Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholm RUFS 2010. Samrådsförslag

Handläggare Mats Hedberg Ortsutvecklingsstrateg Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholm RUFS 2010. Samrådsförslag Inledning Samrådsförslaget RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholm ska 2010 formellt antas av landstingsfullmäktige som en regional utvecklingsplan för Stockholms län. Samrådsförslaget beskriver och analyserar dock en större geografi benämnd både Stockholmsregionen och Östra Mellansverige. Avsikten är att RUFS 2010 ska vägleda regionen under planperioden, det vill säga fram till 2050. Den ska också med ett sektorsövergripande anslag visa regionens samlade vilja och hur regionen ska möta de utmaningar den står inför. Planen ska dessutom vara grund för en mängd olika planer och operativa insatser. Mål för samrådet Förslaget anger fyra mål för samrådsremissen: 1. Tydliga besked om samrådsförslagets förslag till vision, mål och strategier för regionens utveckling samt förslagen till planeringsmål och regionala åtaganden. 2. Tydliga besked om samrådsförslaget har rätt avgränsning. 3. Konstruktiva synpunkter som bidrar med kunskap och perspektiv som kan utveckla samrådsförslaget. 4. Engagemang och mobilisering kring regionens framtidsfrågor. Kort beskrivning av samrådsförslaget Stockholmsregionen fungerar som nationell tillväxtmotor och måste kunna möta globaliseringen och samtidigt övervinna de sex lokala utmaningar som samrådsförslaget målar upp. En regional utvecklingsplanering måste, såsom skrivs i planförslaget, vila på kunskaper om förändringar i omvärlden, regionens särskilda förutsättningar och långsiktiga bedömningar av utvecklingen. Förslaget beskriver omvärldsfaktorer och en värld i förändring, främst i perspektivet av Stockholm som storstad. Förutom

globaliseringens effekter på ekonomin, beskrivs här också hur de globala klimatförändringarna påverkar livsvillkoren. Samrådsförslaget slår fast att Stockholm är en betydelsefull kunskapsregion i Europa, en ledande storstadsregion i Östersjöområdet och en växande region. Förslaget beskriver hur Stockholms funktionella arbetsmarknadsregion vidgas och hur alltfler kommuner integreras. Avgörande för regionförstoringen är förbättringar av transportsystemet. Samrådsförslaget ser ett antal långsiktiga utmaningar för Stockholmsregionen: 1. Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa. 2. Att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande. 3. Att öka tryggheten i regionen samtidigt som omvärlden upplevs som mer osäker. 4. Att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt. 5. Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa. 6. Att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet. Samrådsförslaget ger exempel på hur visionen Europas mest attraktiva storstadsregion ansluter till olika aktörers långsiktiga mål och visioner i Stockholmsregionen. De fyra målen ska sammantaget uttrycka den attraktivitet som regionen behöver kännetecknas av: 1. En öppen och tillgänglig region 2. En ledande tillväxtregion 3. En region med god miljö 4. En resurseffektiv region Målen ska nås genom sex strategier som är riktmärken för utvecklingsarbetet: 1. Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Förvalta och utveckla befintliga resurser. Förbättra kapacitet och kvalitet. 2. Utveckla idéer och förnyelseförmåga Skapa generella förutsättningar och robusta miljöer för förnyelse, innovationer och entreprenörskap. 3. Säkra värden för framtida behov Förvalta och utveckla kultur-, rekreations- och naturvärden samt värden i den bebyggda miljö. Utveckla effektiva tekniska försörjnings- och transportsystem som minskar klimatpåverkan. Hushålla med naturresurser. 4. Vidareutveckla en flerkärnig och tät region Eftersträva en koncentration genom en flerkärnig och tät region, såväl inom Stockholms län som i Östra Mellansverige. 5. Stärk sammanhållningen

Förstärk processer för en sammanhållen region med en social och kulturell mångfald bryt segregerande processer. 6. Frigör livschanser Ta bort barriärer så att människor kan tillvarata sin fulla livspotential. Under varje strategi följer tre huvudavsnitt: 1. Nuläge och trender 2. Planeringsmål 3. Åtaganden För vissa strategier hänvisas till två alternativa planbilder för Stockholms län: alternativ Fördelad respektive Tät. Dessa alternativ avser utvecklingen fram till år 2030 och omfattar bland annat transportsystem, bebyggelsestruktur och grönstruktur. På motsvarande sätt finns två alternativa målbilder för den rumsliga utvecklingen i hela Östra Mellansverige: alternativ Städer och Storstäder. Dessa har ett tidsperspektiv fram till 2050. Tre frågor som utgångspunkt för Katrineholms kommuns yttrande över samrådsförslaget Katrineholms kommun förhåller sig till samrådsremissens fyra mål genom att ställa tre frågor: 1. Vad kan Katrineholms kommun i ett ortsstrategiskt perspektiv bidra med för att utveckla Stockholms län och Östra Mellansverige? 2. Hur delaktig blir orten (=kommunen) Katrineholm i samhällsbyggandets regionala stödjande infrastrukturer? 3. Hur överensstämmer kommunens uppfattning om egen potentiell utvecklingskraft med RUFS - förslagets teoretiska systemsyn? Besked, synpunkter och perspektiv på samrådsförslaget från Katrineholms kommun Regionförbundet Sörmland har i sitt remissyttrande efterlyst en större stringens ifråga om användningen av begreppet region. Det är viktigt, anser Katrineholms kommun, att olika funktionella samband och motsvarande systemanalyser preciseras och inte i alla lägen generaliseras, t.ex. i en enhet storlek. För att en ort ska bidra till regional utveckling, det är kommunens absoluta uppfattning, behöver det inte alltid vara en fråga om storlek. Funktioner och systemelement kan identifieras även för mindre orter och kan då också i sig innehålla potential och utvecklingskraft. Samrådsförslagets vision, mål och strategier bygger på väl grundad och accepterad regional tillväxtteori för ett utvecklat och glest befolkat industriland i en europeisk kontext. För Sverige är regionförstoring och regionintegrering en förutsättning för alltmer av innovativ tillväxt och stärkt internationell konkurrenskraft. Katrineholm är en kommun i ett attraktivt läge mellan storstad och landsbygd. 1 Storstad är då ett relativt begrepp och avser inte bara Stockholm utan även omkringliggande städer: exempelvis Norrköping och Eskilstuna med 1 Wigren, Anders och Elin Johansson: Omvärldsanalys Katrineholm. Inregia AB, december 2005.

arbetsmarknader, utbildningsinstitutioner och handelsnoder (Ingelsta och Tuna Park). I det perspektivet representerar Katrineholm ett delregionalt centrum för det geografiska området Katrineholm Flen Vingåker. Katrineholm betecknar sig som Den moderna knutpunkten. Katrineholm ligger i korsningen mellan västra och södra stambanorna. Här möts riksvägarna 52, 55, 56 och 57. Katrineholm har under många år varit och kommer i ett tjugoårsperspektiv att vara en av de viktigaste bytespunkterna för fjärrtåg, intercity- och regionaltåg. Katrineholm knyter genom väg- och järnvägsförbindelserna dessutom samman två tillväxtcentra: Mälardalen och Östergötland (Norrköping Linköping). Genom sitt läge har Katrineholm tillgång till de stora godsflödena i Östra Mellansverige. Vägoch järnvägsknutpunkten Katrineholm utvecklar person- och godstransporternas nya funktioner genom Resecentrum och Katrineholms Logistikcentrum. Beskrivningen av Katrineholm i ett regionalt, infrastrukturellt och ortsstrategiskt perspektiv ger anledning till synpunkter på samrådsförslagets teoretiskt grundade rekommendation av alternativet Storstäder framför alternativet Städer (den rumsliga målbilden för Östra Mellansverige). Utvecklingskraften för orterna i Östra Mellansverige och inte minst för orterna i Sörmland och då särskilt Västra Sörmland - tillgodoses, enligt vår uppfattning i Katrineholms kommun, bäst genom fortsatt starka befintliga radiella stråk utifrån Stockholm, vilka systemmässigt byggs ihop med nord sydliga tvärförbindelser. Exempel på sådana nord sydliga tvärförbindelser är med utgångspunkt i Katrineholm stråk mot Västerås, Eskilstuna, Uppsala, Norrköping och Linköping. Sådana stråk torde även vara av betydelse ur nationell synpunkt. Att bygga samhället utifrån den strukturtanken främjar även en funktionell flerkärnig utveckling. Slutsatsen är då att RUFS förslagets målbilder och samhällsbyggande inte kan ses som antingen Storstäder eller Städer. Funktionellt och inte minst samhällsekonomiskt bör samhällsbyggandets strukturtanke vara städer med både klara funktioner och potentiell utvecklingskraft i samspel med storstäder som vid sidan av Stockholm är tillväxtfrämjande. Om det regionala utvecklingsarbetet och samhällsbyggandet drivs utifrån samspelet mellan befintliga städer och storstäder, kommer även mindre orter, som redan har eller utvecklar viktiga funktioner, att tillsammans med sitt näringsliv kunna få del av samhällsbyggandets regionala stödjande infrastrukturer. Utbyggda vägar och järnvägar ger ökad tillgänglighet till vidgade arbetsmarknader liksom till studier vid universitet och högskolor. Möjligheten finns då också att med hjälp av bättre tillgänglighet bygga innovativa miljöer även på mindre orter. Finns exempel som stödjer ett sådant resonemang? Frågan kan uttryckas på annat sätt: Kan en mindre ort som Katrineholm och andra liknande orter bidra till Stockholm Mälarregionens och Östra Mellansveriges utveckling och tillväxt? Vad kan en ort som Katrineholm bidra med? Här ges några exempel från Katrineholm som svarar mot de sex strategier som ska förverkliga målen i Samrådsförslaget RUFS 2010. Bostäder: Kommunen har ambitionen och planerar för att bostäder ska byggas både i attraktiva sjönära lägen men även i centrala lägen nära Resecentrum. PEAB och lokala byggföretag har producerat flerbostadshus som bostadsrätter och hyresrätter i centrala lägen. Förutsättningar för ytterligare bostadsproduktion i

centrala lägen föreligger, då kommunen har både byggbar mark och planberedskap. Modernt logistikcentrum för gods: Katrineholm kommun bygger själv Katrineholmsterminalen (kombiterminal). I ett samägt bolag med PEABkoncernens fastighetsbolag Brinova AB utvecklas Katrineholms Logistikcentrum. 2 Lokala, nationella och internationella företag är medintressenter. Katrineholms kommun och Göteborgs hamn har i en gemensam avsiktsförklaring uttryckt viljan att tillsammans med näringslivet utveckla en torrhamn i Katrineholm: Railport Scandinavia. Ett logistiskt centrum för moderna och miljömässigt riktiga transporter är och kommer i än högre utsträckning att bli en mycket viktig faktor för nya företagslokaliseringar. Besöksnäringen: Katrineholms kommun har tillsammans med besöksnäringen bildat KFV Marknadsföringsbolag AB. Med varumärket Sveriges Lustgård som refererar till Sörmlands natur och kultur - har bolaget uppgifter inom marknadsföring och besöksnäringen. Innovativa miljöer: Katrineholms kommun har tillsammans med PEAB - koncernen (Skandinaviska Byggelement AB i Katrineholm) och Linköpings universitet bildat Brains & Bricks, ett forskningscentrum för högteknologiskt byggande. I Katrineholm finns fler innovativa miljöer. CeMID care är ett forskningsprojekt i samarbete mellan företag, universitet, landsting och kommun för att utveckla distribuerad vård med hjälp av informationsteknologi. Branschorganet IUC (Installatörernas Utbildningscentrum för Sverige) och dotterbolaget Sveriges energi & kylcentrum utvecklar i Katrineholm tillsammans med KTH nya köldmedier. Den nya ishallen, byggd av Katrineholms kommun, fungerar som det nya köldmediets demonstrationsanläggning. Med stöd av Nutek utvecklar Katrineholms kommun Innovationsbyrån, en försöksverksamhet avseende innovationskedjans allra första led. Kommunen förbereder tillsammans med näringslivet en bolagsbildning Katrineholms Entreprenörscentrum. Biogas: Med stöd av Klimp-medel bygger Katrineholm Energi AB en produktionsanläggning för biogas, vilken försörjs med rågas från kommunens avloppsverk. Anläggningen avser att försörja en biogasmack utmed rv 52 vid utfarten mot Nyköping. Produktionsvolymen är tillräcklig för att försörja den lokala marknaden. Planer finns på utökning av verksamheten och en fördubbling av produktionen upp 800.000 Nm 3 /år. Vilken blir då slutsatsen? De systemelement som beskrivits ovan ger Katrineholm framtidens utvecklingskraft och potential. Utvecklingskraft och potential är inte avhängig, det vill kommunen med emfas hävda, ortens storlek. Att järnvägens stambanor möts tillsammans med vägsystemets funktion av tvärförbindelser mellan europavägar, universitetsorter och tillväxtcentra är de starkaste systemelementen. Ett logistiskt läge med utvecklingspotential föreligger. 2 http://www.katrineholmslogistikcentrum.se

Regionförstoring och regionintegrering är med nuvarande samstämmig politisk inriktning vägen till tillväxt och utveckling regionalt och nationellt. Vilka systemelement kan då identifieras för stockholmsregionen och Östra Mellansverige? Beträffande innovationssystemets infrastruktur (som uppenbarligen är stommen i alternativet storstäder) utgörs delarna av universitets- och högskoleorterna: Stockholm, Uppsala, Eskilstuna Västerås, Linköping Norrköping och Örebro. Väg- och järnvägsinfrastrukturen (som bildar systemdelarna i alternativet städer) utgörs av: de radiella stråken E 18, E 20, E 4, rv 52 och 57 respektive Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra stambanan och Nyköpingsbanan. Det är därmed ingen faktisk motsättning mellan alternativet städer och storstäder. De nord-sydliga element i ett system för flerkärnighet som behöver synliggöras är: rv 56 (Räta Linjen 3 ) Norrköping Gävle, rv 55 (Mälardiagonalen 4 ) Norrköping Uppsala, järnvägstrafikeringen UVEN (Uppsala Västerås Enköping [Flen Katrineholm] Norrköping) (nordsydligt via södra stambanan och delar av TGOJbanan). För Västra Sörmland är de nord sydliga tvärförbindelserna viktiga av flera skäl. Mälardiagonalen (rv. 55 Norrköping Strängnäs Uppsala) blir dels vägförbindelsen till Stockholm via E 20 Södertälje, dels en västlig förbifart Stockholm. För näringslivet i Västra Sörmland är en utbyggnad av Mälardiagonalen till mötesfri landsväg (2+1) en av de viktigaste näringspolitiska insatserna. Det bör noteras att rv 56 Räta Linjen av Godstransportdelegationen har utpekats som en viktig godstransportled. Ur ett Katrineholmsperspektiv vidgas arbetsmarknaden i korridorer åt olika håll: mot Norrköping, mot Stockholm (även om Katrineholm ännu inte statistiskt sett omfattas av Stockholms funktionella arbetsmarknadsområde), mot Eskilstuna Västerås, mot Nyköping och i mindre utsträckning mot Örebro. Katrineholm är och kommer i allt högre utsträckning - genom korsande vägar och järnvägar - att bli en modern knutpunkt i Östra Mellansverige. Det betydelsefulla är då att resurser inte enbart koncentreras till de så kallade storregionala kärnorna. Systemet för flerkärnighet, vilket de facto är en kombination av alternativen storstäder och städer, bör stärkas genom väl definierade och avvägda systemsatsningar som gynnar både storstäder och städer: Kollektivtrafikutbyggnaden bör sikta på Östra Mellansverige (och en koppling mellan Östergötland och Mälardalen); arbetspendling med tåg är ett långsiktigt mål: o Mälarbanan o Svealandsbanan o Västra stambanan o Nyköpingsbanan Ostlänken o UVEN som tvärförbindelse (södra och västra stambanorna och TGOJ banan) 3 Räta Linjen en utvecklingskorridor. En sammanfattande rapport om Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard. Mars 2007. (WSP Analys & Strategi) 4 Mälardiagonalen i samhällsbyggandet. Ett pilotprojekt med lokalt, regionalt och nationellt intresse. Bengt Andersson, Dag Boman. Inregia AB, Capire AB. Oktober 2006.

o Systematisk uppbyggnad av tåg- och busstrafiken enligt FramKo utredningens idéskisser; se utbyggnaden i ett Östra Mellansverige perspektiv och inte ensidigt utifrån en stockholmshorisont och framför allt se samspelet mellan alternativen storstäder och städer, vilket kan ge bättre förutsättningar för en flerkärnig utveckling som ger regionens alla delar möjlighet att bidra till utvecklingen. Marknaden kommer att kräva en utbyggnad av godstrafiken på järnväg; Göteborgs hamn ökar i betydelse och järnväg länkar hamnen till torrhamnar (Railport Scandinavia) [Katrineholms Logistikcentrum utvecklas till en sådan torrhamn.] Katrineholms logistikläge grundar sig på o Västra stambanan o Södra stambanan o Rv 52, 55, 56 och 57 Funktionen som knutpunkt ger även möjligheter för Katrineholms Logistikcentrum att öka andelen gods på järnväg via övriga bandelar! Västra stambanan behöver underhållas men även byggas ut; Ostlänken i drift ligger minst tjugo år framåt i tiden. Fjärrtåg, intercitytåg och regionaltåg samt en ökande volym godståg måste kunna trafikera banan samtidigt. UVEN trafiken måste säkras, dvs. samspelet mellan kommersiell och samhällsstödd järnvägstrafik måste fungera; universitets- och högskolestråket Norrköping / Linköping Uppsala bör ha en utbyggd järnvägstrafik. TGOJ banan bör säkras; planer på stora investeringar i Oxelösund kräver väsentligt utökad godstrafik på banan; diskussioner förs om underlaget för återupptagen persontrafik, dvs. en tänkbar tvärförbindelse Eskilstuna Flen Skavsta / Nyköping Oxelösund; de ökande godsvolymerna på järnväg aktualiserar också frågan om förbättrad koppling mellan Västra stambanan och TGOJ-banan i Flen. Mälardiagonalen, rv 55 (Norrköping Katrineholm Flen Strängnäs Enköping Uppsala) har som mål mötesfri landsväg (2+1); rv 55 är prioriterad av Västra Sörmlands näringsliv; rv 55 är ett systemelement för flerkärnig utveckling i hela Stockholm Mälarregionen och Östra Mellansverige; en vägförbindelse vid sidan av UVEN i universitets- och högskolestråket Norrköping / Linköping Uppsala. Räta Linjen, rv 56 (Norrköping Katrineholm Eskilstuna Västerås Sala Heby Gävle) har som mål mötesfri landsväg (2+1); rv 56 är en tung godstransportled, en tvärförbindelse mellan europavägarna E 4, E 20 och E 18; rv 56 binder samman hamnar, logistiklägen (Norrköping, Katrineholm [Katrineholm bör tillföras på kartan!], Eskilstuna, Västerås och Gävle) och tillväxtområden söder och norr om Mälaren. Regionförbundet Sörmland pekar i sitt remissyttrande bland annat på behovet att klarlägga kopplingen mellan ansvarsnivåer och planeringsprocesser i regionalt utvecklingsarbete. Till exempel menar Regionförbundet att det behövs dialog och

processer mellan berörda aktörer vad gäller den föreslagna regionala rumsliga målbilden. Grundfrågan är förståss hur kan orter i Östra Mellansverige vara delaktiga i och bidra till en regional utveckling som främjar tillväxt. Katrineholms kommun vill slutligen betona värdet av en öppen och prövande metod för samhällsplanering och utvecklingsarbete. Inte minst med tanke på det ömsesidiga beroende som blir allt tydligare mellan marknadsstyrning och samhällsplanering. Samhällsaktörernas planering och utvecklingsarbete sker allt mer inte bara i samverkan och samarbete med näringslivet utan också i olika former av samägda bolag eller olika former av partnerskap (exempelvis triple helix). Göran Dahlström Kommunstyrelsens ordförande Mats Hedberg