögskola... 39 RÄTTSPSYKIATRISKA REGIONKLINIKEN... 40 SPECIALISTVÅRDEN... 40
Viktiga händelser under året Internt miljöarbete Landstingets miljö- och energiplan för 2010 2014 innehåller dels visioner för 2020, dels ett antal mål som ska uppnås senast 2014. De områden som berörs är energi, transporter, avfall, läkemedel, intern klimatkompensation, livsmedel, kemiska produkter, hållbara inköp, miljöledning, utbildning och samverkan. En referensgrupp har utsetts av landstingsstyrelsen med uppgift att följa genomförandet av miljö- och energimålen. Under 2013 har miljöcertifieringsarbetet vid landstinget fortsatt med Folktandvården, Rättspsykiatriska kliniken och Regional utveckling. Processen med att miljöutbilda all personal har inletts med utbildning av över 200 chefer och miljöombud med positiv utvärdering. I ett andra steg ska cheferna genomföra miljöutbildningen vid arbetsplatsträffar. Cirka 3000 anställda vid landstinget har genomfört miljöutbildningen. Miljö- och energiredovisningen för 2012 redovisades i landstingsstyrelsen och fullmäktige under juni. Fullmäktigeledamöterna fick samtidigt under 2 timmar ta del av den miljöutbildning som genomförts för landstingets personal. Ledamöterna fick även företagskort från Din Tur att använda på buss och tåg vid kommande fullmäktigemöten. Den minskade kassationen av livsmedel vid köket på Sundsvalls sjukhus, som är ett resultat av miljöledningsarbetet, har väckt intresse nationellt. I samverkan med SKL har en film har tagits fram där personalen med egna ord berättar hur de har uppnått de positiva resultaten. Landstingets arbete med intern klimatkompensation, distansmöten, energifrågor och arbetet med att minska kassationen av livsmedel är exempel som lyfts fram positivt i massmedia både regionalt och nationellt. Under 2013 har länsstyrelsen beviljat stöd om 35 procent till att installera 2 000 m 2 solpaneler vid Sundsvalls och Örnsköldsviks sjukhus. Stödet uppgår till totalt 2,4 milj kr och installationerna planeras genomföras under 2014. Externt miljöarbete Förutom det interna miljöarbetet finns en strävan hos landstinget att aktivt arbeta tillsammans med andra parter i samhället för att flytta fram positionerna för en hållbar utveckling inom miljö och energiområdet. Samverkan med andra offentliga organisationer och näringslivet är därför naturligt och finns med som ett särskilt mål i miljö- och energiplanen. Landstingets miljöfunktion deltar aktivt i flera nätverk inom energi- och miljöområdet. Genom samverkan med olika offentliga och privata parter läggs grunden för nya initiativ. Norrlandstingen samverkar inom miljö- och energiområdet och har genom projektsamverkan fått resurser från Energimyndigheten för att visualisera elanvändningen på arbetsplatser. För kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan landstingen finns de nationella nätverken LMC, (Landstingens miljöchefer) och NÄMIL där även miljösamordnare och övriga personer med ansvar för landstingens och regionernas miljöarbete deltar. Nätverken spelar en viktig 2
roll för kunskapsspridning mellan landstingen och regionerna. Landstinget var under november värd för landstingens och regionernas årliga miljökonferens. I projektet Hållbar framtid som Kommunförbundet driver koordinerar landstinget en insats om hållbarhetsstyrning i offentliga organisationer. Flera kommuner i länet har visat intresse för att omarbeta landstingets miljöutbildning för sin egen personal. I april anordnade landstinget, tillsammans med Trafikverket, Sundsvalls och Örnsköldsviks kommuner en länskonferens om Hållbart resande. Vid konferensen ombads landstinget inleda en regional process för att utveckla hållbara resor i landstinget och länets kommuner genom att sprida landstingets arbete med intern klimatkompensation, reserådgivare och utbildning av personal. Ambitionen är också att inkludera ett investeringspaket för att förbättra gång- och cykelinfrastrukturen i anslutning till stora arbetsplatser och servicecentra som sjukhus. Landstinget har aktivt spelat in underlag till det nya strukturfondsprogrammet för Jämtland och Västernorrland kommande 6 år. Insatser inom områdena energi, hållbara resor och vård på distans har särskilt lyfts fram. Landstingets miljöpris Under 2013 återinfördes landstingets miljöpris. Landstinget vill uppmärksamma och belöna en insats av värde för vår gemensamma livsmiljö i Västernorrland. Såväl direkt miljöfrämjande prestationer som forsknings- och opinionsbildande insatser kan belönas. Målgrupp för priset är enskilda personer och grupper, organisationer, företag och myndigheter. Förutom ett externt pris delas också ett internt pris ut till en person eller arbetsplats som är värd en uppmuntran för ett bra miljöarbete och miljöengagemang. Nedan följer de nomineringar som kom in och av dessa var det HEMAB samt Sjukgymnastiken i Sundsvall som fick motta 2013 års miljöpris. Priset delades ut vid en uppskattad ceremoni i samband med Landstingsfullmäktige. Figur 1. Vinnarna - Sjukgymnastiken i Sundsvall och Härnösand samt HEMAB, Härnösands Energi och Miljö, tillsammans med miljöchef Olle Bertilsson och Eva Andersson, ordförande i politiska referensgruppen för miljöoch energifrågor. 3
Externt pris Jenny Nilsson Jenny Nilsson nomineras till följd av sitt stora engagemang när det gäller ekologisk och närodlad mat samt att produkter som används inom skolors och förskolors kök inte ska innehålla hormonstörande ämnen. Hon föreläser också på skolor och kommer att anordna studiecirklar om mat och kemikalier. Örnsköldsviks Golfklubb Puttom Föreningen har en miljöpolicy och en miljöplan och arbetar exempelvis förebyggande för att minska behovet av bekämpningsmedel på greenerna. Franzéngruppen Franzéngruppen består av 12 15 personer som arbetar inom Socialförvaltningen/ daglig verksamhet i kommunen. De besöker varje vecka ett 30-tal olika arbetsplatser inom Härnösands kommun och hämtar avfall som sedan sorteras och lämnas till återvinning eller deponi. Joakim Byström Joakim Byström är en eldsjäl när det gäller solenergi. Trots motgångar har han inte gett upp arbetet med att fortsätta sin satsning på klimatsmart teknik med solenergi. Härnösands Energi och Miljö AB, HEMAB Hemab har under lång tid arbetat med miljö- och energifrågor med praktisk tillämpning av långsiktigt ambitiösa mål. Några exempel är satsning på egna vindkraftverk, satsning på biogas och förberedande arbete med insamling av matavfall och behandling av förorenad jord. En viktig del är också det informationsarbete som är kopplat till verksamheten. Internt pris Dagvården i Örnsköldsvik Dagvården nomineras för deras miljötänk, allt avfall som kan sorteras sorteras. De har gjort en egen sorteringsstation, har regelbunden kontakt med de olika instanserna som är involverade i källsortering för att allt skall bli rätt. Miljötänket hos dessa medarbetare önskar jag kan smitta av sig på fler. IT-avdelningen Motiveringen till denna kandidatur är ett långt och målmedvetet miljöarbete. Exempel på detta: Vid upphandling av datorer, skrivare mm har det ställts krav på att utrustningen ska innehålla minimalt med miljöfarliga ämnen samt att den skall ha låg energiförbrukning under hela sin livslängd. Planerat utbyte av datorer, skärmar, skrivare mm, så kallad livscykelhantering för att säkra att modern energisnål och tillförlitlig utrustning används. Monika Sundström, Hola folkhögskola Monika nomineras till miljöhjälte 2013 eftersom hon arbetar oförtrutet med stort intresse och stor kunskap för en bättre livsmiljö. 4
Sjukgymnastiken, rehabiliteringskliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Sjukgymnastiken har under många år jobbat för att bete sig miljövänligt både på jobbet och privat. Deras största insats för miljön är kanske att nästan alla går eller cyklar till jobbet. Miljöombudets insats i den grundläggande miljöutbildningen är hedrande och dessutom har de tittat på extramaterial i form av miljöfilm. I deras yrkesutövning gör de dessutom en insats för miljön då fysisk aktivitet nästan alltid är en del av deras behandling. De föreslår patienterna att helt enkelt cykla eller gå till jobbet istället för att ta bilen, som en lämplig form av fysisk aktivitet. Miljöombuden på 1177 Vårdguiden Elisabet Carlberg och Carina Eriksson nomineras för att de på ett fantastiskt och roligt sätt har presenterat utbildningspaketet i miljö. De gjorde det på ett eget sätt som väckte vårt intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor säger arbetskamraterna på 1177 Vårdguiden i sin nominering. Jessika Sandström, vikarierande arbetsterapeut på Vuxenhabiliteringen i Sundsvall Jessika införde och håller i källsorteringen på förråd 19, lilla fikarummet på Habiliteringen. Hon håller frågan levande runt återvinning, slöseri av papper, hon tömmer källsorteringslådor (om vi andra inte är snabba när lådorna är fulla). Hon föregår med gott exempel och höjer stämningen på ungdom-vuxen-enheten trots att förändringens vindar blåser ordentligt. Ett positivt föredöme, en vardagsmiljöhjälte! MVC i länet De arbetar aktivt med att minska resorna med bil i länet genom att åka kollektivt samt använda sig av pc-jabber. Operation Örnsköldsvik Här arbetar de aktivt med att hålla god ordning i miljörummet. Sortering finns för alla fraktioner och det är tydligt uppmärkt för varje del. Utdrag av rutinen sitter på väggen. Åsa Hamrin, miljöhandläggare vid upphandlingsenheten Åsa har fått oss på Upphandlingsenheten att få upp ögonen för vår miljö. Hon pratar sig varm om att äta ekologiskt och hon finns alltid med ett svar på våra miljöfrågor. Hon är värd ett pris som miljöhjälte! Ekonomi och utblick mot 2014-2015 Landstingets miljö- och energiarbete har bidragit till att kostnadsökningarna inom energi och transportområdena kunnat hållas nere samtidigt som klimatpåverkan från verksamheten inom flera områden minskat. Positiva exempel är minskad kassation av livsmedel, ökad användning av distansmöten och statligt stöd till satsningar på solel. Genom extern projektsamverkan har viktiga resurser kunnat tillföras landstingets interna miljö- och energiarbete samt miljöledningsprocessen. Genom att delta i samverkansprojekt inom miljö- och energiområdet tillförs även kunskap som bidrar till att miljö- och energimålen kan uppfyllas. Tillgång till resurser för medfinansiering i aktuella projekt är viktigt med tanke på möjligheterna att externa resurser skall kunna tillföras via den nya strukturfondsperioden. 5
Landstingets miljömål resultatuppföljning 2013 Energi Energianvändningen fortsätter att vara en stor och viktig framtidsfråga för landstinget både ur ett klimat- och ett kostnadsperspektiv. Miljö- och energiplanen ställer höga energimål med en vision om att energianvändningen har halverats 2020 jämfört med 1995 samtidigt som satsningar på förnybar energi utökas. För att uppnå energimålen till och med 2014 krävs att systematiskt energiarbete prioriteras inom alla landstingets verksamheter. Mål 2014 Landstinget ska som offentlig aktör föregå med gott exempel i energi- och klimatarbetet. Total elanvändning ska minska med 10 procent jämfört med 2009, motsvarande 5 GWh, vilket ger en användning på maximalt 84 kwh/m 2 bruksarea. Total värmeanvändningen ska minska med 20 procent jämfört med 2009, motsvarande 12 GWh, vilket ger en användning på maximalt 95 kwh/m 2 bruksarea. Andelen förnybar elenergi har ökat till 5000 MWh/år eller 10 procent av totala elanvändningen genom satsningar i vindkraft och solelproduktion. Elanvändningen för IT-relaterad utrustning har minskat med 25 procent jämfört med 2010. Total vattenanvändningen ska minska med 15 procent jämfört med 2009 vilket ger en användning på maximalt 440 liter/m 2 bruksarea. Resultat 2013 Landstingets energimålsättning 2013 avseende minskad elanvändning (2 %) och värmeanvändning (4 %) har inte uppnåtts. Arbetet med att minska värmeanvändningen kommer att intensifieras i samband med att Fastighetsdrift utvecklar ny organisation och nya rutiner i samråd med Landstingsfastigheter, vilket bedöms kunna höja tempot i besparingsarbetet. Detta tillsammans med utförda energieffektiviseringar i pågående och avslutade investeringsprojekt kommer att kunna leda till positiva resultat avseende fastigheternas el- och värmeanvändning. Energimyndighetens energieffektiviseringsstöd till landstinget Västernorrland och samverkan inom Norrlandstingen inom miljö- och energiområdet möjliggör fortsatt utveckling av strategier och leder till ökat engagemang i organisationen. 6
Mediananvändning Tabell 1. Mediananvändning (el, värme, vatten) 2011-2013. 2011 2012 2013 El totalt (MWh) 45 303 44 801 44 392 El (kwh/m 2 BRA o år) 90 89 88 Värme* (MWh) 54 847 54 777 54 727 Värme* (kwh/m 2 BRA o år) 109 109 109 Vatten (m 3 ) 249 762 258 540 255 869 Vatten (l/m 2 BRA o år) 497 514 507 * Normalårskorrigerad värmeanvändning med hänsyn tagen till variationer i väder mellan åren (Energiindex). Helår 2013 jämfört med helår 2012: elanvändningen har minskat med 1 procent normalårskorrigerad värmeanvändning är oförändrad mellan åren vattenanvändningen har minskat med 1 procent Måluppfyllnad av energianvändning enligt landstingets miljö- och energiplan 2010-2014 (specifik energianvändning; basår 2009), se diagram nedan. Landstinget Västernorrland Måluppfyllnad Energianvändning 2014 250 kwh/m2bra 200 150 100 50 0 Basår 2009 211 209 118 117 199 198 197 109 109 109 93 92 90 89 88 2009 2010 2011 2012 2013 2014 179 MÅL 2014 95 84 El+värme utfall El+värme målsättning värme utfall värme målsättning el utfall el målsättning Figur 2. Landstingets måluppfyllnad av energianvändning 2009-2013. 7
IT Inom IT-området pågår ett aktivt arbete för att minska energianvändningen. Skrivare som används i liten utsträckning tas successivt bort och under 2013 minskade antalet skrivare med 78 stycken. Tabell 2. Antal datorer, bildskärmar och skrivare 2011-2013. 2011 (st) 2012 (st) 2013 (st) Datorer 6 013 5 923 6 205 Bildskärmar 5 846 4 817 5 169 Skrivare 1 817 1 725 1 405 Totalt 13 176 12 465 12 779 Tabell 3. Energianvändning för datorer, bildskärmar och skrivare 2011-2013. 2011 (MWh) 2012 (MWh) 2013 (MWh) Datorer 2 178 1 724 1 763 Bildskärmar 442 348 376 Skrivare 477 468 390 Totalt 3 097 2 540 2 529 Den totala elanvändningen per bruksarea har minskat med 5 procent sedan 2009. Den totala värmeanvändningen per bruksarea har minskat med 8 procent sedan 2009. Efter planerad installation av solel 2014 vid sjukhusen i Sundsvall och Örnsköldsvik kommer andelen fönybar el vara 0,7 procent av den totala elanvändningen. Målet på 10 procent egenproducerad förnybar el kommer inte att nås under 2014. Elanvändningen från IT-relaterad utrustning har minskat med 37 procent jämfört med 2010. Den totala vattenanvändningen per bruksarea har minskat med 1 procent sedan 2009. Transporter Landstingets policy och riktlinjer för resor i tjänsten har ett miljöperspektiv. Möten på distans och kollektivtrafik ska väljas före andra alternativ och egen bil ska endast användas när inga andra alternativ finns. Uppföljning visar att arbetet med att marknadsföra distansmöten har gett goda resultat. Landstingets interna klimatkompensation innebär att det är gratis för arbetsplatserna att resa med buss och tåg i regionen om de använder Din Turs företagskort eller förbeställer resan via resebyrån. En extra kostnad läggs på användningen av landstingets tjänstebilar samt flyg mellan Stockholm och Sundsvall/Härnösand. Landstingets reserådgivare informerar om hållbara resmöjligheter samt följer upp resandet. Mål 2014 Tjänsteresorna ger upphov till utsläpp av högst 830 ton koldioxid. Målet nås genom att utveckla distansmöten och kollektivtrafik samt genom att satsa på gång, cykel, effektivare fordon, förnybara bränslen och minskad flygtrafik. Detta innebär en halvering jämfört med 2009. Personbilar och lätta lastbilar som köps in ska uppfylla kraven i Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor samt köras på 8
minst 85 procent förnybara bränslen. Kraven i målet ska tillämpas under hela planperioden. Sjukresor ger upphov till högst 1 160 ton koldioxid från körning med egen bil. detta innebär en minskning med 30 procent från 2009. Miljöstyrningsrådets aktuella upphandlingskriterier för godstransporter används vid upphandling av varor och tjänster. Leverantörerna av transporttjänster ska redovisa klimatbelastningen från de transporter som berör landstinget Miljökraven i Svensk kollektivtrafiks miljöprogram 2009 ska gälla i samband med upphandling av kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Västernorrland med buss sker till minst 50 procent med förnybara drivmedel. Resultat 2013 Tjänsteresor Antalet resor med flyg mellan Stockholm och länet har minskat med 50 procent sedan 2012, se tabell nedan. Totalt gjordes 1 168 flygresor mellan länet och Stockholm och det totala antalet flygresor mellan Sundsvall och Stockholm var 444 stycken. Totalt ger samtliga flygresor (alla destinationer) upphov till 457 ton CO 2, varav 101 ton (22 %) kan kopplas till flygresor mellan länet och Stockholm och 37 ton (8 %) kommer från flygresor mellan Sundsvall och Stockholm. Tabell 4. Antal resor med flyg och tåg mellan Stockholm och länet 2011-2013. 2011 2012 2013 Flyg 4 068 2 328 1 168 Tåg 4 602 4 418 3 335 Summa resor 8 670 6 746 4 503 Landstinget leasar totalt 255 personbilar varav 224 är etanolbilar och 31 är dieselbilar. Dessa är fördelade på 96 bilar i korttidspool och 159 i långtidspool. 15 bilar används för godstransporter inom transportenheterna. Tabell 5. Antal leasingbilar inom transportenheterna 2011-2013. 2011 2012 2013 Etanolbilar 255 230 224 Dieselbilar 49 45 31 Bensinbilar 0 0 0 Totalt 304 275 270 Varav leasingbilar i bilpooler 289 261 255 Antal körda mil i tjänsten har ökat med 34 916 mil sedan 2012. Körda mil med leasingbilar och externt hyrda bilar har ökat medan antal mil med privat bil har minskat. Antalet bilar som verksamheterna äger själva har minskat, därav minskat antal mil i den kategorin. 9
Tabell 6. Resor med bil, körda mil 2011-2013. 2011 2012 2013 Privat bil 135 748 123 200 101 706 Leasingbilar långlån 192 331 145 983 181 705 Leasingbilar bilpool 231 713 164 063 197 760 Korttidshyrda bilar 12 041 6 390 9 999 Övriga bilar 14 600 21 708 5 080 Summa körda mil 586 433 461 334 496 250 Landstinget har numera inga renodlade bensinbilar. 58 351 liter bensin har dock tankats i miljöbilarna vilket har ökat utsläppen av koldioxid med cirka 86 ton jämfört med om etanol hade tankats. Tabell 7. Koldioxidutsläpp i ton från bilar, 2011-2013. 2011 2012 2013 Egen bil 295 230 176 Leasingbilar långlån 292 263 258 Leasingbilar bilpool 400 202 198 Korttidshyrda bilar 26 9 14 Övriga bilar 32 36 9 Summa koldioxidutsläpp, ton 1 045 740 655 Enligt miljö- och energiplanen ska minst 85 procent av bilparken vara fordon som drivs på förnybara bränslen. Vid slutet av 2013 låg den siffran på 83 procent. Tabell 8. Koldioxidutsläpp (ton CO 2 ) från tjänsteresor 2009-2013. CO 2 2009 CO 2 2010 CO 2 2011 CO 2 2012 CO 2 2013 Bil 1 257 1 138 1 045 740 655 Flyg inrikes 300 340 454 471 309 Flyg utrikes 110 90 88 202 148 Tåg 0 0 0 0 0 Totalt antal ton CO 2 1 667 1 568 1 587 1 413 1 112 Totalt ger samtliga tjänsteresor med bil, flyg och tåg upphov till utsläpp av 1 112 ton koldioxid vilket är en minskning med 11 procent jämfört med 2012. Totalt har landstinget 715 stycken företagskort från Din Tur. Det är en kraftig ökning jämfört med 2012 då det fanns 179 stycken företagskort. Med dessa kort gjordes 10 559 stycken resor under 2013 jämfört med 4 789 resor 2012. Distansmöten Antalet distansmöten ökade under 2013 jämfört med föregående år. Videokonferenser medför en kraftig kostnadsbesparing till följd av minskat resande. Videokonferenserna har dessutom minskat landstingets koldioxidutsläpp med cirka 125 ton. Jämförelsen görs mot att dessa möten istället skulle ha krävt resor. Vid beräkningarna används en snittsträcka med bil samt ett snitt på koldioxidutsläppen. 10
Fler sammanträdesrum har utrustats med videokonferensanläggningar och totalt finns nu 58 stycken inom landstinget. Det finns också 342 stycken videoutrustningar kopplade till basarbetsplatser vilket är mer än en fördubbling sedan 2012. Ökningen av antalet videokonferenser framgår av figur och tabell nedan. Tabell 9. Antal video- och telefonmöten 2011-2013. 2011 2012 2013 Videokonferenser 3 845 5 460 6 973 Telefonmöten 2 259 2 087 2 329 Summa möten 6 104 7 547 9 302 800 Antal Uppkopplingar Gruppsystem 2008 2009 2010 2011 2012 2013 700 600 500 Antal uppkopplingar 400 300 200 100 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad Figur 3. Antal uppkopplingar för videokonferenssystem från 2005 till 2013. Sjukresor Under 2013 har sjukresorna med egen bil uppgått till en sträcka av 650 000 mil. Det ger ett koldioxidutsläpp på 1 125 ton vilket är lägre än målet på 1 160 ton till 2014. Se tabell 9 för sammanställning över sjukresorna. Tabell 10. Landstingets sjukresor antal resor samt kostnader 2011-2013. Färdmedel Antal 2011 (st) Antal 2012 (st) Antal 2013 (st) Egen bil 75 996 75 116 59 149 Taxi/specialfordon 153 485 162 100 171 835 Buss och tåg 13 496 15 088 16 088 Flyg 838 777 732 Totalt antal ersatta sjukresor 243 815 253 081 247 804 Kostnad 2011 Kostnad 2012 Kostnad 2014 Total kostnad ersatta sjukresor 56 383 283 kr 60 440 824 kr 63 321 850 kr 11
Ambulanstransporter Ambulansernas förbrukning av bränsle samt bilvårdskemikalier ses i tabell 10 nedan. Antalet körda mil har ökat med 5 procent jämfört med 2012. Bränsleförbrukningen ger upphov till 687 ton CO 2, en ökning med 7 procent jämfört med 2012. Tabell 11. Statistik gällande ambulanserna 2013. 2013 Bensin l 1 740 0 7 012-1 307 10 059 Diesel l 74 832 36 650 34 778 42 600 32 597 221 463 Olja l (påfyllning) 40 40 25 30 10 145 Tvättmedel l 70 75 (rtj) 50 400 125 720 Avfettning l 480 Rtj 62,5 400 5 947,5 Spolarvätska l 600 400 200 400 120 1 720 Tjärlösare l - - - 5 0 5 Glykol l 10 20 5 25 5 65 Däck st 60 34 32 31 20 177 Fälgar st 6-6 Medimix l 135 2 fl 17,5 4 16 flaskor Antal mil 57 885 24 124 37 447 32 643 24 967 177 066 Avfall Avfallshanteringen inom landstinget styrs av lagstiftningar samt lokala beslut. Det viktigaste inom avfallshantering är att minska avfallsmängderna och att sortera avfallet på rätt sätt för att användningen av resurser ska minska. Avfallet hanteras enligt avfallshierarkin vilket betyder att avfallet i första hand ska återanvänds, i andra hand materialåtervinnas, därefter energiutvinnas och i sista hand deponeras. Statistiken som redovisas i denna rapport gällande avfall härrör det som kommer från de tre sjukhusen i länet samt från Närvården i Härnösand. I statistiken från sjukhusen samt Närvården ingår även viss del från övriga verksamheter utanför som transportenheterna på respektive ort hämtar. För fullständig avfallssammanställning, se bilaga 3. Mål 2014 Den totala mängden avfall ska minska med 15 procent jämfört med 2009. Andelen avfall som går till materialåtervinning ska vara minst 40 procent. Andelen avfall som går till deponi ska vara mindre än 2 procent. Det ska finnas möjlighet att källsortera avfall vid samtliga arbetsplatser. Ruiner för avfallshantering finns tillgängliga för samtliga medarbetare och information om avfallshantering ges till samtliga medarbetare vid förändringar. Resultat 2013 En utmaning är att bryta trenden med de ökande avfallsmängderna. Den totala mängden avfall från sjukhusen har ökat jämfört med 2012 och bara den brännbara fraktionen har ökat med 140 ton vilket motsvarar 16 procent. En bidragande orsak kan vara den ökade användningen av engångsmaterial. Stora mängder möbler kasseras också varje år och en översyn över 12
möjlighet till återanvändning istället för kassation bör göras. Jämfört med 2009 har avfallsmängden ökat med 7 procent. Mängden avfall som gick till materialåtervinning under 2013 var 18,2 procent. Sekretesspapper går till förbränning på grund av att övrig sekretess så som CD-skivor, disketter med mera hanteras tillsammans med pappret. Under 2014 kommer hanteringen förbättras så att sekretesspapper kan materialåtervinnas. Andelen avfall som går till deponi var 0,3 procent. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har under året bidragit till utvärdering av projektet i köket i Sundsvall med att minska kassationen av mat. Utvärderingen sprids som ett gott exempel bland organisationer runt om i Sverige. I april tog landstinget över hanteringen av läkemedelsavfall från apoteken. En länsövergripande hanteringsrutin för läkemedelsavfall har tagits fram och information för läkemedelsansvariga sjuksköterskor har hållits vid ett par tillfällen. Mängderna för denna fraktion av läkemedelsavfall redovisas fullständigt 2014. På de tre sjukhusen samt på närvården i Härnösand finns avfallsdesinfektorer för konvertering av smittförande och skärande/stickande avfall. Avfallsdesinfektorn i Sundsvall var under de första fyra månaderna ur bruk och det smittförande och skärande/stickande avfallet skickades med transport av extern entreprenör till förbränning på godkänd anläggning. Under slutet av 2013 inleddes ett arbete med att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av transport och destruktion/återvinning av avfallet från landstinget. Upphandlingen beräknas ge minskade kostnader samt högre materialåtervinningsgrad och bättre statistikunderlag. I samband med detta tas även en avfallshandbok fram. Den ska gälla för hela landstinget och kommer att samla all information om avfallshanteringen. Läkemedel Läkemedel är konstruerade för att ha effekt på levande organismer vilket också innebär att de kan vara giftiga för djur och natur samt att de ofta är mycket svårnedbrytbara. Det är därför viktigt att överblivna läkemedel tas omhand på rätt sätt så att de inte kommer ut i naturen. Det är flera läkemedel som har bevisad negativ effekt på miljön. Två läkemedelsgrupper har valts ut som lämpliga att minska förskrivningen av. Det är läkemedel där minskad förskrivning skulle ge positiva effekter både medicinskt och miljömässigt. De läkemedelsgrupperna är sömnläkemedel samt antibiotikagruppen fluorokinoloner. Antibiotika intar en särställning bland läkemedel då deras användning, och särskilt en hög förbrukning, ökar uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier är ett snabbt växande problem såväl globalt som i Sverige. Även om Västernorrlands län har en total antibiotikaförbrukning som ligger under genomsnittet för riket, finns förbättringsutrymme både med avseende på kvantitet och på kvalitet. För att öka medvetenheten om läkemedels miljöpåverkan medverkar Läkemedelsenheten varje år med en del i den återkommande utbildningen av miljöombud i landstinget. Lustgas används som smärtlindring, främst vid förlossningar men även som narkosmedel. Utsläpp av ett kilo lustgas motsvarar utsläpp från 180 mils bilkörning med snittbilen i Sverige. 13
Mål 2014 75 procent av förskrivande läkare har genomgått utbildning om läkemedels miljöpåverkan. Förskrivningen av sömnläkemedel ska minska med 25 procent jämfört med 2010. Förskrivning av fluorokinoloner ska minska med 25 procent jämfört med 2010. De totala utsläppen av lustgas ska minska med 75 procent jämfört med 2009. Resultat 2013 Ungefär hälften av landstingets anställda har genomgått den grundläggande miljöutbildningen där en del om läkemedel och miljö ingår. Västernorrland klarade antibiotikamålet (minskning av antibiotikaförskrivningen med 1 procent under mätperioden) i den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen. Däremot uppnås inte det interna miljömålet. Förskrivningen av fluorokinoloner har minskat med 6 procent sedan 2010. Förskrivningen av sömnläkemedel men har däremot ökat med 3 procent sedan 2010. Västernorrland uppnådde 2013 samtliga tre läkemedelsmål inom det prestationsbaserade statsbidraget inom området de mest sjuka äldre: Olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre Antiinflammatoriska läkemedel till personer 75 år och äldre Antipsykotiska läkemedel till personer 65 år och äldre via apodos Västernorrland bedöms ha genomfört en signifikant sänkning av dessa parametrar. Därmed är länet med och delar på 100 miljoner kronor per mål tillsammans med övriga län som klarat målen. 30 procent av medlen för ett län som uppnått uppsatta mål utbetalas till landstingen. Läkemedelskommittén medverkade på den kunskapsdag för politiker och tjänstemän 15 nov 2013 som innebar startskottet för framtagandet av ny miljö- och energiplan. Lustgas användes vid 1 756 (73 %) av totalt 2 412 förlossningar vid länets tre sjukhus. Användningen av lustgas är av stor nytta för patienterna men har en stor klimatpåverkande effekt. Mellan 2008 till 2010 minskade utsläppet med 1 255 ton koldioxidekvivalenter då läckage i ledningarna upptäcktes och upphörde. Under 2013 förbrukades totalt 3 691 kg lustgas vilket motsvarar ett utsläpp på 1 145 ton koldioxidekvivalenter. Det är lika stor klimatpåverkan som landstingets alla tjänsteresor har. Under 2013 genomfördes upphandlingen av en destruktionsanläggning för lustgas. Installationen av en destruktionsanläggning på Sundsvalls sjukhus sker under 2014 och kommer att resultera i kraftigt minskade utsläpp av lustgas. Jämfört med 2010 har användningen och därmed också utsläppen av lustgas ökat med 15 procent. Tabell 12. Inköpt mängd lustgas 2011-2013 samt genererade utsläpp av koldioxidekvivalenter. 2011 2012 2013 Mängd (kg) 3 836 3 878 3 692 CO 2 -ekvivalenter(ton) 1 164 1 202 1 145 14
Livsmedel Livsmedelsproduktion har klimatpåverkan vid både förädling, förpackning och tranport. Det är därför viktigt att minska kassationen av mat så att klimatet inte påverkas i onödan. Mål 2014 Minst 25 % av kostnaden för livsmedel ska utgöras av ekologiska produkter som är märkta enligt KRAV, MSC och/eller uppfyller kriterierna för ekologiskt producerade livsmedel enligt Förordning 2092/91/EEG om ekologisk produktion (för växtodling) respektive Förordning 1804/++ (för animalieproduktion). Minst 5 procent av kostnaden för livsmedel 2014 ska utgöras av rättvisemärkta produkter eller produkter med motsvarande märkning. Genmodifierade organismer (GMO) ska inte användas. Resultat 2013 Under 2013 utgjorde andelen ekologiska livsmedel 17 procent av den totala kostnaden för inköpen. Främst är det mejeriprodukter, fisk och kaffe som har köpts in. Den stora ökningen har sin grund i det nya livsmedelsavtalet som började gälla 2013. Det innebär att fler ekologiska produkter finns på avtal samt att vissa produkter enbart går att beställa som ekologisk variant. 0,5 procent av kostnaden för livsmedel utgjordes av rättvisemärkta produkter, främst kaffe och te. Kemiska produkter Ett stort antal kemiska produkter används inom Landstinget Västernorrland. Många av dessa är ofarliga medan andra kan ha negativ påverkan på både hälsa och miljö. Mål 2014 25 procent av de produkter som har särskilt allvarligt miljö- och hälsopåverkan ska fasas ut eller substitueras till 2014 jämfört med 2010. Landstinget arbetar aktivt för att begränsa sortiment och antal leverantörer. Det totala antalet kemiska produkter ska minska med 25 procent jämfört med 2010. Riskbedömning ska vara genomförd på alla märkningspliktiga produkter. Landstinget ska ta miljöhänsyn vid ny och ombyggnation. Resultat 2013 I slutet av 2012 fanns 2 043 kemikalier registrerade i landstingets kemikalieregister. Det är en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Riskbedömning är utförd på 16 procent av produkterna och på 30 procent av de märkningspliktiga produkterna. Arbetet med att fasa ut de farligaste produkterna har påbörjats och ett antal produkter har fasats ut inom Folktandvården och Landstingsservice. 157 produkter finns med på PRIOs utfasningslista och 91 produkter finns med på Begränsningsdatabasens restriktionslista. Under arbetet med nya akuten i Örnsköldsvik användes ett system för bedömning av byggvaror där det framgår precis vilka produkter som använts under byggnationen och vilken miljöpåverkan produkterna har. 15
Hållbara inköp Landstinget gör inköp och upphandlingar för drygt 3 miljarder kronor årligen. Hållbara inköp innebär att miljö- samt sociala och etiska krav ställs på varor och tjänster vid upphandling. Upphandling är ett viktigt verktyg för att uppnå flera av landstingets mål inom miljö och energiområdet. Mål 2014 Miljö- och energiprestanda ska ges vikt i den ekonomiska utvärderingen. Varor och tjänster ska väljas utifrån en total ekonomisk bedömning så att det långsiktigt mest hållbara alternativet kan väljas. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används där de finns framtagna och används huvudsakligen med nivå avancerad eller spjutspets. Där endast baskraven används ska anledningen redovisas. Information om rekommenderade varor och tjänster med bra miljö- och energiprestanda tas fram. Rutiner ska finnas för att följa upp de miljö- och energikrav som ställs i förfrågningsunderlaget. Årlig information om miljö- och energifrågor genomförs för samtliga medarbetare som arbetar med upphandling. Samtliga beställare har genomgått miljöutbildning. Upphandlade entreprenader ska omfattas av målen i miljö- och energiplanen. Resurser och kompetens finns för att hantera frågorna om hållbara inköp. Resultat 2013 Utbildning i miljö- och energifrågor sker fortlöpande för personalen på Inköp & Upphandling. Inköp & Upphandling har upprättat interna processer för att säkerställa att miljöstyrningsrådets kriterier används där de finns framtagna. Under året har fokus legat på att ställa miljö- och energikrav i alla upphandlingar. Uppföljning av ställda krav är dock ett område som behöver utvecklas. Miljöledning Miljöarbetet inom Landstinget Västernorrland ska bedrivas systematiskt och målinriktat vilket underlättas av ett miljöledningssystem. Mål 2014 Landstinget Västernorrland har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001 för alla förvaltningar. Landstingets miljöorganisation består av en central miljöfunktion samt miljösamordnare och miljöombud inom förvaltningarna. Ett miljöråd fungerar som utskott för miljö- och energifrågor i landstingsdirektörens ledningsgrupp. En politisk referensgrupp följer genomförandet av miljö- och energiplanen samt de årliga handlingsplanerna. 16
Resultat 2013 Under 2013 har arbetet med att införa miljöledningssystem i hela landstinget fortsatt. Landstingsfastigheter, Landstingsarkivet och Upphandling har ingått i Landstingsservice ISO 14001- certifikat. Folktandvården blev under 2013 klar för certifiering och genomförde en förrevision. Miljöutredningen för Regional Utveckling genomfördes under våren 2013 och arbetet med att ta fram mål och handlingsplaner påbörjades under hösten. En miljöutredning för hela landstinget är påbörjad. Landstingsdirektörens ledningsgrupp är också miljöråd och har utsett ledningens representant för miljöledning. Utbildning Miljöutbildning är en viktig del i att få medarbetare delaktiga i det systematiska miljö- och energiarbetet. Mål 2014 Miljö- och energiinformation ska ingå i introduktionen som ges till alla nyanställda. Miljö- och energiutbildning erbjuds alla medarbetare. Miljöombuden ska delta vid miljöombudsträffar minst en gång per år. Nya miljöombud ska delta vid en riktad miljöutbildning. 75 procent av medarbetarna ska ha genomgått miljö- och energiutbildning antingen som traditionell kurs eller via intranätet. Resultat 2013 Under 2013 genomförde en stor del av landstingets arbetsplatser den grundläggande miljöutbildningen som innehåller sex olika filmer med tillhörande arbetsmaterial. Totalt har ungefär hälften av alla anställda genomfört utbildningen. En miljöombudsträff hölls via videokonferens i Sundsvall, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik vilket innebar att varken miljöombud eller föreläsare behövde resa. Det bidrog till att många miljöombud hade möjlighet att delta. Samverkan En serie energi- och klimatsamtal erbjuds för landstingets politiker och beslutsfattare. Målet med samtalen är att dessa ska ges tid att reflektera över vad omställningen till ett hållbart samhälle innebär. Mål 2014 En serie energi- och klimatsamtal har genomförts under minst 1,5 år för politiker och beslutsfattare. Resurser avsätts för att samverka i regionala, nationella och internationella utvecklingsinsatser inom miljö- och energiområdet. Det finns ett regionalt resurscentrum som i bred samverkan driver och koordinerar utvecklingsinsatser inom miljö- och energiområdet. 17
Resultat 2013 Den 15 november genomfördes en kunskapsdag i Härnösand för politiker och tjänstemän som inledning på processen för att ta fram nya miljö- och energimål för landstinget till 2019. Landstinget deltar i en rad nätverk och projekt inom miljö- och energiområdet. Extern samverkan ger både ny kunskap samt projektfinansiering till verksamheten. Mer information finns redovisad under det inledande avsnittet om extern samverkan. Verksamheternas egna miljöredovisningar Folktandvården Inledning Folktandvårdens verksamheter omfattas av ett administrativt kontor, ett tandtekniskt laboratorium och 20 tandvårdskliniker. Folktandvården miljöarbete med miljödiplomeringssystemet som pågick under åren 2001-2012 har därefter varit inriktat på ISO 14001-certifiering. Miljömål och handlingsplan för perioden 2012-2014 togs fram vid arbetet inför miljöcertifieringen. Arbetsplatserna har genomfört uppföljning av sina handlingsplaner och mål vid delårsbokslut 1 och 2. Delårsbokslut 2 har sammanställts. Vid ledningens genomgång hösten 2013 fastställdes nya mål för 2014-2015, tillhörande handlingsplan fastställs januari 2014. Ett externt certifieringsorgan påbörjade miljöcertifieringsprocessen under 2013 och certifieringsrevisionen genomfördes under januari 2014. Uppfyllelse miljömål 2013 Miljömål miljöanpassade upphandlingar Alla upphandlingar ska under 2013 vara miljöanpassade vilket innebär att vid varje upphandlingarna ska en livscykelanalys genomföras. Folktandvårdens genomför alla upphandlingar av dentala produkter och material i samverkan med upphandlingsenheten som har huvudansvaret för upphandlingarna tills avtal är tecknat. Resultat miljömål miljöanpassade upphandlingar Under 2013 har fyra stycken upphandlingar genomförts. Miljökrav i samtliga upphandlingar ställs av miljöhandläggare på Upphandlingsenheten. Inga livscykelanalyser har genomförts. Målet har inte uppnåtts. Miljömålet har inte varit realistiskt har därför inte kunnat uppfyllas. Miljömål kemikalier Två av fem produkter som folktandvården använder och som finns med på utfasningslistan ska tas bort/bytas ut mot mindre skadliga produkter innan 2014 års utgång. De fem tandvårdsprodukterna som finns med på utfasningslistan är Kloroform, Medicinsk bensin, Oxygenal, Gluma N3 primer, Clinpro white varnish/fluorlack och Seal & Protect. Resultat miljömål kemikalier En produkt har tillkommit till produkter på utfasningslistan. Av de sammanlagda sex produkterna har tre produkter fasats ut, Kloroform, Oxygenal och Gluma N3 primer. Målet är uppfyllt. De övriga tre produkterna finns kvar på ett fåtal arbetsplatser därför har nytt miljömål för 2014 tagits, att resterande tre produkter ska fasas ut. 18
Miljömål tjänsteresor Att minska CO2 utsläpp vid tjänsteresor med 50 % under perioden 2010-2014 jämfört med år 2009. Resultat miljömål tjänsteresor Sedan år 2010 har folktandvården genomfört uppföljning av resor i tjänst med kortidshyrdoch långtidshyrd bil samt egen bil. Antal körda mil har minskat med 3 743 mil under år 2013 jämfört med 2012 års bilkörning. Sedan mätperioden 2010 har antalet mil minskat med 14 096 mil vilket motsvarar minskat CO 2 -utsläpp med 53 procent, se resultat tjänsteresor i figurerna nedan. Utsläpp av CO 2 kan minska ytterligare om resor med egen bil i större utsträckning ersätts med resor med leasingbil då beräkningsvärdet för CO 2 är lägre för leasingbilar jämfört med egen bil. Miljömålet är satt att alla tjänsteresor ska omfattas. Körda mil i tjänst, egen bil och leasingbil 2010-2013 Ftv 2013 2012 2011 antal mil leasingbil antal mil egen bil 2010 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Figur 4. Körda mil i tjänst med egen bil och med leasingbil 2010-2013 Utsläpp antal kg CO2, leasingbil och egen bil 2010-2013 Ftv 2013 2012 2011 CO2 kg lesingbil CO2 kg egen bil 2010 0 10000 20000 30000 40000 50000 Figur 5. Utsläpp CO 2 kg egen bil och leasingbil 2010-2013 19
Totalt antal körda mil i tjänst 2010-2013 Ftv 2010 2011 2012 2013 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 Figur 6. Totalt antal körda mil i tjänst 2010-2013 Utsläpp antal kg CO2 tjänsteresor med bil 2010-2013 Ftv 2010 2011 2012 2013 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 Figur 7. Utsläpp CO 2 kg körda mil i tjänst 2010-2013 Miljömål energiförbrukning Energiförbrukningen ska minska med 2 % per år fram till 2014. Resultat miljömål energiförbrukning Alla 22 arbetsplatserna genomförde energirond under året och till energironden utformades handlingsplaner som ska leda till minskning av energiförbrukning. Mätmetod för energiförbrukning skulle ha utformats. Ett arbete med detta har genomförts men då flera arbetsplatser saknar egen elmätare saknas också mätbarheten därför har inga resultat kunna redovisas. Miljömål för 2014 har därför omformulerats. Uppföljning av energiförbrukningen har genomförts på de sju arbetsplatserna som har egen elmätare. Energiförbrukningen har minskat med 14497 kwh under 2013 jämfört med 2012. Vårdtiden har under samma period minskat med 1035 timmar. Energiförbrukningen per vårdtimme var 2012 i snitt 97,5 kwh och 2013 96,1 kwh, en minskning med 1 procent. På dessa arbetsplatser har miljömålet inte uppnåtts under år 2013. När underlaget för mätbarhet är för litet kan inga slutsatser dras av måluppfyllelse jämfört med energiförbrukningen totalt sett inom folktandvården. Miljömål avfall Folktandvårdens avfallsmängder av samtliga fraktioner ska vara kända senast 2013. Resultat miljömål avfall Miljömålet att avfallsmängden av samtliga fraktioner ska vara kända senast 2013 innebär aktiviteter som påbörjades hösten år 2012. Avfallsfraktioner ska mätas och dokumenterats enligt fastställd plan. 20
De fraktioner som ska mätas är branschspecifikt avfall som årsmätning, stickande skärande, smittförande, el och gips som tertialmätning och återvinningsbart som veckomätning. Mätning och registrering av fraktioner sker vid sex olika tillfällen under året. Uppgift om mätning saknas från ett fåtal arbetsplatser. En arbetsplats har inte genomfört mätning vid fyra av de sex tillfällena. Underlaget bedöms ändå kunna vara jämförbara värden mot kommande års mätningar. Se resultat Miljöövervakning avfall tabell 5. Miljöövervakning 2012-2014 Avfall Majoriteten av arbetsplatserna har genomfört och registrerat avfall enligt fastställd plan, se resultat tabell 12. Tabell 13. Miljöövervakning avfall. Antal arbetsplatser som Mätfrekvens och fraktion registrerat samtliga mätningar Årsmätning 17 av 19 branschspecifikt avfall Tertialmätning stickande Första tertial 19 av 21 skärande, smittförande, el, Andra tertial 21 av 21 gips Tredje tertial 20 av 21 Veckomätning återvinningsbart avfall Mätvecka 12 22 av 22 Mätvecka 39 20 av 22 Kemikalier Arbetet med miljöövervakning kemikalier innebär registrering och uppföljning av totalt antal kemikalier och antal kemikalier innehållande ämnen med särskild/betydande miljö- och hälsopåverkan. Antalet utbytta kemikalier ska också registreras. Folktandvården har 625 kemikalier registrerade i landstingets kemikaliesystem. Under mätperioden 20120831-20131231 har antalet kemikalier minskat med 23 st vilket utgör drygt tre procents minskning, se resultat tabell 13. Under samma period har antalet kemikalier innehållande ämnen med särskild/betydande miljö- och hälsopåverkan ökat med 5 produkter, från 28 st till33 st, se resultat tabell 14. Orsaken till ökningen kan vara ett resultat av att klassningen av kemikalier har blivit hårdare. Det innebär att flera kemikalier omfattas av gruppen kemikalie med särskild allvarlig miljöoch hälsopåverkan. Övervägande antal arbetsplatser har arbetat med byte av en eller flera kemikalier, se resultat tabell 15. 21
Tabell 14. Miljöövervakning kemikalier. Antal kemikalier i kemikaliesystemet Datum för avläsning och registrering Antal arbetsplatser som registrerat antalet kemikalier 651 kemikalier 20120831 20 av 22 632 kemikalier 20121231 21 av 22 630 kemikalier 20130430 18 av 22 628 kemikalier 20130831 20 av 22 625 kemikalier 20131231 13 av 22 Tabell 15. Miljöövervakning kemikalier med särskild allvarlig miljö- och hälsopåverkan. Antal kemikalier allvarlig miljö- och hälsopåverkan Datum för avläsning och registrering Antal arbetsplatser som registrerat antalet kemikalier med allvarlig miljö/hälsopåverkan 28 kemikalier 20120831 18 av 22 28 kemikalier 20121231 18 av 22 28 kemikalier 20130430 17 av 22 29 kemikalier 20130831 18 av 22 33 kemikalier 20131231 13 av 22 Tabell 16. Miljöövervakning antal utbytta kemikalier. Antal arbetsplatser som bytt ut en eller flera kemikalier Datum för avläsning och registrering 9 av 22 20120831 12 av 22 20121231 5 av 22 20130430 4 av 22 20130831 7 av 22 20131231 Antal arbetsplatser som inte registrerat något bytte av kemikalie under hela mätperioden 3 av 22 Lustgas En anläggning för lustgas vid patientarbete har tillkommit i ny verksamhet för Pedodonti. På sju kliniker har sex lustgasanläggningar varit i bruk under 2013. En anläggning har central ansluten lustgas, anläggningen på Sundsvalls sjukhus. Förbrukning ingår i data för fastighetens totala förbrukning är därför inte medräknad i folktandvårdens redovisning. Under året har 93 tandbehandlingar med lustgas genomförts till en förbrukning av cirka 66 kg N 2 O, vilket motsvarar 20,7 ton CO 2. Uppföljning handlingsplaner Uppföljning av handlingsplaner på arbetsplatsen syftar till att se om arbetsplatsens aktiviteter blir genomförda och leder till att folktandvårdens miljömål uppfylls. Det är en internkontroll som ska ge stöd för arbetsplatsens miljöarbete så att det hålls levande. Alla arbetsplatsplats har redovisat resultat av arbetsplatsens handlingsplaner. 22
Aktiviteter och resultat varierar. En ofta förekommande aktivitet är att släcka lampor och datorer, minska pappersförbrukningen och minska miljöbelasningen vid tjänsteresor. Flertalet arbetsplatser arbetar aktivt med utbyte/utfasning av kemikalier. En aktivitet i den övergripande handlingsplanen var att utforma enskild handlingsplan för att minska CO 2 -utsläpp, 17 av 21 arbetsplatser uppger att det genomförts. Ett av kraven i ISO-14001 är att en årlig genomgång av lagefterlevnad genomförs. Alla utom fem arbetsplatser har genomfört en förnyad genomgången, men uppger att det ska genomföras inom kort. Aktiviteter som genomförts på flertalet arbetsplatser Företagskort för resor har införskaffats Resor genomförs i största utsträckning med företagskortet Resor i tjänst genomförs med landstingets leasingbil Egenkontroll sug- och kompressorrum Grundläggande miljöutbildning för all personal, den nya webb-baserade utbildningen Goda exempel från valda arbetsplatser Goda exempel från Tandteknik Vilka aktiviteter har påbörjats/genomförts Vilka resultat har det lett till 1. Gasolanläggning stängd 2. Pågående arbete med utbyte av glödlampor 3. Dokumentation kemikalieföravaring 4. Pågående arbete med dokumentation av kemikaliehantering 5. Pågående arbete med byte av miljöbelastande material 1.Minskad brandrisk 2. Säkrare förvaring av kemikalier Goda exempel från folktandvården Ånge Vilka aktiviteter har påbörjats/genomförts Vilka resultat har det lett till Goda exempel från folktandvården Timrå Vilka aktiviteter har påbörjats/genomförts Vilka resultat har det lett till 1. Utbildning i komposithygien. 1. Förnyad kunskap hos personalen 1. Utfasa engångsförpackningar 2. Minska antalet tjänsteresor 1. Minskad mängd avfall Hörselvården Miljöombud finns på de olika arbetsplatserna, totalt fem stycken, varav fyra har gått utbildningen för miljöombud som hålls på Hola folkhögskola varje år. 43 av 48 anställda har gått den grundläggande miljöutbildningen. Generellt sett har miljömedvetenheten ökat under året. 23
Energi Åtgärder som har genomförts är att det har installerats timer på motorvärmare och en korridor i lokalerna i Sundsvall släcks ner per automatik på natten. Man påminner varandra om att släcka lampor och stänga datorer när de inte används. Autostarten av tolkarnas datorer på morgonen har tagits bort så att de enbart slås på då de ska användas direkt. Transporter Verksamheten har en hel del resor för vissa personalgrupper inom hörselhabilitering och rehabilitering. Dessa åker i allt större omfattning kollektivt, men vissa måste ändå åka bil för att ta sig till hembesök och skolbesök. Dock kan resorna minska om fler patienter tar sig till mottagningarna. På tolk- och taltjänst är det endast enhetschefen som deltar vid konferenser som än så länge inte går att delta i via videolänk. Inga flygresor görs. Alla resor godkänns av närmsta chef med resepolicy och riktlinjer som underlag. För att minska transporterna tillämpas samåkning och videokonferensmöten. Tolk-och taltjänst har en egen elcykel som tolkarna kan nyttja vid uppdrag inom Härnösand. Tolkarna har även en tävling mellan varandra om att använda elcykeln så många gånger som möjligt under terminen. När möten hålls i Härnösand har mötestiden ändrats för att passa Norrtåg från Örnsköldsvik. De som åker kollektivt anpassar mottagningstider till kollektivtrafiken. Avfall Nya förvaringskärl har köpts in i alla fyra städer och källsorteringen har ökat. Man sorterar allt avfall förutom matavfall som endast sorteras i Sollefteå. Laboratoriemedicin På Laboratoriemedicin finns ett miljöombud och 61 personer har gått hela miljöutbildningen och 28 personer har delvis gått den. Man tänker på att minska sina utskrifter och har också minskat på faxsvaren. På provtagningen har man bytt kanyler för att minska på förpackningsavfallet. Källsortering i personalrummet ska utvecklas. För att följa upp resepolicyn och riktlinjerna för tjänsteresor tas dessa upp på klinikledningsmöten. Din Turs företagskort och videokonferenser används när det är möjligt. Landstingsservice Miljöledning Landstingsservice är certifierat enligt ISO 14001 sedan 2011. Landstingsservice omfattas av 11 verksamhetsområden samt en avdelning för stöd till verksamheterna. Förvaltningen har per den sista december 2013 500 årsarbetare och en budgetomslutning på cirka 1 030,6 miljoner kronor. 24