Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva sättet använda samhällets begränsade resurser
Jordens tillgångar är begränsade. Olika typer av produktionsfaktorer/resurser Naturtillgångar Arbetskraft Kapital Knappa resurser och till synes "omättliga" behov - Tre grundläggande frågeställningar: Vad skall produceras? Hur skall det produceras? Åt vem?
Marknadsekonomi: ett ekonomiskt system som besvarar frågorna (Prismekanismen). Marknadsmisslyckanden: företeelser som en marknad inte hanterar på ett tillfredställande sätt. Externa effekter T ex miljöförstöring Kollektiva varor T ex Försvar, rättsväsende Naturliga monopol och Gemensamma resurser En önskvärd inkomstfördelning
Mikroteori Resursfördelningsteori. Behandlar enskilda individer, företag, marknader och samspelet mellan dessa. Makroteori Analys av hela samhällsekonomin. Tex. Finansoch penningpolitik, arbetslöshet, inflation och tillväxt. Internationell ekonomi Handelsteorier, handelspolitik, bytes och betalningsbalans, växelkurser, kapitalrörelser
Marknaden Teach a parrot the terms supply and demand and you ve got an economist. - Thomas Carlyle (1795-1881) En viktig princip: Resurserna är knappa / Vi tvingas göra val Välj en födelsedagspresent Vad göra på lördagskväll? Allt kostar (alternativkostnad) En viktig brasklapp Nationalekonomi är en icke-experimentell vetenskap. Vi är hänvisade till att observera ett händelseförlopp.
Vårt främsta hjälpmedel är modeller. Dessa är abstraktioner (ej verkligheten) Strävan är att utveckla modeller som enkla och förklarar det som är väsentligt för analysen. Vi använder modeller för att förklara ekonomiska fenomen och samband, men också för att göra prognoser.
En varumarknad Köpare (Hushåll) Säljare (Företag) Efterfrågan Utbud Marknaden Prisbildningen samordnar produktion och konsumtion
Marknadsformen fri (perfekt) konkurrens Många köpare och säljare Fri etableringsrätt Homogena varor etc En teoretisk abstraktion, men ett suveränt hjälpmedel för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar. Andra marknadsformer: Monopol (en säljare) Oligopol (fåtals konkurrens) Monopolistisk konkurrens
Pris Utbud (S) P Efterfrågan (D) Q Kvantitet Efterfrågekurvan (D): Visar sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet. Konsumenternas köp-planer vid olika priser Allt annat lika Utbudskurvan (S): Visar sambandet mellan pris och utbjuden kvantitet. Företagens sälj-planer vid olika priser (kostnader för att producera) Allt annat lika
Marknadspriset reagerar på brist och överskott! Ett unikt jämviktspris (ingen ytterligare anpassning) Jämviktspriset är samhällsekonomiskt effektivt. Konkurrensen ger ett pris som motsvarar produktionskostnaden. Prismekanismen styr på lång sikt resurser mot branscher där efterfrågan ökar (genom vinster eller förluster i företagen). En ökad efterfrågan på en marknad Ett högre marknadspris på kort sikt Vinster i företagen Nyetablering och därmed ett större utbud (åter till marknadspriset i utgångsläget)
Effekter av prisregleringar: Pris Utbud (S) P golv P tak Efterfrågan (D) Kvantitet Pristak (högsta pris) Efterfrågan > Utbudet Brist/Kö jmf hyresregleringar Prisgolv (lägsta pris) Utbudet > Efterfrågan Överskott jmf EU s CAP
Priskänslighet / Elasticitet Styrkan i sambandet mellan pris och kvantitet? Pris P 1 P 0 Efterfrågan (D) Kvantitet Pris P 1 P 0 Efterfrågan (D) Kvantitet
Modeller för att förklara utrikeshandel Grundläggande frågeställningar Varför uppstår internationell handel? Vad bestämmer handelsmönstren? Samhällsekonomiska vinster/kostnader av handel och fördelningen av dessa?
Utrikeshandelsteori Merkantilismen 1500-1750 Absoluta fördelar Adam Smith (1723-1790) The Wealth of Nations (1776) "Ett land har absolut fördel för den vara som landet kan producera med lägst (absolut) resursåtgång" Komparativa fördelar David Ricardo (1772-1823) Principles of Political Economy and Taxation (1817) "Ett land har komparativ fördel för den vara som landet kan producera till lägst internationellt relativpris"
Absoluta fördelar Arbetstimmar för att producera en enhet Mat Kläder Land A 10 20 Land B 20 10 Handel enligt de absoluta fördelarna är lönsam för båda länderna Antag att 1 enhet mat kan bytas mot 1 enhet kläder Bägge länderna kommer att tjänar 10 arbetstimmar per exporterad enhet
Komparativa fördelar Arbetstimmar för att producera en enhet Vin Kläder Portugal 80 90 England 120 100 Relativpriser vid autarki Vin Kläder Portugal 80/90 = 0,89 90/80 = 1,125 England 120/100 = 1,2 100/120 = 0,83
Även här kan vi visa att handel,enligt de komparativa fördelarna är lönsam för båda länderna: Antag att 1 enhet vin kan bytas mot 1 enhet kläde: Portugal tjänar 10 arbetstimmar per exporterad enhet vin. England tjänar 20 arbetstimmar per exporterad enhet kläde. Handel ger en specialisering enligt de komparativa fördelarna Strukturomvandling
Svaga punkten i Richardos bevis Frihandel leder till att landet som helhet kommer att få det bättre. MEN ingen garanti för att varje individ kommer att få det bättre. T.ex. kostnader orsakade av strukturomvandling och effekter på löner/priser. Frihandel leder till en potentiell ökning av varje konsuments välfärd
Heckscher-Ohlin teoremet eller Faktorproportionsteorin Handel uppstår pga. att länderna har olika utrustning med produktionsfaktorer. I en enkel modell: olika mängd arbetskraft och kapital. Handel bestäms av skillnader i faktorutrustning. En rikligt förkommande produktionsfaktor blir billig och varor som använder den rikliga produktionsfaktorn blir följaktligen billiga Länder som är rika på kapital kommer att exportera kapitalintensiva varor. Länder som är rika på arbetskraft kommer att exportera arbetskraftsintensiva varor. Handel är ett substitut för att produktionsfaktorerna är internationellt orörliga.
Utjämning av faktorpriser (ett teorem) Internationell handel leder till en utjämning av faktorpriser. dvs. samma lön och kapitalersättning över hela världen vid frihandel Något svagare formulerat: Avkastningen på landets rikliga produktionsfaktor stiger vid frihandel. dvs Löner i Kina stiger och löner i Sverige sjunker.
Handelspolitik Tullar Kvoter VER s Subventioner till inhemska producenter Exportsubventioner Andra icke-tariffära handelshinder