Kursplan Institutionen för humaniora Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod GIX151 Dnr HUM 02:13 D SVI 2000:8 Beslutsdatum 2002-03-25 2002-02-07 Kursens benämning Engelsk benämning Inriktning svenska och samhällsorienterande ämnen mot undervisning och lärande i grundskolans tidiga år. Swedish and social sciences directed towards teaching and learning in the early school years. Ämne Litteraturvetenskap, svenska språket, historia, religionsvetenskap och geografi Poängtal 40 Nivå 1-20 inom resp. ämne. Kursplanen gäller från 2002-01-01 Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte Inriktningen ingår i programmet för lärarutbildning och riktas till lärare för skolans tidiga år. Den kan också erbjudas som fristående kurs, varvid de verksamhetsförlagda delarna i kursen kan utbytas mot fältstudier i kombination med litteraturstudier. För tillträde till inriktningen krävs att den studerande är antagen till programmet för lärarutbildning, inriktning mot skolans tidiga år. För tillträde till inriktningen som fristående kurs krävs grundläggande behörighet samt SvB, EngB, ShA, MaA, alternativt lärarexamen. Kursens syfte är att: ge de studerande möjlighet att få en övergripande uppfattning om ämnet svenska som universitetsämne i lärarutbildningen och som skolämne samt om historia, religionsvetenskap och geografi som universitetsämnen i lärarutbildningen och som skolämnen inom SOblocket. ge den studerande möjlighet att skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter att de kan hjälpa och bedöma elever i förskolan och grundskolans tidiga år i deras utveckling av språk-, läs- och skrivförmåga och av kunskaper om omvärlden med hänsyn tagen till elevers sociala tillhörighet samt till ålder, kön och etnicitet
den studerande självständigt och tillsammans med andra ska kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla förskoleverksamhet och tidig skolundervisning i enlighet med aktuella styrdokument ge den studerande tillfälle att göra sig förtrogna med närsamhällets kunskapskällor och att använda dem för att öka sin kunskap och utveckla metoder, didaktiska projekt och arbetssätt som kan stimulera barns kreativitet och upptäckarglädje den studerande ska få kunskap om språkets betydelse för begreppsutveckling och om sambandet mellan språk- och kunskapsutveckling den studerande ska skaffa sig kunskaper och erfarenheter om hur livsfrågor och kulturmötesfrågor kan problematiseras och bearbetas i barnlitteraturen genom studiet av närsamhället ge den studerande möjlighet att utveckla insikt om betydelsen av kunskap i ämnena för att förstå sin samtid och för att utveckla medvetenhet om och respekt för olika grupper och deras villkor i samhället ge den studerande möjlighet att tillägna sig kunskap och insikt om samhällets historiska utveckling, om religionernas samspel med sin tid och kontext samt om platsens möjligheter i geografi-ämnet ge den studerande möjlighet att kunna behärska informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin undervisning och barnverksamhet ge den studerande möjlighet att tillägna sig en vetenskaplig bas i ämnena samt att kunna tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling av lärarrollen ge den studerande möjlighet att utveckla sin egen läs- och skrivförmåga genom att aktivt arbeta med olika slags texter samt delta i ett processorienterat skrivande Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) utgör en viktig och nödvändig del av inriktningen. Didaktisk teori som behandlas under inriktningen kopplas ihop med verkligheten genom VFU. På motsvarande sätt illustrerar problemställningar uppkomna genom VFU centrala moment i den didaktiska teori som behandlas. De studerande ges tillfälle att omsätta sina kunskaper i praktiken. De får även dokumentera och utvärdera undervisningssituationer, ta del av lokala styrdokument och utifrån sina iakttagelser problematisera det pedagogiska arbetet. Ett kompletterande mål för all utbildning inom det humanistiska området är förmågan att korrekt använda svenska språket i tal och skrift.
Innehåll Inriktningen består av följande delkurser: Delkurs 1: Närsamhällets historia, geografi och religion. (20 p) Problematiken omkring relationen mellan den lokala och den nationella historien tas upp på flera olika plan. Fokus riktas på ett antal miljöer som kommer att studeras ur såväl ett historiskt som ett geografiskt perspektiv. Platsens möjligheter för undervisning i SO samt didaktiska frågor ges stort utrymme. Kursen ger en introduktion i flera grundläggande moment utifrån ämnena historia och geografi. Religion börjar i ett livstolknings- och livsfrågeperspektiv och ger en bred introduktion i religionsvetenskapens olika områden. Närsamhället blir en viktig bas för att tillägna sig kunskap om människors skiftande sätt att leva och organisera sin tillvaro. Olika religioner och kulturmöten i det egna samhället, kyrkor och deras historia, liksom nyandliga rörelser och deras ursprung kommer här att behandlas. Texter ur bibeln och andra religionsdokument, samt tolkning av texterna utifrån ett berättelsedidaktiskt perspektiv, ingår härvid som en del av studiet. I delkursen ingår fyra moment: Geografi 5 poäng, Religionsvetenskap 5 poäng, Historia 5 poäng och 5 poäng verksamhetsförlagd utbildning. I den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i historia och geografi ges möjlighet att analysera barns sätt att orientera sig i tid och rum samt att utveckla metoder där stimulerandet av barns inlevelseförmåga leder till bestående kunskaper. I religion inbegriper denna del samtal, undersökningar och projekt med bilder, symboler och berättelser. I dessa arbetsmoment ges den studerande möjlighet att utforska barns tankar och funderingar kring livsfrågor och människosyn, och samtidigt inspirera till nyfikenhet och kunskapssökande. Efter genomgången delkurs ska den studerande kunna använda landskap och miljöer som utgångspunkt för undervisningen kunna integrera centrala och lokala perspektiv för att förstå samhällsutvecklingen kunna värdera olika didaktiska val ha ökat sin medvetenhet om etiska perspektiv ha tillägnat sig ökad kunskap om religion och kultur och samspelet dem emellan ha övat sig i att se vad olika val av stoff får för konsekvenser för undervisningen Delkurs 2. Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt
samhälle (10 p) Delkursens syfte är att de studerande ska tillägna sig sådana insikter och färdigheter att de kan arbeta med olika slag av texter i sin kommande verksamhet. De studerande ska också träna upp sin förmåga att se på textens betydelse i olika kulturella sammanhang och att använda texter i skolan på ett kreativt sätt. I kursen ska de studerande få möta ett representativt urval av barnlitteratur och diskutera dess betydelse för barns socialisering och språkutveckling. Barnböckerna väljs så att de dels belyser skillnader mellan olika genrer och idéinnehåll, dels illustrerar anpassning till olika barns behov och användningsmöjligheterna i förskola och skola. Förhållandet mellan text och bild ska lyftas fram liksom också den rörliga bilden och dess betydelse i socialisationsprocessen. De studerande ska få träna sig i högläsning och fritt berättande och i samband därmed också studera hur man på bästa sätt samtalar med barn om det lästa. De studerande ska också få en inblick i de olika språkvärldar som omger barn och hur det mångkulturella samhället påverkar elevers skolsituation och därmed också klassrumsarbetet. I delkursen ingår tre moment: barnlitteratur 6 poäng, svenska som andraspråk 2 poäng och 2 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, som omfattar ca 10 dagar, prövar de studerande hur deras läsning av barnlitteratur och fria berättande tas emot av barn i olika konstellationer och vilka möjligheter det finns att bearbeta litteraturen genom samtal och andra uttrycksformer. Samtidigt studeras hur förskolan/skolan tar till vara de olika kulturer och kulturella uttrycksmedel som barnen har med sig från sina hemmiljöer. Efter genomgången delkurs ska den studerande ha skaffat sig viss beläsenhet inom barnlitteraturen och fått erfarenhet av hur den på olika sätt kan förmedlas till barn uppövat sin förmåga att högläsa och berätta för barn blivit medveten om den kulturella mångfalden i samhället och fått insikter i hur den kan tas till vara i verksamheten Delkurs 3. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (10 p) Delkursens syfte är att ge en teoretisk bakgrund till och didaktiska kunskaper om olika metoder för läs- och skrivutveckling under tidiga år. Kursen syftar också till att ge de studerande träning i att använda drama som stöd i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet. I kursen läggs stor vikt vid diskussioner om och kritiskt prövande av
teorier, metoder och läromedel för den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Forskning om tidigt läsande och skrivande barn studeras liksom även om språkförseningar och läs- och skrivsvårigheter, där diagnostiseringsmetoder och åtgärder diskuteras. De studerande får under kursen grundläggande kunskaper i pedagogiskt drama som de sedan ska försöka omsätta till språk- och kunskapsstimulerande verksamhet bland barn. I delkursen ingår tre moment: läs- och skrivutveckling 6 poäng, drama 1 poäng och 3 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, som omfattar ca 15 dagar, kartlägger de studerande ett läs- och skrivutvecklingsförlopp hos några barn med olika förutsättningar, där de också får möjlighet att pröva sina idéer om litteraturläsning och kreativ språkstimulans. Efter genomgången delkurs ska den studerande ha skaffat sig kunskaper om läs- och skrivutveckling fått erfarenhet av pedagogiskt drama och själv prövat det i en barngrupp deltagit i och dokumenterat ett läs- och skrivutvecklingsförlopp hos några barn där olika metoder för diagnostisering och stimulansåtgärder diskuteras med utgångspunkt från kurslitteraturen Undervisningsformer Läromedel Examination Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppdiskussioner samt obligatoriska seminarieövningar där de studerande redovisar den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Läromedel redovisas i separat läromedelsförteckning. Kursen examineras genom muntliga och/eller skriftliga prov och redovisningar av obligatoriska uppgifter. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras genom att förmågan att omsätta kunskaper i adekvat handling i förhållande till elever och skolans uppdrag prövas. Lärarstudentens professionella förhållningssätt examineras efter samråd med lärarutbildare i verksamheten. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras i tre moment om 5 poäng i slutet av delkurs 1, 2 poäng i delkurs 2 och 3 poäng i delkurs 3. Betygsättning Vid betygsättning av den verksamhetsförlagda utbildningen samt drama 1 poäng används något av betygen Godkänd eller Underkänd. Vid betygsättningen av övriga moment används något av betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Övrigt Verksamhetsförlagd utbildning omfattar 10 poäng utlagd på delkurs 1 med 5 poäng, delkurs 2 med 3 poäng och delkurs 3 med 2 poäng. Kursbevis
Studerande som med godkänt resultat genomgått GIX151 som fristående kurs erhåller kursbevis.
1 Läromedelsförteckning Institutionen för humaniora Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod GIX151 Dnr 01:222 Beslutsdatum 2001-12-12 Kursens benämning Svenska och samhällsorienterande ämnen med inriktning mot undervisning och lärande i grundskolans tidiga år Poängtal 40 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Delkurs 1: Närsamhällets historia, geografi och religion.( 20 p) Geografi: Ahlberg, Nils Stadens mönster. De historiska kartorna berättar. Stockholm : Riksantikvarieämbetet 1998 139 Améen, Lennart Stadens gator och kvarter. Stadsmiljöns geografiska grunddrag. 2. uppl. LiberFörlag 1985. 89 Arvidsson, L Lärarrollen. 2000. Björklund, Gunilla Handbok i geografi. Natur och kultur 1993 143 Cserhalmi, Niklas m. fl. Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Stockholm : Sveriges hembygdsförbund. 1998. 175 Hansson, Bo Exkursionshäfte Växjö (2002) Kompendie
2 Hansson, Bo Delkursinformation geografisk inriktning. (2002) Kompendie Mårtensson, Solveig & Gösta Wennberg (red) Geografi - världens ämne. Om att undervisa i geografi. Stockholm : Utbildningsradion 1996 158 Sporrong, Ulf, m fl. Svenska landskap. Solna : Statens naturvårdsverk. 1995 184 Staden, hur vill vi ha den. Dokumentation från seminarium om stadsmiljö i Gävle den 11-12 september. Stockholm. Regeringskansliet, kulturdepartementet. 1999. 40 Olsson, Anders Kulturmiljövård i skogen. Att känna och bevara våra kulturminnen. Jönköping. Skogsstyrelsen. Stockholm: Riksantikvarieämbetet 1994 259 Geografi, natur och samhälle. Gleerups. Stadsgeografi och stadslandskap. Ur SGÅ 1993 + Human Geography (1999) Gleerups geografibok för gymnasiet. Religion: Beskow, Per Summa 750 Trons vägar Om religion och livsfrågor. 278 Proprius 1999. Dyregrov, Atle Barn i sorg. Studentlitteratur 1990. 116 Frisk, Liselott Nyreligiositet i Sverige. Ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nya Doxa 1998. 239 Gren, Jenny Etik i pedagogens vardagsarbete. 2. uppl. Liber 2001. 204 Hellström, Jan Arvid Vägar till Sveriges kristnande. Atlantis 1996. 286
3 Rosenblad, Dorothea (red) Från Alfons till Dostojevskij. Barnkonventionen genom litteratur. Rädda Barnen 1999. 110 Roth, Hans Ingvar Den mångkulturella parken om värdegemenskap i skola och samhälle. Skolverket 2000. 125 Samuelsson, Jan Islam i Sverige Nutid och framtid. Natur och 181 Kultur 1999. Summa: 1588 Historia: Aronsson, Peter, Per Gerrevall och Erika Larsson (red) Att resa i tiden. Mål och medel i mötet mellan museum, skola och elever. Centrum för kulturforskning, Växjö universitet. Rapport nr 1, 2000. 140 Berggren, Lars och Mats Greiff En svensk historia från vikingatid till nutid. Studentlitteratur 2000. 327 Gustafsson, K. G. Jan och Carl-Gustav Holdar På jakt efter en hembygd. Platser, källor, stunder, rötter. LT förlag. 1989. 287 Karlegärd, Christer Undervisa i svensk historia. Studentlitteratur 1991. s 1-50. 50 Larsson, Hans-Albin (red) Historiedidaktiska utmaningar. Jönköping university Press. 1998, s 32-106. 75 Nilsson, Hans (red) Att använda lokalhistoria i undervisningen. Konferensrapport. Centrum för lokalhistoria. Linköping 1995. 84 Nilsson, Hans Elever forskar i lokalhistoria. Konferensrapport. Centrum för lokalhistoria. Linköping 1998. 80 Perlestam, Magnus (red.) Genusperspektiv i historia. Metodövningar Studentlitteratur 2001 s 7-26. 20
4 Svanberg, Ingvar och Mattias Tydén I nationalismens bakvatten. Om minoritet, etnicitet och rasism. Studentlitteratur 2000. 106 Valfri hembygdshistorik 150 Summa 1319 Delkurs 2:Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt samhälle, 10 poäng Att undervisa elever med Svenska som 103 andraspråk ett referensmaterial Skolverket, 1999 Axelsson, Monica (red.) Tvåspråkiga barn och skolframgång mångfalden som resurs, Rinkeby Språkforskningsinstitut 1999 151 Boëthius, Ulf "Skazen i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga", I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig, sluka mig!, Natur och Kultur 1998, s.77-98 22 Chambers, Aidan Böcker inom oss. Om boksamtal, Norstedts 1994 el. senare 154 Edström, Vivi "Tingen visar sitt innersta. Lennart Hellsings verser för barn", I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig, sluka mig!, Natur och Kultur 1998, s.351-387 36 Ladberg, Gunilla Grundskolan. Kursplaner. Bedömning. Svenska. Svenska som andraspråk. Modersmål www.skolverket.se Skolans språk och barnets, Studentlitteratur 2000 230 Nettervik, Ingrid I barnbokens värld. Kristianstad 1994, s.5-99, 126-176 150 Nikolajeva, Maria Bilderbokens pusselbitar, Studentlitteratur 2000, s.11-38, 117-173 83
5 Barnlitteratur enligt separat litteraturlista Delkurs 4. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (10 p) Alleklev,B & Lindvall, L Listiga räven, läsinlärning genom skönlitteratur. En bok för alla 2000 75 Björk, M. & Liberg, C. Vägar in i skriftspråket. Natur & Kultur 1996 159 Dahlgren, G. m.fl. Barn upptäcker skriftspråket. Liber 1993 158 Ekström, S. & Isaksson, B. Bildglädje och läslust. En bok för alla 1997 92 Lagercrantz, Olof Om konsten att läsa och skriva. Wahlström & Widstrand 1985 95 Lindö, R Det gränslösa språkrummet. Studentlitteratur 1998 239 Sandqvist, Carin & Teleman,Ulf (red.) Språkutveckling under skoltiden, Studentlitteratur 1989, s.7-78, 159-275 200 Staedler, E. Läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur1998 98 Söderbergh, R. (red.) Från joller till läsning och skrivning. Gleerups 1997, s. 174-278 100 Söderblom, H. (red.) Sagor att läsa och berätta. En bok för alla 1990 184 Taube, K Läsinlärning och självförtroende. Rabén & Sjögren 1987 133 Widerberg, S. & G.(red.) Barnens versbok. En bok för alla 1993 236 Läromedel för den första läsningen samt barnlitteratur enligt separat litteraturlista
1 Läromedelsförteckning Institutionen för humaniora Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod GIX151 Dnr 02:22D Beslutsdatum 02-04-02 Kursens benämning Svenska och samhällsorienterande ämnen med inriktning mot undervisning och lärande i grundskolans tidiga år Poängtal 40 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Geografi: Ahlberg, Nils Améen, Lennart Delkurs 1: Närsamhällets historia, geografi och religion.( 20 p) Stadens mönster. De historiska kartorna berättar. Stockholm : Riksantikvarieämbetet 1998 Stadens gator och kvarter. Stadsmiljöns geografiska grunddrag. 2. uppl. LiberFörlag 1985. 139 89 Arvidsson, L Lärarrollen. 2000. Björklund, Gunilla Handbok i geografi. Natur och kultur 1993 143 Cserhalmi, Niklas m. fl. Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Stockholm : Sveriges hembygdsförbund. 1998. 175 Hansson, Bo Hansson, Bo Mårtensson, Solveig & Gösta Wennberg (red) Sporrong, Ulf, m fl. Exkursionshäfte Växjö (2002) Kompendie Delkursinformation geografisk inriktning. (2002) Kompendie Geografi - världens ämne. Om att undervisa i geografi. Stockholm : Utbildningsradion 1996 Svenska landskap. Solna : Statens naturvårdsverk. 1995 158 184
Staden, hur vill vi ha den. Dokumentation från seminarium om stadsmiljö i Gävle den 11-12 september. Stockholm. Regeringskansliet, kulturdepartementet. 1999. 40 2 Olsson, Anders Kulturmiljövård i skogen. Att känna och bevara våra kulturminnen. Jönköping. Skogsstyrelsen. Stockholm: Riksantikvarieämbetet 1994 Geografi, natur och samhälle. Gleerups. Stadsgeografi och stadslandskap. Ur SGÅ 1993 + Human Geography (1999) Gleerups geografibok för gymnasiet. 259 Religion: Beskow, Per Trons vägar Om religion och livsfrågor. Proprius 1999. Summa 750 278 Dyregrov, Atle Barn i sorg. Studentlitteratur 1990. 116 Frisk, Liselott Gren, Jenny Nyreligiositet i Sverige. Ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nya Doxa 1998. Etik i pedagogens vardagsarbete. 2. uppl. Liber 2001. 239 204 Hellström, Jan Arvid Vägar till Sveriges kristnande. Atlantis 1996. 286 Rosenblad, Dorothea (red) Roth, Hans Ingvar Från Alfons till Dostojevskij. Barnkonventionen genom litteratur. Rädda Barnen 1999. Den mångkulturella parken om värdegemenskap i skola och samhälle. Skolverket 2000. 110 125 Samuelsson, Jan Islam i Sverige Nutid och framtid. Natur och 181 Kultur 1999. Summa: 1588 Historia: Aronsson, Peter (red.) Aronsson, Peter och Erika Larsson Berggren, Lars och Mats Greiff Makten över minnet. Historiekultur i förändring. Studentlitteratur 2000. Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. Centrum för kulturforskning, Växjö universitet, 2002. En svensk historia från vikingatid till nutid. Studentlitteratur 2000. 154 289 327
Geijerstam, Jan af Karlegärd, Christer Larsson, Hans-Albin (red.) Nilsson, Hans (red.) Svanberg, Ingvar och Mattias Tydén Miljön som minne - att göra historien levande i 137 kulturlandskapet Riksantikvarieämbetet 1998. Att undervisa i svensk historia. Studentlitteratur 50 1991 s 1-50. Historiedidaktiska utmaningar. Jönköping 75 University Press. 1998 s 32-106. Att använda lokalhistoria i undervisningen. 84 Konferensrapport. Centrum för lokalhistoria. Linköping 1995. I nationalismens bakvatten. Om minoritet, 106 etnicitet och rasism. Studentlitteratur 2000. Stencilmaterial 150 Summa 1372 Delkurs 2:Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt samhälle, 10 poäng Att undervisa elever med Svenska som 103 andraspråk ett referensmaterial Skolverket, 1999 3 Axelsson, Monica (red.) Boëthius, Ulf Tvåspråkiga barn och skolframgång mångfalden som resurs, Rinkeby Språkforskningsinstitut 1999 "Skazen i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga", I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig, sluka mig!, Natur och Kultur 1998, s.77-98 151 22 Chambers, Aidan Böcker inom oss. Om boksamtal, Norstedts 1994 el. senare 154 Edström, Vivi Ladberg, Gunilla Nettervik, Ingrid "Tingen visar sitt innersta. Lennart Hellsings verser för barn", I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig, sluka mig!, Natur och Kultur 1998, s.351-387 Grundskolan. Kursplaner. Bedömning. Svenska. Svenska som andraspråk. Modersmål www.skolverket.se Skolans språk och barnets, Studentlitteratur 2000 I barnbokens värld. Kristianstad 1994, s.5-99, 126-176 36 230 150 Nikolajeva, Maria Bilderbokens pusselbitar, Studentlitteratur 2000, s.11-38, 117-173 83 Barnlitteratur enligt separat litteraturlista Delkurs 4. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (10 p)
Alleklev,B & Lindvall, L Listiga räven, läsinlärning genom skönlitteratur. En bok för alla 2000 75 4 Björk, M. & Liberg, C. Vägar in i skriftspråket. Natur & Kultur 1996 159 Dahlgren, G. m.fl. Barn upptäcker skriftspråket. Liber 1993 158 Ekström, S. & Isaksson, B. Bildglädje och läslust. En bok för alla 1997 92 Lagercrantz, Olof Lindö, R Sandqvist, Carin & Teleman,Ulf (red.) Om konsten att läsa och skriva. Wahlström & Widstrand 1985 Det gränslösa språkrummet. Studentlitteratur 1998 Språkutveckling under skoltiden, Studentlitteratur 1989, s.7-78, 159-275 95 239 200 Staedler, E. Läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur1998 98 Söderbergh, R. (red.) Från joller till läsning och skrivning. Gleerups 1997, s. 174-278 100 Söderblom, H. (red.) Sagor att läsa och berätta. En bok för alla 1990 184 Taube, K Läsinlärning och självförtroende. Rabén & Sjögren 1987 133 Widerberg, S. & G.(red.) Barnens versbok. En bok för alla 1993 236 Läromedel för den första läsningen samt barnlitteratur enligt separat litteraturlista
1 Läromedelsförteckning Institutionen för humaniora Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod GIX151 Dnr 02:60 D Beslutsdatum 02-06-03 Kursens benämning Svenska och samhällsorienterande ämnen med inriktning mot undervisning och lärande i grundskolans tidiga år Poängtal 40 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Geografi: Ahlberg, Nils Améen, Lennart Delkurs 1: Närsamhällets historia, geografi och religion.( 20 p) Stadens mönster. De historiska kartorna berättar. Stockholm : Riksantikvarieämbetet 1998 Stadens gator och kvarter. Stadsmiljöns geografiska grunddrag. 2. uppl. LiberFörlag 1985. 139 89 Arvidsson, L Lärarrollen. 2000. Björklund, Gunilla Handbok i geografi. Natur och kultur 1993 143 Cserhalmi, Niklas m. fl. Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Stockholm : Sveriges hembygdsförbund. 1998. 175 Hansson, Bo Hansson, Bo Mårtensson, Solveig & Gösta Wennberg (red) Sporrong, Ulf, m fl. Exkursionshäfte Växjö (2002) Kompendie Delkursinformation geografisk inriktning. (2002) Kompendie Geografi - världens ämne. Om att undervisa i geografi. Stockholm : Utbildningsradion 1996 Svenska landskap. Solna : Statens naturvårdsverk. 1995 158 184
Staden, hur vill vi ha den. Dokumentation från seminarium om stadsmiljö i Gävle den 11-12 september. Stockholm. Regeringskansliet, kulturdepartementet. 1999. 40 2 Olsson, Anders Kulturmiljövård i skogen. Att känna och bevara våra kulturminnen. Jönköping. Skogsstyrelsen. Stockholm: Riksantikvarieämbetet 1994 Geografi, natur och samhälle. Gleerups. Stadsgeografi och stadslandskap. Ur SGÅ 1993 + Human Geography (1999) Gleerups geografibok för gymnasiet. 259 Religion: Beskow, Per Trons vägar Om religion och livsfrågor. Proprius 1999. Summa 750 278 Dyregrov, Atle Barn i sorg. Studentlitteratur 1990. 116 Frisk, Liselott Gren, Jenny Nyreligiositet i Sverige. Ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nya Doxa 1998. Etik i pedagogens vardagsarbete. 2. uppl. Liber 2001. 239 204 Hellström, Jan Arvid Vägar till Sveriges kristnande. Atlantis 1996. 286 Rosenblad, Dorothea (red) Roth, Hans Ingvar Från Alfons till Dostojevskij. Barnkonventionen genom litteratur. Rädda Barnen 1999. Den mångkulturella parken om värdegemenskap i skola och samhälle. Skolverket 2000. 110 125 Samuelsson, Jan Islam i Sverige Nutid och framtid. Natur och 181 Kultur 1999. Summa: 1588 Historia: Aronsson, Peter (red.) Aronsson, Peter och Erika Larsson Berggren, Lars och Mats Greiff Makten över minnet. Historiekultur i förändring. Studentlitteratur 2000. Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. Centrum för kulturforskning, Växjö universitet, 2002. En svensk historia från vikingatid till nutid. Studentlitteratur 2000. 154 289 327
Geijerstam, Jan af Karlegärd, Christer Larsson, Hans-Albin (red.) Nilsson, Hans (red.) Svanberg, Ingvar och Mattias Tydén Miljön som minne - att göra historien levande i 137 kulturlandskapet Riksantikvarieämbetet 1998. Att undervisa i svensk historia. Studentlitteratur 50 1991 s 1-50. Historiedidaktiska utmaningar. Jönköping 75 University Press. 1998 s 32-106. Att använda lokalhistoria i undervisningen. 84 Konferensrapport. Centrum för lokalhistoria. Linköping 1995. I nationalismens bakvatten. Om minoritet, 106 etnicitet och rasism. Studentlitteratur 2000. Stencilmaterial 150 Summa 1372 Delkurs 2:Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt samhälle, 10 poäng 3 Axelsson, Monica (red.) Boëthius, Ulf Att undervisa elever med Svenska som andraspråk ett referensmaterial Skolverket, 1999 Tvåspråkiga barn och skolframgång mångfalden som resurs, Rinkeby Språkforskningsinstitut 1999 "Skazen i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga", I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig, sluka mig!, Natur och Kultur 1998, s.77-98 103 151 22 Chambers, Aidan Böcker inom oss. Om boksamtal, Norstedts 1994 el. senare 154 Edström, Vivi Ladberg, Gunilla Nettervik, Ingrid "Tingen visar sitt innersta. Lennart Hellsings verser för barn", I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig, sluka mig!, Natur och Kultur 1998, s.351-387 Grundskolan. Kursplaner. Bedömning. Svenska. Svenska som andraspråk. Modersmål www.skolverket.se Skolans språk och barnets, Studentlitteratur 2000 I barnbokens värld. Kristianstad 1994, s.5-99, 126-176 36 230 150 Nikolajeva, Maria Bilderbokens pusselbitar, Studentlitteratur 2000, s.11-38, 117-173 83 Barnlitteratur enligt separat litteraturlista
Delkurs 3. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (10 p) 4 Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. Nya LUS-boken. Bonniers 2001 176 Alleklev,B & Lindvall, L Listiga räven, läsinlärning genom skönlitteratur. En bok för alla 2000 75 Björk, M. & Liberg, C. Vägar in i skriftspråket. Natur & Kultur 1996 159 Dahlgren, G. m.fl. Barn upptäcker skriftspråket. Liber 1993 158 Ekström, S. & Isaksson, B. Bildglädje och läslust. En bok för alla 1997 92 Lagercrantz, Olof Lindö, R Sandqvist, Carin & Teleman,Ulf (red.) Om konsten att läsa och skriva. Wahlström & Widstrand 1985 Det gränslösa språkrummet. Studentlitteratur 1998 Språkutveckling under skoltiden, Studentlitteratur 1989, s.7-78, 159-275 95 239 200 Stadler, E. Läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur1998 98 Söderblom, H. (red.) Sagor att läsa och berätta. En bok för alla 1990 184 Taube, K Läsinlärning och självförtroende. Rabén & Sjögren 1987 133 Widerberg, S. & G.(red.) Barnens versbok. En bok för alla 1993 236 Läromedel för den första läsningen samt barnlitteratur enligt separat litteraturlista
1 Läromedelsförteckning Institutionen för humaniora Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod GIX151 Dnr 02:176D Beslutsdatum 2002-12-13 Kursens benämning Svenska och samhällsorienterande ämnen med inriktning mot undervisning och lärande i grundskolans tidiga år Poängtal 40 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Religion: Beskow, Per Delkurs 1: Närsamhällets historia, geografi och religion.( 20 p) Trons vägar Om religion och livsfrågor. Proprius 1999. 278 Dyregrov, Atle Barn i sorg. Studentlitteratur 1990. 116 Gren, Jenny Etik i pedagogens vardagsarbete. 2. uppl. Liber 2001. 204 Hellström, Jan Arvid Vägar till Sveriges kristnande. Atlantis 1996. 286 Modéus, Martin Tradition och liv. Verbum 2000. 399 Rosenblad, Dorothea (red) Från Alfons till Dostojevskij. Barnkonventionen genom litteratur. Rädda Barnen 1999. 110 Historia: Aronsson, Peter (red.) Makten över minnet. Historiekultur i förändring. Studentlitteratur 2000. Summa: 1393 154 Aronsson, Peter och Erika Larsson Berggren, Lars och Mats Greiff Geijerstam, Jan af Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. Centrum för kulturforskning, Växjö universitet, 2002. En svensk historia från vikingatid till nutid. Studentlitteratur 2000. Miljön som minne - att göra historien levande i kulturlandskapet Riksantikvarieämbetet 1998. 289 327 137
Karlegärd, Christer Larsson, Hans-Albin (red.) Nilsson, Hans (red.) Svanberg, Ingvar och Mattias Tydén Att undervisa i svensk historia. Studentlitteratur 1991 s 1-50. Historiedidaktiska utmaningar. Jönköping University Press. 1998 s 32-106. Att använda lokalhistoria i undervisningen. Konferensrapport. Centrum för lokalhistoria. Linköping 1995. I nationalismens bakvatten. Om minoritet, etnicitet och rasism. Studentlitteratur 2000. 50 75 84 106 2 Geografi: Stencilmaterial 150 Summa 1372 Ahlberg, Nils Améen, Lennart Stadens mönster. De historiska kartorna berättar. Stockholm : Riksantikvarieämbetet 1998 Stadens gator och kvarter. Stadsmiljöns geografiska grunddrag. 2. uppl. LiberFörlag 1985. 139 89 Arvidsson, L Lärarrollen. 2000. Björklund, Gunilla Handbok i geografi. Natur och kultur 1993 143 Cserhalmi, Niklas m. fl. Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Stockholm : Sveriges hembygdsförbund. 1998. 175 Hansson, Bo Hansson, Bo Mårtensson, Solveig & Gösta Wennberg (red) Sporrong, Ulf, m fl. Olsson, Anders Exkursionshäfte Växjö (2002) Kompendie Delkursinformation geografisk inriktning. (2002) Kompendie Geografi - världens ämne. Om att undervisa i geografi. Stockholm : Utbildningsradion 1996 Svenska landskap. Solna : Statens naturvårdsverk. 1995 Staden, hur vill vi ha den. Dokumentation från seminarium om stadsmiljö i Gävle den 11-12 september. Stockholm. Regeringskansliet, kulturdepartementet. 1999. Kulturmiljövård i skogen. Att känna och bevara våra kulturminnen. Jönköping. Skogsstyrelsen. Stockholm: Riksantikvarieämbetet 1994 158 184 40 259
Geografi, natur och samhälle. Gleerups. 3 Stadsgeografi och stadslandskap. Ur SGÅ 1993 + Human Geography (1999) Gleerups geografibok för gymnasiet. Summa 750 Delkurs 2:Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt samhälle, 10 poäng Att undervisa elever med Svenska som 103 andraspråk ett referensmaterial Skolverket, 1999 Axelsson, Monica (red.) Boëthius, Ulf Tvåspråkiga barn och skolframgång mångfalden som resurs, Rinkeby Språkforskningsinstitut 1999 "Skazen i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga", I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig, sluka mig!, Natur och Kultur 1998, s.77-98 151 22 Chambers, Aidan Böcker inom oss. Om boksamtal, Norstedts 1994 el. senare 154 Edström, Vivi Ladberg, Gunilla Nettervik, Ingrid "Tingen visar sitt innersta. Lennart Hellsings verser för barn", I: Kristin Hallberg (red.), Läs mig, sluka mig!, Natur och Kultur 1998, s.351-387 Grundskolan. Kursplaner. Bedömning. Svenska. Svenska som andraspråk. Modersmål www.skolverket.se Skolans språk och barnets, Studentlitteratur 2000 I barnbokens värld. Kristianstad 1994, s.5-99, 126-176 36 230 150 Nikolajeva, Maria Bilderbokens pusselbitar, Studentlitteratur 2000, s.11-38, 117-173 83 Barnlitteratur enligt separat litteraturlista Delkurs 4. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (10 p) Alleklev,B & Lindvall, L Listiga räven, läsinlärning genom skönlitteratur. En bok för alla 2000 75 Björk, M. & Liberg, C. Vägar in i skriftspråket. Natur & Kultur 1996 159 Dahlgren, G. m.fl. Barn upptäcker skriftspråket. Liber 1993 158
Ekström, S. & Isaksson, B. Bildglädje och läslust. En bok för alla 1997 92 4 Lagercrantz, Olof Lindö, R Sandqvist, Carin & Teleman,Ulf (red.) Om konsten att läsa och skriva. Wahlström & Widstrand 1985 Det gränslösa språkrummet. Studentlitteratur 1998 Språkutveckling under skoltiden, Studentlitteratur 1989, s.7-78, 159-275 95 239 200 Staedler, E. Läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur1998 98 Söderbergh, R. (red.) Från joller till läsning och skrivning. Gleerups 1997, s. 174-278 100 Söderblom, H. (red.) Sagor att läsa och berätta. En bok för alla 1990 184 Taube, K Läsinlärning och självförtroende. Rabén & Sjögren 1987 133 Widerberg, S. & G.(red.) Barnens versbok. En bok för alla 1993 236 Läromedel för den första läsningen samt barnlitteratur enligt separat litteraturlista