Min rygg är sjuk vad göra? 1. Se upp vid följande symptom Om du har något av följande symptom så tag omedelbart kontakt med läkare: - urineringsbesvär (svårighet att hålla urin eller att urinera), svårighet att hålla avföring eller nedsättning av känseln kring ändtarmen eller genitalierna Det är skäl att besöka läkare även i följande fall: - om styrkan i nedre extremiteten/ extremiteterna blir sämre - om ryggsmärtan tilltar, i synnerhet på natten och vid vila i liggande ställning - om ryggsmärtan uppkommit efter ett olycksfall (fall från höjd eller på marken) - om ryggsmärtan är förenad med oförklarlig viktminskning, feber och trötthet Kontaktuppgifter och tidsbeställning till Borgå stads hälsostationer hittas : www.borga.fi -> hälsostationerna. Telefonnumret till Borgå sjukhus dejour är: 019 5482551. 2. De vanligaste orsakerna till ryggsmärtor Människan är skapad att röra på sig och därigenom att använda sina muskler och sin benbyggnad. Dagens människa tvingas idag av olika orsaker till en stillasittande livsstil. Sittande arbete, statiska arbetsställningar eller brist på nyttomotion kan ligga bakom ryggsmärtor. Alltför litet muskelarbete gör att muskler och vävnader blir svagare och deras belastningsuthållighet minskar. Riskfaktorer är även tobaksrökning, övervikt, olycksfall och stress. Ett tungt fysiskt arbete förknippat med lyft, vibrationer och besvärliga arbetsställningar kan utsätta ryggen för ischias-smärta med strålningssmärta mot nedre extremiteterna. 3. Vård 3.1. Använd smärtstillande mediciner Det lönar sig att behandla smärta effektivt. I första hand rekommenderas paracetamol, p.g.a medlets ringa biverkningar. En vanlig dosering är 500 1000 mg tre gånger dagligen. Paracetamol kan köpas på apoteket receptfritt. Man har konstaterat att antiinflammatoriska läkemedel har en gynnsam effekt vid ryggsmärtor. I synnerhet äldre personer bör ändå minnas att en längre tids användning av dessa läkemedel kan orsaka sårbildning i magsäcken. Det har konstaterats att ibuprofen orsakar minst magproblem.
Man kan också prova på kallförpackning eller kallsalva som smärtlindring. Kallbehandlingen upprepas med ett par timmars mellanrum, 20 min åt gången. Sätt inte kallförpackningen på bar hud, utan ha en duk eller en handduk emellan. 3.2. Undvik sängvila Sängvila rekommenderas inte. Vid en hård ryggsmärta kan det behövas 1-2 dagars sängvila, men att stanna i sängen längre tider inverkar inte gynnsamt på återhämtningen. Du kan vila och låta ryggen slappna av i en för dig lämplig ställning. Du kan t.ex. ligga på rygg med benen ovanpå kuddar eller på en stol, med höfter och knän i nittio graders vinkel samt en liten kudde under ländryggen eller på magen med några kuddar som stöd. Du kan även prova sidoläge (se på bilderna). Byt ställning om smärtan inte lättar eller om den tilltar. 3.3. Fortsätt ditt vardagliga liv Fortsätt ditt normala liv i mån av möjlighet. Håll dig igång och utför dina vardagssysslor. Fortsätt att gå till ditt jobb om det är möjligt. Du kan idka smärtfri lätt motion som gång, cykling, simning eller vattenlöpning. Undvik långa töjningar i synnerhet om du har strålningssmärta eller domningssymptom i nedre extremiteterna. Gymnastik i ryggsmärtans begynnelseskede befrämjar inte återhämtningen.
3.4. Stå rätt Sträva efter en så bra hållning som möjligt då du står. Stöd ryggen genom en bra kroppskontroll där du drar naveln inåt och uppåt (se på bilden) för att aktivera magmusklerna som stöd för ryggen. Undvik att vara länge i samma ställning. Byt ställning vid behov. 3.5. Stöd ryggen i sittställning Har du sittande arbete så var uppmärksam på att du har en bra sittställning: stöd ländryggen så att den naturliga svanken bibehålls, håll fötterna på golvet och axlarna avslappnade. Stöd också din ländrygg när du kör bil. Till salu finns också speciella ryggstöd för bilsätet. Genom att ändra lutningen på bilsätet kan du hitta en smärtfri sittställning. Förflyttningen in och ut ur bilen kan du underlätta genom att hålla i handtaget ovanför bildörren. Använd en kudde som stöd för ländryggen när du sitter på mjuka soffor och stolar. Byt ställning ofta, stig upp och rör på dig. 3.6. Dagliga sysslor Undvik framåtlutande ställningar, bärande och lyftande. Håll ryggen rak och böj knäna då du t.ex. tvättar ansiktet. På- och avklädning lyckas ofta bättre om du sitter ner. Då du stiger upp ur sängen så vänd dig på ena sidan och skuffa ifrån med armen för att häva dig upp i sittande ställning. Dela bördan mellan båda armarna när du bär så att din ställning hålls rak.
3.7. Lyft med benen Om du är tvungen att lyfta, använd benens starka muskler vid lyftet: böj knäna, sänk baken ner, håll ryggen rak och då du lyfter dra ännu in magen för att stöda ryggraden (se på bilden). Du får ytterligare information om lyftandet via länken www.ttl.fi. 3.8. Sexlivet Smärtan och den depression som ofta kan uppstå vid smärttillstånd kan inverka på den sexuella lusten, sexuella funktioner, jagbilden och parförhållandet. Mediciner som används för att lindra ryggsmärta kan inverka nedsättande på den sexuella lusten, upphetsningen eller slemhinnornas fuktighetsgrad. Dessa problem kan avhjälpas. Ryggbesvär kan också orsaka rädsla för att samlag ökar ryggsmärtan. Diskutera med din partner och pröva på smärtfria ställningar. Tilläggsuppgifter hittas t.ex. på länkarna: www.selkaliitto.fi och www.vaestoliitto.fi. 3.9. Aktivering av de djupa magmusklerna Du kan börja träningen med övningar för de djupa magmusklerna. Den djupa tvärgående magmuskeln fungerar som stöd för bålens mittparti. Om den här muskeln är svag så kan ryggbesvär uppstå. Du kan börja träningen t.ex. i ryggläge: böj knäna och håll fotsulorna mot underlaget, spänn magmusklerna genom att dra naveln inåt och uppåt. Du kan göra rörelsen effektivare via andningen: då du andas ut så drar du naveln inåt, slappna av och låt magen stiga vid inandningen. Pröva också på att göra naveln-in övningen i fyrfotastående,när du står, går och lyfter o.s.v. 4. Om smärtorna blir långvariga Ta kontakt med läkare om dina ryggsmärtor fortsätter (över 6 veckor). Om du vill så kan du redan i smärtperiodens början ta kontakt med hälsocentralens fysioterapiavdelning och beställa tid till konditionsrådgivning. Fysioterapeuten undersöker din rygg och ger dig ett personligt träningsprogram. Fysioterapeuten kan även bistå dig vid valet av motionsformer. Besöksavgiften är 8. Fysioterapiavdelningens telefonnummer är 040 8437596, telefontider måndag till fredag, klockan8.30-10.00.
5. Hjälpmedel vid behov Du får även avgiftsfritt låna hjälpmedel av från fysioterapin. Hjälpmedlen kan t.ex. vara sådana som underlättar gåendet eller dagliga sysslor som påklädandet. Ryggkorsetter utlånas även. 6. Ryggens uppbyggnad, förekomsten av smärtor, prognosen Ryggen består av 24 ryggkotor jämte mellankotsskivor och av de muskler och senor som stöder ryggen samt av nerver som löper ut mellan kotorna. Mellankotsskivornas uppgift är att fungera som stötdämpare. Ryggraden fungerar som skydd för ryggmärgskanalen. Alla beståndsdelarna har sina specifika uppgifter för att upprätthålla en normal ryggfunktion. Bakifrån sett är ryggraden rak, men från sidan ses ryggradens naturliga kurvor: en svank i nacken, en rundning bakåt i bröstryggen och en svank i ländryggen. Dessa kurvor är nödvändiga för att ryggraden skall vara funktionell och elastisk. För att ryggen ska fungera bra är ett obehindrat samarbete mellan ryggradens kotor, muskler, nerver och andra vävnader av största vikt. Plötslig ryggsmärta är ett mycket vanligt symptom. Upptill 80 % av befolkningen lider av ryggsmärta någon gång under sin livstid. Ryggsmärta går ofta över av sig själv, men har en benägenhet att upprepas. Läkningsprognosen är gynnsam, även i det fall att ryggsmärtan återkommer. Hela 90 % av de akuta ryggsmärtorna är ospecifika. Man kan med andra ord inte hitta någon orsak till dem. 7. Nyttiga länkar www.selkaliitto.fi www.kaypahoito.fi Porvoonseudun Selkäseura r.y. Borgånejdens Ryggförening r.f. tel 050 339 0856 www.borga.fi hjälpmedel www.ttl.fi -> ergonomia Detta arbete är en del av specialstudier för fysioterapeuter i ämnet ryggrådgivning vid yrkeshögskolan Stadia, Helsingfors år 2007. ft Britt-Mari Mattsson ft Helianne Mettiäinen Innehållet har granskats av läkare Jeff Westerlund Publiceringsdatum 1.11.07 Innehållet uppdateras av fysioterapeuterna Mettiäinen och Mattsson