Vad är SOFIA studien?

Relevanta dokument
Vad är SOFIA-studien?

SOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)

-NYTT #4:

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete?

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Frågeformulär till vårdnadshavare

3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Likabehandlingsplan Stommens förskola

SOFIA-studien Våg 5 Enkät till Vårdnadshavare

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KYRKVILLANS FÖRSKOLA

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Plan mot kränkande behandling Kullborgs förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Förskoleenkäten Ditt barns situation i förskolan. Hur stämmer följande påståenden in på ditt barns situation på förskolan?

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?

Utmaningar i fo rskolan

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Elevernas likabehandlingsplan

Hur ska det praktiskt gå till? Våg 5

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Blåsippan

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

VäneRyr förskola, F-klass, skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Förskolan Bergmansgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskolorna i Ragunda kommun

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Tack för att Du fortsatt är med i SOFIA-studien och bidrar till ny och viktig kunskap! Viktig information till dig som svarar på frågorna:

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Skarsjö Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Frågeunderlag. Bilaga 1

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Hur upptäcker vi dem i tid?

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Sagostundens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Frågor för reflektion och diskussion

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Barnhälsoplan Blentarps Förskoleenhet

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stöd och behandling för en enklare vardag

Konsultation med förskola

Transkript:

Vad är SOFIA studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1

Övergripande syften och mål Att bättre förstå utvecklingen av barns sociala, fysiska och psykiska hälsa, inklusive normbrytande beteende (såsom att bryta mot regler och vara trotsig). Att studera vilka insatser som ges och hur samverkan sker över tid kring barn med uppmärksammade svårigheter. Det långsiktiga målet med SOFIA studien är: Att ge kunskap om barns utveckling som kan användas för att förbättra insatser och det praktiska arbetet med barn. Flera olika projekt inom SOFIA studien Att förstå utveckling av normbrytande beteende T.ex. betydelsen av svårigheter med empati och impulsivitet. SOFIA gillar skolan Det övergripande syftet att förstå och identifiera olika utvecklingsvägar under förskoleåldern till positiv respektive negativ skolanpassning. Oro för barnet Pedagogers och lärares oro för barnet i relation till insatser Skolnärvaroprojektet Att jobba både främjande, förebyggande och åtgärdande Mål att på lång sikt öka skolnärvaro och minska skolfrånvaro Forskning i pedagogiskt arbete Vilka insatser ges och hur samverkan mellan hem och skola sker över tid kring barn i behov av stöd. Särskilt intresse av skillnader i övergången mellan förskola och skola. 2

Vilka barn följs? År 2010 startade studien Då ingick 2.121 barn i Karlstads kommun födda år 2005, 2006 och 2007 Drygt 1.800 barn är fortfarande med i studien 3 5 år 4 6 år 5 7 år 8 10 år 11 13 år År 2010 Våg1 År 2011 Våg 2 År 2012 Våg 3 År 2015 Våg 4 År 2018 Våg 5 Till föräldrar, pedagoger, rektorer Enkät Ca 30 35 min. till föräldrar Ca 25 30 min. till pedagoger Till föräldrar, pedagoger, rektorer Enkät Ca 30 35 min. till föräldrar Ca 25 30 min. till pedagoger Till föräldrar, pedagoger, rektorer Enkät Ca 30 35 min. till föräldrar Ca 25 30 min. till pedagoger Till föräldrar, pedagoger, rektorer Enkät Ca 30 35 min. till föräldrar Ca 25 30 min. till pedagoger Till föräldrar, barn, pedagoger, rektorer Enkät Ca 30 35 min. till föräldrar Ca 20 min. till barnen Fortsatt plan 2021 2027 2032 2042 14 16 år 20 22 år 25 27 år 35 37 år Ca 25 30 min. till pedagoger 3

Svarsfrekens mycket hög över alla fyra vågor Mycket tack vare samarbetet med kommunen! Pedagoger och rektorer ges tid för att svara på enkäten SOFIA gruppen ansvariga forskare Henrik Andershed, professor, vetenskapligt ansvarig för SOFIAstudien, Örebro universitet Anna Karin Andershed, professor, Örebro universitet Louise Frogner, lektor, forskare, Örebro universitet Birgitta Svensson, lektor, forskare, Karlstads universitet Karin Hellfeldt, lektor, forskare, Örebro universitet 4

SOFIA gruppen kommunrepresentater Maria Holm, Chef kvalitet och utveckling, Barn och Ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun Birgitta Vuorinen, rektor Karlstads kommun Svante Johansson, rektor Karlstads kommun Alf Holmberg, rektor Karlstads kommun Några resultat av SOFIA studien hittills: Utvecklingsvägar av normbrytande beteende 5

Vad säger tidigare forskning? I en årskull återfinns en mindre grupp barn med stabilt höga nivåer av beteendeproblem 4 10% Hög risk för långvariga problem ända upp i vuxen ålder! Därför viktigt att studera detta i förskoleålder Normbrytande beteende Vi behöver mer kunskap om hur normbrytande beteende utvecklas och varför Detta undersöker vi i SOFIAstudien Normbrytande beteende Har retat andra Har varit osams/i konflikt med vuxna Har brutit mot viktiga regler på förskolan Har hotat någon Har slagit, rivit, puttat, sparkat eller kastat något på andra utan påtaglig anledning Har slagit, rivit, puttat, sparkat eller kastat något på andra när han/hon blivit provocerad/stressad Har tagit saker utan lov som tillhör någon annan Har medvetet tagit sönder eller förstört något Har varit väldigt arg Har avbrutit/förstört andra barns lekar och aktiviteter 6

Tidiga utvecklingsvägar av normbrytande beteende 3,5 3 2,5 2 1,5 1 3-5 år 4-6 år 5-7 år Stabilt lågt normbrytande beteende 72.4% Ökande normbrytande beteende 9.6% Minskande normbrytande beteende 10.0% Stabilt högt normbrytande beteende 8.0% Könsskillnader? Utvecklingsväg av normbrytande beteende Andel pojkar Andel flickor Stabilt högt normbrytande beteende 12,2% 3,3% Ökande normbrytande beteende 12,2% 6,5% Minskande normbrytande beteende 11,2% 8,7% Stabilt lågt normbrytande beteende 64,4% 81,5% 7

Vad hos barnet har samband med de olika utvecklingsvägarna av normbrytande beteende? Flera svårigheter/problem hos barnet har visat sig hänga samman med normbrytande beteende Empatisvårigheter, ADHD symptom, impulsivitet och behov av omväxling samt internaliserade problem har samband med normbrytande beteende Från tidigare forskning vet vi dock mindre om: Hur dessa svårigheter /problem hänger samman med olika utvecklingsvägar av normbrytande beteende? 8

Undersökt följande svårigheter/problem hos barnet Empatisvårigheter 10 påståenden T.ex. Uttrycker sällan medkänsla för andra Verkar oftast inte dela andras glädje och sorg Verkar aldrig ha dåligt samvete för saker som han/hon gjort Impulsivitet, behov av omväxling 10 påståenden T. ex. Har ofta svårt att vänta på sin tur Gör ofta saker utan att tänka sig för innan Verkar snabbt bli uttråkad AD/HD symtom 18 påståenden T. ex. Har ofta svårt att hålla händer och fötter stilla eller att sitta still Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt Avbryter ofta andra eller tränger sig på (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller aktiviteter) Internaliserade problem 2 påståenden Är ofta ängslig, orolig eller nervös Är ofta nedstämd eller ledsen (t.ex. grubblar, gråter, är bekymrad, sitter själv och ser ledsen ut, etc.) De olika utvecklingsvägarna för normbrytande beteende 3,5 3 2,5 2 1,5 1 3-5 år 4-6 år 5-7 år Stabilt lågt normbrytande beteende 72.4% Ökande normbrytande beteende 9.6% Minskande normbrytande beteende 10.0% Stabilt högt normbrytande beteende 8.0% 9

Andelen barn med olika svårigheter/problem inom de fyra olika utvecklingsvägarna Slutsatser Tydligt att dessa svårigheter/problem har samband med utvecklingen av normbrytande beteende över tid Dvs. barn med högt normbrytande beteende tenderar att också ha svårigheter inom dessa andra områden Särskilt tydligt : Empatisvårigheter och impulsivitet behov av omväxling följer tydligt utvecklingen av normbrytande beteende Kan inte säga med säkerhet att dessa svårigheter/problem orsakar normbrytande beteende Kan dock vara så 10

Slutsatser (forts.) Visar att det vi vanligen tänker på som relativt oföränderligt såsom t.ex. Empati Impulsivitet och behov av omväxling AD/HD symtom Faktiskt är föränderliga Tydligt från resultatet är att många av barnen faktiskt förändras över tid i dessa svårigheter/problem Visar att dessa saker går att påverka! Några resultat av SOFIA studien hittills: Oro och särskilt stöd 11

Bakgrund Oro för barnets hälsa och utveckling över tid Särskilt stöd i förskolan/skolan över tid Särskilt fokus på barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö SOFIA studien ger kunskap som tidigare saknats; Hur vi kan förstå förskolepersonals oro för barns hemförhållanden över tid Behov av särskilt stöd i förskolan/skolan vid oro för hemförhållanden över tid Ger en kunskapsgrund för tvärprofessionellt samarbete Oro för hemförhållanden Andel oro 2010: 9 % 2011: 10 % 2012: 10 % 2015: 8 % (10 % p, 6 % f) Starkt samband med oro för barnets hälsa och utveckling och behov av särskilt stöd Riskfaktorer Socioekonomisk utsatthet Ensamstående/separerade föräldrar Föräldrar med psykisk ohälsa (nedstämdhet/stress) Svagt familjenätverk Barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning 12

Oro för barnets hälsa och utveckling i förhållande till oro för hemförhållanden stabila samband över tid men ökad oro för inlärning Pedagogers oro i procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ingen oro hem 2010 Oro hem 2010 Ingen oro hem 2015 Oro hem 2015 Andel barn som har pågående särskilt stöd i förskolan i förhållande till oro för hemförhållanden våg 1 3 Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 29,3 22 14,6 12 12,3 5,6 4,3 5,4 2,4 2010 2011 2012 Ingen oro hem. Tillfällig oro hem. Bestående oro hem. 13

Andel barn som har behov av särskilt stöd i skolan i förhållande till oro för hemförhållanden våg 4 70 60 60 50 Procent 40 30 20 19 Ingen oro hem. Oro för hem. 10 0 Har stöd 0,8 1,4 Skulle behöva Framtiden Fortsätta kartlägga utvecklingsvägar för oro och stöd under barndomen framför allt jämföra med tidig upptäckt och nuvarande svårigheter Vilka faktorer har samband en positiv förändring? Vilka faktorer har samband med en oförändrad eller förvärrad problematik? Kunskapsunderlag för att utveckla tidiga insatser och tvärprofessionellt samarbete 14

Nationell och internationell påverkan av SOFIA studien? En spansk version av SOFIA studien har startat under 2017 ELISA studien följer ca 2.500 barn Estudio longitudinal para una infancia saludable Studier från SOFIA studien uppmärksammas nationellt och internationellt Norska utdanningsdirektoratet har utsett de viktigaste studierna i Skandinavien inom förskoleforskning En av dessa studier; Oro för hemförhållanden baserat på SOFIA studien Resultat från SOFIA studien presenteras regelbundet på nationella och internationella konferenser får mycket positivt mottagande Viktigt att informera om resultaten se www.sofiastudien.nu Ett nyhetsbrev som ges ut i samband med varje ny insamling av SOFIA studien På webbsidan finns alla SOFIA nytt publicerade 15