KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2014-10-23 Sammanträdets plats och tid: Sammanträdesrummet Skölden Kommunhuset i Märsta Torsdagen den 23 oktober kl. 18.30 Majoriteten träffas i sammanträdesrummet Skölden kl.17.30. Oppositionen träffas i sammanträdesrummet Kronan kl.17.30. Ibrahim Khalifa Ordförande Justering plats och tid: Justerare: (enligt turordning) Dmytro Pronchev (FP) Kommunhuset, Märsta Tisdag 28 oktober Föredragningslista Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Justering av protokoll 3. Fastställande av föredragningslista UAN/2014:11 4. Allmänhetens frågestund UAN/2014:12 5. Information UAN/2014:13 6. Budgetuppföljning per september 2014 UAN/2014:75 7. Särskild vintersatsning för barnfamiljer UAN/2013:249 8. Svar på remiss av promemoria Internationella skolor UAN/2014:208 9. Slutrapport Validering i praktiken - Kompetens och evidens UAN/2013:229 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15
Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum 2014-10-23 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Fastställande av föredragningslista Dnr: UAN/2014:11 Förslag till beslut Föredragningslistan fastställs.
Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum 2014-10-23 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Allmänhetens frågestund Dnr: UAN/2014:12
Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum 2014-10-23 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Information Dnr: UAN/2014:13 Ärendebeskrivning 1. Information om Lean-arbetet på försörjningsstödsenheten 2. Återrapportering av särskild sommarsatsning för barnfamiljer
Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Peter S:t Cyr Datum 2014-10-23 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Budgetuppföljning per september 2014 Dnr: UAN/2014:75 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att godkänna budgetuppföljningen per september 2014. Ärendebeskrivning Budgetuppföljningen per september 2014 visar att utvecklingen i huvudsak följer budget. Det prognostiserade underskottet på försörjningsstöd om 3,4 mnkr balanseras av lägre oförutsedda kostnader på nämnd och administration på 1,0 mnkr samt lägre personalkostnader inom central administration uppgående till 0,6 mnkr. Dessutom visar Gymnasieverksamheten ett överskott på 0,2 mnkr samt IKE ett överskott på totalt 1,0 mnkr. Nämnden prognostiserar ett resultat för helåret 2014 i nivå med budget. Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sina åsikter? Då ärendet behandlar redovisning av nämndens ekonomiska situation ur ett övergripande perspektiv har inte frågor om barns bästa ansetts vara möjliga att besvara på ett tillfredsställande och meningsfullt sätt. Har barnens åsikter beaktats? Ej aktuellt Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? Ej aktuellt Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Ej aktuellt Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Ej aktuellt Ekonomiska konsekvenser Ej aktuellt
Datum 2014-10-23 2 (2) Delgivning Kommunstyrelsen Magnus Lindblå Peter S:t Cyr Madeleine Peyron för vidarebefordran till berörda Andreas Johansson för vidarebefordran till berörda Beslutsunderlag Budgetuppföljning per september 2014
BILAGA 1 (3) 2014-10-10 Peter S:t Cyr Förvaltningsekonom Peter.st-cyr@sigtuna.se Budgetuppföljning per september 2014 Utfallet för september månad visar en nettokostnad på 219,5 mnkr, vilket är lika med periodens riktmärke om 75 procent. Nämndens prognos ligger i nivå med budgeten för helåret 2014. Det prognostiserade underskottet på försörjningsstöd om 3,4 mnkr balanseras av lägre kostnader inom central administration dels på grund av nämndens anslag för oförutsett inte kommer att nyttjas fullt ut varvid ett överskott på 1,0 mnkr prognostiseras och dels på lägre personalkostnader främst beroende på rekryteringsglapp. Gymnasieverksamheten prognostiserar ett överskott på 0,2 mnkr. För IKE prognostiseras ett överskott om 1,0 mnkr jämfört mot budget varav 0,8 mnkr avser gymnasiesärskolan. Nämndens nettodriftsbudget för 2014 omsluter 292,6 mnkr. Utfallet visar att bruttokostnaderna uppgår till 272,1 mnkr och intäkterna till 52,5 mnkr. Av tabellen nedan framgår hur resurserna fördelats mellan olika verksamhetsområden. Projektet Jobblyftet redovisas utanför den ordinarie driftsbudgeten. Budget 2014 Utfall sep 2014 Utfall Prognos 2014 Avvikelse Verksamhet Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Procent* Kostnader Intäkter Netto prognos Nämnd och central administration 15 089 300 14 789 6 943 197 6 746 46% 13 489 300 13 189 1 600 Gymnasieverksamhet 107 916 5 486 102 430 80 467 3 631 76 836 75% 107 716 5 486 102 230 200 - varav särgymnasium 11 519 100 11 419 8 313 0 8 313 73% 11 019 100 10 919 300 IKE gymnasieverksamhet 100 314 25 594 74 720 71 651 17 819 53 832 72% 99 314 25 594 73 720 1 000 - varav särgymnasium 3 746 2 700 1 046 1 494 2 243-749 -72% 3 146 2 900 246 800 Centrum för vuxenutveckling 131 617 30 978 100 639 113 013 30 896 82 117 82% 144 417 40 978 103 439-2 800 - varav vuxenutbildning 45 410 16 387 29 023 41 050 19 589 21 461 74% 55 410 26 387 29 023 0 - varav jobbcenter 35 457 10 484 24 973 26 985 7 988 18 997 76% 34 857 10 484 24 373 600 - varav försörjningsstöd 36 132 0 36 132 31 750 0 31 750 88% 39 532 0 39 532-3 400 Summa 354 936 62 358 292 578 272 074 52 543 219 531 75% 364 936 72 358 292 578 0 SIG2000, v4.0, 2012-09-24 Riktvärdet 75% -Jobblyftet 29 500 17 500 12 000 10 230 3 068 7 162 60% 20 000 10 000 10 000 2 000 Summa 384 436 79 858 304 578 282 304 55 611 226 693 74% 384 936 82 358 302 578 2 000 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se
2 (3) Förvaltningen har som ett led i arbetet för att förbättra den ekonomiska uppföljningen periodiserat intäkter och kostnader. Nedan följer aktuella kommentarer kring utfall och avvikelser. Nämnd och central administration Utfallet för nettokostnaderna om 6,7 mnkr motsvarar cirka 46 procent av budget mot riktvärdet på 75 procent. Detta beror främst på att potten för oförutsedda kostnader om 3,0 mnkr inte har utnyttjats till dags dato. För helåret prognostiseras ett överskott på 1,0 mnkr på grund av att 1,2 mnkr räcker för att täcka underskottet för sommarjobben eftersom 0,5 mnkr tillfördes när sommarjobbsgarantin infördes. Dessutom kommer personalkostnaderna inom central administration att bli 0,6 mnkr lägre än budgeterat huvudsakligen på grund av rekryteringsglapp. Gymnasieverksamheten Nettoutfallet ligger på 75 procent vilket är i nivå med riktvärdet för perioden. Gymnasieverksamheten totalt prognostiserar ett överskott på 0,2 mnkr. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan har lägre personalkostnader än budgeterat och prognostiserar ett överskott för helåret uppgående till 0,3 mnkr. IKE För IKE prognostiseras ett överskott om 1,0 mnkr mot budget varav 0,8 mnkr avser gymnasiesärskolan. Orsaken till överskottet på särskolan beror dels på att fler elever från Sigtuna kommun söker till den egna kommunala skolan och dels på att fler elever från andra kommuner söker sig till Arlandagymnasiets särskola. Vuxenutbildning Nettokostnaderna inom Vuxenutbildningen ligger i nivå med riktvärdet. Kostnads- och intäktsprognosen ligger cirka 10 mnkr över budgeterad nivå, vilket innebär att nettokostnaderna inte påverkas. Detta beror främst på en betydligt större efterfrågan på lärlingsplatser än beräknat samt även att antalet elever som går på SFI har ökat. Dock ökar intäkterna i form av i efterhand beslutade statliga bidrag med motsvarande belopp. Statsbidragen för lärlingarna beräknas bli 3,2 mnkr högre än budgeterat och bidragen från migrationsverket 3,6 mnkr högre än budget. Förvaltningen gör bedömningen att resultatet för helåret 2014 hamnar på budget. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se
3 (3) Jobbcenter Nettoutfallet ligger i nivå med riktmärket. Personalkostnaderna prognostiseras bli 0,6 mnkr lägre på grund av rekryteringsglapp och något färre arbetsmarknadsanställningar. Försörjningsstöd Försörjningsstödsprognosen skrivs upp till ett underskott om 3,4 mnkr. Orsaken till underskottet är främst förskjutningen av anställningstakten i Jobblyftet men även fortsatt hög arbetslöshet. Utbetalda medel ökade från 2,6 mnkr i augusti till 2,9 mnkr i september. Ökningen beror på att 15 nya hushåll har fått försörjningsstöd beviljat under september, av dessa var 6 barnfamiljer Även kostnaderna för akutboende har ökat. Antalet hushåll ökade därmed från 295 i augusti till 310 i september. Jobblyftet Den förskjutna anställningstakten medför att lönekostnaderna under 2014 bedöms bli lägre än budgeterat då färre månadslöner betalas ut, även subventionerna påverkas på samma sätt. Det innebär att nettot bedöms hamna på 10,0 mnkr mot budgeterade 12,0 mnkr. Investeringsbudget Budgeten avser primärt utrustning till verksamheterna. Investeringarna per september ligger lägre än riktvärdet. Förvaltningen prognostiserar att utnyttja hela budgeten. Investeringsredovisning Verksamhet Budget 2014 Utfall sep 2014 Avvikelse Utfall/Budget Prognos 2014 Avvikelse tkr tkr tkr tkr tkr Inventarier 1000 139 861 14% 1000 0 Säkerhetsanpassn 300 47 253 16% 300 0 IT 1740 793 947 46% 1740 0 Summa 3040 979 2061 32% 3040 0 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se
Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Madeleine Peyron Datum 2014-10-23 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Särskild vintersatsning för barnfamiljer Dnr: UAN/2013:249 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att godkänna förslaget till särskild vintersatsning för barnfamiljer. 2. Nämnden beslutar att fastställa bidraget till 500 kr per barn upp till 18 år under perioden 15 december 2014 till 15 januari 2015. Ärendebeskrivning Barnens situation ska särskilt beaktas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med ansökan om ekonomiskt bistånd. Sedan 2012 görs en särskild biståndssatsning i december månad. Biståndet syftar till att öka barnens möjligheter till en positiv upplevelse av vinterledigheten och utgår till familjer som varit utredda och berättigade till försörjningsstöd i minst ett år. För att motverka barnfattigdom och utanförskap vill Sigtuna kommun i år ge ett bidrag på 500kr per barn upp till 18 år. Det riktade biståndet beviljas genom ansökan, dock utan behovsprövning. Ansökan säkerställer att föräldrarna har funderat över barnens behov så att ledigheten blir så bra som möjligt. Förvaltningens bedömning är att 132 barn är berörda av satsningen. Den ekonomiska konsekvensen för denna satsning beräknas till 66 000 kronor. Berörda familjer informeras genom anslag vid receptionen vid Sigtuna kommuns enhet för försörjningsstöd och genom riktad information som lämnas vid besök eller skickas via post till berörda familjer. Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sina åsikter? Aktuell satsning säkerställer att utbetalt bidrag tillfaller familjer med långvarigt försörjningsstöd får en ekonomisk förstärkning med fokus på barnen. Därmed blir
Datum 2014-10-23 2 (2) effekterna enbart positiva för barnen. Bedömningen är att om berörda barn vidtalas är deras åsikter positiva. Har barnens åsikter beaktats? Bedömningen är att om berörda barn vidtalas är deras åsikter positiva. Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? Ja, det är framförallt barnens perspektiv och barnens möjligheter att delta i helgfirande som beaktats. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Ja, framförallt barnens rätt till social utveckling genom att motverka utanförskap. Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Det är en begränsad grupp barn som omfattas av beslutet. Dessa barn lever i familjer som varit utredda och berättigade till försörjningsstöd i minst ett år. Bidraget syftar till att utjämna skillnader mellan barn under en tid på året som barn i familjer med försörjningsstöd kan uppleva som extra tung. Ekonomiska konsekvenser Se ovan. Delgivning Madeleine Peyron Kambiz Asadollahi, för vidarebefordran till berörda
Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Andreas K Johansson Datum 2014-10-23 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Svar på remiss av promemoria Internationella skolor Dnr: UAN/2014:208 Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förslag till remissvar av promemorian Internationella skolor. Ärendebeskrivning Utbildningsdepartementet har skickat promemorian Internationella skolor på remissförfarande till 82 olika instanser, varav Sigtuna kommun är en. Promemorian avser förslag om förändringar rörande Internationella skolor och huruvida bestämmelser om utbildning vid internationella skolor ska så långt det är möjligt placeras i förordning istället för i lag. Bedömningen är att de förslagna förändringarna inte ger några negativa konsekvenser för Sigtuna kommun eller några försämringar för den enskilda invånarens möjligheter till att fritt välja utbildning för sina gymnasiestudier. Sigtuna kommun anser att tidsbegreppet i definitionen av internationell skola bör tydliggöras samt att förslaget även ska innehålla att bidragsbelopp för IButbildning kommer in i riksprislista och/eller att urvalsprocessen till IB förändras. Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden beslutar om kommunens ställningstagande i de områden som rör gymnasieskolan. Barn och ungdomsnämnden beslutar om kommunens ställningstagande vad gäller övriga delar i promemorian. Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sina åsikter? Ärendet behandlar ett svar på en remiss från utbildningsdepartementet. Sigtuna kommun har inte varit i kontakt med barn när svaret har tagits fram dock har frågan om barns bästa beaktats i beredningen av ärendet, se särskilt stycke Konsekvenser för barn och elever i dokumentet Om remiss av promemorian Internationella skolor.
Datum 2014-10-23 2 (2) Har barnens åsikter beaktats? Barnen har inte tillfrågats varför frågan inte är aktuell. Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? Ja, se särskilt stycke Konsekvenser för barn och elever i dokumentet Om remiss av promemorian Internationella skolor. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Ja, ärendet rör ett svar på en remiss som bland annat syftar till att barnets rätt till utveckling inom utbildningsväsendet ska tillgodoses. Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Ja, vad gäller frågan om ett eventuellt negativt urval är det en fråga Sigtuna kommun behandlar i remissvaret. Ekonomiska konsekvenser Ej aktuellt. Delgivning Utbildningsdepartementet Andreas K Johansson Beslutsunderlag Om remiss av promemorian Internationella skolor Förslag till remissvar Promemoria Internationella skolor
REMISSVAR 1 (3) 2014-10-03 Andreas K Johansson Gymnasiechef andreas-k.johansson@sigtuna.se Om remiss av promemorian Internationella skolor Utbildningsdepartementet har skickat Promemorian Internationella skolor på remissförfarande till 82 olika instanser, varvid Sigtuna kommun är en. Promemorian gäller förslag om förändringar rörande Internationella skolor och huruvida bestämmelser om utbildning vid internationella skolor så långt det är möjligt ska placeras i förordning istället för i lag. SIG2000, v4.0, 2012-09-24 Bakgrund Regelverket kring internationella skolor ses över för att öka utbudet av utbildning vid sådan skola. Det är av vikt att det finns utbildningar vid internationella skolor för att arbetsgivare ska kunna locka till sig arbetskraft från annat land, då medföljande barn oftast har behov av att gå sådan utbildning. En internationell skola på gymnasienivå är en internationell skola som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i gymnasieskolan eller som anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Det är således en skola som följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. I promemorian föreslås ett antal ändringar i bestämmelserna avseende internationella skolor och nedan redogörs de områden som rör gymnasiet. Idag definieras en elev vid en internationell skola som en elev som är bosatt i Sverige en kortare tid. I promemorian föreslås det ändras till begränsad tid då det kan vara fråga om bosättning under några år. Utredaren anser att tidsbegreppet begränsad tid fortfarande är att anse som otydligt och att tidsbegreppet bör bli än tydligare. Definitionen om internationell skola förändras inte vad gäller läroplan, men väl vad gäller tidsomfattning. För att en huvudman för en internationell skola på gymnasienivå ska kunna få bidrag från elevernas hemkommuner krävs idag att Skolinspektionen har lämnat en förklaring om bidragsrätt till huvudmannen. Detta kommer enligt förslaget att kvarstå med tillägg om krav på att det kan antas finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil verksamhet. Regeringen eller utsedd myndighet ska enligt förslaget UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se
2 (3) få meddela föreskrifter om vad som krävs för att en huvudman ska godkännas och förklaras berättigad till bidrag. Hemkommunen bestämmer idag bidragsbelopp för en elev som går IB hos annan huvudman. Beräkningsmodellen för bidragsbeloppet är svår att göra tydlig och det finns stor skillnad i bidragsbeloppet mellan olika hemkommuner. Sigtuna kommun anser därför att bidragsbelopp till IB bör sättas i den så kallade riksprislistan och att detta bör finnas med i förslaget. Vidare sker idag ett urval till IB på annat sätt än till andra gymnasieprogram. Det innebär att det finns möjlighet för huvudman som anordnar IB att göra ett urval där huvudmannen antar elev från hemkommun som har högre bidragsbelopp än en elev från hemkommun med lägre bidragsbelopp. Sigtuna kommun anser att förslaget antingen bör innehålla bidragsbelopp utifrån riksprislista eller att urvalsprocessen förändras för IB så att de likställs med andra gymnasieprogram. Idag måste internationella skolor på gymnasienivå ge undervisning i svenska språket och svenska förhållanden för elever bosatta i Sverige under begränsad tid. Detta föreslås tas bort, eftersom dessa krav inte ställs på huvudmän som idag anordnar IB. Internationella skolor med enskild huvudman kan ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten, bidrag och omständigheter i övrigt. I promemorian föreslås att avgift endast ska få tas ut för att täcka rimliga merkostnader som är kopplade till att utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. Vidare ska avgifterna vara skäliga, bland annat med hänsyn till de bidrag som lämnas av elevernas hemkommuner. Kommunal huvudman kommer enligt förslaget inte kunna driva internationella skolor på gymnasienivå, eftersom de har möjlighet att anordna IB. Bedömning Konsekvenser för barn och elever Såvitt framgår är förslagen utformade utifrån barns och elevers bästa. Det finns ett ökat behov av internationella skolor för att kunna attrahera arbetskraft från utlandet och de barn och elever som är medföljande behöver adekvat utbildning. Föreslagna förändringar medför att utbildningen vid internationella skolor blir mer likvärdig annan gymnasial utbildning, blir något mer kravställd vad gäller stabilitet samt att den inte kan avgiftsbeläggas i samma utsträckning som tidigare. Därmed bedöms de delarna av förslaget ha positiva konsekvenser för barn och elever. Sigtuna kommun ser dock negativa konsekvenser vad gäller elevers möjlighet att välja IB. Antagning till IB sker på ett annat sätt än antagning till reguljär gymnasieutbildning. Om det blir upp till huvudmannen att bestämma bidragsbeloppet ser Sigtuna kommun en risk att anordnaren av IB-utbildning kan komma att göra urval baserat på det bidragsbelopp som medföljer eleven. Förslaget bör därmed utformas på så sätt att bidragsbelopp för IB bestäms i riksprislista och/eller att urvalsprocessen till IB förändras. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se
3 (3) Slutsats Utbudet för eleverna är fortsatt detsamma och eleverna ges möjligheter att fritt välja vilken skola de vill gå i då alla skolor i Sverige konkurrerar på lika villkor. De förslagna förändringarna medför i stort inte några försämringar för den enskilda invånarens möjligheter till att fritt välja utbildning för sina gymnasiestudier. Sigtuna kommun anser dock att tidsbegreppet begränsad tid bör tydliggöras. Sigtuna kommun ser vidare att förslaget bör ta upp frågan om att bidragsbeloppet för IB styrs via riksprislista. Det för att dels tydliggöra och underlätta beräkningsprocessen för hemkommunen och dels för att nuvarande förfarande kan få konsekvenser vid urvalet till IB. Vidare ser Sigtuna kommun att förslaget bör behandla urvalsprocessen till IB så att antagning sker på samma sätt som till övriga gymnasieprogram. Sigtuna kommun ställer sig därför positiv till regeringens förslag om förändring av internationella skolor med tilläggen att tidsbegreppet i definitionen av internationell skola tydliggörs, att bidragsbelopp för IB bör ingå i riksprislistan samt att antagning till IB-utbildning sker på samma sätt som till övriga gymnasieprogram. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se
REMISSVAR 1 (2) 2014-10-10 Andreas K Johansson Gymnasiechef 08-597 830 30 andreas-k.johansson@sigtuna.se Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vår beteckning: Er referens: UAN/2014:208 2014/5177/S Remissvar Internationella skolor Sigtuna kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen i promemorian Internationella skolor. Sigtuna kommun ställer sig i grunden positiv till regeringens förslag om förändring av internationella skolor men har tre synpunkter gällande förslaget. Synpunkter Om förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) sid.9, 2, 2 punkten I promemorian föreslås att en internationell skola ska definieras som en skola som i första hand tar emot elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid. Sigtuna kommun anser att det bör förtydligas vad som avses med begränsad tid. Om förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) sid. 16, 6 a punkt 3 I avsnitt Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) beskrivs att beräkningsgrunder för bidragsbelopp ska utgå till den internationella skolan från hemkommunen. Sigtuna kommun anser att programpriset för IB-programmet ska fastställas efter samma grundläggande principer som andra gymnasieprogram samt årligen fastställas av skolverket med ett bidragsbelopp för IB-programmet och därmed ingå i riksprislistan. SIG1000, v4.0, 2012-09-24 Förslag på komplement till promemorian Internationella skolor avseende IB Om bidragsbelopp till IB-program inte fastställs via riksprislista får det till konsekvens att bidragsbeloppet kommer att styras utifrån vilken hemkommun den sökande eleven kommer ifrån. Urvalet till IB skiljer sig från antagningen till reguljära nationella gymnasieprogram. Det innebär att huvudmannen kan komma att göra ett UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se
2 (2) urval baserat på det bidragsbelopp som eleven genererar beroende på vilken hemkommun eleven har. Förslaget bör därför antingen innehålla en skrivelse om att bidragsbeloppet till IB-program antingen styrs via riksprislista eller att urvalsprocessen till IB förändras och likställs med andra nationella gymnasieprogram. -------------- I detta ärende har utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden beslutat om kommunens ställningstagande i de områden som rör gymnasieskolan. Barn och ungdomsnämnden beslutar om kommunens ställningstagande vad gäller övriga delar av promemorian. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se
Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Karin Paulsson Datum 2014-10-23 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Slutrapport Validering i praktiken Kompetens och evidens Dnr: UAN/2013:229 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att godkänna slutrapport för Validering i praktiken Kompetens och evidens. Ärendebeskrivning Slutrapporten Validering i praktiken kompetens och evidens beskriver en förstudie finansierad av Europeiska socialfonden. Intentionen är att gå vidare med ett genomförandeprojekt. Slutrapport bifogas. Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sina åsikter? Ärendet berör möjligen barn indirekt varför barn inte har getts möjligheten. Har barnens åsikter beaktats? Barn har inte tillfrågats varför frågan inte är aktuell. Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? All erfarenhet visar att denna typ av satsningar starkt bidrar till att förbättra och stabilisera barns villkor genom föräldrarnas ökade möjligheter till egen försörjning. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Se svaret ovan. Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Ja, barn diskrimineras inte av beslutet. Ekonomiska konsekvenser Ej aktuellt
Datum 2014-10-23 2 (2) Delgivning Eva Holsti, Svenska ESF-rådet Karin Paulsson Beslutsunderlag Slutrapport Validering i praktiken Kompetens och evidens
SLUTRAPPORT VALIDERING I PRAKTIKEN KOMPETENS & EVIDENS En förstudie finansierad av Europeiska Socialfonden
Sigtuna kommun
Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Problemanalys... 7 2.1 Validering för livslångt lärande.... 7 2.2 Valideringsarbetet hos olika aktörer... 7 2.3 Geografiska olikheter och skillnader i bedömningar... 8 3 Omvärldsanalys... 9 3.1 EU... 9 3.1.1 Europa 2020-strategin... 9 3.1.2 EU:s principer och riktlinjer för validering... 9 3.1.3 Den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande - EQF... 9 3.2 Den nationella referensramen för kvalifikationer - NQF... 10 3.3 Regeringsuppdrag inom validering... 11 3.3.1 Myndigheten för yrkeshögskolan... 11 3.3.2 Valideringsdelegationen... 11 3.3.3 Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering... 11 3.3.4 Utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens... 12 3.4 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010... 12 4 Omfattning och avgränsningar... 13 4.1 Förstudie... 13 4.2 Genomförandeprojekt... 13 5 Metod och arbetssätt... 15 5.1 Validering av generella kompetenser i praktiken... 15 5.1.1 Val av metod... 15 5.1.2 Genomförande... 16 5.2 Regionalt närverk... 17 5.2.1 Styrgruppen... 17 5.2.2 Arbetet i styrgruppen... 17 5.3 Nationellt nätverk... 19 5.3.1 Myndigheten för yrkeshögskolan... 19 5.3.2 Synliggöra kompetenser i matchningen (SKiM)... 19 5.3.3 Validering Väst... 20 5.3.4 Projekt Valle - Validering av livslångt lärande... 20 5.4 Internationellt nätverkande... 21 6 Intressentanalys... 22 7 Samverkansanalys... 23 8 Analys av medfinansiering vid ett eventuellt genomförande... 24 9 Jämställdhetsperspektiv... 24 10 Slutsatser... 26 10.1 Fortsatt utvecklingsarbete i ett genomförandeprojekt... 27 3 (27)
1 Sammanfattning Förstudien Validering i praktiken kompetens och evidens genomfördes under perioden den 20 januari 2014 till och med den 20 juli 2014. Sigtuna kommun var projektägare för arbetet med ett nätverk för samarbete mellan kommuner i syfte att hitta en modell för validering av individers kunskaper och kvalitetssäkring av insatser/praktikplatser. Förstudien har utvecklat samverkan lokalt, regionalt och nationellt kring validering av generella kompetenser och yrkeskompetenser (främst de lägre nivåerna) med kommuner, regioner, berörda myndigheter och ideella organisationer. Förstudien har utgått ifrån Europa 2020-strategin som inleddes 2010 och som är EU:s tioårsstrategi för tillväxt och jobb. Validering av läranderesultat, det vill säga kunskap, färdigheter och kompetens, som erhållits genom icke-formellt lärande och informellt lärande, är ett viktigt verktyg för att bättre matcha kompetens efter arbetsmarknadens behov och för att ge människor utanför arbetsmarknaden bättre möjlighet att konkurrera om lediga jobb. Det finns ett stort intresse för de olika pågående arbetena i landet som utveckla metoder och stödstrukturer för validering som är enhetliga och som utgår från ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra legitimiteten av utförda valideringar. Utvecklingsarbete pågår på många olika nivåer och hos många aktörer som exempelvis kommuner, regioner, myndigheter, utbildningsanordnare och ideella organisationer. I västra Sverige finns idag en mer sammanhållen utveckling av validering än i övriga Sverige genom Västra Götalandsregionens uppdrag till Validering Väst inom Göteborgs regionförbund. Även i södra Sverige har en regional stödplattform för validering påbörjats. I övriga landet sker idag många lokala initiativ för att mer strukturellt arbeta med validering, men utan samordning från någon nationell nivå. Stockholmsregionen har idag inget samordnat arbete för en regional stödplattform för validering. I den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, lyfter man vikten av samarbete på alla nivåer. Personer som inte deltar i samhällslivet är en bortslösad kreativ kraft. Därför är det viktigt att hitta sätt att värdera kompetens oberoende av ålder, kön, funktionshinder, sexuell läggning eller social och etnisk bakgrund (RUFS 2010, Strategi 6: Frigör livschanser). Samordning i Stockholmsregionen för att utveckla en regional stödplattform för validering av ickeformellt eller informellt lärande är en viktig pusselbit för att motverka utanförskap och för att identifiera befintliga kvalifikationer hos den arbetskraft som efterfrågas av arbetsmarknaden. En regional plattform för validering i Stockholmregionen kan bidra till en snabbare utveckling av en nationell standard, framför allt inom de generella kompetenserna. Det resulterar i att fler individer kan få tillgång till validering. Det finns relativt goda strukturer uppbyggda för validering inom högskolan och vuxenutbildningen av formella kvalifikationer och yrkeskompetenser som kräver utbildning. Även vissa branscher har väl utvecklade valideringsmodeller för kvalifikationer inom olika yrken. 5 (27)
Ett viktigt utvecklingsområde som identifierats i förstudien är validering av de generella kompetenserna och validering av yrkeskunskaper och yrkeskompetenser som erhållits genom informellt eller icke-formellt lärande. Generella kompetenser kan till exempel vara IT-kunnande, kommunikativa färdigheter, förmågan att lösa problem, sociala färdigheter med mera. Kompetenser som många gånger ansetts vara svåra att validera. Inom ramen för förstudien har validering av de generella kompetenserna och specifika yrkeskompetenser påbörjats för individer som deltar i en pågående arbetsmarknadsinsats. Bedömningskriterier för validering av generella kompetenser utgår från EU:s definition av nyckelkompetenser i arbetslivet. Valideringen innebär även en kvalitetssäkring av praktik- och arbetsplatserna. Ännu är det tidigt att dra större slutsatser av den praktiska tillämpningen men erfarenheterna av det påbörjade arbetet är goda. För att nå trovärdighet och legitimitet för de valideringar som genomförs krävs en nationell enhetlig struktur, som är transparant och tillgänglig för berörda aktörer och där kriterier för bedömning och metoder är kända och har utarbetats i samarbete med arbetsmarknadens parter, branscher, utbildningsväsendet och intresseorganisationer samt med berörda myndigheter. Arbetsförmedlingen och Myndigheten för yrkeshögskolan är viktiga aktörer för en samordning på nationell nivå. Flera kommuner, regioner, myndigheter och ideella organisationer har uttryckt sitt intresse för att samarbeta med Sigtuna kommun kring ett fortsatt utvecklingsarbete för validering av generella kompetenser. För att nå en hållbar matchning mellan individ och arbetsgivare måste dessa kompetenser synliggöras och erkännas Ett fortsatt utvecklingsprojekt på regional nivå bör inrikta sig på att utveckla en stödplattform för validering och skapa flera valideringscentra inom Stockholmsregionen. Därmed bidrar projektet till en effektivare matchning på den regionala arbetsmarknaden samt stödjer arbetskraftens rörlighet både nationellt och internationellt genom att utgå från det europeiska och nationella ramverket för validering. En samordnad struktur för validering gynnar statsutvecklingen i regionen, då fler invånare i utsatta och segregerade områden får tillgång till validering och därmed får större chans till ett arbete eller möjlighet till en kompletterande fortutbildning. Flera kommuner i Stockholms län har visat intresse för ett gemensamt utvecklingsarbete inom validering. Ett genomförandeprojekt i Stockholmsregionen bör även arbeta för att skapa ett nationellt nätverk där landets olika regionala och lokala aktörer inom validering ingår. Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan och andra intresseorganisationer ingår i det nationella nätverket för att utveckla en nationell standard för validering av generella kompetenser, strukturer för systematiskt kvalitetsarbete och utveckling av ITstöd. 6 (27)
2 Problemanalys 2.1 Validering för livslångt lärande. Att människors kompetenser förblir osynliga är ett problem för inträde på arbetsmarknaden. Individer kan ha många kunskaper och färdigheter, men saknar dokumenterade kvalifikationer, vilket är till nackdel både för individen och för arbetsgivaren. För att nå en hållbar matchning mellan individ och arbetsgivare måste dessa kompetenser synliggöras och erkännas. Validering av icke-formellt och informellt lärande synliggör kunskaper, färdigheter och kompetenser som erhållits utanför det formella utbildningssystem och som stärker individernas ställning på arbetsmarknaden. Runt om i Sverige pågår olika insatser för att utveckla validering som ett verktyg mot utanförskap. Det byggs upp strategier för att skapa kvalitetssäkrade system för att validera formellt lärande och kompetens. Det pågår ett arbete med att peka ut ansvarsområden inom validering för relevanta aktörer. Många gånger saknas strukturer och tydliga ansvarsområden för att skapa system för utvecklandet och kvalitetssäkrandet av informellt lärande. Dessa är faktorer som tydligt pekas ut som verktyg i syfte att minska utanförskapet. 2.2 Valideringsarbetet hos olika aktörer En av utgångspunkterna för arbetet var att kommunen har en viktig roll i utvecklingsarbetet och den bilden har stärkts genom förstudien. Kommunen möter i sin verksamhet invånare som varken arbetar eller studerar, och har även det yttersta ansvaret för dessa personer och deras försörjning. I det ansvaret finns en stor drivkraft. Statskontoret har lyft behovet av att Arbetsförmedlingen och kommunerna bör pröva individens kompetens i syfte att underlätta för nyanlända och utrikes födda att få ett arbete. Nyanländas kompetens bedöms och dokumenteras i mycket begränsad utsträckning. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har det nationella ansvaret för att samordna och stödja en nationell struktur för validering. MYH har lyft vikten av att höja valideringens legitimitet, öka professionalismen hos de som arbetar med validering samt att öka samarbetet mellan utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen, kommuner och andra intressenter i syfte att möjliggöra ett effektivare samarbete därmed snabba på individens process mot arbetslivet. Det finns idag flera valideringsmetoder som utvecklats av aktörer inom skola och arbetsliv och som utgår antingen från branschtillhörighet med inriktning på yrken eller från olika utbildningssystem utifrån specifika kvalifikationer. Däremot finns inget standardiserat system för kvalifikationer för livslångt lärande utanför de formella utbildningssystemen. Med kvalifikation avses ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser, till exempel utbildningsbevis, examina, certifikat eller diplom. 7 (27)
2.3 Geografiska olikheter och skillnader i bedömningar Idag utvecklas flera olika lokala valideringssystem, vilket innebär en geografisk begränsning i legitimitet och användbarhet. En hållbar matchning kräver en gemensam plattform, gemensamma system och kvalitetssäkrade metoder för validering så att bedömningen och dokumentationen är gångbar på så väl hela den svenska arbetsmarknaden som på den europeiska arbetsmarknaden. Ytterligare ett perspektiv är vilken reell kompetens som kan valideras. Både i Sverige och inom EU har diskussioner om olika kompetenser förts under en längre tid och den vanligaste uppdelningen som görs är i det som oftast kallas generella kompetenser och det som benämns som yrkeskompetenser. Det är viktigt att skilja på yrkeskompetenser och generella kompetenser. Generella kompetenser kan till exempel vara språk, sociala färdigheter, entreprenörsfärdigheter eller IT-kompetenser. Det är ofta svårt att dra gränsen mellan vad som anses vara en generell eller en mer yrkesspecifik kompetens. Det kan till och med vara svårt att dra gränsen mellan vad som är en egenskap hos en individ och när en egenskap övergår till att vara en kompetens. Att hitta metoder för validering av generella kompetenser anses vara ett komplicerat område och det kan därför antas behövas ett gediget utvecklingsarbete för erkända strukturer med väl definierade processer och metoder med tydliga bedömningskriterier. Problemanalysen visar att det finns stora fördelar för både individ och samhälle med att utveckla validering av informellt lärande. Validering kan ske dels av yrkeskompetenser och dels av generella kompetenser. Det finns relativt goda strukturer uppbyggda för validering av formella kompetenser och kvalifikationer som kräver utbildning i någon form. Idag saknas en nationell enhetlig struktur för validering av de generella kompetenserna. Ett viktigt utvecklingsområde är att bygga upp ett gemensamt nationellt system för att nå trovärdighet och legitimitet för de valideringar som genomförs. 8 (27)
3 Omvärldsanalys Det pågår omfattande utvecklingsarbeten både nationellt och inom Europa. En del i förstudien var därför att göra en omvärldsanalys för att kartlägga de förutsättningar i omvärlden som både förstudien och ett eventuellt genomförandeprojekt behöver förhålla sig till. 3.1 EU 3.1.1 Europa 2020-strategin Europa 2020 som inleddes 2010 är EU:s tioårs strategi för tillväxt och jobb. Strategin har fem övergripande mål och omfattar sju huvudinitiativ där EU och medlemsländerna ska förstärka varandras insatser på de områden som har störst betydelse för Europas sysselsättningsmål 2020. Ett Europa 2020-initiativ är Ny kompetens för nya arbetstillfällen som fokuserar på att bättre förutse framtida kompetensbehov och på att bättre matcha arbetstagarens kompetens till arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknaden har blivit mer komplex och kunskapsintensiv vilket ställer högre krav på arbetskraften vad gäller anpassning, livslångt lärande och generella kompetenser. 3.1.2 EU:s principer och riktlinjer för validering Inom EU ses validering som ett centralt verktyg för att stärka människors möjlighet till ett livslångt lärande. Det lärande som sker utanför det formella utbildningssystemet ses som allt viktigare i EU:s arbete med hållbar tillväxt. Som ett led i detta arbete har gemensamma principer och riktlinjer för validering utvecklats inom EU. De gemensamma principerna och riktlinjerna har till syfte att bidra till likvärdighet, legitimitet och transparens samt till att värna individens rättigheter. Arbetet med att utveckla metoder, strukturer och modeller för validering i Sverige ska utgå ifrån dessa principer. Principerna tar upp Individernas rättigheter, Aktörernas förpliktelser, Tillit och förtroende till processerna, Trovärdighet och Legitimitet av system och metoder. Riktlinjerna tar upp flera olika aspekter av validering så som nationell struktur, vägledning, bedömningsmetoder, kvalitetssäkring, intressenter och utförare samt validering ur individens perspektiv. 3.1.3 Den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande - EQF Inom EU finns ett gemensamt ramverk, European Qualification Framework (EQF), som ska göra det enklare att jämföra EU-medborgarnas olika kvalifikationer både från studier och från arbetslivet. Referensramen består av åtta nivåer som beskriver det resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser som är av betydelse för respektive nivå. Resultat av lärande är ett centralt begrepp i rekommendationen och kan förklaras som det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. 9 (27)
Syftet med den europeiska referensramen är att främja livslångt lärande och förbättra anställbarhet, rörlighet och social integrering för arbetstagare och studerande inom EU. Tanken är att underlätta för enskilda EU-medborgare som vill studera eller arbeta utomlands. Även arbetsgivare och utbildningsanordnare ska ha nytta av ramverket när de rekryterar personal och tar emot utländska studenter. Alla länder som deltar i arbetet ska ta fram nationella ramverk som ska kopplas till det övergripande europeiska ramverket. Länderna har idag kommit olika långt i arbetet. I Sverige finns idag två ramverk, dels ramverket för kvalifikationer för livslångt lärande och dels ramverket för högre utbildning. Ramverket för högre utbildning är redan fastslaget och används fullt ut. Ramverket för livslångt lärande är ännu ett utvecklingsområde. 3.2 Den nationella referensramen för kvalifikationer - NQF MYH har fått i uppdrag att utveckla en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Regeringen har gett MYH ett flertal uppdrag som rör utvecklandet av en nationell referensram för kvalifikationer. De kvalifikationer som utfärdas av det offentliga utbildningsväsendet är väl kända av aktörer i Sverige men de utgör endast en del av det totala antalet kvalifikationer som utfärdas i Sverige. Det eftersom det finns många branscher och privata företag som utfärdar bevis/intyg på kvalifikationer. En förutsättning för arbetet med en nationell referensram har varit att nivåerna ska utformas så att de täcker in alla delar av det offentliga utbildningsväsendet samtidigt som de ska göra det möjligt att även inkludera kvalifikationer som utfärdas av privata aktörer och branscher. Förslaget om en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande ska regleras i en ny förordning Förordning om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Ansökan om rätten att utfärda kvalifikationer motsvarande referensramen prövas av Myndigheten för yrkeshögskolan. Regeringen föreslås vara den instans som fastställer den nationella referensramen. Förslaget föreslås träda i kraft 1 mars 2015. Referensramen ska utformas så att den kan inkludera kvalifikationer som utfärdas inom det offentliga utbildningssystemet och kvalifikationer som utfärdas av andra aktörer. Syftet med referensramen ska vara att underlätta jämförelser nationellt och internationellt av vilka nivåer sådana kvalifikationer motsvarar i fråga om kunskaper, färdigheter och kompetenser. Det för att därigenom främja livslångt lärande och förbättra anställningsbarhet, rörlighet och social integrering för arbetstagare och studerande inom EU. Den nationella referensramen ska innehålla åtta nivåer som beskriver det resultat av lärande uttryckt i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser som är av betydelse för respektive nivå. Den nationella referensramen, NQF, föreslås därmed utformas på samma sätt som den europeiska referensramen, EQF, och ges samma grundläggande struktur. 10 (27)
3.3 Regeringsuppdrag inom validering 3.3.1 Myndigheten för yrkeshögskolan MYH samordnar och stödjer en nationell struktur för validering 1. Myndigheten ska i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. Ett utav huvuduppdragen är att utarbeta ett förslag till en nationell referensram (NQF) för kvalifikationer för livslångt lärande (se avsnitt 3.2). MYH har även i uppdrag att initiera och stödja utvecklingen av nödvändiga nätverk och infrastrukturer för att stödja en nationell struktur för validering, samt att utveckla riktlinjer för kvalitetssäkring och dokumentation. I den nationella strukturen ingår både validering av reell kompetens och bedömning av utländsk utbildning. Uppdraget att samordna och stödja en nationell struktur för validering genomförs i samverkan med relevanta aktörer. MYH har utvecklat kriterier för validering av reell kompetens och riktlinjer för dokumentation och kvalitetssäkring. För att validering ska fungera långsiktigt för alla involverade behöver de rättsliga och ekonomiska förutsättningarna vara tydliga, långsiktiga och framförallt vara anpassade till varandra. MYH kommer fortsättningsvis att arbeta vidare med att utreda eventuella hinder för detta och för att föreslå förändringar som stödjer en långsiktig hållbar nationell struktur för validering. Systematisk dokumentation och uppföljning av valideringsinsatser är central för en nationell struktur, framför allt för att öka legitimiteten och rättsäkerheten för den enskilde. Myndigheten för yrkeshögskolan har utvecklat en resultatdatabas för att registrera utförda valideringar enligt branschmodell, av branschorganisationerna och av deras utsedda valideringsutförare. 3.3.2 Valideringsdelegationen Valideringsdelegationen var verksam under perioden 2004 2007 och hade i uppdrag att se över validering utanför det akademiska utbildningsområdet 2. Valideringsdelegationen hade dessutom ett särskilt uppdrag under år 2006 att se över kvaliteten och effektiviteten i validering av utländska högskoleutbildningar. I slutrapporten Mot en nationell struktur lyfte Valideringsdelegationen vikten av att utveckla insatser för att främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet inom validering. 3.3.3 Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering Den 8 april 2014 gav regeringskansliet en statlig utredare i uppdrag att bistå Utbildningsdepartementet med att kartlägga valideringsinsatser och bland annat föreslå hur valideringssystem som är lättare för individen att överblicka ska utformas. Utredaren ska beakta Europeiska rådets rekommendation om att medlemsstaterna senast 2018, i enlighet med egna behov ska inrätta arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande. Förslagen ska syfta till en effektiv användning av redan avsatta resurser med syftet att fler individer ska kunna få sin reella kompetens validerad. 1 Källa: www.valideringsinfo.se 2 Källa: Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur, 2008 11 (27)
Bakgrunden är att dagens olika system kan vara svåra att överblicka för individen då flera myndigheter, organisationer och privata aktörer utvecklar och använder olika metoder och system för att validera individers reella kompetenser. I uppdraget ingår även att göra en konsekvensutredning när det gäller förslag som lämnas. Uppdraget ska redovisas senast den 19 december 2014. 3.3.4 Utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens Arbetsförmedlingen fick den 19 december 2013 ett regeringsuppdrag 3 att utveckla metoderna för validering och att öka omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Målgruppen är primärt nyanlända inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, men även andra nyanlända invandrare kan ingå omfattas. Uppdraget genomförs i samverkan med Universitets- och högskolerådet samt med Myndigheten för yrkeshögskolan. Resultatet redovisas senast i samband med Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2014. 3.4 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Kommuner, företag, organisationer och medborgare har tillsammans arbetat fram en övergripande plan för Stockholmsregionen. Visionen är att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Det ska vara attraktivt för människor att bo, verka och leva på ett sätt som skapar förutsättningar för att utveckla idéer och skapa förnyelseförmåga. För att nå fram till visionen har sex strategier identifierats och nödvändigheten av att alla aktörer samverkar inom alla områden. Ett viktigt område är Tillgänglighet för alla som ingår i strategi nummer 6, Frigör livschanser. Många invånare i Stockholmsregionen lever inte på samma villkor som andra på grund av synliga och osynliga barriärer. De är utestängda från arbetsmarknaden, har inte lön efter förmåga, får inte utnyttja sin potential eller har få sociala kontakter. Regionen behöver hitta ett sätt att värdera kompetens oberoende av ålder, kön funktionshinder, sexuell läggning eller social och etnisk bakgrund. Inom EU finns ett gemensamt ramverk, EQF, bestående av åtta nivåer som beskriver det resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser som är av betydelse för respektive nivå. Förslag om en nationell referensram, NQF, och ett förslag om en ny förordning finns där Myndigheten för Yrkeshögskolan blir den myndighet som prövar rätten till att utfärda bevis på kvalifikationer. Ramverken styr det fortsatt utvecklingsarbetet inom validering. Regeringens olika utredningsuppdrag utgår från att fler individer ska kunna få sin reella kompetens validerad genom mer överblickbara system för validering. I ett fortsatt utvecklingsarbete skapas förutsättningar för enhetliga system för validering. Utvecklingsplanen för Stockholmsregionen efterlyser ett sätt att värdera kompetens, oavsett bakgrund hos individen, för att motverka ett segregerat samhälle. Ett regionalt utvecklingsprojekt inom validering ger fler individer i Stockholmregionen tillgång till validering av sina kunskaper och kompetenser. 3 Källa: Regeringsbeslut Arbetsmarknadsdepartementet, dnr A2013/4879/IU, 2013-09-19 12 (27)