Axplock från 85 års forskning om biodynamisk odling

Axplock från 85 års forskning om biodynamisk odling Vad som här presenteras är ett axplock forskningsresultat. De har valts ut för att ge en bild av vad du får när du köper något biodynamiskt. Texten är skriven i samband med Trädgårdsmässan i Älvsjö 2008. Den följer i stora drag uppläggningen i Biodynamiska Föreningens monter. För att spara utrymme har vi utlämnat listan med källhänvisningar. De finns i stället på Biodynamiska föreningens hemsida; www.biodynamiskt.se. Vad köper du? Varje gång vi köper något skickar vi en signal till tillverkaren att göra en likadan vara! Med plånboken påverkar vi alltså framtiden. När vi köper mat påverkar vi också villkoren för den natur i vilken maten produceras. Åkerjord är en förutsättning för vår överlevnad. Det tar lång tid att bygga upp jordens egenskaper. Om du odlat biodynamiskt under en tid har du bidragit till att skapa en mer fruktbar jord med högre mullhalt [1-3]. Marken klarar dessutom försurning bättre [3], har ett betydligt rikare liv av mikrober och smådjur [3-5] samt förmår själv på ett bättre sätt försörja växterna med den näring de behöver [6]. I biodynamiskt odlad jord finns det mera mull och markliv djupare ned i marken [3, 7, 8]. I ett mångårigt försök i Schweiz fanns en intressant skillnad mellan biodynamisk och ekologiskt odlad jord. Daggmaskarna i den biodynamiska jorden var mera av en typ som gräver vertikalt medan det i den ekologiska marken var vanligare med en typ av daggmask som gräver mera horisontella gångar [9]. En växt som odlas med konstgödsel innehåller nästan alltid mer vatten än ekologiskt odlade växter [10, 11]. Det övriga näringsinnehållet blir därför lägre i de konventionella grödorna. Det innebär att man måste äta mera för att få i sig samma mängd näringsämnen från en konventionell gröda som från en ekologisk. Halterna av socker och i viss mån fett är oftast högre i ekologiska grödor [12]. Det är dock framför allt innehållet av kväveföreningar som skiljer mellan odlingsformerna. Konventionellt odlade växter innehåller mera enkla kväveföreningar och mindre högvärdiga proteiner än motsvarande biodynamiskt odlade [13, 14]. Även halterna av antioxidanter [15, 16], vitaminer [16-18] och mineraler [19-21] är vanligen lägre i konventionella produkter Figur 1. Olika typer av potatisstånd

En plantas växtsätt påverkas av hur vi odlar den. När potatis växer bildar den huvudstjälkar och sidostjälkar. Konventionellt odlad potatis ser mera ut som plantan i bild c medan biodynamiskt odlad potatis mera ser ut som bild a [22]. Jämfört med planta a har planta c större svampangrepp [3], sämre lagringsegenskaper [23] samt sämre smak [13, 14, 24] hos potatisen. Biodynamisk odling bygger på mångfald. Flera olika växter följer på varandra i en växtföljd Du odlar många olika grödor på en gång samt tillåter en mindre mängd ogräs. Du försöker forma din odling så att den blir till en levande, självständig enhet. Mångfalden skapas genom att du åstadkommer såväl näringsrika som näringsfattiga platser i din trädgård. Den näringsrika jorden förmår nära de krävande grönsakerna. I den näringsfattiga jorden finns förutsättning för en stor mångfald av örter och pionjärväxter. Till dessa dras även många fjärilar och andra insekter. Det är därför inte konstigt att det också är större en mångfald fåglar i ekologiskt odlade områden [25]. En praktisk fördel med en större mångfald i odlingen är att angrepp av skadegörare sällan hinner växa sig för stora innan de i sin tur blir angripna av sina fiender. En odling som formas till en självständig enhet belastar inte miljön lika mycket som när man köper konstgödsel och säljer nästan allt som produceras. Om alla Sveriges konsumenter valde att köpa sina livsmedel lokalt från biodynamiska odlingar skulle utsläppen av kväve från jordbruket minska med 75% [26]. Vad du lägger i matkassen påverkar Östersjöns hälsa! Vad får du? Vi vill handla det vi tycker om. Det kan finnas många anledningar till att vi tycker om något. När man låtit expertpaneler jämföra smaken av biodynamiska respektive konventionella livsmedel har de kunnat märka skillnad [3, 13, 14, 27, 28]. Däremot har de inte kunnat enas om vilken smak de tycker bäst om. Det tycks vara lättare för djur att veta vad de vill ha. Djur fick möjlighet att fritt välja vilken sorts foder de ville ha. De valde till övervägande del ekologiskt odlat foder [29-32]. Vi vill också handla sådant som har en bra hållbarhet. En rad undersökningar har visat att ekologiska livsmedel har bättre hållbarhet [14, 33-39]. Ekologiskt odlad Konventionellt odlat Figur 2. Kinakål efter 11 dygns hållbarhetstest [40]

De livsmedel vi ägnar mest tid åt att välja är sådana med mycket karaktär. Vin och ost till exempel. Två ostar kan komma från två närbelägna gårdar. Ändå har de ofta helt olika smakkaraktär. Såväl vin- som ostproducenter är förtjusta i den biodynamiska odlingen eftersom de menar att den hjälper dem att skapa de ostar de vill ha. Skillnaden i karaktär skall upplevas live. Men det har också skapats metoder för att visa på skillnaden. En sådan är de så kallade rundkromatogrammen. Här används filtrerpapper som först fuktats i en lösning med olika metallsalter. Sedan sätter man till lite växtsaft i mitten på papperet. Efter en stund framkallar man det hela på samma sätt som ett pappersfotografi. Grödor med mera karaktär ger upphov till en mera dynamisk bild. Rundkromatogram av ekologisk morotssaft Rundkromatogram av konventionellmorotssaft Figur 3. Rundkromatogram från ekologiskt respektive konventionellt odlad morotssaft [40] Hur mår du? Det har gjorts ganska få undersökningar av hur människor mår när de äter biodynamiskt. En rad djurförsök har däremot visat att djur mår bättre av biodynamiskt/ekologiskt foder [31, 41-44]. Blir du mätt? I en näringsstudie i ett kloster kunde det fastställas att nunnorna kände ett större välbefinnande under den period de fick biodynamisk mat. Systrarna upplevde under denna period en större mättnadskänsla, uppvisade lägre blodtryck samt hade ett lägre antal T-celler i blodet [45]. Är du i form? Överkänslighet och allergier får allvarligare uttryck när vi är stressade eller ur form. Det har visats att barn från familjer med en antroposofisk livsstil, där det är vanligare med biodynamiska livsmedel, lider mindre av allergier [46]. De biodynamiska livsmedlen bröts inte ned så lätt. De kunde upprätthålla sin form även under stress. Kan det vara så att denna förmåga på något sätt förs över till konsumenterna av dessa livsmedel? Mer eller mindre medvetet väljer vi de livsmedel som ser fräschast och mest ut som sig själva när vi går och handlar. Vi tar den morot som verkar vara mest i form. Men det

är lätt att lura oss konsumenter med olika former av kosmetika. För att visa olika livsmedels formskapande förmåga har metoden med kopparkristallisation utvecklats. Metoden på att vissa salter bildar kristallnålar när de kristalliserar. Blandar man vatten, salt och en växtsaft och låter vattnet långsamt dunsta bort bildar saltnålarna ett mönster, en form. Denna form ser olika beroende på vilken växtsaft man haft i blandningen. Med denna metod har man i blindtest kunnat skilja mellan prover från biodynamisk, ekologisk och konventionell odling. De biodynamiska proverna var de som var bäst i form [29]. Biodynamiskt odlat Konventionellt odlat Figur 4. Kopparkristallisation av potatis [3] Är du på gång? Har biodynamiska livsmedel alla de positiva egenskaper som beskrivs här? Hur kommer det sig då att det inte finns flera biodynamiska odlingar? Ett svar är att de stora grossisterna inte uppmuntrar till en mångsidig odling. De vill i stället ha stora ensidiga odlingar från vilka de kan hämta stora partier av enstaka grödor. Det gäller även om det rör sig om ekologiskt odlat. Skall vi få flera biodynamiska odlare måste allt flera förstå att odling måste ske på naturens villkor inte på marknadens. Det går inte att äta sig till himmelriket. Däremot går det att lära sig att känna igen vilken sorts mat jag mår bra av. Vilka livsmedel jag behöver för att klara de uppgifter jag ställs inför. Kanske är biodynamiska livsmedel då något för dig?

1. Mäder, P., et al., Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming. Science, 296, 1694-1697. 2002. 2. Raupp, J., Main effects of various organic and mineral fertilization on soil organic matter turnover and plant growth. Proc. 1st Meeting Concerted Action Fertilization Systems in Organic Farming, Darmstadt, May 1995, Schriftenreihe Institut für Biologisch-Dynamische Forschung, Darmstadt. 1995. 3. Kjellenberg, L., B.D. Pettersson, and A. Granstedt, Samband mellan Mark Gröda Gödsling - Resultat från K-försöket en 33-årig studie av gödslingens inverkan på mark och grödors egenskaper - Nordisk Forskningsring meddelande nummer 36. 1998. 4. Alföldi, T., et al. DOC-trial Long-term effects of bio-dynamic, bio-organic and conventional farming systems on soil conditions, yield and product quality. in Main effects of various organic and mineral fertilisation on soil organic matter turnover and plant growth. 1995. Darmstadt. 5. Granstedt, A., Long term field experiment in Sweden (K-Trial). Effects on organic and inorganic fertilizers on soil and crops. Fertilization, crop yield and quality. Raupp, J. Proc. Main effects of various organic and mineral fertilization on soil organic matter turnover and plant growth. Concerted action supported by the European Community Fertilization Systems in Organic Farming, 16-21. 1995. 6. Granstedt, A. and L. Kjellenberg, Long Term Field Experiment in Sweden. Effects of Organic and Inorganic Fertilizers on Soil Fertility and Crop Quality. In Proc. International Conf. On Agricultural Production and Nutrition. Boston. March 19-21 1997. 1997. 7. Mäder, P., et al., Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming. Science, 2002. 296: p. 1694-1697. 8. Bachinger, J., Effects of organic and mineral fertiliser on chemical and microbiological parameters of C- and N-dynamics and root parameters. M der, P.; Raupp, J. Effects of low and high external input agriculture on soil microbial biomass and activities in view of sustainable agriculture. Proc. 2nd meeting Concerted Action Fertilization Systems in Organic Farming, 15-16 September, 1995, 52-58. 1995. 9. Pfiffner, L. and P. Mäder, Effects of Biodynamic, Organic and Conventional Production Systems on Earthworm Populations. Biol. Agric. & Hort., 15, 3-10. 1997. 10. Woese, K., et al., Ökologisch und konventionell erzeugte Lebensmittel im Vergleich- Eine litteraturstudie, Teil I und II. 1995: Bundesinstitut für gesundheitlichen Verbrauerschutz und Veterinär medizin. 11. Worthington, V., Effect of agricultural methods on nutritional quality: A comparison of organic with conventional crops. Alternative Therapies, 1998. 4(1): p. 58-69. 12. Woese, K., et al., A comparison of organically and conventionally grown foods - results of a review of the relevant literature. J.Sci.Food Agric., 1997. 74: p. 281-293. 13. Dlouhy, J., Alternativa odlingsformer- växtprodukters kvalitet vid konventionell och biodynamisk odling. Uppsala. 1981. 14. Pettersson, B.D., Konventionell och biodynamisk odling. Järna. 1982. 15. Olsson, M., et al., Antioxidant Level and Inhibition of Cancer Cell Proliferation in Vitro by Extracts from Organically and Conventionally Cultivated Strawberries. Journal of Agricultural and Food Chemistry, 2006. 54: p. 1248-1255. 16. Tarozzi, A., et al., Antioxidant effectiveness of organically and non-organically grown red oranges in cell culture systems. European Journal of Nutrition, 2006. 45: p. 152-158. 17. Caris-Veyrat, C., et al., Influence of Organic versus Conventional Agricultural Practice on the Antioxidant Microconstituent Content of Tomatoes and Derived

Purees; Consequences on Antioxidant Plasma Status in Humans. Journal of Agricultural and Food Chemistry, 2004. 52: p. 6503-6509. 18. Rembialkowska, E., E. Hallmann, and A. Szafirowska, Nutritive quality of tomatoeo fruits from organic and conventional cultivation. Organic Food Quality & Health Newsletter, 2006. 2: p. 6-15. 19. Schuphan, W., Nutritional value of crops influenced by organic and inorganic fertilixer treatments. Qualitas Plantarum Plant Foods Hum. Nutr., 1974. 23(4): p. 333-358. 20. Smith, B.L., Organic foods vs. supermarket foods; element levels. Journal of Applied Nutrition, 1993. 45: p. 35-39. 21. Hermansen, J.E., et al., Major and trace elements in organically or conventionally produced milk. Journal of Dairy Research, 2005. 72: p. 362-368. 22. Pettersson, B.D., Gödslingens inverkan på matpotatisens kvalitetsegenskaper II. Nordisk Forskningsring meddelande nr 25 Järna. 1972. 23. Pettersson, B.D., Verkan av växtplats, gödsling och tillväxtregulerande substanser på matpotatisens kvalitetsegenskaper. Järna. 1970. 24. Kjellenberg, L.,På jakt efter den perfekta moroten, årsrapport 2006.SBFI. 2007. Järna 25. Braae, L., H. Nöhr, and B. Svenning Petersen,Fuglefaunaen på konventionelle och ökologiske landbrug.miljöprojekt, Miljöstyrelsen. 1988. 26. Granstedt, A., O. Thomsson, and T. Schneider,Environmental impacts of eco-local food systems.ekologiskt Lantbruk, 46 CUL. 2005. Uppsala 27. Hansen, H., Comparison of chemical composition and taste of biodynamically and conventionally grown vegetables. Qualitas Plantarum Plant Foods Hum. Nutr., 1981. 30: p. 203-211. 28. Haglund, A., Sensory quality of tomato, carrot and wheat. Influences of growing systems. 1998, Uppsala. 29. Mäder, P., et al., Effect of three farming systems (bio-dymanic, bio-organic, conventional) on yield and quality of beetroot (Beta vulgaris L. var. esculenta L.) in a seven year crop rotation.acta horticulturae, 339, 11-31. 1993. 30. Velimirov, A., Marktorientierte Vergleichsuntersuchungen an Karotten. Ernte- Zeitschrift für Ökologie und Landwirtschaft, 1999. 2. 31. Velimirov, A., et al., The influence of biologically and conventionally cultivated food on the fertility of rats. Biological Agriculture and Horticulture, 1992. 8: p. 325-337. 32. Velimirov, A., K. Plochberger, and E. Schwaiger,Futterwahlsversuche mit Ratten und mikrobiologische Untersuchungen als integrative Testmethoden zur Ermillung der Qualität landwirtschaftlicher Produkte.Bundesministerium f. Land- und Forstwirtschaft, Umweltschutz und Wasserwirtschaft. 2000. Wien 33. Pettersson, B.D., A comparison between conventional and biodynamic farming systems as indicated by yields and quality. Wirtz Verlag Aarau. 1978. 34. Lieblein, G., Quality and Yield of carrot. Effects of composted manure and mineral ferilizer. 1993, Norges Landbrukshöjskole. 35. Ahrens, E., Aspekte zum Nachernteverhalten und zur Lagerungseignung, in Lebensmittelsqualität- ganzheitlische Methoden und Koncepte, A. Meier-Ploeger and H. Vogtmann, Editors. 1988, Verlag C.F. Müller: Karlsruhe. p. 113-146. 36. Abele, U.,Produktqualität und Düngung- mineralisch, organisch, biologischdynamisch.1987. Münster-Hiltrup 37. Matthies, K., Qualitätserfassung pflanzlicher Produkte aus unterschiedlichen Düngungs- und Anbauverfahren. 1991, Gesamthochschule: Kassel- Witzenhausen.

38. Raupp, J. Vergleichende Bewertung mikrobiologisch-biochemischer Parameter zur Qualitätsbestimmung pflanzlicher Produkte anhand von Untersuchungen zu einem langjährigen Düngungsversuch. in 4. Wiss.-Tagung Ökol. Landbau. 1997. Bonn. 39. Samaras, I., Nachernteverhalten unterschiedlisch gedüngter Gemüsearten mit besonderer Berücksichtigung physiologischer und mikrobiologischer Parameter. 1977, Giessen. 40. Velimirov, A.,Nahrungsmittelsqualität von Produkten aus biologischer und konventioneller Landwirtschaft im Vergleich.Bundesministerium für Bildung, Wissenschaft und Kultur. 2003. Wien 41. Edelmüller, I., Untersuchungen zur Qualitätserfassungen von Produkten aus unterschiedlichen Anbausystemen (biologisch- dynamich bzw. konventionell) mittells Fütterungsversuchen an Kaninchen. 1984: Wien. 42. Plochberger, K., Feeding Experiments. A Critertion for Quality Estimation of Biologically and Conventionally Produced Foods. Agriculture, Ecosystems and Environment, 1989. 27: p. 419-428. 43. Staiger, D., Einfluß konventionell und biologisch-dynamisch angebauten Futters auf Fruchtbarkeit, allgemeinen Gesundheitszustand und Fleischqualität beim Hauskaninchen. Bonn. 1986. 44. Staiger, D., The Nutritional Value of Foods from Conventional and Biodynamic Agriculture. IFOAM, 4, 9-12. 1988. 45. Huber, K. and N. Fuchs, Wie wirkt die Erzeugungsqualität von Lebensmitteln? Lebendige Erde, 2003. 4: p. 42-47. 46. Alm, S.J., et al., Atopy in hldren of families with an antroposofical lifestyle. The Lancet, 1999. 353(9163): p. 1485-1488.