Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan 7-9 Läsåret 2013/2014
Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån analys av verksamhetens resultat läsåret 2012/2013 Anpassning av undervisningen Identifiera skillnader mellan flickors och pojkars resultat och se orsakerna bakom detta. Samordning mellan olika kunskapsområden Normer och värden Pedagogiska planeringar Elevens närvaro Planeringstid för lärare IKT Rastverksamhet Studiero 2(8) Beskrivning av tillvägagångssätt utifrån de prioriterade målen Det primära övergripande målet har varit att höja elevernas resultat. Verksamheten har arbetat för att öka differentieringen av undervisningen för att möta eleven bättre utifrån sina förkunskaper och förmågor. Detta genom anpassningar av undervisningen i klass vid sidan av att skapa flexibla lösningar i vår organisation för de elever som är i behov av särskilt stöd. T.ex. har verksamheten tittat på alternativa studiemiljöer som ska gynna dessa elever. Trots medvetenheten på enheten om pojkars och flickors resultat och hur de skiljer sig åt så har flickornas resultat ytterligare höjts och avståndet mellan deras resultat och pojkarnas har fortsatt att öka. Detta trots kraftiga åtgärder inom det särskilda stödet för att möta pojkarnas behov. Arbetslagen har arbetat med att diskutera hur olika ämnen integreras i undervisningen och tid har givits för samordning av detta. Läsåret startade upp med fortbildningsdagar där representanter för Friends kompetensförnyade personalen utifrån att det nya Friendsarbetet presenterades. All skolpersonal deltog samt representanter från lokalvård samt skolrestaurang. Undervisningen styrs även av läroplanen där arbetet med normer och värden ingår som en naturlig del i ämnesundervisningen. I skolans val Hälsa fördjupas också detta arbete. I skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förtydligas skolans arbete. Arbetet med de pedagogiska planeringarna har fortgått och utifrån prioriteringen av att förtydliga och utveckla elevinflytandet så finns det en tydlighet i planeringarna hur verksamheten arbetar med elevinflytande. Det formella elevinflytandet har utgjorts av klassråden och elevrådet. Elevrådstyrelsen genomgick den årliga styrelseutbildningen och startade också upp ett samarbete med Alvikskolan i Alvik. Detta resulterade i besök på respektive skolor där styrelserna fick berätta om sitt arbete och samtidigt se hur arbetet kan vidgas med input av varandras arbete. Detta samarbete fortsätter kommande läsår. För att öka elevernas närvaro i skolan har en Frånvaroplan skapats med en arbetsgång där klassföreståndare, skolsköterska, rektor samt socialkontoret samverkar för att motverka att eleverna utvecklar ett beteende med dålig närvaro i skolan. Arbetslagen har bedrivit ett systematiskt utvecklingsarbete för att öka studieron i klassrummen. Detta
genom att problematisera ledarskapet i klassrummet, bemötande och förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Lärarna har under året generellt fått mer planeringstid för att med ökad noggrannhet kunna planera genomförandet av lektioner och efterarbeta dem. Tid för detta har tagits från arbetslagstiden under vårterminen. Fler lärare har utarbetat former för att på ett systematiskt sätt använda IKT-hjälpmedel i skolan. Åk 7 samt 8 har en egen dator och utifrån genomförd undersökning har det visat sig att eleverna och lärarna använder detta redskap utifrån undervisningens syfte och att eleverna upplever en ökad lust att lära med stöd av en ökad IT-baserad undervisning. Lärarna har fått viss kompetensutveckling under året. Skolan har utvecklat och förbättrat kvaliteten under rastveksamheten. Personaltätheten har ökat och två nyanställda elevcoacher har funnits med i den dagliga verksamheten. Deras uppgift har varit att söka upp elever som behöver stöd under raster, ordna med aktiviteter samt även finnas med som stöd under lektioner utifrån trygghetsperspektivet. Elevcoacherna har haft nära samarbete med fritidsledaren samt caféföreståndaren. Även skolbibliotekarien har varit med och utformat och bedrivit rastaktiviteter under detta läsår. Matematikundervisning har inte varit ett lokalt prioriterat område då Skolverket bistått med ett nationellt Mattelyft. Det statliga styrda Mattelyftet har medfört att samtliga mattelärare har träffats varje tisdag under ledning av handledare för att utifrån ett learning study-perspektiv utveckla kvalitén i undervisningen och samtidigt öka likvärdigheten i undervisningen. Detta har dock medfört att utvecklingen inom NOämnena inte varit betydande då de flesta mattelärare kopplats till Mattelyftet. Att öka måluppfyllelsen i matematik över tid är ett viktigt prioriteringsområde. 3(8) Vetenskapliga perspektiv Arbetslagen har arbetat med att utveckla en lugnare och mer förtroendefull lärandemiljö. Arbetslag 1 har använt boken Relationer, ramar och respekt som grund för sitt arbete och fördjupat sig i frågan kring hur man ska göra med elever som ständigt stör. Arbetet har kopplats till läroplanens inledande kapitel gällande värdegrund: Skolan ska sträva efter att vara en levande, social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Målet har varit att skapa studiero för alla elever och arbetat utifrån att modella i klassrummet efter samtal inom gruppen och delat erfarenheter. Arbetslag 2 har utifrån läroplanens kap 1 och 2 fokuserat på hur goda relationer mellan lärare och elev ökar måluppfyllelsen genom frågeställningarna: Hur vet vi att elever lär? Hur vet eleven att den lär? Målet har varit att eleverna ska känna sig trygga och uppleva en känsla av sammanhang. Litteratur som utgjort bränsle för detta arbete är Samtal i skolan och Synligt lärande. Arbetslag 3 har fokuserat på lärarens roll i klassrummet som ledare i klassrummet utifrån litteraturen Forskning för klassrummet. Målet har dels varit att planera upp ämnesövergripande arbeten och att reflektera över lärarens roll i klassrummet och ledarskap i sin helhet. Läroplansmålen för detta arbete härrör från kap 1.
4(8) Elevers delaktighet i arbetet Elevernas inflytande och delaktighet finns medtagna i samtliga pedagogiska planeringar. Elever är delaktiga i diskussioner som gäller arbetsformer, arbetsinnehåll, redovisningsformer samt litteraturval. Genom utvärderingar och enkäter så återkopplar eleverna till undervisande lärare och till rektor när det handlar om organisationsövergripande frågor. I arbetslagens systematiska arbete är eleverna delaktiga genom att de är med i samtalsprocesserna och arbetsmetoderna som ska leda till den egna förståelsen för sin egen utveckling. Eleverna har under läsåret särskilt varit delaktiga i samtalen om vad studiero är och hur man uppnår detta. Det formella inflytandet är fastslaget och organiseras genom klassråden, elevråd, elevrådsstyrelse samt elevskyddsombudsorganisationen. Genom kamratstödjarorganisationen är också elever med i det dagliga arbetet med fokus på studiero och trygghet på skolan. Föräldrars delaktighet i arbetet Det formella inflytandet och samverkan sker i Föräldrarådet, föräldramötena samt under utvecklingssamtalen. I dessa forum diskuteras skolans organisation, förbättringsåtgärder och hur framförallt hur samverkan skola hem kan förbättras utifrån verksamhets-, grupp- och individnivå. En mycket stor del av samverkan sker utifrån givna situationer där skola och vårdnadshavare genom det vardagliga arbetet får kontakt med varandra. Det kan gälla allt från elevärenden till synpunkter på skolans kvalité och utförande av uppdrag. Konkreta spår i vardagen Arbetslagen har arbetat och utvecklat sitt arbete genom att förvalta ett positivt ledarskap med positiva förstärkningar för att skapar ökad studiero i gruppen. Samtalet och utövandet av en god professionell läranderelation till eleverna har ökat. Den pedagogiska personalen har arbetat för att hitta strategier tillsammans med eleverna för att de ska lyckas. Lektionerna har blivit likvärdigare och mer strukturerade med ett tydligt lektionsinnehåll och en tydligare återkoppling till eleven utifrån dennes lärande. T.ex. har några lärare börjat använda s.k. startblock för en lektion för att väcka eleverna och sätta dem i arbete på ett effektivt sätt. Exit tickets har även utvecklats. Den formativa bedömningen har vunnit en självklar plats i vårt arbete med eleverna och läraren som ledare i klassrummets har markerats i våra kollegiala samtal. IKT-redskapen har ökat och antalet bloggar är fler för att kunna vara en stödstruktur för elevens lärande. Att Mattelyftet har bidragit till en ökad likvärdighet i planeringen av undervisningen och studiet av den egna praktiken och utvecklandet av didaktiska verktyg är tydligt inom ämneslaget i matematik. Redovisning av måluppfyllelse åk 9. (2013 inom parantes) I årskurs 9 gick det 87 elever våren 2014. Det genomsnittliga meritvärdet 2014 var 212,3 p (205,8). Flickornas medel låg på 235,7 (215) och pojkarnas 185,7 (180). Det genomsnittliga nationella meritvärdet var 214,8. 85,1% (85,2) av eleverna fick lägst betyget E i samtliga ämnen. 6,7 % (14,4) av eleverna har ej nått målet i ett ämne.
5(8) 90,8% (85,2) av eleverna var behöriga till ett yrkesförberedande gymnasialt program. I liknande kommuner i Sverige (pendlingskommuner) var 82,2% av eleverna behöriga. 90,8% är det högsta antalet elever i Hjo som kommit in på gymnasiet sedan Skolverkets databas SIRIS togs i bruk 2004. 54 % av eleverna sökte ett yrkesprogram och 46 % sökte ett högskoleförberedande program. De orter eleverna sökte sig till var Skövde (54 % av eleverna) samt Tibro (21 %). Betygsresultat i andel % som uppnår lägsta kunskapskrav. Ämne VT 13 VT 14 Bild 95 98,8 Biologi 97 100 Engelska 95 97.7 Fysik 97 100 Geografi 98 100 Hem- och konsumentkunskap 98 98,8 Historia 93 98,8 Idrott och hälsa 93 100 Kemi 98 100 Matematik 97 93,1 Moderna språk 99 96,9 Musik 97 98,8 Religion 98 100 Samhällskunskap 95 98,8 Slöjd 98 100 Svenska 94,6 97,6 Teknik 97 100 Analys av målredovisning Elevernas meritvärde är återigen högre än föregående år och ligger nu nära riksgenomssnittet, vilket liksom meritvärdet lokalt i Hjo har ökat betydligt. Skolans mål utifrån styrdokumenten är att alla elever ska nå lägsta kunskapskrav. Dock är betygspoängen för pojkarna låga i förhållande till riket. Denna statistik visar att skolan under året har kunnat möta elever som är i svårigheter bättre än tidigare men det är för få elever som når de högre betygsstegen. Lärarna beskriver dialogen med flera elever att de satsar på att nå ett lägsta kunskapskrav och dessa attityder kommer att vara ett prioriterat område läsåret 2014/2015. Hur ökar vi elevernas motivation, lust att lära, egna ansvar med utgångspunkt i vår lärmiljö och hur möter vi pojkarnas lägre resultat?
6(8) Slutsatser inför det fortsatta arbetet Följande utvecklingsområden kommer att prioriteras läsåret 2014/2015: Att varje elev efter förmåga ska prestera på sin högsta nivå. Att variera lärmiljön utifrån undervisningsformer och redovisningsformer för att öka elevernas motivation och ansvar för sina studier. Att vidareutveckla IKT-verktyg för att bredda undervisningen kopplat till läroplanens mål. Öka likvärdigheten i undervisningen genom ökat samarbete inom ämneslag, mellan ämneslag och ur ett kommunövergripande perspektiv. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Vad framkom vid analysen av förra årets arbete: Rutinen för hur vårdnadshavare ska informeras vid kränkande ärenden finns men behöver förtydligas. Arbeta med mer vuxennärvaro i skolans caféområde. Integrera rastverksamhet Frallan-skolbibliotek. Låsen på toaletterna behöver bytas ut till mer avancerade. Arbeta vidare för att motverka kränkande behandling och trakasserier på nätet. Förenklad version av plan mot kränkande behandling behöver utarbetas för elever samt vårdnadshavare. Utveckla kompisstödjar- och kompisledarorganisationen. Fortsätta utveckla arbetet med fördjupa samtalen kring läroplanens kap. 1 och 2 i undervisningen. Konkreta spår i vardagen Samtliga mål under förra läsåret har genomarbetets i verksamheten. Två elevcoacher verkar nu på skolan med syfte att stödja elever som är ensamma och vara brobyggare mellan elever. De har under läsåret varit föredömliga som unga vuxna på skolan. Tillsammans med skolans fritidsledare har rastaktiviteterna systematiserats och förbättrats i kvalité. Skolbiblioteket har anordnat en läsklubb under rasttid för att ytterligare bredda utbudet under elevernas rasttider. Elevrådsstyrelsen har varit aktiv och även de har anordnat populära aktiviteter. I verksamheten har det förtydligats att det är klassföreståndare som meddelar berörda vårdnadshavare om det föreligger ett likabehandlingsärende. Planen mot kränkande behandling har även utkommit i en enklare version för elever och vårdnadshavare. Låsen på skolans toaletter har bytts ut för att minska intrång och samtidigt har vi samtalat med eleverna kring problemet.
Årskurs 7 har fått riktad utbildning i etik på nätet och verksamheten har kontinuerligt övergripande arbetat med kränkningar på nätet. En utbildning har genomförts för elevråd och kamratstödjare, personal samt vårdnadshavare med extern föreläsare kring förhållningssätt samt utbildning i specifika sociala medier. Skolans fritidsledare har stöttat arbetslagen i arbetet med kamratledarorganisation och en ökad likvärdighet har uppnåtts mellan arbetslagen. Mötestider har systematiserats. Utifrån elevernas trygghetsenkät (87% svarsfrekvens) ges bl.a. följande svar: 94 % känner sig alltid eller oftast trygga på skolan. De otryggaste platserna är skolans korridorer, idrottshallen samt toaletterna. 14 % av eleverna känner inte till vad som står i skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. 56 % av eleverna vet hur de ska handla om de bevittnar eller får reda på om någon kamrat blir utsatt. Av elevenkäterna framgår att en del elever känner sig otrygga bland äldre elever. Omklädningsrummen i idrottshallen upplevs inte lika osäkra som föregående år och samma sak gäller för toaletterna. En orsak kan vara att fler omklädningsrum används för att ge möjligheter till alternativ för de elever som önskar. Under året har verksamheten arbetet mer och tydligare med att integrera likabehandlingsplanen men fortfarande är det elever som inte har kännedom om denna. Utifrån analys gällande personalens arbete Skolans personal har arbetet med Friendskonceptet under klassrådstid och Teamtid åk 7 men arbetet är fortfarande inte likvärdigt. Under åk 9 tappar arbetet med kamratstödjarna fart. Ökade öppettider i skolans café i kombination med fler rastaktiviteter har medfört att fler elever vistas i cafeterian men det är fortsatt viktigt med personaltäthet i korridorerna. Arbetet med diskrimineringsgrunderna har ej varit systematiskt och behöver förtydligas inom organisationen. Lärdomar Att personalen inte får vara för koncentrerade till Frallan under elevernas rasttider. Korridorerna är viktiga att ha under uppsikt. Schemalägga lärares tid ute i rastverksamheten för att få en ökad bemannning generellt. Ytterligare förtydliga skolans planer och arbeta aktivt med dessa. Fortsätta arbete för ökad likvärdighet gällande kamratledarorganisationen. Elevers delaktighet Normer och värden diskuteras i den dagliga verksamheten. Arbetet utgår från vår läroplan och finns återkopplat i lärarnas pedagogiska planeringar utifrån arbetsområden. Klassrådstid samt teamtid åk 7 är särskilt orienterade mot att arbeta med att utveckla goda förhållningssätt till varandra och diskutera skolans likabehandlingsarbete. Särskilda insatser gör inom ämnet hälsa. Likbehandlingsplanen samt plan mot kränkande behandling har sin utgångspunkt i elevernas syn på verksamhetens förmåga att arbete med frågorna utifrån trygghetsenkäten. Klassråden är remissinstanser och rektor, trygghetsteam samt elevråd arbetar med det aktiva framtagandet av planen. 7(8)
8(8) Föräldrars delaktighet Föräldrarådet är liksom klassråden remissinstans för skolans planer. Vårdnadshavare är också aktivt med i likabehandlingsärenden där så krävs. Under föräldramöten finns också möjlighet att diskutera frågor som har med trygghet att göra. Under året har alla vårdnadshavare bjudits in till en utbildning kring sociala medier och på vilket sätt de kan vara med och stötta sina barn utifrån ökad kunskap om programvaror som eleverna använder. Slutsatser inför nästa års plan Tydligare arbete med diskrimineringsgrunderna som utgår från skolans nya likabehandlingsplan. Öka tryggheten i korridorerna genom ökad vuxennärvaro. Tillse att samtliga elever känner till skolans likabehandlingsplan. Behålla och öka likvärdigheten gällande friendsarbetet. Kurator in som förstärkning. Att öka andelen elever som upplever trygghet på skolan.