Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria är feminism och den ojämlikhet som råder i dagens västerländska samhälle. Anledningarna till jag valt detta ämne är flertaliga. En av anledningarna är att jag tycker att vi i kursen Politisk Teori II har diskuterat och analyserat feminism för lite. Det är en fråga som berör hälften av jordens befolkning och är därför mycket relevant. Ytterligare en anledning till att jag valt att argumentera i frågan om kvinnors jämställdhet och ställning i samhället är för att det är en fråga som jag personligen är engagerad i och intresserad av. Hur kommer det sig att halva jordens befolkning har levt i förtryck och underkastelse jämt emot ett annat kön av samma ras i flera hundratals år? Det valda ämnet kommer jag att diskutera och undersöka i förhållande till liberal jämlikhet och social rättvisa, det vill säga bland annat; John Rawls samhällskontrakt och hans konstruerade ursprungsposition, men även med hjälp av andra politiska filosofer. Bakgrund: Den litteratur jag har använt mig av för att diskutera och analysera mitt valda ämnesområde är ett antal Texter i samtida politisk teori av bland annat Catherine A MacKinnon, Adrianne Rich och John Rawls (Liber AB, Upplaga 2:2, 2012). Will Kymlickas bok: Contemporary Poltical Philosohy - An Introduction (Oxford University Press Inc. Andra upplagan, 2002). Förutom litteraturen, har jag använt mig av den kunskap som jag förvärvat genom föreläsningarna vi har haft möjlighet att närvara på under kursen Politisk teori II. Anledningen till att jag valt ut just de här texterna är för att de dels har gett mig en större inblick i hur feminism och kvinnoförtryck har sett ut över historien samt hur ojämställdheten breder ut sig i världen. Det har dessutom gett mig en förståelse i hur man kan diskutera och formulera politisk-filosofiska frågor samt hur man kan argumentera för och emot de med hjälp av andra politisk-filosofers argument och normativa skäl. Litteraturen av Will Kymlocka har gett mig en större förståelse i hur feminism skiljer sig från många andra politisk-filosofiska frågor eftersom varje teori oftast har undersökt och ideologiskt granskat feminism utifrån sin egen teori. Därför finns det flera olika grenar av feminism, ja det finns ju faktiskt lika många versioner av feminism som det finns normativa teorier. För att kunna göra en bra och grundlig argumentation för varför feminismen bör vara en självklarhet i dagens samhälle, har jag därför valt att avgränsa mig till vissa delar av feminism. De avgränsningar jag har valt är de som härstammar från Will Kymlickas bok och är: sexuell jämlikhet och sexuell diskriminering, det offentliga och det privata inom feminism samt den känslan av omsorg inom kvinnojämförelser. 2

Frågeställning Frågeställningen jag har valt är: hur skall vi skapa ett jämställt samhälle mellan män och kvinnor? Syfte: Syftet med hemtentamen är bland annat att jag bland annat ska utveckla min förståelse för aktuella samhällsfrågor i ljuset av olika politisk-filosofiska positioner. Hemtentamen ger mig även möjligheten at fördjupa mina teoretiska kunskaper för nutida politisk-filosofiska frågor. Frågeställningen jag har valt är minst sagt aktuell i dagens samhälle och eftersom feminism kan finnas i nästan alla normativa teorier så berör den flera olika ställningstaganden. Argumentation: Den frågeställning som jag valt att besvara och argumentera för är: hur skall vi skapa ett jämställt samhälle mellan män och kvinnor? Jag börjar med att förklara Rawls argument om rättvisa. Rawls förklarar i sin text En teori om rättvisa 1 att på samma sätt som teorier skall förkastas och förändras om de inte är sanna eller riktiga, så bör lagar och institutioner förkastas och ändras om de inte är rättvisa. Det spelar ingen roll hur effektiva och välformulerade de är, varje person äger en okränkbar rättvisa som ingen del av samhället kan försumma. Rawls nämner också ett argument som är slående för feminism och jämställdhet (citerat); Därför förnekar rättvisan att några personers förlorade frihet kan rättfärdigas av att andra får dela på något av större värde. Den låter inte ett fåtal personers påtvingade uppoffringar uppvägas av att fördelarna sammanlagt blir större till flertalet. Rättvisan är något som hör till det jämlika medborgarskapet, skriver Rawls, men hur kommer det sig då att medborgarskapet i sig inte är jämlikt? Enligt en undersökning gjord av Europaportalens korrespondent i Bryssel så tjänar i genomsnitt kvinnor i EU 17 % mindre än män, samtidigt som andelen universitetsutbildade inom unionen är 60 % kvinnor 2. Eftersom vi svart på vitt kan se att kvinnor har det sämre ställt ekonomiskt och därmed välfärdsmässigt inom bland annat EU, så handlar det inte längre bara om en fråga kring att lagar och institutioner bör vara rättvisa, utan även om det jämlika medborgarskapet. Eller snarare, frånvaron av det jämlika medborgarskapet. För att koppla frånvaron av det jämlika medborgarskapet till texter av mer (medvetet) feministisk karaktär så 1 John Rawls, ur En teori om rättvisa, översättning Annika Persson, Daidalos, 1996. 2 Europaportalen; Ojämlikhet trots utbildning http://www.europaportalen.se/2012/03/ojamlikhet-trots-hogutbildning#sthash.pb3bcrgz.dpuf). 3

väljer jag att framhäva Cathrine A. MacKinnons text Sex och Våld: Ett perspektiv 3. MacKinnon menar på att dagens lagar och institutioner är skrivna utifrån det manliga perspektivet. En våldtäkt i juridiska termer klassificeras som ett sexualbrott och inte ett våldsbrott, men för vem är det egentligen ett sexualbrott? Det som betecknas som sexualbrott handlar inte om sex för den drabbade, utan om våld. Som MacKinnon nämner i sin text så ligger faran i att lagen och de politiska institutionerna hos det manliga perspektivet. Detta innebär i sig att lagen inte är rättvis. Precis som Rawls nämner i sin text om rättvisa så bör medborgarskapet vara jämlikt och det i sig innebär att alla medborgare har samma skyldigheter och rättigheter. Men när en kvinna inte anses ha blivit våldtagen eller sexuellt trakasserad för att det endast var en flirt 4, så är inte rättigheterna jämlika för att i samhället. Hälften av jordens befolkning består av kvinnor och detta innebär, i grova drag, att hälften av jordens befolkning lever under ett annat köns makt utan att ha gett en del av sin makt frivilligt. Ett starkt argument till att feminism och tanken om jämställdhet borde vara en självklarhet i varje persons tänkande, precis som att de flesta i dagens samhälle, både direkt och indirekt, arbetar för att bekämpa rasism och nazism är Rawls bärande idé om rättviseteorin. Rättviseteorin grundar sig på rättviseprinciperna. Rättviseprinciperna bör, enligt Rawls, vara samhällets grundstruktur och stadgas på fria och rationella personer som lever i ett jämlikt samhälle och vill alla få sina önskemål och intressen uppfyllda. Rättviseprinciperna, menar Rawls, ska reglera överenskommelser och fastställa vilket socialt samarbete som medborgarna kan delta i samt vilket styrelseskick som gäller. Rawls tänker sig en imaginär ursprungspositions, där rättvisan är jämlikt fördelad bland medborgarna och att det är här rättviseprinciperna skapas. De fundamentala delarna i ursprungspositionen är att ingen känner till sin plats i samhället, sin klasstillhörighet eller sin sociala status (till dessa kriterier skulle jag vilja tillägga sitt kön, då det också påverkar en persons levnadssituation avsevärt), ingen vet hur intelligent, stark etc. individerna är. Rawls sammanfattar beskrivningen av ursprungspositionen med att rättviseprinciperna väljs bakom en slöja av okunnighet. Rättviseprinciperna som skulle skapas är av följande karaktär; 1. Den första principen: Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att andra har liknande system av för alla lika stora friheter. 2. Den andra principen: Sociala och ekonomiska ojämlikheter (det vill säga, även de som finns mellan män och kvinnor) ska ordnas så att de både är a) till störst möjliga nytta för de sämst ställda i samhället, b) knutna till yrken och bestraffningar som står lika öppna för alla under förhållanden som ger alla lika möjligheter. 3 Catherine A. MacKinnon, Sex och Våld: Ett perspektiv, ur Rape and Society: Readings on the Problem of Sexual Assault av Patricia Searles. Reprinted by permission of Westview Press, 1995. 4 Catherine A. MacKinnon, Sex och Våld: Ett perspektiv, ur Rape and Society: Readings on the Problem of Sexual Assault av Patricia Searles. Reprinted by permission of Westview Press, 1995. 4

Eftersom den första principen går före den andra i rangordning, innebär det att ingen kan kränkas på sina grundläggande och jämlika friheter. Rawls menar inte att dessa principer är slutgiltiga och att medborgarna i ursprungspositionen kan komma att revidera dem. Rawls mer allmängiltiga förklaringar är att medborgarna kommer välja de principer som följer maximi-strategi och alltså välja de principer som maximerar utfallet för den sämst ställda, Rawls definierar detta som differensprincipen. John Rawls skriver dessutom om kompensationsprincipen, där de minst gynnande i samhället kompenseras för sin ogynnsamma ställning i samhället genom vissa medel. Det här skulle jag vilja externt kritisera dels utifrån Catherine A MacKinnons samt dels utifrån Will Kymlickas argument. För att minska ojämställdheten mellan män och kvinnor bör vi inte kompensera genom att göra det lättare för kvinnor än män i vissa situationer. Här finns det risk för jämställdhetsfientliga röster att påpeka varför (vad de anser vara) ett svagare kön skall på kompensation och hjälp på vägen. Precis som Kymlicka skriver så är frågan om kvinnans underordning inte en fråga om ologisk särskiljning beroende på det specifika könet. Det är snarare en fråga om den manliga dominansen 5. För att möta dominans och orättvisa krävs det inte bara kompensationer utav olika slag. För att möta dominans behövs makt 6, och denna makt som samhället bör ge kvinnor måste göras på ett legitimt sätt. Som Rawls skriver i sin text, så bör kompensationen endast ske under en viss del av livet. 7 Detta skapar inte ett hållbart, jämlikt samhälle. En lösning till hur samhället bör förändras på det mest rättmätiga och hållbara sättet har jag tagit inspiration från feministen Susan Moller Okins. Okins menar att för att skapa en fullständigt jämställt samhälle kanske den enda lösningen är att dagens kultur (med manlig dominans och lagar skrivna av män) helt enkelt dö ut 8. Detta skulle skapa ett samhälle där människor står i Rawls ursprungsposition och har möjligheten att skapa rättvisa och jämlika lagar. Eftersom det i praktiken är omöjligt att låta ett samhälle att dö ut, finns det praktiska lösningar som att skapa reformer och försöka förändra den djup rotade mansdominerande tanken i samhället. Sverige har genom århundraden blivit mer jämställt så vi rör oss inte i helt fel riktning men det gäller att fortsätta kämpa för att skapa ett samhälle där feminism och jämställdhet mellan män och kvinnor är en självklarhet. Sammanfattning: Skälet till att vi i dagens samhälle bör använda oss av tanken kring rättviseprinciperna, ursprungspositionen och differensprincipen är att det skulle skapas lagar och institutioner som jämställer män och kvinnor, eftersom ingen vet vilken position i samhället hen skulle få. Det 5 Will Kymlicka; Contemporary Politcal Philosophy An Introduction. Oxford University Press Inc. 2002. Andra upplagan. 6 Catherine A. MacKinnon, Sex och Våld: Ett perspektiv, ur Rape and Society: Readings on the Problem of Sexual Assault av Patricia Searles. Reprinted by permission of Westview Press, 1995. 7 John Rawls; En teori om rättvisa, översättning Annika Persson, Daidalos 1996. 8 Föreläsning från kursen i Politisk Teori II på Linköpings Universitet. 5

finns ingen vetenskaplig förklaring till varför vi har en ojämnställd värld i dag, där kvinnor lever underordnade män. Det, som jag anser vara, ett av de få legitima och hållbara argumenten till att skapa ett jämställt samhälle är genom att göra om de politiska institutioner och lagar som finns i dag. 6