Beslut för grundskola

Transkript

1 Köpings kommun Beslut för grundskola efter tillsyn i Scheeleskolan belägen i Köpings kommun

2 2(10) Tillsyn i Scheeleskolan har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten Scheeleskolan besöktes av den 12 och 13 november Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Årskurs 6 Skolverkets betygsstatistik (SIRIS) för årskurs 6 läsåret 2014/15 visar att nästintill alla elever nådde minst betyget E i ämnena bild, fysik och slöjd. I soblocket samt i övriga åtta ämnen, där statistik finns redovisat nådde mellan 82 och 95 procent av eleverna minst betyget E. Högst genomsnittlig betygspoäng, 13,8, gavs i ämnet idrott och hälsa (riket 14,1) och lägst i ämnet svenska som andraspråk, 5,3 (riket 8,3). Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik var det genomsnittliga meritvärdet 180 poäng för eleverna i årskurs 9 läsåret 2014/2015. I riket var meritvärdet 225 poäng samma läsår. Andelen elever i årskurs 9 som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen på Scheeleskolan var 45 procent och för riket var motsvarande andel 77 procent. 71 procent av eleverna var läsåret 2014/2015 behöriga till yrkesprogram och mellan procent behöriga till högskoleförberedande program. Trygghet och studiero När det gäller trygghet och studiero visar s elevenkäter, som genomfördes under vårterminen 2015, att eleverna i årskurs 9 (72 procent svarsfrekvens) i något högre grad upplever sig trygga på skolan i förhållande till elever på övriga skolor i urvalet. När det gäller studiero skattar eleverna denna marginellt lägre än elever på övriga skolor i urvalet. I motsvarande enkät för personal (svarsfrekvens 82 procent) skattar personalen trygghet och studiero lägre än personal på övriga skolor i urvalet. Skolans egen enkät för läsåret 2014/15 visar att elevernas i årskurs 8 upplevelse av trygghet har förbättrats i jämförelse med läsåret innan och att 97 procent av eleverna upplever sig trygga på skolan i jämförelse med 85 procent året innan.

3 3(10) Översikt över konstaterade brister i verksamheten s ingripanden Område 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Typ av ingripande,, Ingen brist konstaterad Senaste datum för redovisning Bedömning och betygssättning Ingen brist konstaterad 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 5. Förutsättningar för lärande och trygghet Föreläggande Ingen brist konstaterad J Styrning och utveckling av verksamheten Ingen brist konstaterad I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s utredning visar att Scheeleskolan behöver utveckla det förebyggande arbetet mot kränkande behandling på sociala media. Vidare behöver elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll stärkas och öka med stigande ålder.

4 4(10) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Köpings kommun att senast den 7 juni 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Undervisning och lärande Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper och intressen, och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individan passa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Bedömning av brist konstaterar att Köpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Lärarna ser till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. (Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Säkerställ att eleverna ges ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen (4 kap. 9 ) ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

5 5(10) Av läroplanen framgår att lärarna har ett utpekat ansvar för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 674) anges att eleverna har rätt till inflytande över undervisningen, skolmiljön och verksamheten i övrigt. Kravet på att eleverna ska stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen innebär att det inte är tillräckligt att eleverna ges möjlighet att ta del i detta arbete utan det krävs ett mer aktivt arbete från skolans sida. I de allmänna råden om planering och genomförande av undervisning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan framgår att ett sätt att involvera eleverna i planeringen är att de får delge vilka erfarenheter och föreställningar de har kring det som undervisningen ska behandla och utifrån detta bidra med ideer på innehåll, arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet. Vidare, framgår; för att elevernas inflytande över planeringen ska kunna öka med stigande ålder och mognad behöver rektorn skapa förutsättningar för lärare att föra gemensamma diskussioner på skolan om vad detta inflytande kan betyda i olika årskurser och vilka förutsättningar som eleverna behöver för att utöva detta inflytande. I Scheeleskolans kvalitetsuppföljning för 2014/15 finns ett mål att öka elevernas ansvar och inflytande. Scheeleskolan genomför årligen en elevenkät. På påståendet "lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter" har 69 procent av eleverna i årskurs 8 svarat positivt år 2015 och 66 procent år Under rubriken "Skolans slutsats av resultaten" konstateras att resultaten förbättrats och under "åtgärder till nästa läsår" står det att "vi har påbörjat en djupanalys av vad vi har förändrat och vilka aktiviteter som bidragit till resultatet". Någon analys görs således inte av resultaten och inga utvecklingsåtgärder föreslås i kvalitetsuppföljningsdokumentet. Eleverna i årskurs 6-7 beskriver i intervjuer att de får ha ett visst inflytande. Det handlar till exempel om i vilken ordning de vill arbeta med olika uppgifter och vad de vill arbeta med under "dubbelpass". Eleverna i årskurs 8-9 som intervjuats uppger att de inte har något inflytande på undervisningen, alternativt att det varierar mellan lärare vilken grad av inflytande elever har. s enkät till elever i årskurs 9 år 2015 visar att elevinflytande och delaktighet skattas lägre än genomsnittet för övriga skolor i urvalet. Lärarna uppger i intervjun med att eleverna ibland får vara med och påverka innehållet i undervisningen, men att skolan behöver arbeta vidare med hur eleverna får inflytande, och vad de kan vara med och bestämma om. Rektorn berättar att elevinflytandet ser väldigt olika ut i undervisningen och att några lärare ger eleverna ett större inflytande medan andra lärare ger ett mindre utrymme för inflytande. Rektorn beskriver vidare

6 6(10) att eleverna behöver få bättre kunskap om vad elevinflytande innebär. Skolledningen har enligt rektorn i flera år arbetat med att skapa mer gemensam planeringstid och i början av läsåret har elevernas inflytande och motivation diskuterats på skolnivå. Trots att mer tid för gemensamma diskussioner finns tillgängligt nu i jämförelse med tidigare beskriver lärarna i lärarintervjun att de inte tillsammans har diskuterat vad elevinflytande innebär. Sammanfattningsvis konstaterar att Scheeleskolans arbete med att ge eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll behöver förbättras, framförallt i de högre årskurserna. Denna brist försvårar, enligt, elevernas möjligheter att påverka och skapa en förståelse för sitt eget lärande. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid Scheeleskolan inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Köpings kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brist. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Bedömning av brist konstaterar att Köpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling via sociala medier.

7 7(10) Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Vidare anges att huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga att elever utsätts för kränkande behandling. Enligt skollagen är lärare och annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Alla elever på skolan har av kommunen fått varsin Ipad att använda i skolarbetet. Dessa får dessutom användas av eleverna på fritiden. Av intervjuer med eleverna i de högre årskurserna framkommer att det förekommer kränkningar mellan elever på sociala media, men att det inte sker några diskussioner mellan lärare och elever på skolan kring detta. Lärarna uppger att skolan har ett mycket aktivt värdegrundsarbete och att det ständigt förs diskussioner med eleverna kring olika värdegrundsfrågor. I intervjun med elevhälsan framgår också att de arbetar mycket med effekterna av kränkningar på sociala media, men samtidigt uppger de att det inte skett något förebyggande arbete kring sådana kränkningar från skolans sida sedan eleverna fick Ipads för fyra år sedan. Mentorerna har möjlighet att diskutera sådana kränkningar med eleverna som en förebyggande åtgärd, men av intervjun med elevhälsan framgår att alla mentorer inte gör detta. I intervjun med rektorn bekräftas elevhälsans utsaga om att skolan arbetar aktivt med kränkningar först efter att de skett på social media. Rektorn uppger vidare att eleverna ska informeras hur de förväntas hantera Ipaden i samband med att de får den från skolan. Utredningen visar att skolans värdegrundsarbete är aktivt i flera avseenden och de intervjuade betonar samfälligt att detta arbete är en styrka på skolan. Det lyfts återkommande i intervjuerna med att skolan har identifierat att kränkningar på sociala media är ett stort problem som påverkar elevernas situation på skolan. Även om skolan aktivt arbetar med att hantera kränkningar, framgår av utredningen att det förebyggande arbetet kring kränkningar i sociala media brister. Det brister i de preventiva insatserna eftersom lärare som förväntas diskutera med eleverna hur Ipads får användas inte alltid gör det och något annat förebyggande arbeta kring dessa kränkningar har inte kunnat påvisas.

8 8(10) Sammanfattningsvis bedömer att det är av vikt att skolan intensifierar sitt värdegrundsarbete så att eleverna ges möjlighet till en ännu tryggare skolmiljö. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid Scheeleskolan inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Köpings kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brist. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav avseende följande: Extra anpassningar och särskilt stöd Skolans lärmiljöer måste anpassas så att de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Skolan ska utveckla metoder för att stimulera och stödja tills åtgärderna får effekt genom att situationen för den enskilda eleven eller en grupp elever förbättras. När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens behov ska en analys genomföras av hur skolan kan anpassa lärmiljöerna eller undervisningens innehåll och genomförande. Skolans svårigheter att möta elevens behov kan framkomma till exempel i undervisningen, genom resultat på nationella prov eller genom uppgift från eleven och dess vårdnadshavare. Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser. Eleven och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i detta. Det kan också handla om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier, färdighetsträning, specialpedagogiska insatser under en kortare tid, särskilda hjälpmedel eller utrustning och digital teknik med anpassade programvaror eller mer långvariga insatser såsom studiehandledning på modersmål eller regelbundna specialpedagogiska insatser såsom regelbunden kontakt med en speciallärare. Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp om inte detta visats vara olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om de inte haft avsedd effekt. Bedömning och betygssättning Skolan ska se till att läraren gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven, och ger eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Eleven ska, när omdömen ges eller betyg sätts i olika ämnen, enbart bedömas utifrån de nationella kunskapskraven och inte utifrån andra kriterier som läraren och skolan själv upprättat. Lärarens analyser av elevernas kunskaper ska bygga på olika underlag, som tillsammans ger en bred och allsidig bild av elevernas kunskaper. I detta

9 9(10) ingår att läraren bl.a. ska använda sig av nationella ämnesprov tillsammans med övriga muntliga och skriftliga elevprestationer. Vidare ska skolan göra eleven och dess vårdnadshavare delaktiga i elevens utveckling genom att, löpande under studietiden och genom utvecklingssamtal, informera om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling och hur denna bäst kan stödjas. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet. Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. På s vägnar Mårten r etersson Beslut attare Mats Peterson Föredragande

10 10 (10) Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Scheeleskolan

11 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola; grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

12 Bilaga Bilaga 2: Fakta om Scheeleskolan Scheeleskolan är en grundskola belägen i Köpings kommun. Verksamheten innefattar grundskola årskurs 6-9. Skolan leds av en rektor och hade vid tillsynsbesöket 413 elever.