Stategie vid geneationsskifte - Ekonomiska implikatione fö olika intessente Osca Stampe ndeas an SLU, Depatment of Economics Tesis No 518 Degee Tesis in usiness dministation Uppsala, 8 D-level, 3 ECTS cedits SSN 141-484 SRN SLU-EKON-E-518-SE iiii i
Osca Stampe ndeas an Sveiges lantbuksunivesitet nstitutionen fö ekonomi ox 713 75 7 UPPSL SSN 141-484 SRN SLU-EKON-E-518-SE Tyck: SLU, nstitutionen fö ekonomi, Uppsala, 8 ii
Stategies fo integeneational tansfe - Economical entailments fo diffeent stakeoldes Stategie vid geneationsskifte - Ekonomiska implikatione fö olika intessente Osca Stampe ndeas an Supeviso: Hans ndesson iii
Föod Geneationsskifte ä ett viktigt skede i de flesta familjekonstellatione oc fö att undvika osämja mellan intessentena bö övelåtaen tidigt involvea samtliga intessente i planeingen av skiftet. Föeliggande studie ä ett esultat av diskussione mellan pofesso Hans ndesson oc undetecknade om övelåtelsestategies betydelse fö födelning av fömögenet i lantbuksföetag vid geneationsskifte. Unde abetspocessen a skibentenas intesse oc engagemang fö poblematiken king kompensation vid geneationsskifte ökat. Vilket a bidagit till en ökad föståelse fö olika juidiska oc ekonomiska faktoe oc dess påvekan på möjligetena till planeing av geneationsskifte fö vaje föetag med dess unika föutsättninga. Föfattana känne sig edade oc glada öve att pofesso Hans ndesson vid institutionen fö ekonomi, Sveiges lantbuksunivesitet, a andlett oc stöttat abetet unde dess gång. Vidae a o nselmsson oc Uban Rydin vid LRF-konsult vait bidagande oc viktiga famgångsfaktoe till studiens utfomning oc dess inneåll. Med föoppning om att studien bida till en ökad föståelse oc ett ökat intesse fö ämnet geneationsskifte iktas ett stot tack till Dig som läsae. Uppsala den 8 maj 8, Osca Stampe ndeas an iv
bstact lage numbe of fams witin te agicultual secto will sotly be facing a point of time wee te fam will be tansfeed to te next geneation. Te ganto can coose between totally 8 diffeent stategies to tansfe te fam, of wic pucase, gift and a mixed fom of tese ae te most common. Duing 7 almost 1 tansfes of agicultual estates occued in Sweden and te expectation fo te coming yeas is tat about 15 estates will be tansfeed eac yea. y te time a tansfe is about to mateialize tee ae usually seveal stakeoldes tat in one way o anote is tying to influence te outcome of te tansfe. Te coice of tansfe metod affects te conditions and possibilities fo compensating te siblings. Neveteless te coice affects te possibilities fo te new fame to opeate te fam in te futue. Tis study analyses te economic implications fo eac goup of stakeoldes of te stategies pucase, gift and a mixed fom between tese. Te study assumes tat te stakeoldes possess a common inteest to ensue te maximal total wealt accumulated witin te family. teoetical model as been developed in ode to assess te optimal distibution between stakeoldes given tat income constaints fo vaious stakeoldes ae satisfied. Te teoetical model is applied to two case studies on family fams. Te fam families in tis study, may besides te ganto and te next fame geneation, also consist of siblings. Te siblings may ave an income constaint as well as te next geneation of fames. Tese income claims affect te distibution of wealt between stakeoldes. n inteesting esult of tis study is tat te distibution depends on te diffeent stakeoldes asset etun and tax situation. Te total wealt fo all stakeoldes afte a given peiod of time eaces te maximal level if te tansfe as been made as a gift. Te ganto of eac fam is assumed to be indiffeent to in wat way te tansfe is made. Te next geneation of fames, afte a tansfe as been caied toug as a gift, faces te lowest debt level and teeby te best conditions to opeate te fam in te futue. Te siblings may also be inteested in a tansfe toug gift as tis metod povides wit a lage sae of te wealt compaed to te case of a pucase. Te explanation is patly tat te next fame geneation obtains a ige ate of etun on equity in case e/se eceives te fam as a gift, wic povides im/e wit a lowe sae of te wealt. note explanation is patly tat te ate of etun and tax situation is typically moe favouable fo te ote siblings. t is impotant to ceate a beneficial and stuctued plan of action befoe it is time fo te integeneational tansfe. Te plan may ave to be modified if te cicumstances cange. No case is identical to anote and teefoe evey specific situation as to be analysed based on te own specific conditions. v
Sammanfattning Ett stot antal svenska lantbuksföetag stå infö geneationsväxling dä en ynge geneation föväntas öveta oc diva föetaget vidae i famtiden. Övelåtaen av lantbuksföetaget kan välja mellan totalt åtta olika övelåtelsestategie, vaav köp, gåva samt av ä de te vanligast föekommande. Unde å 7 genomfödes knappt 1 övelåtelse av lantbuksfastigete i Sveige oc föväntningana infö den kommande tioåspeioden ä cika 15 övelåtelse pe å. Vid geneationsskifte av ett lantbuksföetag finns vanligtvis ett fletal intessente som på ett elle annat sätt a intesse av u geneationsskiftet utfomas. Valet av övelåtelsefom påveka föutsättningana oc möjligetena fö kompensation till de intessente som inte öveta lantbuksfastigeten. Likväl påveka valet av stategi övetagaens möjligete att diva föetaget i famtiden. Föeliggande studie analysea de ekonomiska konsekvense som uppkomme os intessentguppena vid geneationsskifte av svenska lantbuksföetag nä stategiena köp oc gåva samt kombination av de båda, benämnt blandat fång tillämpas. Studien utgå fån att samtliga intessentguppe a ett gemensamt intesse av att den samlade fömögeneten tillfösäkas den bästa vädeutvecklingen öve tiden. En teoetisk modell a utvecklats fö att beäkna den ekonomiskt optimala födelningen av fömögeneten givet att samtliga intessentguppes kav på inkomst uppfylls. Vidae antas att samtliga intessente kompenseas motsvaande sin ättmätiga andel av maknadsvädet os nettofömögeneten, deas laglott. Den teoetiska modellen tillämpas på två fallföetag med lantbuksveksamet i söda Sveige. Fallföetagen a utöve övelåtaen oc övetagaen ytteligae intessentguppe med kav på inkomst vilket påveka födelningen av fömögeneten. En intessant aspekt som visas ä att den optimala födelningen av fömögeneten ske till den intessent som a de bästa föutsättningana öande avkastning samt skattesituation. Fö de båda fallföetagen gälle att intessentenas samlade fömögenet vid samtliga famtida tidpunkte kännetecknas av den bästa utvecklingen då övelåtelsestategin gåva tillämpas vid geneationsskiftet. Men skillnadena ä dock ganska små. Övelåtaen i de båda fallen antas vid födelningen vaa indiffeent betäffande vilken övelåtelsefom som tillämpas. Övetagaen eålle efte övelåtelse i fom av gåva den lägsta skuldsättningen oc ges dämed bätte föutsättninga att diva föetaget i famtiden. De öviga intessentena bö även vaa intesseade av att övelåtelsen ske i fom av gåva då detta lede till att de kan eålla en stöe andel av fömögeneten. Föklaingen till en öge andel fö öviga intessente ä, dels att övetagaen vid gåva få en öge avkastning på eget kapital oc dämed kan tilldelas en läge andel. Samt att öviga intessentes elativt födelaktiga skatte- oc avkastningssituation ge en bätte gund fö kapitalets utveckling än vad övetagaens ställning medge. nfö ett geneationsskifte ä det viktigt att skapa en väl genomabetad andlingsplan som kan evideas om föändinga uppstå mellan intessentguppena. nget fall ä det anda elt likt utan vaje situation käve öveväganden oc val med utgångspunkt fån de givna föutsättningana. vi
vii
nneållsföteckning 1 NLEDNNG...1 1.1 KGRUND...1 1. PROLEM...4 1..1 Poblembakgund...4 1.. Fångets bedömning...6 1..3 Tidigae studie...8 1..4 Poblemfomuleing...11 1.3 SYFTE...1 1.4 VGRÄNSNNG...13 1.5 DSPOSTON...14 MODELL...15.1 TEORETSK MODELL...16.1.1 Modell fö två intessente...19.1. Modell med te intessente...3. TLLÄMPNNG V DEN TEORETSK MODELLEN - SMMNFTTNNG...8..1 Ekvatione fö beäkning av andela samt lambda i simuleingsmodellen...9..3 Modell fö två intessente...3..4 Modell med te intessente...34 3 METOD...38 4 EMPRSK ERÄKNNGSGRUNDER...39 4.1 ERÄKNNG V FÖRMÖGENHETSMSS,...39 4.1.1 Vädeing av fast samt lös egendom...39 4.1. Maknadsvädet...4 4.1.3 Fast egendom...41 4.1.4 Lös egendom...43 4.1.5 Peiodiseingsfond...44 4.1.6 Räntefödelning...44 4.1.7 Expansionsfond...45 4.1.8 Esättningsfonde...45 4.1.9 Skogskonto...46 4.1.1 Åteföinga av olika kaaktä...46 4.1.11 vskivningsundelag...47 4.1.1 Eventuellt undeskott i veksameten...47 4. SKTTEKONSEKVENSER SOM PÅVERKR...48 4..1 nkomstskatt...48 4..3 Lagfatskostnad...51 4.3 ERÄKNNG V SPECFK FÖRUTSÄTTNNGR FÖR NTRESSENTER...5 4.3.1 vkastning oc kav om inkomst...5 4.3. Skattesats oc Skattekonsekvens...56 4.4 SMMNFTTNNG...57 5 EMPR - FLLGÅRDR...58 5.1 KLKYLER...58 5. SVNTORP...59 5..1 Övelåtae...61 viii
5.. Övetagaen...6 5..3 Öviga intessente - syskon...65 5..4 ngångsväden fö simuleingsmodellen...65 5.3 FÅGELO...68 5.3.1 Övelåtae...7 5.3. Övetagaen...71 5.3.3 Öviga intessente syskon...74 5.3.4 ngångsväden fö simuleingsmodellen...74 6 RESULTT...76 6.1 SVNTORP...76 6.1.1 Födelning av fömögenetsmassa enligt modell...76 6.1. Resultat - Simuleing ytteligae en tidspeiod...8 6. FÅGELO...93 6..1 Födelning av fömögenetsmassa enligt modell...93 6.. Simuleing av ytteligae tidspeiode...96 7 NLYS...19 7.1 ÖVERGRPNDE SPEKTER...19 7. VLDERNG V SKTT OCH VGFTSUTTG...11 7.3 FÖRDELNNG V FÖRMÖGENHETSMSS...11 7.4 KÄNSLGHETSNLYS - VKSTNNG...115 7.5 KÄNSLGHETSNLYS SKULDSÄTTNNG...118 7.6 KÄNSLGHETSNLYS - RÄNTEHÖJNNG...1 7.7 KÄNSLGHETSNLYS LÄGRE RESULTT...14 7.8 FÖRDELNNG V FÖRMÖGENHET VD RÄTTVS DELNNG...16 8 SLUTSTSER...13 EPLOG...13 KÄLLFÖRTECKNNG...133 LGOR...139 ix
1 nledning 1.1 akgund Svenska lantbukae uppvisa den stösta famtidston på många å. den av LRF, LRF konsult oc Swedbank gemensamma undesökningen Lantbuksbaometen 7 ange ela 84 pocent av de tillfågade lantbukana att de to på en oföändad, altenativt föbättad lönsamet nästa å (Lantbuksbaometen, 7). Ton på bätte lönsamet a stäkts i samtliga poduktionsgena. Pisutvecklingen på jodbuksmak ä en indikato på u lantbukana uppleve lönsameten i sitt föetag vafö det ä intessant att analysea makens pisutveckling utifån föetagsekonomisk synvinkel (www, SJV,1). Jodbuksmaken ä den uvudsakliga esusen i fletalet lantbuksföetag oc utgö ofta 75 till 8 pocent av tillgångana i ett lantbuksföetag (www, SC,1). Således ä pisena på jodbuksmak avgöande fö eventuellt nödvändiga insatse av finansiellt kapital, vilket diekt påveka lantbuksföetagens esultat via äntekostnade fö lån. Pisets påvekan ä som stöst fö nystatande lantbuksföetag samt de lantbuksföetag som befinne sig i en expansionsfas. ealen jodbuksmak i Sveige a vait elativt konstant sedan 199-talet. En ökad eftefågan på jodbuksmak a medföt att piset på jodbuksmak a stigit kaftigt. Pocentuellt sätt visa den noländska maken på den stösta ökningen, medan pisena fotfaande ä som ögst i Sydsveige (www, Ja,1). Pisutvecklingen acceleeade efte intädet i Euopeiska Unionen 1995, se figu 1.1. Den mest makanta föändingen i pisutvecklingen fö jodbuksmaken a skett fån 3 oc famåt, efte gådsstödets inföande. Det åde följaktligen ett samband mellan utvecklingen av stöden till lantbuket oc maknadspisets utveckling. Enligt Jodbuksveket a pisutvecklingen tagit fat unde de senaste två åen. Den enskilt stösta bidagande osaken ä den jodbukspolitiska efom som tädde i kaft i EU den 1 januai 5 (www, SJV, ). Figu 1.1. Pisutvecklingen på svensk jodbuksmak 199 5 (www, SJV, 1) 1
Ett liknande samband kan obseveas mellan pisutvecklingen oc änteutvecklingen. Fån 1995 gå tenden mot läge änto samtidigt som tenden fö makpiset gå åt motsatt åll, se figu 1.. Tots detta kan med dagens låga äntenivå om ungefä 5 pocent de öga pise som lantbukae betala fö jodbuksmak inte motiveas utifån jodbuksmakens avkastning. vkastningen ä inte tilläckligt ög fö att tillfullo täcka äntekostnadena vid lånefinansieing (www, SJV, 1). Utländska intessentes eftefågan på svensk jodbuksmak dive upp makpisena i Sveige ytteligae då fämst danska oc olländska lantbukae visa ett betydande intesse fö svensk mak (www, Ja, 1). Figu 1.. Utveckling av epoänta oc makpise 199-5 (www, Sjv, 1) Sveige finns idag ca 55 lantbuksfastigete med ett bedömt maknadsväde om 1 miljade kono (LRF konsult, 1, 8). En sto del av de svenska lantbukana befinne sig i slutet av sin kaiä. Enligt statistik fån Jodbuksveket a älften av dagens aktiva lantbukae passeat 55 ås ålde oc så många som tjugo pocent ä älde än 65 å (Sjv, 5). Medelålden bland lantbuksföetagana ä idag unt 56 å vilket kan jämföas med å 199 då medelålden uppgick till 51 å. Situationen fö enodlade skogsägae ä av likatad kaaktä. Enligt NUTEK (4) ä det sannolikt att cika 6 pocent av landets småföetagae komme pensioneas inom en tioåspeiod. Utifån dessa fakta kan konstateas att ett stot antal lantbuksfastigete med ett betydande samlat maknadsväde stå infö ett ägabyte inom en sna famtid. LRF konsult beäkna att uppemot 1 fastigetsägae komme att avveckla sina fastigetsinneav inom en femåspeiod. figuen nedan pesenteas antalet beviljade lagfate på lantbuksfastigete fån 1973 till 4. De ljusa staplana makea de å allmän fastigetstaxeing genomföts.
Figu 1.3. ntalet lantbuksfastigetsövelåtelse 1973-4 (bid.) U Figu 1.3 kan utläsas att antalet fastigetsövelåtelse av lantbuksfastigete visat en avtagande tend de senaste åen, vilket toligen komme att ligga till gund fö en kommande peiod med ett stöe antal övelåtelse. Enligt en uppskattning av LRF konsult (8) kan genomsnittet på antalet beviljade lagfate fö lantbuksfastigete amna king 15 övelåtelse pe å. dagsläget beviljas cika 6 lagfate via köp samt lagfate via av espektive gåva, således totalt cika 1 beviljade lagfate pe å. En del av de lantbukae som välje att avsluta sitt ykesveksamma liv oc gå i pension föväntas avytta sin lantbuksfastiget på den öppna maknaden, vilket vid dagens pisnivåe föväntas säkeställa deas ekonomiska situation unde esteande livstid. Ett fletal lantbukae välje dock att övelåta tillgångana oc föetaget till någon inom den egna familjen. Övelåtelse inom familjen måste emelletid utfomas på ett välplaneat oc ättvist sätt. Men idag finns det inte i något fall någon entydig ekommendation king vilken övelåtelsefom som ä den ätta (LRF konsult, 3, 8). 3
1. Poblem 1..1 Poblembakgund Ägaen till ett lantbuksföetag föväntas vid en viss tidpunkt besluta om på vilket sätt föetaget skall ägas oc eventuellt divas vidae i famtiden. Ett fletal olika aspekte måste beaktas oc vägas samman till ett beslut om vad som skall ske, u det skall ske samt vid vilken tidpunkt beslutet skall genomföas (Calsson et al., 1999). Exempel på övegipande aspekte ä,! Familjens sammansättning, finns det någon lämplig övetagae! Vilken fömögenetsmassa finns att övelåta! Övelåtaens kav! Övetagaens kav! Kav fån öviga intessente, syskon Om det finns flea syskon som eventuellt kan öveta lantbuksföetaget finns ett fletal altenativa metode till att låta syskonen gemensamt äga föetaget elle fastigeten (Hydén, ). Exempel ä att ett syskon ansvaa fö diften, ett syskon kan vaa bosatt på gåden men utan aktivt ansva oc ett tedje syskon kan endast agea delägae. Ofta uppstå tyvä poblem med sin gund i på vilket sätt som föetaget skall divas oc skötas. En konsekvens kan bli att det uppstå poblem i den föetagsledande veksameten vilket kan leda till att föetaget inte sköts på ett u föetagsekonomisk synvinkel optimalt sätt. fölängningen kan det innebäa osämja mellan syskonen. Fö att undvika detta ekommendeas att eventuella öviga intessente löses ut så att lantbuksföetaget övelåts till endast en övetagae. Ett planeat geneationsskifte öka sannoliketen fö att skiftet komme att medföa positiva effekte på så sätt att alla inblandade pate komme att känna sig nöjda (Hult et al., 1985). Genom att planea geneationsskiftet kan övelåtaen välja att övelåta sin fömögenetsmassa via ett antal olika stategie. Likväl kan övelåtaen välja att övelåta ansvaet fö geneationsskiftet till sina eftelevande, vilket esultea i ett oplaneat geneationsskifte (Hydén & ibeg, ). En viktig aspekt att beakta ä att planeingspocessen ä kontinuelig fam till dess att skiftet vekställs. Föändinga som kan uppstå ä exempelvis skilsmässa, födsel av ban samt att pesone som beös av skiftet botfalle. Övelåtaen bö ständigt uppdatea oc föända planen om det uppstå nya ändelse som påveka geneationsskiftet. Även ny lagstiftning kan föända föutsättningana fö geneationsskiftet (Hydén & ibeg, ). Det mest tydliga exemplet på en föänding av lagstiftningen ä avskaffandet av avs- oc gåvoskatten, 1 januai å 5 (www, SKV, 1). Öveföingen av fömögenet mellan två geneatione kan ske via övelåtelse dä det utgå ett fullständigt vedelag fö tillgången, oneös övelåtelse, oc övelåtelse dä inget vedelag utgå, benefik övelåtelse. Om esättningen inte tillfullo motsvaa tillgångens väde uppstå en kombination av en oneös samt benefik del. Valet av övelåtelsefom påveka de ekonomiska föutsättningana fö geneationsskiftet, exempelvis med u mycket oc på vilket sätt som eventuella syskon kan kompenseas (Calsson et al., 1999). 4
Fömögenetstillgånga kan enligt Josefson (8) övelåtas till den ynge geneationen via nedan angivna type av föväv,! Köp! Gåva! yte! odelning! vskifte! Testamente! Fastigetsegleing! Klyvning Ett vanligt föekommande altenativ ä att tillämpa en kombination av köp oc gåva, vilket benämns blandat fång (Calsson et al., 1999). Övelåtelsen av tillgångana samt eventuell födelning begänsas av den legala avsodningen (Hydén & ibeg, ). Valet av övelåtelsefom ä föknippat med en del fö- oc nackdela. En av de viktigae aspektena ä att beakta skattekonsekvense fö olika altenativ. skivande stund åde ingen beskattning av gåva, av elle fömögenet. Den skatt som belasta ett geneationsskifte beo emelletid på valet av övelåtelsefom (Calsson et al., 1999). Exempelvis inkomstbeskattas övelåtaen vid en fösäljning av föetaget. Histoiskt a dock beskattningen aft en stöe påvekan. Viktiga föändinga oc åtal enligt nedan,! Å 199 genomfödes en inkomstskatteefom, exempelvis sänktes skatten på kapitalinkomste fån maximalt cika 75 pocent till 3 pocent. Maginalskatten på fövävsinkomste sänktes fån maximalt ca 75 pocent till ca 5 pocent. (Calsson et al., 1999)! Den 1 januai 5 avskaffades avs oc gåvoskatten (www, SkV, 1). Vid övelåtelse av ett lantbuk med tillöande jodbuksmak oc inventaie uppstå ett poblem king u tillgångana skall vädeas. Det väde som fastställs skall medge att övetagaen få en möjliget att diva vidae föetaget, övelåtaen säka sin famtida ekonomiska ställning samt eventuella öviga intessente kompenseas på ett ättvist sätt (Rydin, 6). Ett esonemang king att samtliga pate skall ges en ättvis födelning mynna ofta ut i att tillgångana vädeas till maknadsväde (Hult et al., 1985). 5
eäkningen av vädet på den fömögenet som finns att födela mellan intessentguppena påvekas enligt Rydin (8) av,! nkomstskatt, vid övelåtelse av diftstillgånga! Kapitalvinstskatt! Stämpelskatt, vid övelåtelse av fastiget! Uttagsbeskattning! Expansionsfonde! Eventuella esättningsfonde! Peiodiseingsfonde! Räntefödelning! Skogsavdag! Skogskonto! Åteföinga av olika kaaktä! vskivningsundelag! Eventuellt undeskott i veksameten Ovan nämnda faktoe få olika betydelse vid övelåtelse genom köp elle gåva. De nästkommande avsnitten syfta till att tydliggöa övelåtelsefomenas kaaktä samt att analysea vissa av dessa effekte. Effekte som uppkomme beoende på val av övelåtelsefom beandlas me ingående i det empiiska avsnittet (Kap 5). 1.. Fångets bedömning Vid bedömning av fångets kaaktä ä det enligt Josefson (8) te olika egelsystem som avgö om fångets skall betaktas oc bedömas som köp elle gåva. Dessa te egelvek ä enligt nedan,! Civilättsliga egle! nkomstskatteegle! Stämpelskatteegle Fotsättningsvis pesenteas de viktigaste beståndsdelana inom vat oc ett av egelveken samt de specifika föållanden som gälle vid blandat fång. Civilättsliga egle Enligt det civilättsliga gåvobegeppet ä en öveföing endast att betakta som gåva om nedan fya villko ä uppfyllda (Rydin et al., 6), En öveföing som medfö att! Givaens fömögenet minska! Gåvomottagaens fömögenet öka! Tansaktionen ske fivilligt! Det finns en gåvoavsikt 6
Om dessa fya villko inte uppfylls ä öveföingen av fömögenet inte att beakta som gåva utan klassificeas som köp. Ett köp kaakteiseas av att esättning lämnas vid övelåtelsen. Om esättningen ä av sådan kaaktä att övelåtaen esätts fullt ut ä övelåtelsen att betakta som ett ent köp. Viktigt vid geneationsskifte ä att det gå att föena en gåva med kav på att tillgången exempelvis skall vaa enskild egendom, vilket även kan gälla dess avkastning samt om den omfomas till annan egendom än vad den va vid övelåtelsetillfället. Vid köp kan föbeåll av denna kaaktä inte göas gällande. (bid.). nkomstskatteegle Enligt inkomstskatteeglena betaktas en övelåtelse alltid som antingen ett köp elle en gåva. Således kan inget blandat fång föeligga enligt detta pespektiv. Vid köp gälle att det uppstå skattekonsekvense os övelåtaen oc dämed få övetagaen elt nya ingångsväden, exempelvis skogsavdag oc inköpsväde. Vid gåva gälle alltid kontinuitetspincipen vilken innebä att övetagaen tillfullo öveta övelåtaens skattemässiga ställning (LRF konsult,, 8). Teminologin vid avytting av fastiget, åtefinns i inkomstskattelagen oc ges i sin elet enligt, Om vedelaget uppgå till elle övestige övelåtelseåets taxeingsväde skall öveföingen betaktas som en avytting (L,1) nkomstskatt tas ut på skattebetalaens inkomst. Gundegeln ä att all inkomst ä beskattningsba (Rydin, 6). De skattepliktiga inkomstena delas in enligt nedan! nkomst av näingsveksamet Öveskott beskattas med egenavgift, kommunal samt statlig inkomstskatt! nkomst av tjänst eskattas med kommunal samt statlig inkomstskatt! nkomst av kapital Löpande avkastning samt vädesteging beskattas vid avytting med 3 pocent Fö att skilja inkomstslagen åt ä inkomstskattesystemet utfomat enligt nedan figu nkomstskattesystemet Pesonligt system Näingsveksamet Tjänst llmänna avdag - Taxead fövävsinkomst Taxead fövävsinkomst Gundavdag - eskattningsba fövävsinkomst nkomst av kapital /- Skattefiet olagssystem Näingsveksamet Lön Utdelning (ej avdag) Skatteuttag Peliminä skatt - Öveskjutande elle kvastående skatt eskattningsba inkomst Skatteuttag Peliminä skatt - Öveskjutande elle kvastående skatt Figu 1.4. nkomstskattesystemet ämtat fån Rydin 6 sidan (Egen beabetning). 7
Stämpelskatteegle Om ett föväv klassificeas som köp skall alltid stämpelskatt betalas av övetagaen. Stämpelskatt utgö fö fysiska pesone 1,5 pocent av taxeingsvädet oc fö juidiska pesone 3 pocent av taxeingsvädet (Hydén & ibeg, ). Om fövävet betaktas som gåva oc vedelaget undestige 85 pocent av fastigetens taxeingsväde fö ået innan lagfat beviljades utgå ingen stämpelskatt. (SL, 1). Stämpelskatten kan således utgöa en betydande kostnad om övelåtelsen betaktas som ett köp. landade fång Då en övelåtelse bestå av en benefik oc en oneös del benämns övelåtelsen blandat fång. Gundpincipen ä att övelåtaen motta ett vedelag elle motpestation som undestige vädet på den egendom som övelåts, så kallad undepisövelåtelse. Vedelaget beöve inte vaa av monetä kaaktä utan kan exempelvis utgöas av en inskänkning i användningen av egendomen, vilket medfö att det måste infinna sig en viss begänsning av möjligeten att nyttja egendomen (Calsson et al., 1999). Ett exempel ä nä övelåtaen välje att beålla jaktätten på den fastiget som övelåts till mottagaen. Vid beäkning av inkomstskatt oc stämpelskatt ä det viktigt att fastställa u sto del av öveföingen som anses vaa gåvodel samt köpdel. U beskattningssynpunkt finns två pincipe som används fö att fastställa u sto del som skall anses belöpa på de olika övelåtelsefomena, enligt nedan,! Heletspincipen! Delningspincipen Pincipena skilje sig genom att eletspincipen utgå fån att ela övelåtelsen ä att beakta som en viss övelåtelsefom obeoende av dess kaaktä, dvs. öveföingen komme att beskattas på ett sätt. Delningspincipen utgå fån att öveföingen bestå av två dela vilket medfö att öveföingen skall beskattas på två olika sätt (Calsson et al., 1999). Vid tillämpning av delningspincipen används den oneösa delen som undelag fö exempelvis inkomstbeskattning. Således betaktas den benefika delen som icke skattepliktig (Rydin, 6). Geneellt gälle att eletspincipen används vid övelåtelse av fast egendom oc delningspincipen används vid övelåtelse av lös egendom. 1..3 Tidigae studie Tidigae studie inom ämnesomådet geneationsskifte i lantbuksföetag ä föållandevis begänsade. Sedan slutet av 198-talet a yttest få studie publiceats inom ämnet geneationsskifte, men de studie som anses a betydelse pesenteas nedan. oelje et al. (197) pesentea en modell fö öveföing av lantbuksföetag mellan två geneatione. Planeingen av övelåtelsen utgå ifån att en kombination av föetagets ekonomiska tillväxt oc en geneationsväxling skall va möjlig. Modellen utgå fån att pocessen king öveföingen ä en sekventiell beslutspocess dä begeppet planeing av famtida fastigetsledning intoduceas, således beakta modellen valet av övetagae utifån ett pespektiv fö att finna en lämplig fövaltae av fastigeten. Resultatet av studien beakta valet av föetagsledning utifån gällande lagum i kombination med vad som ä bäst fö 8
föetaget. Modellen beakta situatione dä föäldanas fånfälle ä ett faktum samt situatione dä föäldana medveka i föetaget. Vidae beskive Hal (1979) tillsammans med oelje den ökade komplexiteten i genomföandet av geneationsskiften i owa, US. Svåigetena som diskuteas anses vaa en konsekvens av ög inflation oc en snabb ökning av gådanas stolek. Själva fastigetsövelåtelsen stå i fokus i nämnd studie, likaså de vid tidpunkten nyinföda skattelaga. Petesson (1981) utveckla en abetsgång fö planeing av geneationsskifte. Studien vände sig i fösta and till ådgivae som abeta med geneationsskiftesfågo oc ä ämnad att utgöa ett jälpmedel fö att öka föståelsen fö planeingens betydelse. Studien ä övegipande oc beskive abetsgången vid planeing av ett geneationsskifte. Ett fletal intessanta aspekte beös såsom vädeing av fastigeten samt beäkning av fastigetens avkastningsväde. Poblematiken king kompensation av syskon vid en övelåtelse utgö en betydande del av studien, den faktiska esättningen såväl som de psykologiska aspektena. skedet diskuteas även ett fletal modelle. figu 1.5 visas den intessentmodell som Petesson pesentea oc som delvis kan sammanlänkas med det tankesätt som denna studie utgå ifån. Övelåtae Syskon, anöiga Geneationsskifte Omväld: - Samället - anke - Ganna - Med flea Övetagae Figu 1.5. Petesson (1981) sidan 5, intessentmodell fö geneationsskifte i lantbuk. ettemaks (1983) studie analyseas de ekonomiska föutsättningana fö geneationsskifte av gotländska lantbuksföetag i böjan av 198-talet. ettemak belyse fämst de ekonomiska föutsättningana fö övetagaen av föetaget oc visa att kavet på att kunna föväva tillgångana fömånligt ä en föutsättning fö att fövävaen som an uttycke det ska kunna klaa ett existensminimum. studien edogös fö de skillnade i föutsättninga fö geneationsskifte som föeligge mellan föetag med anläggningstillgånga av ög kvalitet oc de föetag dä en stöe investeing föutsätts genomföas av övetagaen. Övetagae som tvingas att göa betydande investeinga efte skiftet komme enligt ettemak toligen inte att klaa famtida likviditetskav tots en eventuellt ökad poduktivitet. Resultaten av studien visa att tillgångana i föetaget bö finansieas med cika 4-6% eget kapital efte geneationsskiftet. En läge andel eget kapital lede till ett öge kav på föäntning i diften, vilken endast kan uppnås genom ökad poduktivitet. Å 1987 genomföde Nodiska jodbuksfoskaes föening en utedning king planläggningen av geneationsskifte (NJF 8, 1987). Utedningen beö såväl de ekonomiska som sociala 9
aspektena vid geneationsskifte inom lantbuksnäingen. studien intoduceas begeppet intessente oc deas kav på ekonomisk kompensation vid geneationsskifte av lantbuksföetag. En födel med studien ä att den gundas på kunskap fån ela noden. De nodiska ländenas lantbuk a till sto del likatade föutsättninga men de skilje sig även åt. ntenationell foskning inom omådet ä föållandevis knapp. Studie av elevans fö geneationsskiftesstategie ä Kimi (1994) samt Pesquin et al.(1999). Pesquin et al analysea de olika säkeetsaspekte som uppstå fö den älde geneationen vid ett geneationsskifte. Fokus ligge på de eventuella poblem oc möjligete fö föäldageneationen att finansiea sin pension. En möjlig lösning enligt Pesquin et al. ä att delfinansieing av pensionen ske fån övetagaen. Kimi (1994) pesentea en modell fö att beäkna den optimala tidpunkten fö genomföande av ett geneationsskifte. Modellen ta änsyn till såväl övetagaens fömodade poduktivitet, beoende på fämst kunskap, samt övelåtaens poduktivitet fämst beoende på efaenet dä övelåtaens poduktivitet avta med ålden. Vid en specifik tidpunkt komme övetagaens poduktivitet att övestiga övelåtaens poduktivitet, vilket enligt studien bö vaa den optimala tidpunkten fö att genomföa en övelåtelse. Vidae kan nämnas Miljokovic () vas studie syfta till att utöna den optimala tidpunkten fö övelåtelse av familjeägda lantbuksföetag mellan två geneatione. Ett intessant antagande i studien ä att övelåtaen a möjligeten att invänta övetagaens aktiva livsval. Exempelvis kan övelåtaen välja att avgöa vem av banen i en syskonskaa som ä lämplig att öveta föetaget utifån om något av banen välje att utbilda sig inom lantbuk. Slutsatsen ä att övelåtaen utnyttja sin möjliget att skjuta upp övelåtelsen till dess att nyttan av att öveföa föetaget övestige nackdelana, vilket Miljokovic visa i sin modell. Ett annat aktuellt abete ä Olssons studie (4). Olsson beskive u de ekonomiska föutsättningana i lantbuksföetaget påvekas av investeinga i näa samband med geneationsskiftet. egeppet tillväxtkostnade intoduceas som en benämning på de kostnade som uppstå till följd av stöe investeinga. Olsson visa att tillväxtkostnadena ofta få betydande konsekvense fö föetagen oc då fämst vid animaliepoduktion. Olsson mena att den ekonomiska ställningen i föetaget beo av föetagaens kompetens, vilja, fömåga samt familjen. Samtliga dessa faktoe föväntas påveka geneationsskifte i lantbuksföetag. Nymans studie (5) beandlas geneationsskifte i pivata enskilda lant- oc skogsbuksföetag. betet analysea olika föetagsfome oc de psykologiska aspekte som uppstå vid geneationsskifte. De ekonomiska samt skattemässiga effektena beaktas övesiktligt oc inga kvantitativa analyse genomfös. Studien ge en god öveblick av de juidiska egle som gälle fö olika föetagsfome vid olika övelåtelsefome. 1
1..4 Poblemfomuleing De olika övelåtelsemöjligetena vid geneationsskifte av svenska lantbuksföetag ä intessanta u ett fletal pespektiv. Födela oc nackdela med de olika övelåtelsefomena föeligge, en viktig aspekt ä u skattekonsekvensena fö övelåtae oc övetagae te sig som ett esultat av geneationsskiftet. Däfö ä det vid geneationsskifte viktigt att genomföa en fångespövning fö att fastställa den övelåtelsefom som ä bäst att använda i det enskilda fallet, vilket lede till den fösta konketa poblemfomuleingen i abetet, Vilken övelåtelsestategi ge det bästa ekonomiska utfallet fö samtliga intessente efte en viss tidspeiod, t 1, unde föutsättning att samtliga tillgånga upptas till beskattning vid denna peiods slut samband med val av övelåtelsefom skall änsyn till kav os oc mellan de olika intessentguppena beaktas. ntessentenas olika kav på ekonomisk kompensation i samband med geneationsskiftet påveka u fömögenetsmassan bö födelas mellan intessentena. detta abete intoduceas ett nytt tankesätt. Fömögenetsmassan födelas med utgångspunkt fån en modell dä en optimal födelning av fömögeneten ske givet att samtliga intessentes sammanlagda fömögenet maximeas efte en given tidspeiod. Det anda poblemet fomuleas däfö enligt nedan, Hu skall fömögenetsmassan födelas mellan de te intessentguppena unde föutsättning att samtliga intessentes kav på avkastning/inkomst uppfylls! Övelåtaens kav på att säkeställa sin ekonomiska ställning efte det att föetaget a övelåtits! Övetagaens kav på att få godtagbaa ekonomiska oc finansiella föutsättninga att diva oc utveckla föetaget! Öviga intessentes kav på ättvis kompensation 11
1.3 Syfte Studien avse att mot bakgund av det aktuella poblemet analysea de ekonomiska föutsättningana oc konsekvensena som uppstå os de olika intessentguppena vid geneationsskifte av svenska lantbuksföetag. Med utgångspunkt fån den fömögenet som kan födelas mellan de te intessentguppena syfta studien till att utveckla en pincipiell teoetisk modell i syfte att maximea familjens samlade fömögenet vid en given tidpunkt. Studien syfta till att analysea vilka ekonomiska nyckelfaktoe som a stöst invekan på det ekonomiska utfallet vid val av stategi fö geneationsskifte av lantbuksföetag. Fö att testa modellen oc analysea u dessa faktoe påveka esultatet studeas två fallföetag dä geneationsskiften föväntas genomföas. Modellen i abetet tillämpas på vekliga data fån fallföetagen. Studien avse att ge sva på följande fågeställninga:! Vilken av övelåtelsefomena lede till att den samlade fömögeneten maximeas vid en famtida tidspeiod, t! Skilje sig skattekonsekvensena beoende på vilken övelåtelsefom som används! Vilken födelning mellan intessentguppena ge det bästa sammanlagda ekonomiska utfallet vid t 1 givet en viss övelåtelsefom! Vilka faktoe a stöst invekan på den optimala födelningen mellan intessentena 1
1.4 vgänsning nalysen avgänsas till att omfatta geneationsskiften på lantbuksföetag i Sveige. Vidae avgänsas abetet till att endast beakta geneationsskiften i lantbuksföetag som divs som enskild näingsveksamet. Följaktligen beaktas ej de ekonomiska konsekvensena fö de lantbuksföetag som divs i aktiebolagsfom. Dessa begänsninga motiveas av att såväl aktiebolag som utländska lantbuksföetag skilje sig betäffande skattelagstiftningen i föållande till den lagstiftning som tillämpas fö enskild näingsveksamet i Sveige. Den teoetiska modellen i studien bö inte betaktas som en exakt avbild av vekligeten utan istället som ett fösök att någolunda väl spegla de ekonomiska oc skatteättsliga konsekvense som uppstå vid geneationsskiftet fö att kunna ligga till gund fö en analys av lämplig stategi vid födelning av fömögeneten på fallföetagen. betet avgänsas till att enbat beöa övelåtelsefomena gåva, köp samt kombination av de båda, benämnt blandat fång. Således botses fån övelåtelsefome så som avskifte, bodelning, byte, fastigetsegleing, klyvning oc testamente. v detta följe att endast de skatteättsliga aspektena king gåva, köp oc blandat fång beandlas i abetet. Modellen beakta endast vedelag i monetä fom till övelåtae i samband med geneationsskiftet. Öviga fome av villko exkludeas följaktligen. Vidae komme inte ägandefomen samägande att ses som altenativ vid geneationsskifte utan enbat ägande av en enskild fysisk peson. Studien begänsas till att endast se till de skattemässiga oc ekonomiska konsekvense som följe av geneationsskifte. 13
1.5 Disposition föeliggande avsnitt pesenteas abetets stuktu samt skivpocessens skeden. Figu 1.6 visa en scematiskbild öve abetets disposition. Modell Kap Empii Kap 5 nledning Kap 1 Metod Kap 3 Resultat Kap 6 Slutsats Kap 8 Empiiska beäkningsgunde Kap 4 nalys Kap 7 Figu 1.6. Dispositionen i abetet. det inledande kapitlet pesenteas de gundläggande föutsättningana fö studien. Kapitel två beskive den teoetiska modell som utvecklats fö att beäkna det ekonomiska utfallet vid geneationsskifte av ett lantbuksföetag med utgångspunkt fån poblemfomuleingen oc avgänsningana. kapitel te ges en föståelse fö oc en beskivning av de metode som används i abetet. nfomationen i kapitel te fö läsaen vidae in i kapitel fya dä de olika empiiska beäkningsgundena katläggs oc fastslås. Kapitel två, te oc fya sammanlänkas till kapitel fem dä empiin sammanställs. sistnämnt kapitel tillämpas modellen på data fån fallgådana. Det empiiska bidaget fån kapitel fem med dess föutsättninga ge esultaten i kapitel sex. Resultaten analyseas i kapitel sju. vslutningsvis pesenteas i kapitel åtta en diskussion samt slutsatse av abetet. 14
Modell Gundtanken med den modell som utvecklas ä att analysea de te intessentguppenas andela av den fömögenet som kan födelas vid övelåtelse av lantbuksföetag. De olika paameta som modellen gundas på föutsätts a beäknats innan de appliceas i den analytiska modellen. En övesiktlig beskivning av modellen ges den scematiska bilden, figu.1. Fömögenetsmassan som ligge till gund fö födelning födelas till de te intessentguppena med utgångspunkt fån guppenas kav på inkomst, avkastning samt de skattekonsekvense som uppstå fö espektive intessentgupp beoende på val av övelåtelsefom, gåva, köp elle blandat fång. Objektsfunktionen föutsätts utgöa de te intessentguppenas sammanlagda fömögenet vid en famtida tidpunkt, t 1. Gundläggande föutsättninga Föutsättninga givna av intessente Kav på inkomst fån intessent F ö m ö g e n e t s m a s s a n Val av stategi fö geneationsskiftet, gåva, köp elle blandat fång ntessentgupp :s avkastning ntessentgupp :s skattesats Kav på inkomst fån intessent ntessentgupp :s avkastning ntessentgupp :s skattesats Kav på inkomst fån intessent C ntessentgupp C:s avkastning ntessentgupp C:s skattesats ntessent :s andel av o ntessent :s andel av o ntessent C:s andel av o Veksamet t = t = 1 Födelning av fömögenetsmassa till intessentguppena vveckling av samtliga intessentes tillgånga Figu.1. Scematisk bild öve den teoetiska modellen. 15
.1 Teoetisk modell Objektsfunktionen i modellen utgå fån att en ekonomiskt optimal födelning av fömögeneten ske med beaktande av de inkomstkav som vaje enskild intessentgupp a, oc utgö således estiktione i modellen. De paameta oc vaiable som används i modellen beskivs nedan, modellen används index fö övetagaen, fö övelåtaen samt C fö öviga intessente, således intessentgupp, samt C. Nedan ges en geneell beskivning av de paameta oc vaiable som tillämpas i modellen, beoende av vilken intessentgupp som beaktas skall index, elle C substitueas in istället fö., utgö den fömögenetsmassa som finns att födela mellan intessentguppena vid t. Vädet på utgös av övelåtaens fömögenet veksameten, eventuell pivat fömögenet, eventuella skulde samt latent skatteskuld. Notea att kan påvekas av valet av övelåtelsefom., ä den andel av fömögenetsmassan som en enskild intessentgupp tilldelas. Tillgångana i fömögeneten skilje sig beoende på val av övelåtelsefom. Figu. beskive skillnaden vid födelning av tillgånga beoende på övelåtelsens kaaktä vilket avgö om övelåtelsen skattemässigt definieas som köp elle gåva. Ytteligete vid födelning uppkomme vid övelåtelse i fom av köp elle gåva. landat fång ä en kombination av föutsättninga som ealiseas vid både köp oc gåva. Övetagae Övetagae Fastiget Fastiget nventaie nventaie Skulde Nya skulde Nya skulde Nya ingångsväden Latent skatteskuld Kontinuitetspincipen Gåva landat fång Köp Övelåtae Övelåtae Likvida medel Likvida medel nbetalning av skatt Öviga intessente Öviga intessente Likvida medel Likvida medel Figu.. Scematisk bild öve tillgångsfödelning vid köp elle gåva. Figu. visa att en av de fämsta skillnadena mellan övelåtelsefomena som påveka födelningen mellan intessentguppena ä vem av intessentena som skall betala de skatte som uppstå till följd av geneationsskiftet. Vid gåva gälle kontinuitetspincipen vilket innebä att övetagaen öveta ansvaet fö den latenta skatteskuld som följe föetaget. Vid 16
köp ealiseas den latenta skatten oc således betala övelåtaen den latenta skatteskulden i samband med övelåtelsen., S, uttycke den avkastning som en intessentgupp eålle efte det att en del av fömögeneten investeats i nytt tillgångslag. eoende på vilka tillgånga som födelas till intessentguppena påvekas den avkastning som vaje enskild intessentgupp eålle. Övetagaen eålle en avkastning i fom av eventuell avkastning på abetande kapital vilket innefatta såväl vädesteging i fastigete samt diektavkastning på samtliga tillgånga. Samtliga eventuella öviga intessentguppe som eålle likvida medel antas placea kapitalet i pivat bostadsfastiget altenativt i kapitalplaceinga såsom aktie, obligatione elle spaande. Valet av placeing påveka således vädet på fö vaje intessentgupp. ä den paamete som utgö vaje intessentgupps specifika genomsnittliga skattesats. Skattesatsen beo av te paameta,! a, basen fö den genomsnittliga skattesatsen. a x ange således den lägsta genomsnittliga skattesats som uppstå os en intessentgupp!, ä den pogessionsfakto som påveka skattesatsen beoende på den sammanlagda inkomsten. En ökad pogessivitet ge ett stöe väde på konstanten. paametiseas utifån ett antagande om att = 1.!, intessentguppens andel av fömögenetsmassan ntessentguppenas skattesats ges däfö av S x = ax x x x den teoetiska modellen beaktas inte att vädesteging samt diektavkastning beskattas olika, utan inkomstslagen antas beskattas på samma vis. Detta antagande gös fö att föenkla modellen. Om inte detta antagandet gös bli beäkningana betydligt me komplexa. Fö intessentguppe med enbat avkastning fån kapitalplaceinga i fom av aktie/obligatione botfalle pogessionsfakton, oc således åde en konstant skattesats vid inkomst av kapital. figu.3 visas beståndsdelana i intessentguppenas genomsnittliga skattesats. Viktigt att beakta ä att den totala skatten fö en enskild intessentgupp bestäms av funktionen, S = Skatt ( ) S Lutningen sty pogessionsfakton Pogessiv skatt a Konstant skatt a Figu.3. Skattesats fö intessentguppe. 17
18 ( ) C Z Maximea,, : ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 1 S 1 S 1 S 1 C C C C C ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 4 1 3 a K a K C = () ( ) 6 1, 1, 1 5 C C C x x x x x a S = = = = K, ä den paamete som definiea en intessentgupps lägsta kav på inkomst efte skatt. nkomsten efte skatt ges av ( ) S 1, stoleken på inkomsten påvekas således av avkastningen, andel av fömögenetsmassan samt skattesatsen. Fö att en intessentgupps kav på inkomst efte skatt skall uppfyllas gälle att inkomsten efte skatt övestige inkomstkavet efte skatt vilket ges av följande estiktionsekvation, ( ) S K 1. λ, vaiabeln ä den lagangska multiplikaton fö en given intessentgupp. Om en intessentgupp föända sitt inkomstkav efte skatt med en enet visa λ föändingen av den gemensamma objektfunktionens väde. λ Y, eglea födelningen i modellen, samtliga intessentes andela kan ej övestiga talet 1, vilket motsvaa 1 pocent av tillgångana. Den teoetiska modellen utgös av ekvation (1) som ä modellens objektsfunktion samt ekvationena (), (3) samt (4) som utgö bivillko till objektsfunktionen. Unde bivillko Obsevea att
19 ( ) L Max,λ, : ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 7 1 λ 1 - S λ S 1 S 1 Y K ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 8 1 λ a λ a 1 a 1 Y K ( ) Y L Max λ,λ,, :.1.1 Modell fö två intessente Lösningen till den teoetiska modellen eålles genom att fomulea lagange funktion fö maximeingspoblemet. Lagange s funktion bestå av en objektsfunktion, en estiktionsekvation samt en vaiabel som benämns lagange multiplikato (Debetin, 1986). Lagange s multiplikato visa maginalvädet. Maginalvädet ange u mycket den sammanlagda objektsfunktionen (1) föändas om paametevädet K föändas med en enet. Fö att fötydliga modellen oc på ett enkelt sätt visa effektena av föändinga i påvekande faktoes numeäa väde edovisas föst en modell med endast två intessentguppe, ( oc ) Substitution av x x x x x a S = i (7) ge,
Fösta odningens nödvändiga villko fö ett maximum, ges av ekvation (9) (1) givet att en ine lösning existea, vilket innebä att > samt >. ( ) () ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 1 1 11 a 1 9 = = = = = = = = Y Y Y L K L a L a a L λ λ λ λ λ Föenkling av ekvation (9) & (1) ge, () ( ) ( ) ( ) ( ) 14 1 1 13 1 9 = = a a a Y Y λ λ λ Fö att beäkna samt sättes ekvation (8) lika med (9) enligt (15), ( ) ( ) ( ) ( ) 15 1 1 14 & 13 a a a Y Y λ λ λ = Fån (9) följe att = 1- vilket substitueas i ekvation (15) ( ) ( ) ( ) ( ) 16 1 1 1 14 a a a Y Y λ λ λ = Föutsatt att ( ) ( ) ( ) ( ) Y 1 λ a λ samt K icke ä bindande, det vill säga λ oc λ ä lika med noll, gälle att
1 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 17 1 1 1 1 15 a a a a a a a a a a a a = = = = = = Ekvationen fö ä spegelbilden av ekvationen fö, vilket innebä att index samt byte plats i (17) vilket ge (18). ( ) ( ) ( ) ( ) 18 a a = Utifån (17) oc (18), vilka definiea espektive intessentgupps optimala andel, kan någa föenklade antaganden göas fö att påvisa effektena av en föänding i paametanas väde. Fömögenetsmassan,, a enbat betydelse i (17) oc (18) i det fall det föeligge en skillnad i basen fö inkomstskatten elle då avkastningen skilje sig mellan intessentena, det vill säga att a a elle. Om det föeligge skillnade mellan basen fö inkomstskatt elle avkastningen kan inte ekvation (17) elle (18) föenklas vidae, oc då påveka födelningen. Om basen fö inkomstskatte samt avkastning ä lika fö de båda intessentguppena a ingen invekan på intessentguppenas optimala andela av fömögenetsmassan oc en föenkling enligt (14) kan genomföas. Om a = a oc = ges, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 19 = = = detta fall påvekas de optimala andelana av fömögeneten endast av skillnade i skattesatse mellan de två intessentena, vilka definieas av oc.
Om det vidae föutsätts att = eålls, ( ) ( ) 1 1 = = = Ekvation (19)-(1) visa således på ett intessant samband. det fall att såväl avkastningen samt beskattningssituation ä lika fö de båda intessentguppena ä en likadelning av fömögeneten mellan intessentguppena den u ekonomisk synvinkel bästa stategin. Det ä även intessant att analysea på vilket sätt en föänding av en intessentgupps skattesats elle avkastning påveka den samlade nyttan os samtliga intessente. Paameten λ beteckna maginalvädet fö objektfunktionen. λ ange u mycket objektsfunktionen föändas då K föändas med en enet. v () famgå även u λ påvekas av en intessentgupps skattesats elle avkastning, vilket även ange u nyttan fö den sammanlagda familjen påvekas. λ espektive λ Y ges av följande samband, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 3 14 1 13 Y Y a a a = = λ λ λ Ekvation () inneålle vaiablen λ Y, som ges av (3), vafö uttycket fö λ Y kan substitueas in i ekvation (), vilket ge (4). ( ) ( ) ( ) 4 1 a a a = λ ekvation (4) utgö den optimala andelen fö vilken kan betecknas * användas. På motsvaande vis betecknas den optimala andelen fö, *. Således kan λ beäknas via ekvation (5), ( ) ( ) ( ) ( ) 5 1 4 * * * a a a = λ
3 ( ) C L Max λ λ,,, : ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 6 K λ K λ S 1 S 1 S 1 C C C C C ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 7 K λ K λ 1 1 1 C C C C C C ( ) C L Max λ λ,,, :.1. Modell med te intessente Denna modell gundas på te olika intessentguppe. Fö att påvisa att effektena på den optimala födelningen av fömögenetsmassan beoende på inkomstkav, skattesatse samt avkastningsnivåe os de olika intessentguppena ä likatad oavsett antalet intessentguppe analyseas den teoetiska modellen med te intessentguppe. Modellen ä en föenklad vesion av modellen med två intessente. Föenklingen bygge på ett föenklat antagande öande beskattningen i modellen. Uttycket x x x x x a S = föenklas till x x x S =. Om den inte föenklas bli komplexiteten i algeban alltfö sto. Den föenklade modellen påvisa dock på samma intessanta föållanden som i en modell med två intessente. Nästa steg ä att substituea in det föenklade uttycket fö S i modellen, vilket innebä S x = x x,
4 Nästa steg ä att analysea fösta odningens nödvändiga villko, dä de patiella deivatona sätts lika med noll, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 3 31 3 1 9 1 8 1 = = = = = = = = = = C C C C C K L K L L L L λ λ λ λ Föenkling av ekvationena (8), (9) & (3) ge, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 35 1 3 34 1 9 33 1 8 = = = C C C C λ λ Nu åtestå beäkning av,, oc C vilket ske genom att sätta ekvation (33) oc (34) samt (33) oc (35) lika med vaanda,
5 Om ekvation (33) sättes lika med ekvation (34) eålls, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 36 1 1 1 1 1 1 1 C C C C C = = = = = λ λ λ λ λ λ λ λ λ λ ä den andel av fömögeneten som tillfalle intessentgupp. samt C beäknas på motsvaande sätt som, se bilaga 1 fö samtliga beäkningssteg. ( ) ( ) 37 C = λ λ ( ) ( ) 38 C C C C = λ Ekvation (37) inneålle vaiabeln C som ges av (38), vafö uttycket fö C substitueas in i ekvation (37), vilket ge, ( ) ( ) ( ) 39 C C C = λ λ λ Om vi föutsätte att = = C samt att = = C eålles, ( ) ( ) ( ) 4 λ λ λ Föutsatt att estiktionena ä icke bindande, gälle att
6 ( ) ( ) ( ) 41 Efte elimineing av uttycket fö, som edovisas i sin elet i bilaga, eålls följande uttyck, ( ) 4,5 = ( ) ( ) 43 3 1/,5,75,5,5,5,5 = = = = Vid en optimal födelning av fömögenetsmassan ä :s andel således en tedjedel. Vidae beäknas av C:s andel fö att kontollea om likadelning mellan intessentguppena ä den ekonomiskt optimala födelningen i en modell med te intessentguppe. ntessentgupp C:s andel av fömögenetsmassan beäknas genom att ekvation (43) substitueas in i ekvation (4), ( ) ( ) ( ) 44 3) ( / 3) (1/ C C C C C C C = λ λ Om vi föutsätte att = = C,att = = C samt att estiktionena ä icke bindande eålles följaktligen, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 45 3 1/ 4 3 4 / 4 3) (4 / 4 3) ( / 3) ( / = = C
Fån (43) oc (45) eålles att andelana fö intessentgupp oc C ä totalt /3, vilket innebä att intessentgupp :s andel ä 1/3. Fömögeneten komme således att födelas lika mellan intessentguppena föutsatt att dessa kännetecknas av samma avkastning samt samma skattesituation. Den peliminäa slutsatsen ä däfö att om intessentena i ett geneationsskifte a samma skattemässiga oc finansiella föutsättninga ä den ekonomiskt optimala stategin en lika födelning av fömögenetsmassan mellan intessentguppena. Dock bö det beaktas att föutsättningana kan vaiea avsevät mellan olika intessentguppe i skilda planeingssituatione, vilket öka incitamenten att tillämpa modellen på fallgåda vilka pesenteas i kapitel 5. Fö en analys av avkastningsnivåenas påvekan på objektfunktionen intoduceas fån en modell med te intessente följande beäkninga av lambda. ( 33) ( 34) λ λ = = * * ( 1 ) ( 1 ) ( 46) ( 47) 7
. Tillämpning av den teoetiska modellen - sammanfattning Fö att visa på vilka effekte som uppstå vid en simuleing av data i modellen fö två espektive te intessentguppe analyseas de ekonomiskt optimala andelana *, * samt C *. Vädena på den lagangeska multiplikaton, λ, λ samt λ C beäknas med jälp av funktionen SOLVER i Excel. Viktigt att notea ä att modellen med två intessente ä något me komplex oc me detaljead än en modell med te intessente. De båda modellena visa dock på samma intessanta samband, nämligen att vid lika föutsättninga mellan intessentguppena ä den optimala stategin att födela fömögenetsmassan lika mellan intessentguppena. Den optimala födelningen mellan intessentguppena föändas dock om föutsättningana skilje sig mellan de enskilda intessentguppena. Simuleingsmodellen edovisas i bilaga numme 3. simuleingsmodellen ske te gundläggande antaganden som ge olika utfall vid en simuleing av väden.! Lika föutsättninga mellan intessentguppena! ntessentguppena föutsätts kaakteiseas av olika avkastningsnivåe på genomföda investeinga! Skatte- oc avgiftsuttaget skilje sig mellan intessentguppena! Kavet på lägst inkomst vaiea Utifån gundvädena i simuleingen föändas paametevädena,, K vilket påveka den optimala födelningen av fömögenetsmassan. Vädet på den lagangenska multiplikaton, λ, som visa på föändingen i objektsfunktionens väde givet att inkomstkavet os en elle två intessentguppe föändas. Slutsatsen ä således att om ett specifikt inkomstkav existea os en elle flea intessentguppe bli objektsfunktionens optimala väde alltid något läge jämföt med den ekonomiskt optimala födelningen. Det ä således intessant att analysea u mycket ett inkomstkav elle en föänding av kavet minska den samlade fömögeneten vid t = t 1 fö samtliga intessente. nalysen pesenteas i avsnitt..1 som beandla de två vesionena av modellen me ingående. De gundväden som antagits i simuleingen gundas på väden enligt nedan,! Fömögenetsmassan ä 1 kono! vkastningsnivå om 5 till 1 pocent! asen fö skatte- oc avgiftsuttag uppgå till mellan 5 oc 35 pocent! Vid inkomst av kapital ä kapitalskatten 3 pocent! Den genomsnittliga skatten vid inkomst av näingsveksamet ä 6 pocent vid en inkomstnivå på 5 kono! Kavet på lägsta kapitalinkomst vaieas fö intessent oc C mellan oc 157 5k 8
9..1 Ekvatione fö beäkning av andela samt lambda i simuleingsmodellen Föutsättningana fö modellena med två espektive te intessente skilje sig såtillvidae att en modell med te intessente inte beakta skattekonsekvensen lika ingående som en modell med två intessente. asen fö skattebeäkning, a, a inte infogats i modellen fö te intessente. Fö såväl två som te intessentguppe beäknas födelningen av fömögenetsmassan i Excel. Poblemlösaen i Excel beäkna den optimala födelningen av fömögenetsmassan givet objektsfunktionen med två espektive te intessentguppe. ntessant att analysea ä uuvida estiktionena i modellena bli bindande elle ej, vilket beo av kavet på inkomst, K. Om estiktionena ä bindande kan föänding i vädet av objektsfunktionen beäknas givet en föänding i inkomstkavet. Fö att beäkna u en intessentgupps föänding av inkomstkavet påveka den samlade fömögeneten fö samtliga intessente beäknas dem laganska multiplikaton λ till, ( ) ( ) ( ) ( ) 49 48 1 * * * Y a a a a = = λ λ en modell med te intessente beäknas λ oc λ till, ( ) ( ) ( ) ( ) 51 1 5 1 * * = = λ λ
..3 Modell fö två intessente En intessant iakttagelse ä att den andel av fömögenetsmassan som födelas till en viss intessentgupp påvekas av guppens avkastning samt inkomstkav. ntessentguppenas totala välfäd öka avkastningen os en intessentgupp öka, altenativt att kavet på inkomst minska, givet att estiktionen ä bindande. Således innebä den teoetiska modellen att fömögeneten i stöe utstäckning födelas till den/de intessente som a ögst avkastning unde föutsättning att samtliga intessentes kav på inkomst ä uppfyllda. Unde föutsättning att liknande föållanden åde mellan intessentena i övigt innebä ett inkomstkav os den intessent som a lägst avkastning att objektsfunktionens väde påvekas negativt. nkomstkavets invekan på objektsfunktionen i en situation dä intessentena a olika avkastning på kapital edovisas i tabell.1. eäkningana gundas på en fömögenetsmassa på 1 kono. Tabell.1. nkomstkavets påvekan på objektsfunktionen (5) vid skillnade i avkastning. Föutsättninga ntessentgupp vkastning, 4% 6% Skattebas, 3% 3% Maximalt skatte- oc avgiftsuttag 6% 6% nkomstkav fån intessent Objektsfunktionens vädeökning s andel av fömögeneten SEK SEK ndex SEK % 338348 1, 189744 1,9% 3 338348 1, 189744 1,9% 8 33489 98,7 973757 9,7% 1 3987 97,5 375763 37,6% 1 33898 95,7 455994 45,6% 14 3164 93,5 5381963 53,8% Effekten av inkomstkavet illusteas även i figu.4 dä objektsfunktionens föänding a äknats om till indexväde, dä 1 pocent avse en födelning utan beaktande av inkomstkav. 3
nkomstkavets påvekan på objektsfunktionen 1, 1, 98, ndex 96, 94, 9, 9, 3 8 1 1 14 Kav om inkomst i kono Figu.4. nkomstkavets påvekan på objektsfunktionen. Den anda intessanta iakttagelsen utifån modellen ä att den optimala andelen av fömögeneten som tilldelas en intessentgupp påvekas av skattesatsen. Unde föutsättning att det inte finns något kav på lägsta inkomst minska en intessents andel av fömögenetsen om denne a en me ogynnsam skattesituation jämföt med öviga intessente. Följaktligen eålle den intessentgupp som a den lägsta skattesatsen elativt sett stöe andel av fömögenetsmassan. ett fall dä intessent investea i exempelvis aktie komme denna gupp endast att belastas med en konstant skattesats om tettio pocent. Vid en optimal födelning av fömögeneten utan beaktande av öviga guppes inkomstkav eålle intessentgupp ela fömögeneten eftesom besitte den mest födelaktiga skattesituationen i föållande till de öviga patena. Om ett inkomstkav ställs fån de öviga intessentena lede detta till att objektsfunktionens väde minska med skillnaden i skattekonsekvense mellan intessentgupp oc de öviga intessentguppena. Konsekvensen bli ett elativt ögt skuggväde (λ ) i samma stund som ett intessentkav uppstå. Skuggvädet öka sedan om espektive intessentgupps inkomstkav öka, i synneliget i en situation med en pogessiv skatteskala. liket med det fall då avkastningen skilje sig mellan intessentena lede ett inkomstkav os den intessent som a minst födelaktig skattesituation att objektsfunktionens väde sjunke, vilket famgå av tabell.. 31
Tabell.. nkomstkavets påvekan på objektsfunktionen vid skillnade i beskattningssituation. Föutsättninga ntessentgupp vkastning, 5% 5% Skattebas, 3% 3% Maximalt skatte- oc avgiftsuttag 6% nkomstkav os intessent Objektsfunktionens väde s andel av fömögeneten SEK SEK ndex SEK 35 1,,% 6 3481 99,5 1765675 17,7% 8 346735 99,1 3796 3,8% 1 344787 98,5 3698 3,1% 1 3433 97,8 364793 36,5% 14 33935 96,9 43557 43,1% figu.5 illusteas effekten av inkomstkavet, dä objektsfunktionens föänding a äknats om till index, 1 pocent avse en optimal födelning utan beaktande av inkomstkav nkomstkavets påvekan på objektsfunktionen ndex 1,5 1, 99,5 99, 98,5 98, 97,5 97, 96,5 96, 95,5 95, 6 8 1 1 14 Kav om inkomst i kono Figu.5. nkomstkavets påvekan på objektsfunktionen vid skillnade i beskattning. Gafena i figu.6 visa föändingen i skuggvädet fö intessentgupp :s inkomstkav, (λ ). Gemensamt fö samtliga gafe ä att en ökning av inkomstkavet fö intessent ge en exponentiell negativ invekan på objektsfunktionen. Detta innebä att skuggvädet öka avsevät vid öge inkomstkav. Effekten av en föänding i inkomstkavet illusteas vid vaieande föållanden vad gälle paametevädens samt S. det fall då intessent oc intessent a samma föutsättninga avseende såväl skattebas oc avkastning ä den optimala födelningen av fömögeneten mellan intessentena, utan ett beaktande av :s kav lägsta inkomst, att 5 kono födelas till vadea intessenten. 3
denna beäkning a en avkastning om 5 pocent antagits fö såväl som samt en skattebas om 3 pocent (a, a ). Den avkastning som espektive intessent eålle unde dessa föutsättninga ä således 17 5 kono efte skatt. Följaktligen innebä ett inkomstkav fån intessent att objektsfunktionen påvekas negativt föst då inkomstkavet övestige 17 5. Nä estiktion avseende inkomstkavet fö en intessent ä bindande utvecklas skuggvädet exponentiellt delvis som en följd av den pogessiv skatteskalan. Vid en simuleing med föändade föutsättninga gällande avkastning ( ) föändas skuggvädet. En öge avkastning på det kapital intessentgupp a investeat innebä att objektsfunktionens väde öka då inkomstkavet inte beaktas. En öge avkastning fö innebä samtidigt att en minskad andel av den totala fömögenetsmassan eålls, detta fö att minska den sammanlagda skatteeffekten. Vid en optimal födelning mellan patena uppnå intessentgupp en avkastning om knappt 147 kono, se figu.6. En ökning av intessentens kav på inkomst påvekas således objektsfunktionen föst då kavet övestige 147. Efte denna punkt eålls en pogessiv utveckling av skuggvädet. Valet av skattesats fö espektive intessentgupp a också betydelse fö födelningen. En öge skattebas fö intessentgupp lede till att s andel av den totala fömögenetsmassan sjunke fö att som i tidigae fall minska den totala skatteeffekten. En läge andel till intessent innebä att intessentens inkomstkav få effekt på objektsfunktionen edan i ett tidigt stadium. Om skattebasen istället ä öge fö intessentgupp än fö lede det istället till att s andel öka om vi inte beakta inkomstkavet fö. Detta lede till att inkomstkavet bli bindande föst vid en öge nivå, vilket famgå av figu.6. Samlingsdiagam fö lagange multiplikatons föänding vid olika avkastningskav os intessentgupp 8, 7, Väde på multiplikaton *-1 6, 5, 4, 3,, 1, vkastningsfödel vkastningsfödel Lika föållanden Skattefödel Skattefödel, 185 135 1375 145 1475 155 1575 vkastningskav, intessent Figu.6. Utveckling av objektsfunktionens skuggväde unde olika föutsättninga. Paameteväde till figu.6 ges av tabell.3. 33
Tabell.3. Paameteväden till figu.6. Föutsättninga Lika vkast.födel vkast.födel ntessentgupp vkastning, 5% 5% 7% 5% 5% 7% Skattebas, 3% 3% 3% 3% 3% 3% Maximalt skatte- oc avgiftsuttag 6% 6% 6% 6% 6% 6% Föutsättninga Skattefödel Skattefödel ntessentgupp vkastning, 5% 5% 5% 5% Skattebas, 5% 35% 35% 5% Maximalt skatte- oc avgiftsuttag 6% 6% 6% 6%..4 Modell med te intessente Effektena på patenas samlade fömögenet vid vaieade föutsättninga a även analyseats fö te intessentguppe. Simuleingana a gjots utifån ett antagande att det finns ett inkomstkav fö me än en intessentgupp, i detta fall fö såväl intessentgupp som C. tabell.4 analyseas invekan av inkomstkavet, vilket ä detsamma fö såväl intessent som intessent C, i det fall nä intessent a en betydligt öge avkastning på investeat kapital. Utifån en jämföelse med tabell.1 famgå att invekan av inkomstkavet bli betydligt stöe då två intessente a ett lägsta inkomstkav jämföt med i fallet med endast en intessent. Tabell.4. nkomstkavets påvekan på objektsfunktionen vid skillnade i avkastning. Föutsättninga ntessentgupp C vkastning, 5% 1% 5% Skattebas, 3% 3% 3% Maximalt skatte- oc avgiftsuttag 6% 6% 6% nkomstkav os intessent,c Objektsfunktionens vädeökning s esp. C s andel av fömögeneten SEK SEK ndex SEK 3463 1, 348 34,8% 645 3463 1, 348 34,8% 1 33586 95,1 35 35,% 18 346 94,8 39 39,% 116 3171 94,1 433 43,3% Tabell.5 edovisas effektena av inkomstkavet, nä intessent a en me gynnsam skattesituation än intessentena oc C. Även i detta fall a effekten av inkomstkavet en betydligt stöe negativ påvekan på objektsfunktionen jämföt med fallet med enbat två intessente. 34
Tabell.5. nkomstkavets påvekan på objektsfunktionen vid skillnade i skattesituation. Föutsättninga ntessentgupp C vkastning, 5% 5% 5% Skattebas, 3% 3% 3% Maximalt skatte- oc avgiftsuttag 6% % 6% nkomstkav os intessent,c Objektsfunktionens vädeökning s esp. C s andel av fömögeneten SEK SEK ndex SEK 35 1, 645 345857 98,8 189491 18,9% 1 339573 97, 3698 3,1% 18 33773 96,5 361 3,6% 116 335717 95,9 351839 35,% 14 33353 95,3 377815 37,8% 17 33663, 95, 38764 38,8% nkomstkavets invekan på objektsfunktionens föänding vid skillnade i avkastning enligt tabell.4, samt vid skillnade i skattesituation enligt tabell.5, illusteas i figu.7. Objektsfunktionens väde uttycks som index 1 vid en optimal födelning utan beaktande av inkomstkav. nkomstkavets invekan på objektsfunktionen ndex 11, 1, 99, 98, 97, 96, 95, 94, 93, 9, 91, 645 1 18 116 Kav om inkomst i kono Skillnade i avkastning Skillnade i skattesituation Figu.7. nkomstkavets invekan på objektsfunktionen vid skillnade i avkastning samt skattesituation. Paameteväden ges i tabell.4 oc.5. Givet likvädiga föållanden fö samtliga intessentguppe födelas den totala fömögeneten lika mellan intessentena unde föutsättning att inga lägsta kav på inkomst föeligge. fallet med te intessente födelas fömögenetsmassan, som antas vaa tio miljone kono, till lika dela med ett belopp om 3 333 333 kono. En avkastning efte skatt om vadea 95 555 kono eålls vid en föäntning om fem pocent. Detta ä föklaingen till att det vid denna inkomstnivå uppkomme ett positivt skuggväde vid ett beaktande av 35
inkomstkav fån intessentgupp oc C, vilket edovisas i figu.8. Fö modellen med te intessente eålls således ett liknande pogessivt föållande os skuggvädet som vid simuleing av modellen med två intessente. En öge avkastning os intessentgupp lede pecis som i fallet med två intessente till att inkomstkavet fö intessenten bli bindande vid en något öge inkomstnivånivå, ungefä 16 6 kono istället fö vid en inkomst om 95 555 kono. nkomstkavet fö C bli däfö bindande vid en läge nivå eftesom en öge avkastning fö intessentgupp innebä att denna intessent tilldelas en läge andel av den totala fömögenetsmassan. Fö intessentgupp C eålls nu ett positivt skuggväde (λ C ) edan vid en inkomst om 93 3 kono, se figu.8. Vid ett antagande om en öge avkastning fö intessent jämföt med oc C eålle oc C en något öge andel som en konsekvens av den öge avkastningen fö intessent. Fö att skattekonsekvensena inte skall bli alltfö stoa begänsas den andel som intessent eålle. Fö intessentgupp samt C eålls ett positivt skuggväde föst vid ett inkomstkav övestigande 97 5. En föållandevis kaftig lutning i figuen.8 föklaas av att avkastningsnivån fö intessent satts till tio pocent. Ett ökat inkomstkav os de öviga intessentena ( oc C) få dämed en påtaglig negativ invekan på objektsfunktionen, vilket även famgå av figu.8. 1,8 Samlingsdiagam fö lagange multiplikatons föänding vid olika föutsättninga 1,6 Väde på multiplikaton *-1 1,4 1, 1,,8,6,4,, 645 1 18 116 14 13 vkastningskav, intessent & C Höge avkastning os, lambda Höge avkastning os, lambda C Lika föållanden Höge avkastning os, lambda & C Konstant 3 pocent skatt fö Figu.8. Objektsfunktionens skuggväden änföliga till inkomstkav os & C. Paameteväden änföliga till figu.8 ges av tabell.6. 36
Tabell.6. nkomstkavets påvekan på objektsfunktionen vid olika skillnade. Föutsättninga ntessentgupp Lika C vkast.födel C vkastning, 5% 5% 5% 7% 5% 5% Skattebas, 3% 3% 3% 3% 3% 3% Maximalt skatte- oc avgiftsuttag 6% 6% 6% 6% 6% 6% Föutsättninga ntessentgupp vkast.födel C Skattefödel C vkastning, 5% 1% 5% 5% 5% 5% Skattebas, 3% 3% 3% 3% 3% 3% Maximalt skatte- oc avgiftsuttag 6% 6% 6% 6% % 6% 37
3 Metod studien analyseas de faktoe som påveka födelningen av fömögenetsmassan mellan olika intessentguppe vid geneationsskifte av svenska lantbuksföetag. Fö att möjliggöa en empiisk analys av den teoetiska modellen konstueas en simuleingsmodell. Simuleingsmodellen gö det möjligt att simulea utfallet vid olika paameteväden. Metoden används fö att beskiva elle föutsäga vilken födelning som bö väljas beoende på valet av ingångsväden. (Sweeney et al, ). Figu 3.1. tydliggö en simuleingsmodells beståndsdela. Kontollebaa ingångsväden Modell Utfall Figu 3.1. llustation av simuleingsmodell (Sweeney et. l. ). Det empiiska mateialet utgös av två fallgåda som avse att genomföa ett geneationsskifte. En fallstudie av denna kaaktä innebä att modellen appliceas på vekliga data. Enligt Yin (3) ä fallstudie ett ba instument fö att analysea oc beskiva vägen till ett beslut samt de konsekvense som följe av beslutet. Födelningen av fömögeneten i de två fallföetagen bö analyseas givet olika intessentes inkomstkav. Den intessentgupp som öveta föetaget stäva efte att nå en godtagba abets- oc kapitalinkomst, medan en annan intessentgupp kanske välje att placea sitt kapital på bostadsmaknaden oc a således ett annat kav på avkastning/vädeökning. Vidae innebä en fallstudie av två gåda att analysen gundas på två fall med olika föutsättninga vilket bida till att skillnade mellan föetagens planeingssituation kan analyseas. Effektena av skillnade i de ekonomiska föutsättningana kan således även ge skillnade i den u ekonomisk synvinkel mest födelaktiga födelningen av fömögenetsmassan mellan intessentguppena. De ekonomiska konsekvensena i modellen gundas i uvudsak på data fån fallföetagen. Skatteättsliga föållanden ä ämtas fån Skattelagstiftningen (7). ndex fö beäkning av olika avkastningsnivåe/föäntning samt beäkning av vädesteging a ämtats fån Statistiska Centalbyåns emsida (www, SC,1). Vid vädeing av tillgångana a Lantmäteiveket (6) utnyttjats. Vidae a Svensson (1988) tillämpats vid beäkning av maskinenas kapitalkostnade. 38
4 Empiiska beäkningsgunde detta kapitel intoduceas samtliga beäkningsgunde som ligge tillgund fö den empiiska analysen. Dessa beäkninga gö det möjligt att analysea de ekonomiska konsekvensena av en födelningsstategi enligt modellen i kapitel oc metoden i kapitel 3. 4.1 eäkning av fömögenetsmassa, eäkningen av fömögenetsmassan,, ä ett komplext steg i denna studie. Ett fletal faktoe påveka utfallet. Famfö allt påvekas skattebeäkningen om övelåtelsen ske genom gåva elle via ett köp. Samtliga faktoe som beaktas i studien katläggs oc beskivs i sin elet i 4.1.1 4.1.1. 4.1.1 Vädeing av fast samt lös egendom Vid planeing av geneationsskifte uppstå den svåa fågan om till vilket pis övelåtelsen ska ske. Piset ä avgöande fö övetagaens möjligete att ta öve veksameten, säka övelåtaens ekonomiska ställning samt att skapa ättvisa mellan eventuella syskon skapas. Fö att uppskatta ett pis vid övelåtelsen finns någa olika vädeingsmetode att tillgå. Den fösta fågan som bö ställas ä dock vad som ska övelåtas. detta fall beandlas lantbuksföetag oc tillgångana kan då sammanfattas enligt Petesson (1981),! Skogsmak! Växande skog! Åkemak! Övig mak! ostadsbyggnad! Ekonomibyggnade! Makanläggninga! Dju! Maskine! nventaie! Lage Mäklasamfundet ange maknadsväde samt avkastningsväde som de två uvudsakliga vädeingsteoiena som bö tillämpas. Enligt Petesson (1981) bö maknadsvädet beäknas oc tillämpas. En ättvis födelning mellan de olika intessentguppena kan enklast ske om tillgångana vädeats till sitt fömodade väde. Om avkastningsväde tillämpas uppstå ofta en diskussion mellan intessentena uuvida övetagaen givits möjliget att föväva föetaget till undepis. Om inte maknadsvädesmetoden används ä det av intesse att beäkna u mycket som öviga intessente egentligen gå miste om i kompensation genom att inte eålla esättning motsvaande maknadsvädet. 39
4.1. Maknadsvädet Maknadsvädet ä det mest sannolika piset vid fösäljning av fastigeten vid en viss angiven tidpunkt unde nomala föållanden på en fi oc öppen maknad, med tilläcklig maknadsföingstid, utan patselatione oc utan tvång (LMV, 6, sid 6). Utifån en definition av maknadsvädet kan slutsatsen das att detta väde ä svåt att bedöma. Piset fö fastigeten vid en viss tidpunkt gå egentligen föst att se efte en fösäljning. Vid fösäljningstidpunkten åde en unik situation fö just det aktuella objektet. En fastigets sammansättning se aldig exakt ut som någon annan fastiget, vaken till utfomning elle till belägenet. Detta medfö att vid fösäljning av fastigeten komme en unik gupp intessente att visa intesse. Detta ä gunden till att maknadsvädet anges som det mest sannolika piset vid en fösäljning oc inte diekt ange det faktiska piset på fastigeten. Vid beäkning av ett så koekt maknadsväde som möjligt finns olika metode. Dessa ä otspismetoden, nuvädemetoden samt delvädesmetoden. (LMV, 6) Otspismetoden bygge på statistik fån tidigae fösäljninga. Jämföelse gös med så snalika objekt som möjligt. Med otspismetoden jämfös exempelvis fösäljningspiset gentemot taxeingsvädet, vilket ge K/T-kvoten. Kvoten ä en indikation på u många gånge öge maknadsvädet ä än taxeingsvädet fö ett visst omåde, piset pe ekta ä också lämpligt att ta fam genom otspismetoden. (bid.) Vid vädeing av en lantbuksfastiget, kan inte enbat otspismetoden användas. En lantbuksfastigets specifika dag innebä att den sällan ä elt lika en annan fastiget. En lantbuksfastiget bestå ofta av både bostad, ekonomibyggnade samt mak med skiftande sammansättning såsom exempelvis skogsmak, åkemak, betesmak samt impediment. Vid vädeing används istället delvädesmetoden vilken syfta till att vädea de olika delana i fastigeten va fö sig. En vädeingen av de olika delana käve såväl en beäkning utifån otspismetoden som nuvädesmetoden. Nuvädesmetoden gundas på en diskonteing av de famtida åliga inbetalningsöveskotten till ett idag gällande nuväde. (bid.) 4
4.1.3 Fast egendom Enligt jodabalken 1kap 1 ä fast egendom jod. Samma paagaf dela in joden i olika fastigete som avgänsas oisontellt elle vetikalt. Till fastigeten finns fastigetstillbeö vilket ä tillgånga vilka påföts fastigeten oc som finns dä fö stadigvaande buk (J, ), exempelvis byggnade samt ledninga. Åkemaken Enligt skattelagstiftningen (7) definieas åkemaken som mak som används elle lämpligen kan användas till växtodling elle bete oc som ä lämplig att plöjas (SkL, 1). Fö att beäkna åkemakens maknadsväde används otspismetoden. Data fö elevanta jämföelseobjekt samlas in oc en beäkning av medelpiset fö åkemaken inom det aktuella omådet ske. Det ä viktigt att datum fö fösäljning av de olika jämföelseobjekten ligge så näa datum fö aktuell vädeing som möjligt, fämst på gund av den kaftiga pisutvecklingen på maknaden. Figu 4.1. (www, SjV, 3) visa pisutvecklingen på jodbuksmak unde peioden 199-6 fö Sveiges olika poduktionsomåden. Pisena avse genomsnittspise oc ä beäknade med antagande om att den totala köpeskillingen avspegla födelningen mellan jodbuksmak oc bostad enligt taxeingsvädena fö dessa. Figu 4.1. Pisutvecklingen på jodbuksmak 199-6 (Jodbuksveket, 7) Även aondeingen samt däneingens beskaffenet på jodbuksmaken ä av betydelse fö maknadsvädet på jodbuksmaken. Otspismetoden justeas således, så att exempelvis en me väldänead oc bätte aondead mak än genomsnittet få ett öge väde. Jodbuksmaken vädeas i åkemak samt betesmak va fö sig vid tillämpning av otspismetoden. Skogsmak oc växande skog Skogsmak enligt skattelagstiftningen (7) ä mak som ä lämplig fö vikespoduktion oc som inte i väsentlig utstäckning används fö annat ändamål (SkL, 1). Skogens 41
maknadsväde kan uppdelas i två dela. Den fösta delen ä avkastningsvädet oc den anda delen ä maknadsmässiga faktoe (www, LMV, 1). Vädet av skogen kan även sägas bestå av ett väde fö maken dä skogen stå oc dels av skogens väde, viket, vilket uttycks i kono pe skogskubikmete, m3sk. Vikespiset a sto betydelse fö skogsmakens pisutveckling, men avgöande fö maknadsvädet ä ändå fastigetens vikesföåd oc den famtida avkastning som skogen kan föväntas ge. (LMV, 6) Den famtida föväntade avkastningen fån skogen kan beäknas med jälp av avkastningsmetoden elle nuvädesmetoden. Nuvädemetoden används i de fall då fastigeten, elle del av fastigeten, ge en famtida avkastning till ägaen. Nuvädesmetoden ä samlingsnamnet fö de vädeingsmetode som syfta till att diskontea famtida nytto fån fastigeten till ett väde av idag. nvändning av nuvädemetoden i syfte att nå ett maknadsväde fö fastigeten innebä en icke individuellt anpassad avkastningsbeäkning. eäkningen syfta till att via en diskonteing av famtida in- oc utbetalninga få en bild öve vad maknaden ä villig att betala vid en fösäljning. (NJF, 1986) Övig mak Mak som inte klassificeas som åkemak elle skogsmak, exempelvis impediment ä att betakta som övig mak. Denna mak tillskivs ett lågt maknadsväde enligt otspismetoden (LMV 6). Ekonomibyggnade Ekonomibyggnade enligt skattelagstiftningen (7) avse byggnade som inättats fö jodbuk elle skogsbuk oc som inte inättats fö bostadsändamål, såsom djustall, loge, lada maskinall oc växtus (SkL, ). Ekonomibyggnadena på lantbuksfastigeten utgö nomalt va fö sig en egen vädeingsenet (www, SkV, 4). Vid vädeingen ä byggnadskategoi, stolek, ålde samt beskaffenet de faktoe som ä av betydelse fö byggnadens maknadsväde. yggnade i byggnadskategoi 11 kan med födel vädeas gemensamt. Med byggnadskategoi 11 avses byggnade med vädeå föe 198 (www, SkV, 5) ostadsbyggnade ostadsbyggnadena på fastigeten vädeas vanligen med jälp av otspismetoden. Vädeingsobjektet jämfös med liknande objekt sålda inom den nämsta tiden i föållande till vädeingstidpunkten. De mest betydelsefulla faktoena fö småusets väde ä ålde, stolek oc skick (www, SkV, 4). Jämföelseobjekt som används vid vädeing av en bostadsbyggnad bö däfö a ungefä lika sto bostadsyta, bö vaa byggda vid ungefä samma tidpunkt oc a någolunda likatat skick. Jämföelseobjektens fösäljningstidpunkt ä viktiga av samma skäl som fö jodbuksmaken oc skogen, då pisena på bostäde vaiea med tiden. Läget ä alltid en avgöande maknadsmässig fakto, vafö det famföallt ä viktigt att jämföa med objekt med liknande geogafiskt läge. Exempelvis bö bostäde på landsbygden jämfös med anda bostäde på landsbygden. (LMV, 6) Makanläggninga Vid vädeing av makanläggninga tillämpas bokföingsmässiga väden, om eventuell nyanskaffning vait av betydande kaaktä kan vädena justeas upp något (LRF Konsult, 3). 4
4.1.4 Lös egendom Definitionen av lös egendom ä att denna avse all egendom som icke ä att betakta som fast. Se jodabalkens 1 kap 1 fö egendom som ä fast, således icke lös egendom. Maskine oc inventaie Den bokföingsmässiga avskivningen motsvaa sällan den faktiska vädeminskningen fö maskinen, vilket gö det nödvändigt att äkna om maskinens bokföda väde till ett imligt maknadsväde. Svensson (1988) a estimeat en modell fö att beäkna maskinenas faktiska vädeminskning, vilken tillämpas i detta abete. De faktoe som enligt Svensson (1988) diekt påveka vädeminskningens stolek kan sammanfattas i nedanstående punkte:! Diftsföållanden! Föaens kösätt! ntal timma utnyttjat! Maskinens stolek! Fabikat! Föebyggande undeåll! Maskinens ålde (Svensson, 1988, sid 6) Den fomel fö maknadsvädet som Svensson a estimeat ä: MV = ÅV * MV = maknadsvädet ÅV = åteanskaffningsvädet = konstant n = ålde n Konstanten vaiea beoende på vilket maskinslag som vädeas. Vädet avspegla den åliga vädeminskningen fö maskinena oc ligge mellan,871 oc,93. Maknadsvädet enligt fomeln ange vilket pis en åtefösäljae skulle kunna få vid en fösäljning av maskinen. Det pis som lantbukaen kan fövänta sig vid inbyte ä läge än det faktiska maknadsvädet. v denna anledning ä det intessant att tillämpa en justead fomel som ge lantbukaens nuväde i maskinen, det vill säga det pis som an/on kan fövänta sig att kunna eålla vid avytting av maskinen till en åtefösäljae. Nuvädet beäknas enligt Svenssons (1988) till, NV * som bö änföas som lantbukaens nuväde. n =,833* ÅV Dä,833 ä en konstant som ange u sto del av maknadsvädet Lage oc djulage Laget ä en del av föetagets tillgånga oc dess maknadsväde bö således inkludeas i beäkningen av föetagets totala väde. Enligt L 17:4 få laget tas upp till lägst 97 pocent av lagetillgånganas sammanlagda anskaffningsväde. De te pocentenete som laget få skivas ned med ä det så kallade inkuansavdaget. De kvavaande 97 pocenten av anskaffningsvädet tas upp till beskattning. (Rabe, L 17:4) Metoden motiveas av att edovisningspincipen bö vaa fösiktig vid vädeing av lagetillgånga. Hu väl de bokföda 43
vädena stämme öveens med vekligeten beo på anskaffningstidpunkten oc pisutvecklingen på vaona (Ånebink, 1985). Vid vädeing av lage till maknadsmässiga pise finns det oftast gott om data att tillgå. Dessa data finns i fom av noteinga av maknadspise på exempelvis TLs emsida (www, atl,1), pislisto fån leveantöe altenativt via indexuppäkning. Stam- oc omsättningsdju i föetaget bö vädeas till maknadsvädet, vilket inte alltid ä elt självklat. Stamdju, exempelvis mjölkko, vädesätts utifån det famtida netto som djuet föväntas att avkasta (Ånebink, 1985). tt uppskatta vaje enskilt stamdjus väde ä vaken intessant elle imligt utan de beäknas istället tillsammans som en enet. Dju som klassas som omsättningsdju vädeas även med eftetanke. Eftesom de inte ä fädiga fö leveans finns ingen självkla maknad oc de pise som noteats ä dämed inte alltid tillämpliga. 4.1.5 Peiodiseingsfond vsättning till peiodiseingsfond gös i syfte att kunna sätta av del av vinsten fö ett å med positivt esultat till beskattning unde senae å. Däigenom ges en möjliget fö näingsidkaen att födela skattebelastningen mellan åen. vsättning till peiodiseingsfond få göas vaje å, men vaje fond måste åteföas till beskattning senast efte sex å. Uppstå ett å med fölust kan peiodiseingsfonden åteföas utan att beloppet beöve leda till skattekonsekvense. (Calsson & Nygen, 7) Vid gåva finns en möjliget att övelåta samtliga peiodiseingsfonde elle ett uval av dessa till övetagaen. Fö att peiodiseingsfondena skall kunna öveföas kävs att vissa gundläggande kiteie uppfylls. Peiodiseingsfondena kan exempelvis ej övelåtas utan att eala tillgånga i näingsveksamet övefös. Öveföingen skall syfta till att öveföa ela näingsveksameten elle en näingsveksametsgen oc ska ske genom gåva, testamente, av elle bodelning. Således kan peiodiseingsfonde inte övetas vid ett geneationsskifte som genomfös som köp. Öveföingen måste ske så att mottagaen eålle tillgånga till ett väde som minst motsvaa vädet av de övetagna peiodiseingsfondena. Vid köp ges ej möjliget att öveta peiodiseingsfonde. Nämnda fonde beskattas os övelåtaen i samband med skiftet. (Rabe, L 3:1a) 4.1.6 Räntefödelning Räntefödelning a möjliggjots fö enskilda näingsidkae fö att skapa neutalitet mellan enskilda näingsidkae oc aktiebolag (LRF konsult, 1, 8). vsikten med äntefödelning ä att om det finns positivt eget kapital i föetaget kan ett positivt födelningsbelopp das av i inkomstslaget näingsveksamet oc upptas till beskattning i inkomstslaget kapital (Rabe, L 33), vilket medfö att skattekonsekvensena mildas. Om det på motsvaande sätt finns negativt eget kapital skall ett negativt födelningsbelopp das av i inkomstslaget kapital oc beskattas i inkomstslaget näingsveksamet (Rabe, L 33), oc således öka skattekonsekvensen. Me specifika egle king äntefödelning åtefinns i nkomstskattelagens 33 kapitel. 44
Spaat äntefödelningsbelopp Enligt inkomstskattelagens 33 kapitel om äntefödelning gälle att om föetagaen välje att inte utnyttja ela det positiva födelningsbeloppet skall det åtestående beloppet föas vidae till nästkommande å. Eventuellt negativt födelningsbelopp nästkommande å skall kvittas mot det positiva (spaade) födelningsbeloppet. Det finns te kiteie som eglea om mottagaen kan ta öve det spaade födelningsbeloppet,! En enskild näingsveksamet altenativt en del av veksameten övelåts! Obegänsat skattskyldig peson ä mottagae! Övelåtelsen ske via gåva, (av, bodelning & testamente) Således föeligge ett väde i ett spaat äntefödelningsbelopp som bö beaktas i samband med geneationsskifte av lantbuksföetag. Om en övelåtelse ske dä endast en del av tillgångana övefös skall popotioneing ske enligt de eala tillgånganas väde (LRF konsult, 1). 4.1.7 Expansionsfond Enskilda näingsidkae a även möjliget att göa avsättninga till expansionsfond. Medel som avsätts till expansionsfonden beskattas med 8 pocent, samtidigt få inte expansionsfonden övestiga det egna kapitalet i föetaget. Då man senae åtefö beloppet fån expansionsfonden åtebetalas den skatt om 8 pocent som betalats in. v föklaliga skäl gös avsättning till såväl äntefödelning som peiodiseingsfond föe avsättning till expansionsfond. (www, ekp, 1) Även expansionsfonden kan vid gåva föas vidae till övetagaen, enligt likatade kiteie som gälle fö att kunna öveföa peiodiseingsfonde vid ett skifte. Det kävs fotfaande att tillgången övelåts via av, gåva, testamente elle bodelning fö att mottagaen skall få öveta expansionsfonden. Vädet av de nettotillgånga som övetas måste uppnå minst motsvaande ett väde om 7 pocent av expansionsfonden fö att expansionsfonden skall kunna övelåtas elt. Ett geneationsskifte som genomfös i fom av köp möjliggö inte öveföing av expansionsfonden. (Rabe, L 34:18) 4.1.8 Esättningsfonde Systemet med esättningsfond motiveas av att kunna föinda oimliga skattekonsekvense fö de engångsesättninga som utbetalas på gund av skadeesättning elle tvångsfösäljning (Lundén, 6). vdag få ske fö avsättning till esättningsfond enligt Rabe (L 31:4,5). Det finns totalt fya olika esättningsfonde, enligt nedan! nventaie! yggnade oc makanläggninga! Mak! Djulage Obsevea att det finns ett fletalet kompliceade egle king användning av esättningsfond enligt Rabe (L 31). 45
4.1.9 Skogskonto Skattepliktiga inkomste fån skogsbuk kan enskilda näingsidkae sätta in på ett skogskonto altenativt skogsskadekonto oc dämed få uppskov med beskattningen av inkomsten (Lönnstedt & Rosenqvist, 1). Tillvägagångssättet används fö att jämna ut esultat mellan olika inkomstå. ncitamenten att nyttja skogskonto a minskat sedan möjligeten att använda peiodiseingsfond oc expansionsfond infödes (bid.). Vid användning av skogskonto låses pengana till ett konto oc ä således icke likvida, vilket de föbli vid utnyttjandet av peiodiseingsfond espektive expansionsfond. Skogskontot ä pesonligt oc kan inte övelåtas obeskattat till annan peson vid geneationsskifte (Rabe, L 1:39). Övelåts föetaget till ny ägae skall medlen på skogskonto samt skogsskadekonto tas upp till beskattning i inkomstslaget näingsveksamet os övelåtaen (bid.). inkomstskattelagens 1 kapitel åtefinns me exakta bestämmelse king olika skogsfågo. 4.1.1 Åteföinga av olika kaaktä Unde den tid som en peson innea oc fövalta en fastiget nyttjas ofta olika type av avdag. Dessa avdag skall vid en fösäljning av fastigeten åteföas till beskattning i inkomstslaget näingsveksamet. Om fastigeten övelåts via gåva täde kontinuitetspincipen in oc övetagaen öveta övelåtaens skattemässiga ställning, oc således även den latenta skatteskulden. Nya ingångsväden ges ej vid benefika fång som gåva. (LRF konsult, 1). vdag som skall åteläggas till beskattning ä enligt nedan,! Vädeminskningsavdag på byggnade! Vädeminskningsavdag på makanläggninga! Skogsavdag! Substansvädeminskningsavdag! vdag fö esättningsfonde Vädeminskningsavdag byggnade Utgifte fö att a inföskaffat en byggnad skall das av med ett åligt vädeminskningsavdag (Rabe, L 19:4). Detta avdag skall beäknas med en pocentsats som beakta den åtestående livslängden os byggnaden. Pocentsatsen vaiea mellan två till fem pocent av anskaffningsvädet (LRF konsult, 1). Vädeminskningsavdag makanläggninga Gundpincipen ä den samma som fö byggnade men vissa skillnade gällande vid beäkningen av u sto pocentsats som få das av. Se Rabe (L :5) fö me ingående infomation. Skogsavdag Den uvudsakliga gundtanken med skogsavdag ä att föetagaen skall få göa ett avdag fö vikets anskaffningskostnad vid beskattning av den inkomst som viket ge vid avvekning (Lundén, 6). Utymmet fö skogsavdag beäknas utifån anskaffningskostnaden fö skog oc skogsmak. 46
Vid köp ges fövävaen elt nya ingångsväden oc vid gåva täde kontinuitetspincipen in. Mottagaen öveta möjligeten att utnyttja eventuellt ej utnyttjat skogsavdagsutymme (bid). Substansvädeminskningsavdag Vid utvinning av natutillgånga fån exempelvis tov oc gustäkt få ett substansvädeminskningsavdag ske (Lundén, 6). Regle king u dessa avdag få oc kan övelåtas ä i enliget med eglena fö vädeminskningsavdag enligt ovan. Regelvek king substansvädeminskning åtefinns i Rabe (L :). vdag fö esättningsfonde Geneellt skall samtliga avdag som skett fö avsättninga till esättningsfonde åteföas vid övelåtelse av fastiget via samtliga type av föväv. Dock finns vissa undantag oc Skatteveket kan vidta speciella åtgäde (Rabe, L :,4). Viktigt att nämna ä att avdaget skall åteföas till beskattning i det inkomstslag dä avdaget utnyttjats. Vid åteföing skall ett säskilt tillägg om 3 pocent av avdaget påföas som intäkt i det inkomstslag som gälle fö avdaget. 4.1.11 vskivningsundelag Vid gåva gälle kontinuitetspincipen, vilket även gälle avskivningsundelaget fö byggnade oc inventaie. Med ett övetagande av avskivningsundelaget följe även åteföingsskyldigeten (Lundén, 6). Fö övetagaen uppstå en latent skatteskuld vid öveföingen. Vid en famtida fösäljning komme den senaste oneösa övelåtelsen att ligga till gund fö kapitalvinstbeäkning (Olaison, 7). Vid en famtida fösäljning beskattas med anda od övetagaen me i det fall an/on mottagit fastigeten som gåva jämföt med om densamme ade fövävat fastigeten via ett köp. Vid en övelåtelse kan det dock ses som en födel kotsiktigt då övelåtaen inte beöve beskattas fö någon kapitalvinst, vilket ge en läge skuldsättning fö övetagaen. Vid ett köp beskattas övelåtaen fö den kapitalvinst som uppstå vid fösäljningen oc övetagaen eålle nya väden fö avskivningsundelag (bid.) 4.1.1 Eventuellt undeskott i veksameten Ett undeskott i näingsveksamet kan ej övelåtas vid ett geneationsskifte. Vaken vid köp elle vid gåva ges denna möjliget eftesom undeskottet ä pesonligt. Nä övelåtaen uppö med veksameten finns dock möjligeten att utnyttja undeskottet i fom av avdag i inkomstslaget kapital (Olaison, 7). 47
4. Skattekonsekvense som påveka 4..1 nkomstskatt nkomste fån veksamet beskattas antingen i inkomstslaget tjänst elle i inkomstslaget näingsveksamet. denna studie ä inkomst av tjänst endast intessant genom att tjänsteinkomsten kan öja inkomstnivån så att statlig skatt utgå (Rydin, 8). Fö inkomstået 8 gälle att statlig skatt om pocent skall betalas på inkomste övestigande skiktgänsen 38 8 kono. Ytteligae 5 pocent skall betalas på inkomste övestigande skiktgänsen 495 kono. Om gundavdaget beaktas kan totalt 34 9 espektive 57 1 kono intjänas innan statlig skatt betalas (Skv, 6). Vid inkomst av aktiv näingsveksamet skall egenavgifte med 3,71 pocent av inkomsten betalas. Fö passiv näingsveksamet gälle att 4,6 pocent skall betalas (Skv, 7). Utöve egenavgiften skall kommunalskatt betalas (Skv, 8). Stoleken på den kommunala inkomstskatten vaiea betydligt mellan olika kommune oc däfö änvisas till skattevekets emsida fö me detaljead infomation om pocentsatse. figu 4. edovisas skatte- oc avgiftsuttaget fö enskilda näingsidkae givet en kommunalskatt om 31 pocent. Skatt oc avgiftsuttag Taxead inkomst,7 41 91 1856 856 3856 4856 5856 6856 7856 8856 9856 35 311,6 3 Skatt oc avgiftsuttag i pocent,5,4,3, 1 3 5 15 119 1 Gundavdag i kono,1 5, 5415 11777 4598 Total skatt oc avgift Gundavdag 37338 5418 63478 765438 896148 Resultat i näingsveksameten 16858 1157568 18878 Figu 4.. Skatt oc avgiftsuttag. 48
figu 4. kan utläsas att det maximala gundavdaget som kan eållas ä 311 kono vid en taxead inkomstnivå om 91 kono. Fö lantbuksföetag kan en öge taxead inkomst antas föeligga vilket medfö att gundavdaget inte påveka utfallet vid beskattningen i någon stöe gad. etäffande det totala skatte- oc avgiftsuttaget åde te tillfällen dä specifika ändelse påveka utfallet. Fösta ändelsen uppstå vid punkt (1) dä gundavdaget nå sitt maximum oc vid en inkomst övestigande 91 kono böja gundavdaget minska, fö att vid en taxead inkomstnivå om 316 7 kono föbli konstant med 119 kono. punkt () intäde statligskatt med pocent på inkomst övestigande 38 6 kono, kontentan bli att uttaget av skatt öka. Den tedje oc sista ändelsen uppstå i punkt (3), en taxead inkomst övestigande 488 6 kono påfös ytteligae 5 pocent statlig skatt. syfte att eålla ett föenklat uttyck fö det vekliga skatte- oc avgiftsuttaget estimeas en tendlinje fö skatte- oc avgiftsuttaget enligt figu 4.3. Funktionen eålle ett R -väde om,9675, vilket ange att funktionen till 96,75 pocent föklaa det vekliga skatt oc avgiftsuttaget (SLU, 1). R -vädet anses som fullt godtagbat, vilket innebä att funktionen utgö en tillfedsställande avbild av det vekliga skatte- oc avgiftsuttaget. Funktionen a ett intecept om ungefä,4 vilket ä vädet av basen fö det genomsnittliga skatte- oc avgiftsuttaget, a x, enligt kapitel. Pogessionsfakton, x, som påveka skatte- oc avgiftsuttaget beoende på esultatet i näingsveksameten ä enligt tendlinjens funktion,, vilket illusteas i funktionens lutning, figu 4.3. Jämföelse mellan vekligt oc estimeat skatt oc avgiftsuttag,65 Skatt oc avgiftsuttag i pocent,6,55,5,45,4,35,3 Veklig skatt oc avgift Tendline fö veklig skatt oc avgift y = E-7x,3988 R =,9675 5415 5415 45415 65415 85415 Resultat i näingsveksameten 15415 Figu 4.3. Skatt oc avgiftsuttag omabetning till godtagba linjä funktion. 49
Maginalskatten vid en specifik inkomstnivå illusteas i figu 4.4. Den stegvis ökande maginalskatten som en konsekvens av gundavdag samt skiktgänse fö ökad beskattning bli än me tydlig i denna figu. Skatt oc avgiftsuttag Taxead inkomst,8 41 91 1856 856 3856 4856 5856 6856 7856 8856 9856 9 Maginellt skatt oc avgiftsuttag,7,6,5,4,3,,1 8 7 6 5 4 3 1 Totalt skatt oc avgiftsuttag 5415 11777 4598 37338 Skatt oc avgiftsuttag i pocent Skatt oc avgiftsuttag i kono 5418 63478 765438 896148 16858 1157568 Resultat i näingsveksameten 18878 Figu 4.4. Skatte- oc avgiftsuttag maginal skatt. nkomst av kapital beskattas alltid med en popotionell skattesats om 3 pocent, vilken ges av den steckade linjen i figu 4.3. Det finns dock vissa föållanden som medfö läge skatt (Rydin, 6), exempel ä inkomste fån onoteade föetag som beskattas till 5/6 av kapitalvinsten. Ytteligae exempel ä fösäljning av fastigete. Kapitalvinstskatt uppkomme vid övelåtelse av fastiget till ett vedelag som motsvaa, altenativt övestige taxeingsvädet fö gåvoået. Vid en övelåtelse till ett vedelag som undestige taxeingsvädet fö gåvoået betaktas öveföingen ej som avytting oc således uppstå ingen beskattning. det senae fallet övetas övelåtaens omkostnadsbelopp av övetagaen. Omkostnadsbeloppet bestå av dels den betalda köpeskillingen fö fastigeten oc dels föbättingskostnade. Kapitalvinsten utgös av skillnaden mellan omkostnadsbeloppet oc det pis som ska betalas vid övelåtelsen. (uct et al 199) vytting av näingsfastiget eäkningen av kapitalvinstskatt vid fösäljning av näingsveksamet skilje sig fån kapitalvinstskatten på pivatbostadsdelen. Fö den del som klassas som näingsveksamet gälle att nittio pocent av kapitalvinsten tas upp till beskattning. Vid avytting av näingsfastiget skall eventuella avskivninga samt åteläggninga av 5
vädeminskningsavdag beaktas vid beäkning av kapitalvinsten. Den kapitalvinst som änfös till näingsveksamet beskattas däfö till 7 pocent. (bid) vytting av pivatbostad Fö pivatbostaden tas tjugotvå tettiondela av kapitalvinsten upp till beskattning. Denna del beskattas med en kapitalvinstskatt om tettio pocent. Fö pivatbostaden kan således en skattesats om tjugotvå pocent av den totala kapitalvinsten användas fö att beäkna skattekonsekvensen av fösäljningen. (bid) vytting av lös egendom Vid avytting av lös egendom, exempelvis maskine, skall inkomsten tas upp till beskattning i inkomstslaget näingsveksamet (Lundén, 6). Obsevea att eventuella avskivninga som gjots på tillgången som avyttas skall beaktas. Vid äkenskapsenlig avskivning gälle att eventuell kapitalvinst altenativt kapitalfölust beäknas utifån tillgångens bokföda väde, vilket ä anskaffningsvädet minus avskivninga. nvänds estvädesmetoden minskas endast famtida avskivningsundelaget med köpeskillingen, om köpeskillingen övestige det oavskivna estvädet skall mellanskillnaden tas upp till beskattning. (bid.) 4..3 Lagfatskostnad Lagfatskostnad = stämpelskatt expeditionsavgift Vid övelåtelse dä piset undestige 85 pocent av taxeingsvädet fö ået föe det å som lagfat beviljades utgå ingen stämpelskatt. Vid ett pis övestigande 85 pocent utgå stämpelskatt med 1,5 pocent av köpeskillingen. En expeditionsavgift tas ut av tingsätten (Rydin, 6). Kostnade fö lagfat få inäknas i omkostnadsbeloppet vid beäkning av kapitalvinst altenativt kapitalfölust vid fösäljning av fastiget. Kostnaden popotioneas mellan anskaffningskostnaden fö olika dela av fastigeten, oc dämed ingå lagfatskostnaden i avskivningsundelaget fö byggnade (bid.). 51
4.3 eäkning av specifika föutsättninga fö intessente De te olika intessentguppena a olika kav på esättning, pocentuell avkastning på tillgånga samt skattekonsekvense. Fö att på ett ättvist oc koekt sätt övelåta tillgånga mellan olika intessentguppe måste ett antal faktoe beaktas. detta avsnitt beaktas de mest elementäa gundena. Samtliga beöda pate vid ett geneationsskifte a någon fom av minimikav fö u sto deas esättning vid övelåtelsen bö vaa. Kaven skilje sig ofta mellan de olika intessentena på gund av till exempel skillnade i livssituation vilket innebä att studien analysea espektive intessent va fö sig. 4.3.1 vkastning oc kav om inkomst etäffande esättning till de te olika intessentguppena finns vissa väden som kan antas vaa gemensamma men även unika intessentkav. Exempelvis kan övelåtaen önska att eventuella skulde egleas samt säka sin famtida ekonomiska situation genom en pensionsavsättning. Nedan diskuteas gemensamma samt specifika kav. Fastigete studien antas att övelåtaen välje att anskaffa en esättningsbostad. Detta innebä att övelåtaen eålle en avkastning som motsvaa eventuell vädesteging på småus samt diektavkastning i fom av kostnaden fö att ya motsvaande yta. Även öviga intessente kan välja att placea del av fömögeneten i bostad vilket innebä samma situation som fö övelåtaen. Övetagaen ta öve lantbuksfastigeten oc anses dämed få tillgång till den avkastning i pocent som motsvaa eventuell vädesteging på lantbuksfastigete samt en diektavkastning i fom av abets- oc kapitalinkomst. figu 4.4 edovisas vädeföändingen på småus samt lantbuksfastigete unde peioden å 1988 till oc med å 6. genomsnitt a vädestegingen unde nämnda peiod fö småus uppgått till 6,1 pocent pe å, samt 7,89 pocent fö lantbuksfastigete. Fastigetspisindex,,15,1 Vädeföänding,5, -,5 1988 199 199 1994 1996 1998 4 Småus Lantbuk -,1 -,15 Å Figu 4.4. Fastigetspisindex fö å 1988 till 6 (egen beabetning av SC, 1, 8) 5
Fö att tydliggöa data i figu 4.4 pesenteas i figu 4.5 samma infomation utifån ett index fö småus espektive lantbuksfastigete. Fastigetspisindex 5 Föänding i föållande till index 45 4 35 3 5 15 1 5 Småus Lantbuk 1988 1989 199 1991 199 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1 3 4 5 6 Å Figu 4.5. Fastigetspisindex i index fö å 1988 till 6 (Egen beabetning av SC, 1, 8) figu 4.4. samt 4.5. kan noteas att vädestegingen pocentuellt sett a vait något öge fö lantbuksfastigete än fö småus. Detta innebä att övetagaen kan anses a en något öge avkastning änfölig till vädestegingen på fastigeten jämföt med övelåtaen samt öviga intessente. etäffande diektavkastning fö övetagaen beäknas dennes abets- oc kapitalinkomst enligt avsnittet specifika avkastningskav fö övetagaen. Diektavkastningen os övelåtaen samt öviga intessente, som i detta fall utgös av altenativkostnad fö att ya motsvaande bostad, beäknas enligt tabell 4.1. beäkningen antas en genomsnittlig kostnad fö en standadbostad om 14 kvm (jufos, 1) Tabell 4.1. Diektavkastning pivatbostad. eäkning av diektavkastning - pivatbostad Kostnad fö att ya motsvaande bostad 14 8 k - Diftskostnade fö egen bostad 36 k - Undeållskostnade fö egen bostad 4 k / nvesteingskostnad fö bostad k = Diektavkastning i pocent 4,14% 53
De intessente som välje att placea del av fömögeneten i pivatbostad tillgodogös således en diektavkastning om cika 4 pocent i fom av altenativkostnaden fö att ya motsvaande bostad. Den kommunala avgift som esatt fastigetsskatten ä inkludead i diftskostnaden fö egen bostad. Kapitalplaceinga Övelåtaen samt öviga intessente kan välja att placea en del av fömögeneten i aktie, fonde, obligatione elle likatade finansiella instument. Den avkastning som en investeae eålle på en investeing beo på isken i investeingen. En vanlig metod ä att investea i aktie exempelvis på Stockolmsbösen. De tettio mest omsatta aktiena på Stockolmsbösen ingå i index OM Stockolm 3. Utvecklingen fö detta index det senaste decenniet pesenteas nedan i figu 4.6. Fån oc med fösta januai 1988 oc fam till samma datum 8 kännetecknas OM Stockolm 3 av en total uppgång om 8,3 pocent inklusive diektavkastning i fom av utdelninga, vilket motsvaa en ålig vädesteging om ungefä 6,1 pocent, vaav diektavkastning utgö pocent (www, D, 1). En ålig nominell avkastning om 6,1 pocent vid investeing i aktie på Stockolmsbösen ä således en imlig avkastning om intessenten välje detta investeingsaltenativ. Som en jämföelse kan nämnas att Stockolmsbösen fån 19 fam till idag uppvisa en nominell ålig pocentuell ökning om 7,8 pocent, vilket ä den näst bästa utvecklingen i välden efte den ustaliensiska bösen (www, D, ). Fö att beäkna avkastning vid investeinga i aktie a ändå valts 6,1 pocent vilket få epesentea den åliga avkastningen unde moden tid. Figu 4.6. Utvecklingen fö OMS3 fö å 1988 till 8 (www, D 1, 8) Specifika avkastningskav fö övetagaen Ett imligt kav fån övetagaen ä att inte beöva skuldsätta sig till en öge nivå än att föetaget kan divas vidae oc ge en imlig avkastning på investeat kapital. En ög skuldsättning innebä fö övetagaen öga änteutgifte som i sin tu påveka föetagaens abets- oc kapitalinkomst i negativ iktning. bets- oc kapitalinkomst ä ett mått på det ekonomiska tillståndet i föetaget. bets- oc kapitalinkomsten ange u sto del av esultatet som finns kva till levnadsomkostnade oc skatte samt esättning till eget kapital efte det att äntekostnade beaktats oc einvesteinga genomföts (www, lfkonsult, 1). Tabell 4. visa beäkning av abets- oc kapitalinkomst på kot samt lång sikt. 54
Tabell 4.. bets- oc kapitalinkomst (Egen beabetning fån Ånebink, 1985). eäkning av abets- oc kapitalinkomst Lång sikt Kot sikt Resultat föe avskivninga Vädeföänding av anläggningstillgånga Resultat föe avskivninga Ränteintäkte Ränteintäkte - Räntekostnade - Räntekostnade = bets- oc kapitalinkomst - lång sikt = bets- oc kapitalinkomst - kot sikt Skillnaden i abets- oc kapitalinkomst på lång oc kot sikt ä att vädeföändingen i anläggningstillgångana ej beaktas på kot sikt. bets- oc kapitalinkomsten på lång sikt skall även beakta såväl esättning fö eget abete som en imlig änta på det egna satsade kapitalet. Hu sto denna esättning bö vaa ä inte självklat oc det finns flea olika synsätt på u äntan bö beäknas. Man kan dela upp äntan på eget kapital i te dela, en del som ä en esättning fö tiden, en del som ta änsyn till isken i investeingen oc en tedje del som beakta inflationen. Vilket äntekav som bö ställas beo till en del på u föetagaen vill att föetaget skall utvecklas. Om föetaget skall klaa sig i famtiden ä det nödvändigt att käva en nominell änta som åtminstone motsvaa den geneella pisökningen på nyinvesteinga. Däigenom bibeålls föetagets soliditet intakt öve tiden. (Ånebink, 1985) Mellan 199 oc 5 a den genomsnittliga pisökningen på maskine oc edskap uppgått till 3,54 pocent (www, sjv, 1). Denna åliga pisökning bö således vaa det minsta kavet på esättning fö eget satsat kapital fö en bibeållning av föetaget soliditet öve tiden. Vilken nivå som abetsinkomsten bö ligga på beo på föetagaen, oc dennes kav på levnadsvillko. Undelaget fö abetsinkomsten utgös av det som åtestå efte det att alla anda kostnade inklusive äntekostnade ä betalda (Ånebink, 1985). Fö att beäkna en maknadsmässig lön multipliceas antalet abetstimma i föetaget med en skälig esättning inklusive egenavgifte. Det som eventuellt åtestå efte abetsinkomsten utgö den möjliga esättningen till eget satsat kapital. 55
4.3. Skattesats oc Skattekonsekvens Vid beäkning av skattesatsen fö de olika intessentena beaktas till vilket inkomstslag inkomsten klassificeas. eloppsgänse oc pocentsatse fö de olika inkomstslagen åtefinns i stycke 4..1 king inkomstskatt. De exakta föutsättningana fö beäkning av skatt fö inkomstået 8 finns på skattevekets emsida (www, Skv, 9). Övetagaen Övetagaen dive föetaget vidae oc eålle löpande en inkomst i fom av abets- oc kapitalinkomst. Denna inkomstbeskattas i inkomstslaget näingsveksamet. Vid avytting av fastigeten tillkomme även beskattning i inkomstslaget kapital. Övelåtaen oc öviga intessente Fö att föenkla föutsättningana oc beäkningana antas att dessa två intessentguppe kompenseas med finansiellt kapital vid födelningen. ntessentguppena a sedan möjligeten att placea kapitalet i finansiella tillgånga elle i pivatbostad. Diektavkastningen oc vädeökning beskattas i inkomstslaget kapital. Obsevea att pocentsatsena fö kapitalvinste i finansiella tillgånga oc pivatbostad skilje sig åt. Diektavkastningen fån pivatbostaden i fom av yesväde beskattas inte utan den utgö ett nettoväde. 56
4.4 Sammanfattning Ett fletal faktoe påveka beäkningen av fömögenetsmassan vid övelåtelsetillfället. Fö att skapa goda föutsättninga fö samtliga pate ä det väsentligt att fösöka beakta samtliga aspekte. Ett poblem som kan uppstå ä att en föänding i taxeingsvädet vid åsskiftet kan medföa att köpets kaaktä ändas fån gåva till köp oc på så vis utlöse stämpelskatt. Tabell 4.3 beskive de konketa samband som gälle fö ett antal olika faktoe vid val av köp elle gåva som övelåtelsefom. Tabell 4.3. Sammanfattande tabell öve föutsättninga vid geneationsskifte. llmänt Gåva Köp Vedelag/betalning Ja, fån k upp till 1k unde taxväde Ja, fån taxväde oc uppåt Kapitalvinstbeskattning Nej, kontinutitetspincipen Ja Stämpelskatt Nej, (Ja om ks. övestige 85 % av taxväde) Ja Lagfatskostnad Ja Ja Öveföinga mellan intessente Expansionsfond Kan öveföas Ej möjligt Esättningsfonde Ej möjligt Ej möjligt Peiodiseingsfonde Kan öveföas Ej möjligt Spaad äntefödelning Kan öveföas Ej möjligt Skogskonto Ej möjligt Ej möjligt Åteföinga av olika kaaktä Vm.avdag på byggnade Ej åteläggning, kontinuitetspincipen Skall åteläggas (Kapital) Vm.avdag på makanläggninga Ej åteläggning, kontinuitetspincipen Skall åteläggas (Kapital) Skogsavdag Ej åteläggning, kontinuitetspincipen Skall åteläggas (NV) Substansvädeminskningsavdag Ej åteläggning, kontinuitetspincipen Skall åteläggas (NV) vdag fö esättningsfonde Ej åteläggning, kontinuitetspincipen Skall åteläggas (NV alt kap) Övigt vskivningsundelag Övetas, kontinuitetspincipen Nya väden Eventuellt undeskott Kan ej övelåtas Kan ej övelåtas Tabell 4.3 beandlas endast de faktoe som studien beakta. Ytteligae faktoe som kan påveka valet mellan gåva oc köp ä att gåva gö det möjligt att ställa olika villko på gåvotagaen som kav fö övelåtelsen vilket inte ä möjligt vid köp (LRF Konsult, ). Samtliga beäkningsgunde enligt tabell 4. ovan utgö ett undelag fö den teoetiska modellen oc data fö den simuleingsmodell som utvecklats i Excel. 57
5 Empii - fallgåda Modellen enligt kapitel utvädeas fö två fallgåda. Det empiiska mateialet utgö basen fö analysen vid tillämpning på fallgådana. De ekonomiska föutsättningana fö övelåtaen mätt via abets- oc kapitalinkomsten beäknas utifån en justead äkenskapsanalys. Fö övetagaen beäknas abets- oc kapitalinkomsten med jälp av en diftsplan,(www, agw, ). Räkenskapsanalysen oc diftsplanens väden på abets- oc kapitalinkomsten avspegla således situationen föe espektive efte geneationsskiftet. Det bö poängteas att infomationsmateialet unde avsnitten fö espektive fallgåd ä vekliga data som inämtats fån två fallföetag, som skall genomgå geneationsskifte inom den nämsta famtiden. Fö att stäka integitetsskyddet oc beålla mateialet konfidentiellt lämnas ingen infomation om fallgådanas belägenet oc ägae. Fallföetag ett benämns Svintop oc fallföetag två, Fågelbo. Gemensamt fö de två fallföetagen ä att de ä belägna i söda Sveige oc kännetecknas av likatade föutsättninga betäffande jodmån oc klimat. avsnitt 5.1 pesenteas de ekonomiska oc icke ekonomiska föutsättninga som påveka poduktionen oc det ekonomiska utfallet fö espektive fallgåd. 5.1 Kalkyle Diftsplanena sammanställs fö espektive gåd efte att det att det simuleade geneationsskiftet a genomföts. Diftsplaneingspogammet ä utvecklat vid SLU inom pojektet giwise, databoken (www, agw, ). Syftet med diftsplanen ä att beäkna abetsoc kapitalinkomsten fö föetagaen, vilken i sin tu efte det att esättning fö egen abetsinsats aväknats gö det möjligt att beäkna avkastningen på eget kapital. vkastningen på det eget kapitale används som undelag fö att beäkna den optimala födelningen enligt modellen i kapitel två. ngångsvädena i diftsplanena bestå av bidagskalkyle fö espektive göda, altenativt djuslag samt undeållskostnade oc divese diftsutgifte utöve bidagskalkylena. idagskalkylena gundas på geneella bidagskalkyle fö Götalands söda slättbygde, GSS (www, agw, ). idagskalkylena avse nomal avkastning fö det aktuella odlingsomådet oc ingen änsyn till en eventuell öge altenativt läge avkastning än vad som ä nomalt fö egionen. Öviga data föutom bidagskalkylena eålls fån föetagens esultatäkninga oc avse vekliga väden. den diftsplan som uppättas i syfte att ge en bild av föetaget efte övelåtelsen a vädena justeats fö att beäkna konsekvensena av ökad skuldsättning. 58
5. Svintop På Svintop bedivs växtodling på en aeal om totalt 17 ekta samt integead svinpoduktion. Födelningen mellan poduktionsgenana enligt tabell 5.1. Tabell 5.1. Diftsiniktning på Svintop. Göda ntal ekta Dju ntal styck Föodling,9 Modesugga 45 Höstaps 1,4 Slaktsvinsplatse 3 Höstvete 1,7 Kon 18,8 Sockebeto 11,9 Vall,5 Våvete 1,5 Summa 17,6 U tabell 5.1 kan utläsas att antalet slaktsvinsplatse uppgå till 3 stycken. Unde föutsättning att lantbukaen a en nomal poduktion poduceas 3.5 omgånga pe å (www, agw, 1), vilket ge en total poduktion om 14 slaktsvin pe å. De ekonomiska föutsättningana som gälle fö Svintop enligt skattebilaga N6 pesenteas gemensamt med fastigetens ekonomiska föållanden i tabell 5.. Tabell 5.. Ekonomiska oc finansiella föutsättninga fö Svintop. okslutsdispositione Summa Fån N6 Spaad äntefödelning 1 75 Peiodiseingsfond 14 Expansionsfond nda obeskattade eseve, åtefös i NV 73 Skulde 3 185 3 Fastiget - typkod 1 Taxeingsväde 1 444 Jodbuksväde 1 794 Ekonomibyggnadsväde 893 Tomtmaksväde 19 ostadsbyggnadsväde 567 edömt maknadsväde Ge K/T -tal 1,67 59
Svintop ä således ett växtodlings- oc gisföetag med en total aeal om dygt 17 ekta egen ägd åke. Jodbuksmaken utnyttjas fö divesifiead växtodling vilket ge en god växtföljd. Maknadsvädet på fastigeten, om kono inklusive de byggnadsinventaie som finns i föetaget, gundas på en vädeing utifån på fösäljningsstatistik av liknande objekt. Övelåtaen som i dagsläget dive Svintop a utöve fastigeten oc tillgångana i föetaget en pivat fömögenet på cika 5 kono. Vid avytting av fastigeten samt föetagets veksamet till maknadsväde ealiseas följande tillgånga, Tabell 5.3. eäkning av Svintops totala nettofömögenet. Föetagets maknadsväde Latent skatteskuld Fastiget 196 Fastiget Omsättningstillgånga 1 79435 Fastigetens maknadsväde 196 Omsättningstillgånga 71658 Fastigetens taxeingsväde 1444 nläggningstillgånga 3 Vaav bostad 747199 Summa 1 313617 nskaffningskostnad 3587799 Föbättingkostnad bostad Pivat fömögenet 5 Föbättingskostnad NV Summa 813617 Latent skatt NV - 7% 4641 Pivat - % 11546 Åteföing vädeminskningsavdag yggnade 414 Omsättningstillgånga Makanläggning 13537 Lagets maknadsväde 71658 Substansvädeminskning Latent skatt NV - 5% 3589 Skogsavdag Esättningsfonde nläggningstillgånga Summa 54777 nventaies maknadsväde 1 678 67 ckumuleade avskivninga 1 85 87 okslutsdispositione nskaffningsväde 3 63 883 Peiodiseingsfond 14 Oavskivet estväde 1 438 13 Expansionsfond Skillnad mv - oavskivet estv. 454 Esättningsfond Latent skatt NV - 5% 17 nda obeskattade eseve 73 Summa 87 okslutsdispositione Fån N6 87 Spaad äntefödelning Latent skatt NV - 5% 435 Spaat utymme 175 Skattekonsekvens Skillnad i beskattning mellan NV oc kapital utgö Latent skatteskuld 518973 vädet os den spaad äntefödelningen. Väde spaad äntefödelning 345 Summa 484473 175 * (.5 -.3) = 345 Sammanfattning Skulde 31853 Nettofömögenet 1664 6
Vid avytting av Svintop med tillöande tillgånga oc skulde kvastå en nettofömögenet om dygt miljone kono. Denna nettofömögenet utgö således den fömögenetsmassa ( ) som analyseas i den teoetiska modellen i kapitel två vilken födelas mellan intessentguppena enligt den ekonomiskt sett mest födelaktiga stategin. En viktig pincip ä att öviga intessente, syskon, antas kompenseas ättvist oc minst motsvaande sin ättsmäktiga laglott. Utifån detta antagande beäknas att vaje syskon, som till antalet i fallet fö Svinstop ä ett utöve övetagaen, eålle en kompensation om minst 1 53 31 kono, om övelåtaegeneationen inte a någa kav på del av kapitalet fö exempelvis en esättningsbostad. 5..1 Övelåtae Övelåtaegeneationen på Svintop a som ovan beskivits divit en växtodlings- oc svinpoduktion oc fö å 6 kan esultaten sammanfattas i en äkenskapsanalys, bilaga 4. äkenskapsanalysen justeas de skattemässiga vädena till justeade maknadsväden. Med utgångspunkt fån äkenskapsanalysen a nyckeltal fö veksametsået 6 beäknats, vilka pesenteas i tabell 5.4. Tabell 5.4. Nyckeltal fö Svintop. Nyckeltal 6 nläggningspocent,87 bets oc kapitalinkomst 553699 betsesättning 33 Kapitalinkomst 3699 alanslikviditet 4,989 Kassalikviditet,63 Re,15 Rs,1 Rt,14 Röelsekapital 1813666 Skuldsättningsgad (alla skulde),567 Skuldsättningsgad (äntebäande skulde),195 Soliditet,638 tabell 5.4 kan noteas att abets- oc kapitalinkomsten fö övelåtaegeneationen unde 6 uppgick till cika 553 699 kono. Om esättning fö abetsinsatsen i föetaget, motsvaa antal timma multipliceat med 165 k pe timme, exkludeas åtestå totalt 3 669, vilket utgö esättning till eget kapital fö å 6. vkastningen på eget kapital motsvaa då 1,5 pocent. eäkningen utgå fån den justeade esultatäkningen, medan den ojusteade esultatäkningen ge en avkastning på eget kapital motsvaande 8,81 pocent. Skillnaden föklaas fämst av att fastigetens maknadsväde ej beaktas i den ojusteade esultatäkningen vilket lede till att det egna kapitalet bli läge. Räntabiliteten på det totala kapitalet uppgå till 1,4 pocent oc den genomsnittliga skuldäntan på skuldena uppgå till 1, pocent. Obeoende av vilket äntabilitetsmått som analyseas ä äntabiliteten (R E oc R T ) på kot sikt låg. Föklaingen ligge i att stoa dela av det egna kapitalet utgös av fastigeten. 61
Likviditeten i föetaget ä mycket god. åde balanslikviditeten oc kassalikviditeten ä,5 gånge så ög som det allmänt vedetagna måtten, fö balanslikviditet oc 1 fö kassalikviditet. Svintops omsättningstillgånga oc motsvaa fem gånge de kotfistiga skuldena samtidigt som omsättningstillgånga ä,5 gånge så stoa som de kotfistiga skuldena. Således finns betydande likvida medel i föetaget. Flexibiliteten i föetaget föstäks ytteligae av en låg anläggningspocent om 8,7 pocent. Soliditeten i föetaget som definieas som andelen eget kapital i elation till de totala tillgångana bö i ett lantbuksföetag inte undestiga 5 pocent (Ånebink, 1985). Fö Svintop ä soliditeten 63,8 pocent. Svintop a däfö fömåga att klaa föluste utan att långivana dabbas diekt. En föklaing till den öga soliditeten i föetaget ä den låga skuldsättningsgaden. Övelåtaegeneationen på Svintop a ett kav att esättning fån den totala fömögeneten,, skall utgå fö att anskaffa en esättningsbostad. Detta kav motsvaa en summa om totalt 3 kono, vilket aväknas fån den totala nettofömögeneten. Geneationen föutsätts utöve föväntad kompensation fö esättningsbostad inte eålla någon ytteligae ekonomisk kompensation. Detta innebä att den kvastående fömögenetsmassan födelas mellan de två åtestående intessentguppena vilka ä två syskon vaav en ä övetagae. Situationen innebä att den teoetiska modellen med två intessente som pesenteas i kapitel kan användas oc dämed bli övelåtaegeneationens avkastning oc skattesituation ej intessant fö den optimala födelningen. Men ä dock elevant vid beäkningen av den totala fömögenetsmassan efte en tidspeiod. 5.. Övetagaen Diften på Svintop antas fotsätta i samma omfattning oc iniktning som innan geneationsskiftet. Utifån de föutsättninga som åde fö Svintops a te olika diftsplane utabetats fö övetagaens dift efte övetagandet. nledningen till att te diftsplane a utabetats ä att skuldsättningsgaden vaiea beoende på vilken övelåtelsefom som tillämpas vid övelåtelsen. Skuldsättningsgaden påveka äntekostnadena vilket i sin tu påveka abets- oc kapitalinkomsten. etäffande övetagaen antas att allt kapital placeas i föetaget, således fastigeten. vkastningen på kapitalet vaiea beoende på val av övelåtelsefom oc dämed även andelen eget kapital os övetagaen. Den pocentuella avkastningen eålls genom att uppätta en diftsplan fö övetagaen. Vädeökningen i lantbuksfastigeten famgå av avsnitt 4..1. Skattesituationen fö övetagaen definieas av en skattebas om 4 pocent samt ytteligae skatte- oc avgiftsuttag enligt i bilaga 5. Nämnd tabell utgå fån det ekonomiska esultat som tas upp till beskattning. Vid avytting av fastigeten efte en viss tidspeiod uppkomme även en kapitalvinst som beskattas i inkomstslaget kapital. Den fömögenet som åtestå att födela efte det att föäldana eållit kompensation ä således 17 16 64 kono. Unde föutsättning att övetagaen oc syskonen a samma föutsättninga skattemässigt samt samma avkastning ä enligt modellen med två intessente i kapitel en lika delning av fömögenetsmassan den ekonomiskt bästa stategin. eoende på val av övelåtelsefom uppstå situation enligt tabell 5.5, 5.6 elle 5.7. 6
Tabell 5.5. Svintop köp till maknadsväde. Köpeskilling 8 136 17 Köpaen eålle Skatt - 4 844 73 Lån - 3 185 3 Maknadsväde 3 136 17 Kompensation föälda - 3 Latent skatteskuld - Kva att födela = 17 16 64 Övetagaens äntebäande skulde - 14 877 551 Till syskon vid ättvis delning - 8 553 31 Övetagaens egna kapital = 8 58 466 Kontant esättning syskon Övelåtaens kapital = 3 Ytteliggae komp till syskon = -6 553 31 Syskonets kapital = 8 553 31 Lagfatskostnad - 94 855 Total kostnad fö övetagaen = 14 877 551 (Skattlånytteliggae kompensationlagfat) Vid köp till maknadsväde uppgå övetagaens skulde till totalt 14 877 551 kono, vilket föklaas av den öga köpeskillingen samt lagfatskostnaden om 94 855 kono. Genom detta föfaande ealiseas den latenta skatteskulden oc övetagaen eålle nya ingångsväden. Tabell 5.6. Svintop köp till taxeingsväde. Köpeskilling 978 17 Köpaen eålle Skatt - 81 44 Lån - 3 185 3 Maknadsväde 3 136 17 Kompensation föälda - 3 Latent skatteskuld - 1 911 17 Kva att födela = 11 971 47 Övetagaens äntebäande skulde - 1 747 35 Till syskon vid ättvis delning - 8 553 31 Övetagaens egna kapital = 8 477 495 Kontant esättning syskon Övelåtaens kapital = 3 Ytteliggae komp till syskon = -6 553 31 Syskonets kapital = 8 553 31 Lagfatskostnad - 187 485 Total kostnad fö övetagaen = 1 747 35 (Skattlånytteliggae kompensationlagfat) Vid övelåtelse till taxeingsväde komme viss del belöpa som gåva, vilket innebä att del av den latenta skatteskulden övefös till övetagaen. De äntebäande skuldena bli dämed läge än vid en övelåtelse till maknadsväde. Lagfatskostnad utgå till den del som övelåtelsen klassas som köp, vilket medfö att kostnaden fö lagfat educeas till 187 485 kono läge jämföt med köp till maknadsväde. Summa skulde uppgå till totalt 14 658 5 kono, vaav 1 747 35 kono utgö äntebäande skulde. 63
Tabell 5.7. Svintop gåva. Övetagna lån - 3 185 3 Gåvotagaen eålle Skatt vid gåva - Väde spaad äntefödelning 345 Maknadsväde 3 136 17 Kompensation föälda - 3 Latent skatteskuld - 5 554 73 Kva att födela = 8 553 31 Övetagaens äntebäande skulde - 9 911 948 Till syskon vid ättvis delning - 8 553 31 Övetagaens egna kapital = 7 669 996 Kontant kompensation syskon Övelåtaens kapital = 3 Ytteliggae komp till syskon = -6 553 31 Syskonets kapital = 8 553 31 Lagfatskostnad - 85 Total kostnad fö övetagaen = 9 911 948 (Lånytteliggae kompensationlagfatväde spaad äntefödelning) En övelåtelse i fom av en gåva ge den lägsta belåningen, fämst på gund av att kapitalvinst i fastigeten som skulle a beskattats vid fösäljning istället föskjuts in i famtiden. Stämpelskatt uppstå inte elle vid övelåtelsen. Summan av de äntebäande skuldena oc den latenta skatteskulden uppgå till 15 466 1 oc dämed övestige denna summa de skulde som uppstå vid övelåtelse till taxeingsvädet (14 658 5 kono). Vid övelåtelsefomen gåva ä det viktigt att klagöa poblematiken med att finansiea öveföingen mellan intessentguppena. Ett altenativ ä att övelåtaen unde ett pa å innan övelåtelsen låna upp kapital i föetaget med fastigeten som säkeet. Vilket innebä att likvida medel kan öveföas till övelåtaen samt öviga intessente i samband med övelåtelsen. Utifån den skuldsättning som aktualiseas vid vaje fom av övelåtelse a en diftsplan uppättats. Diftsplanena bifogas i bilaga sex. tabell 5.8 edovisas den ekonomiska situation os övetagaen som uppkomme som en konsekvens av espektive övelåtelsefom. Ett uppenbat esultat ä att äntekostnadena fö skuldena diekt påveka nivån på abets- oc kapitalinkomsten. De te övelåtelsefomena esultea däfö i olika avkastning på det egna kapitalet os övetagaen. Tabell 5.8. Jämföande tabell fö övelåtelse av Svintop. Köp landat fång Gåva Tillgånga 313617 313617 313617 Eget kapital 858466 8477495 7669996 Skulde 14877551 174735 9911948 Latent skatteskuld 191117 555473 Resultat föe avsk. 111997 111997 111997 vskivninga 34675 34675 34675 Räntekostnade 644891 5554 46317 bets- oc kapitalinkomst 156848 46317 36544 vkastning på eget kapital 1,85%,91% 4,76% 64
5..3 Öviga intessente - syskon Det syskon som skall kompenseas, således guppen öviga intessente, antas placea sin del av fömögeneten i pivatbostad samt en aktiepotfölj. vkastningen på syskonets tillgånga beäknas utifån index i avsnitt 4..1. eskattningen fö syskonet ske i inkomstslaget kapital. 5..4 ngångsväden fö simuleingsmodellen Vid simuleing av den optimala födelningen av fömögenetsmassan då en lika delning ej ske utan den intessentgupp som a den mest ekonomiskt optimala situationen tilldelas en stöe del av fömögeneten tillämpas väden enligt nedan tabell 5.9. Tabellena 5.9 5.11 sammanfatta de föutsättningana som gälle fö intessentguppena i fallet Svintop vid tillämpning av den teoetiska modellen enligt kapitel. De ekonomiska föållandena fö intessentguppena skilje sig följaktligen åt beoende på val av övelåtelsefom. Tabell 5.9. Svintop - övelåtelse till maknadsväde. Övetagae Syskon Övelåtaen Vädeökning, lantbuk 7,89 - - Diektavkastning, lantbuk 1,85 - - Vädeökning, pivatbostad 6,4 6,4 6,4 Diektavkastning, pivatbostad 4,14 4,14 4,14 Vädesteging, aktie - 4,1 - Diektavkastning, aktie - - Skattebas 4 - - Pogessionskonstant E-7 - - Maginalskatt 68 - - Genomsnittligt avgifts- oc skatteuttag 6 - - Kapitalvinstskatt -7-3 Kav om inkomst efte skatt 91756 - - Kav om esättning fö bostad - - 3 65
Tabell 5.1. Svintop - övelåtelse till taxeingsväde. Övetagae Syskon Övelåtaen Vädeökning, lantbuk 7,89 - - Diektavkastning, lantbuk,91 - - Vädeökning, pivatbostad 6,4 6,4 6,4 Diektavkastning, pivatbostad 4,14 4,14 4,14 Vädesteging, aktie - 4,1 - Diektavkastning, aktie - - Skattebas 4 - - Pogessionskonstant E-7 - - Maginalskatt 68 - - Genomsnittligt avgifts- oc skatteuttag 6 - - Kapitalvinstskatt -7-3 Kav om inkomst efte skatt 13613 - - Kav om esättning fö bostad - - 3 Tabell 5.11. Svintop - övelåtelse via gåva. Övetagae Syskon Övelåtaen Vädeökning, lantbuk 7,89 - - Diektavkastning, lantbuk 4,76 - - Vädeökning, pivatbostad 6,4 6,4 6,4 Diektavkastning, pivatbostad 4,14 4,14 4,14 Vädesteging, aktie - 4,1 - Diektavkastning, aktie - - Skattebas 4 - - Pogessionskonstant E-7 - - Maginalskatt 68 - - Genomsnittligt avgifts- oc skatteuttag 6 - - Kapitalvinstskatt -7-3 Kav om inkomst efte skatt 19516 - - Kav om esättning fö bostad - - 3 Som nämnts ovan vaiea avkastningen på eget kapital os övetagaen beoende på val av övelåtelsefom. Övetagaen antas eålla en vädeökning om 7,89 pocent fö lantbuksfastigeten, exklusive pivatbostadsdelen vilken antas a en genomsnittlig ålig vädeökning om 4,14 pocent samt ett åligt kostnadsväde om 4,1 pocent. Övetagaens kav på inkomst antas motsvaa den abets- oc kapitalinkomst efte skattekonsekvense som övetagaen eålle enligt espektive övelåtelsestategis uppställda diftsplan. Övetagaens genomsnittliga avkastning a beäknats utifån att 8 pocent av tillgångana utgös av lantbuksfastiget samt pocent av maskine oc inventaie. Diektavkastning ges på samtliga tillgånga. Övelåtaens kav på esättning fö bostad beaktas ej diekt i modellen utan fånäknas fömögeneten innan simuleingen av födelningen av fömögeneten ske. Vid simuleing fö en famtida peiod justeas kostnade samt intäkte motsvaande en inflationstakt om.5 66
pocent. Figu 5.1 visa inflationen i Sveige unde tidspeioden 1988 till 8, genomsnittet fö peioden ä,7 pocent (www, SC, 3). nflation i Sveige 1, 1, nflation i pocent 8, 6, 4,, nflation, -, 1988 199 199 1994 1996 1998 4 6 8 Å Figu 5.1. nflation i Sveige mellan å 1988 oc 8. Räntekostnade oc änteintäkte beäknas i nominella belopp med en utlåningsänta om sex pocent espektive en inlåningsänta om te pocent oc antas föbli oföändade öve tiden. Reinvesteingana gös i samma takt som avskivningana oc komme på så vis inte att få någon diekt påvekan abets- oc kapitalinkomsten. Givet att övelåtaegeneationen placea ela sitt kapital i en pivatbostad komme den eventuella kapitalvinsten som uppstå att belastas med skatt om pocent i inkomstslaget kapital. De öviga intessentena antas i fösta and investea i pivatbostad, men de ges även möjliget att investea i aktie i det fall de eålle en del av fömögeneten som övestige te miljone. Som konsekvens av detta föållande komme de öviga intessentenas kapitalvinst efte en given tidspeiod att beskattas med pocent fö den del som avse pivatbostaden oc 3 pocent fö den del som avse aktiepotföljens avkastning. 67
5.3 Fågelbo Veksameten som bedivs på Fågelbo bestå i dag av växtodling på totalt 173 ekta, vaav 7 ekta aendeas. Gödfödelningen enligt SM-ansökan fö å 8 pesenteas i tabell 5.1. Tabell 5.1. Diftsiniktning på Fågelbo. Göda ntal ekta Maltkon 6,51 Majs - fäsk 8,5 Höstvete 7,35 Sockebeto 3, Höstaps 19,71 Skyddszon, etesmak 4,76 Summa 173 Tabell 5.1 visa att Fågelbo ä en typisk spannmålsgåd i söda Sveige. Fågelbos ekonomiska föutsättninga enligt N6 samt fastigetens ekonomiska föållanden edovisas i tabell 5.13. Tabell 5.13. Ekonomiska oc finansiella föutsättninga fö Fågelbo. okslutsdisposition Summa Fån N6 Spaad äntefödelning 1 65 Peiodiseingsfond 366 981 Expansionsfond nda obeskattade eseve, åtefös i NV 344 Skulde 6 74 111 Fastiget - typkod 1 Taxeingsväde 15 51 4 Jodbuksväde 1 69 1 Ekonomibyggnadsväde 9 Tomtmaksväde 5 ostadsbyggnadsväde 1 3 edömt maknadsväde 3 9 Ge K/T -tal,1858 68
Maknadsvädet på Fågelbo inklusive byggnadsinventaie beäknas till 3 9 kono oc gundas på samma sätt som fö Svintop på fösäljningsstatistik fö liknande objekt i samma egion. Övelåtaegeneationen på Fågelbo a utöve tillgånga i fastigeten oc föetaget även en pivatfömögenet på dygt 1 8 kono vilken ingå i den totala fömögeneten som födelas mellan intessentguppena. Skulle en maknadsmässig avytting av fastigeten samt föetaget bli aktuell ealiseas föållanden enligt tabell 5.14 fö övelåtaen. Tabell 5.14. eäkning av Fågelbos totala nettofömögenet. Föetagets maknadsväde Latent skatteskuld Fastiget 39 Fastiget Omsättningstillgånga 1 68574 Fastigetens maknadsväde 39 Omsättningstillgånga 796 Fastigetens taxeingsväde 15514 nläggningstillgånga 181976 Vaav bostad 153 Summa 1 3613856 nskaffningskostnad 8 Föbättingkostnad bostad Pivat fömögenet 18167 Föbättingskostnad NV Summa 37948793 Latent skatt NV - 7% 64336 Pivat - % 55445 Åteföing vädeminskningsavdag yggnade 5674 Omsättningstillgånga Makanläggning Lagets maknadsväde 796 Substansvädeminskning Latent skatt NV - 5% 395113 Skogsavdag Esättningsfonde nläggningstillgånga Summa 5674 nventaies maknadsväde 1 684 676 ckumuleade avskivninga 45 518 okslutsdispositione nskaffningsväde 3 49 41 Peiodiseingsfond 366981 Oavskivet estväde 1 44 89 Expansionsfond Skillnad mv - oavskivet estv. 439783 Esättningsfond Latent skatt NV - 5% 1989 nda obeskattade eseve 344 Summa 38935 okslutsdispositione Fån N6 64667 Spaad äntefödelning Latent skatt NV - 5% 3334 Spaat utymme 165 Skattekonsekvens Skillnad i beskattning mellan NV oc kapital utgö Latent skatteskuld 7535119 vädet os den spaad äntefödelningen. Väde spaad äntefödelning 33 Summa 7534788 165 * (.5 -.3) = 33 Sammanfattning Skulde 6 74 111 Nettofömögenet 3937167 Efte avytting av Fågelbo till maknadsväde, åtebetalning av skulde samt latent skatteskuld kvastå en nettofömögenet os övelåtaen om knappt 4 miljone kono. Liksom fö Svintop utgö denna nettofömögenet den fömögenetsmassa ( ) som analyseas i den teoetiska modellen i kapitel två fö att beäkna den fö intessentguppena mest födelaktiga stategin. 69
Om övelåtaegeneationen inte a någa kav på esättning innebä en ättvis lika födelning att vadea av de te syskonen eålle 7 979 56 kono vadea av fömögenetsmassan. 5.3.1 Övelåtae Veksameten på Fågelbo a unde 7 utgjots av en moden oc tidstypisk växtodling. bilaga 7 edovisas den äkenskapsanalys som utgö bakgundsmateial fö de nyckeltal som beäknats fö Fågelbos veksamet å 7, enligt tabell 5.15. Tabell 5.15. Nyckeltal fö Fågelbo. Nyckeltal 7 nläggningspocent,5 bets oc kapitalinkomst 19138 betsesättning 33 Kapitalinkomst 76138 alanslikviditet,778 Kassalikviditet 1,31 Re,35 Rs,7 Rt,4 Röelsekapital 199543 Skuldsättningsgad (alla skulde),653 Skuldsättningsgad (äntebäande skulde),85 Soliditet,65 Övelåtaens abets- oc kapitalinkomst fö å 7 beäknas enligt tabell 5.15 till 1 91 38 kono. Exkludeas esättning fö egen abetsinsats, vilket motsvaa 33 kono, åtestå en kapitalinkomst om 761 38 kono. Med utgångspunkt fån den justeade esultatäkningen eålls då en avkastning på eget kapital om 3,48 pocent. Utifån den ojusteade esultatäkningen ä avkastningen på eget kapital 19.88 pocent. Diffeensen föklaas av det betydligt öge väde som fastigeten åsätts i den justeade esultatäkningen. Räntabiliteten på totalt kapital uppgå till,4 pocent oc den genomsnittliga skuldäntan på skuldena uppgå till,7 pocent. Föklaingen till den låga äntabiliteten på så väl eget som totalt kapital ä att mepaten av det egna kapitalet kan änföas till fastigeten. Å 7 blev geneellt ett exceptionellt ba å fö växtodlingsföetag i Sveige oc det bö nämnas att stoa vaiatione i esultat mellan olika å föekomme. Nyckeltalen i tabell 5.15 beo av esultatet i veksameten oc exempelvis abets- oc kapitalinkomsten fån Fågelbo kan således vaiea unde kommande å. Likviditeten i föetaget ligge näa de allmänt vedetagna jämföelsemåtten. alanslikviditeten om.778 bö jämföas med det vedetagna talet, oc kassalikviditeten 1.31 skall jämföas med talet 1. nneböden ä att omsättningstillgångana oc i Fågelbo motsvaa.8 gånge de kotfistiga skuldena samtidigt som omsättningstillgångana ä 1. gånge så stoa som de kotfistiga skuldena. Föetagets likvida medel motsvaa således vad som ekommendeas fö denna typ av veksamet. Övelåtaen a således placeat de finansiella tillgångana föållandevis väl. En anläggningspocent om 5 pocent föstäke 7
ytteliggae flexibiliteten i föetaget. En soliditetsnivå på 6,5 pocent innebä att Fågelbo kan klaa av någa svagae å med föluste utan att Fågelbos keditgivae beöve dabbas. En soliditet om 6,5 pocent innebä att Fågelbo övestige den ekommendeade lägsta nivån om 5 pocent (Ånebink, 1985). etäffande specifika kav fån övelåtaegeneationen vid övelåtelse av fömögenetsmassan finns endast ett kav om kontant esättning motsvaande 4 kono fö att anskaffa en esättningsbostad. Övelåtaegeneationen a inga anda kav på esättning elle önskemål avseende födelningen av den åtestående fömögenetsmassan. Den kontanta esättningen om 4 kono skall dock beaktas vid simuleingen av den samlade fömögenetsmassans utveckling efte en tidspeiod. Den åtestående fömögeneten skall däfö födelas mellan de te syskonen oc däav tillämpas den teoetiska modellen fö te intessente enligt kapitel två. 5.3. Övetagaen Efte födelning av fömögeneten mellan intessentguppena antas att övetagaen dive veksameten på Fågelbo vidae med samma diftsiniktning som innan geneationsskiftet. Övetagaens skuldsättning vaiea beoende på vilken övelåtelsefom som tillämpas vid övelåtelsen. De föållanden som gälle diften på Fågelbo efte geneationsskiftet analyseas i te olika diftsplane. Te olika diftsplane uppättas fö att beäkna övetagaens abets- oc kapitalinkomst beoende på övelåtelsefom, oc dämed även skuldsättningsgad. Övetagaen antas placea ela sin fömögenetsmassa i föetaget. Den avkastning på tillgångana som övetagaen eålle utgös dels av abets- oc kapitalinkomsten men också av den vädeökning som föväntas ske i lantbuksfastigeten, enligt avsnitt 4..1. Övetagaens skattesituation kännetecknas av skattebasen samt ytteligae skatt beoende på inkomst enligt bilaga 5. Vid avytting av fastigeten uppkomme en kapitalvinst som beskattas i inkomstslaget kapital. Efte det att övelåtaens kav på esättning till esättningsbostad om 4 kono åtestå totalt 19 937 167 kono att födela mellan övetagaen oc öviga intessente. fallet Fågelbo utgös intessentguppen öviga intessente av två syskon vilket innebä att nettofömögeneten 19 937 167 kono, givet lika föutsättninga os intessentena, skall delas lika i te dela om den ekonomiskt bästa stategin tillämpas. eoende på vilken övelåtelsefom övelåtaen välje att tillämpa uppstå te olika situatione. Välje övelåtaen att använda övelåtelsefomen köp uppstå situation enligt tabell 5.16, blandat fång enligt tabell 5.17 oc vid gåva enligt tabell 5.18. 71
Tabell 5.16. Fågelbo köp till makandsväde. Köpeskilling 37 948 793 Köpaen beikas med Skatt - 7 534 788 Lån - 6 476 837 Maknadsväde 36 138 56 Kompensation föälda - 4 Latent skatteskuld - Kva att födela = 19 937 167 Övetagaens äntebäande skulde - 9 987 18 Till syskon vid ättvis delning - 13 91 445 Övetagaens egna kapital = 6 151 398 Kontant esättning syskon - 189 733 Övelåtaens kapital = 4 Ytteliggae komp till syskon = -15 481 178 Syskonens kapital = 6 645 7 Lagfatskostnad - 494 35 Total kostnad fö övetagaen = 9 987 18 (Skattlånytteliggae kompensationlagfat) Vid köp till maknadsväde få övetagaen en skuldsättning om 9 987 18 kono, se tabell 5,16.. Lagfatskostnadena uppgå på gund av den öga köpeskillingen till 494 35 kono. Den latenta skatteskulden ealiseas oc övetagaen eålle nya ingångsväden. Tabell 5.17. Fågelbo köp till taxeingsväde. Köpeskilling 1 193 Köpaen beikas med Skatt - 73 53 Lån - 6 476 837 Maknadsväde 36 138 56 Kompensation föälda - 4 Latent skatteskuld - 4 78 86 Kva att födela = 7 35 33 Övetagaens äntebäande skulde - 4 457 664 Till syskon vid ättvis delning - 13 91 445 Övetagaens egna kapital = 6 95 Kontant esättning syskon - 189 733 Övelåtaens kapital = 4 Ytteliggae komp till syskon = -15 481 178 Syskonens kapital = 6 645 7 Lagfatskostnad - 6 596 Total kostnad fö övetagaen = 4 457 664 (Skattlånytteliggae kompensationlagfat) Om blandat fång tillämpas med en köpeskillingen motsvaande taxeingsvädet ealiseas en del av den latenta skatteskulden samtidigt som en del av den latenta skatteskulden föskjuts in i famtiden. Vid blandat fång minska lagfatskostnaden på övelåtelsen med 67 79 kono jämföt med köp. Skuldsättningen minska med 5 59 464 kono till 4 457 664 kono. 7
Tabell 5.18. Fågelbo gåva. Övetagna lån - 6 476 837 Gåvotagaen beikas med Skatt vid gåva - Väde spaad äntefödelning 33 Maknadsväde 36 138 56 Kompensation föälda - 4 Latent skatteskuld - 7 417 9 Kva att födela = 13 91 445 Övetagaens äntebäande skulde - 1 959 5 Till syskon vid ättvis delning - 13 91 445 Övetagaens egna kapital = 6 761 61 Kontant kompensation syskon - 189 733 Övelåtaens kapital = 4 Ytteliggae lån fö komp till syskon = -15 481 178 Syskonens kapital = 6 645 7 Lagfatskostnad - 85 Total kostnad fö övetagaen = 1 959 5 (Lånytteliggae kompensationlagfatväde spaad äntefödelning) Välje övelåtaen att tillämpa gåva som övelåtelsefom eålle övetagaen den lägsta skuldsättningen. Dock öveta övetagaen i detta fall den latenta skatteskuld som belöpe på fastigeten tills den dag denne välje att avytta fastigeten. Om den latenta skatteskulden beaktas uppgå summa skulde fö övetagaen till 9 376 95 kono, vilket ä fullt jämföbat med skuldsättningen vid enodlat köp. Skuldsättningen undestige nivån vid övelåtelse via blandat fång. Med utgångspunkt fån tabell 5.16, 5.17 samt 5.18 a te diftsplane uppättats fö övetagaens veksamet efte geneationsskiftet. Diftsplanena edovisas i bilaga 8. De ekonomiska föållandena pesenteas i tabell 5.19. Tabell 5.19. Jämföande tabell fö olika övelåtelsealtenativ av Fågelbo. Köp landat fång Gåva Tillgånga 3613856 3613856 3613856 Eget kapital 6151397 6951 676161 Skulde 998718 4457664 19595 Latent skatteskuld 47886 74179 Resultat föe avsk. 18 18 18 vskivninga 399 399 399 Räntekostnade 19686 98857 888561 bets- oc kapitalinkomst 43857 659436 75938 vkastning på eget kapital 6,3% 9,49% 11,3% 73
5.3.3 Öviga intessente syskon Fallet Fågelbo skilje sig fån fallet Svintop eftesom guppen öviga intessente bestå av två syskon, vilka benämns syskon samt syskon C. Syskon antas placea sin del av fömögeneten i pivatbostad samt aktie. Den avkastning som antas eållas beäknas i avsnitt 4..1. Syskon C antas placea ela fömögeneten i en aktiepotfölj. Vidae a syskon C ett kav på inkomst som motsvaa avkastningen efte skatt på sin avslott, enligt ättvisedelning, se figu 5.-5.. 5.3.4 ngångsväden fö simuleingsmodellen En simuleing av fömögenetens födelning ske givet de specifika föutsättninga som åde fö de te olika övelåtelsefomena. Övetagaens genomsnittliga avkastning a beäknats utifån att 8 pocent av tillgångana utgös av lantbuksfastiget samt pocent av maskine oc inventaie. Diektavkastning ges på samtliga tillgånga. Tabell 5. visa föutsättningana vid en födelning av fömögeneten givet att övelåtelsen ske som köp. Tabell 5.. Fågelbo övelåtelse till maknadsväde. Övetagae Syskon Syskon C Övelåtaen Vädeökning, lantbuk 7,89 - - - Diektavkastning, lantbuk 6,3 - - - Vädeökning, pivatbostad 6,4 6,4-6,4 Diektavkastning, pivatbostad 4,14 4,14-4,14 Vädesteging, aktie - 4,1 4,1 - Diektavkastning, aktie - - Skattebas 4 - - - Pogessionskonstant,E-7 - - - Maginalskatt 68 - - - Genomsnittligt avgifts- oc skatteuttag 6 - - - Kapitalvinstskatt -7-3 3 Kav på inkomst efte skatt 353-8377 - Kav om esättning fö bostad - - - 4 Tabell 5.1 oc 5. pesentea de föutsättninga som gälle vid simuleing av fömögenetsmassans födelning givet att övelåtelsen ske som blandat fång espektive gåva. 74
Tabell 5.1. Fågelbo övelåtelse till taxeingsväde. Övetagae Syskon Syskon C Övelåtaen Vädeökning, lantbuk 7,89 - - - Diektavkastning, lantbuk 9,49 - - - Vädeökning, pivatbostad 6,4 6,4-6,4 Diektavkastning, pivatbostad 4,14 4,14-4,14 Vädesteging, aktie - 4,1 4,1 - Diektavkastning, aktie - - Skattebas 4 - - - Pogessionskonstant,E-7 - - - Maginalskatt 68 - - - Genomsnittligt avgifts- oc skatteuttag 6 - - - Kapitalvinstskatt -7-3 3 Kav på inkomst efte skatt 3133-8377 - Kav om esättning fö bostad - - - 4 Tabell 5.. Fågelbo via gåva. Övetagae Syskon Syskon C Övelåtaen Vädeökning, lantbuk 7,89 - - - Diektavkastning, lantbuk 11,3 - - - Vädeökning, pivatbostad 6,4 6,4-6,4 Diektavkastning, pivatbostad 4,14 4,14-4,14 Vädesteging, aktie - 4,1 4,1 - Diektavkastning, aktie - - Skattebas 4 - - - Pogessionskonstant,E-7 - - - Maginalskatt 68 - - - Genomsnittligt avgifts- oc skatteuttag 6 - - - Kapitalvinstskatt -7-3 3 Kav på inkomst efte skatt 345519-8377 - Kav om esättning fö bostad - - - 4 vkastningen på eget kapital os övetagaen vaiea således beoende på vilken övelåtelsefom som tillämpas. Vädeökning i lantbuksfastigeten, pivatbostaden oc aktiena påvekas dock inte av vilken övelåtelsefom som tillämpas. Övetagaens kav på inkomst motsvaa den abets- oc kapitalinkomst efte skatt som övetagaen eålle enligt espektive diftsplan. Syskon C s kav på inkomst motsvaa C s avkastning efte skatt på den fömögenet som skulle eållits lika delning. liket med fallet Svintop justeas kostnade oc intäkte upp med.5 pocent pe å vid simuleing av den famtida fömögenetsmassan. Justeingen ske fö att beakta den inflationen. Samtliga poste vilka anges i nominella belopp, däibland änteintäkte oc änteutgifte, justeas ej. Reinvesteingana beäknas motsvaa avskivningana på befintliga tillgånga. 75
6 Resultat detta kapitel tillämpas den teoetiska modell som pesenteades i kapitel två. En modell fö två intessentguppe tillämpas i fallet Svintop oc en modell med te intessente tillämpas i fallet Fågelbo. Motivet till val av modell fö espektive fallgåd ä att modellen fö två intessente ä me detaljead vad gälle beskattningen av intessentenas avkastning samtidigt som modellen med te intessente fånga poblematiken king födelning av fömögenet mellan te intessentguppe dä två av de te guppena a specifika kav på inkomst. Modellen med två intessente passa väl fö fallgåden Svintop eftesom fömögenetsmassan delvis bestå av likvida medel som kan födelas till en av de te intessentguppena. ekvation (16) fö två intessente oc ekvation (15) fö te intessente i kapitel två visas att de två modellena ge samma intessanta utfall, lika delning, givet att intessentena a lika föutsättninga öande beskattning oc avkastning. Ytteligae ett skäl till att testa de båda modellena ä att analysea u födelningen påvekas vid olika föutsättninga gällande beskattning oc avkastning os intessentguppena. bilaga 7 oc 8 pesenteas samtliga blad i Excel som utvecklats fö att simulea fallgådana. 6.1 Svintop Vid appliceing av de föutsättninga som edovisas i avsnitt 5..4 i den teoetiska modellen fö två intessente enligt ekvation 8 i avsnitt.1.1 eålles esultat enligt avsnitt 6.1.1. ilaga 11 visa tillämpningen i Excel. 6.1.1 Födelning av fömögenetsmassa enligt modell Vid beäkning av den optimala födelningen av fömögeneten mellan intessentena i fallet Svintop eålles te altenativa födelninga beoende på val av övelåtelsefom. Det bö beaktas att övelåtaen tilldelas en kontant fömögenet motsvaande 3 kono föe födelningen. 76
Tabell 6.1. Fömögenetsmassa - Svintop efte födelning. Köp landat fång Gåva Objektsfunktionens väde 1755578 176143 1769935 Övetagaens andel 51,1% 49,7% 45,6% Syskonets andel 48,9% 5,3% 54,4% Övetagaens fömögenet 8966437 875313 866755 Syskonets fömögenet 8589343 88573 96355 Övetagaens kav om inkomst 91756 13613 19516 Övetagaens inkomst enligt tilldelning 91756 13613 19516 Övetagaens skuldsättning 14913573 135161 1991177 tabell 6.1 ovan samt figu 6.1 åskådliggös de mest väsentliga skillnadena mellan övelåtelsefomena. Den fömögenet som födelas mellan de två intessentena ä 17 16 64 kono. Vid en optimal födelning beaktas föst övetagaens inkomstkav efte skatt. Däefte födelas fömögeneten mellan intessentena på så vis att avkastningen på kapitalet maximeas med änsyn till patenas skattesituation. Övetagaen eålle diektavkastning på eget kapital givet val av övelåtelsefom oc den beo således av skuldsättningen. Skuldsättningen fö övetagaen beäknas utifån skuldsättningen vid lika delning av fömögeneten med beaktande av diffeensen mellan syskonets fömögenet vid lika delning oc födelning enligt modellen. Det bö noteas att då andelana ändas så komme R E att påvekas. Föändingen anses maginell oc vid simuleing av fallgådana ske ingen justeing. Figu 6.1 visa att en övelåtelse i fom av gåva ge den ögsta sammanlagda avkastningen fö intessentena, oc dämed objektsfunktionens ögsta väde. Det faktum att övelåtelsefomen gåva ge det bästa esultatet beo på att övetagaen få en låg skuldsättning oc dämed läge äntekostnade än vid köp oc blandat fång samtidigt som övetagaen eålle den ögsta avkastningen på eget kapital. Övetagaens kav på inkomst tillgodoses oc det som åtestå av fömögeneten tilldelas syskonet som a såväl en öge avkastning på kapitalet jämföt med övetagaen oc en me gynnsam skattesituation. 77
Födelningen av fömögenetsmassan samt dess totala väde 6,% 1775 ndel av fömögeneten i pocent 55,% 5,% 45,% 4,% 35,% 3,% 5,%,% 15,% 1,% Köp landat fång Gåva 177 1765 176 1755 175 1745 Total fömögenet Övetagaens andel Syskonets andel Objektsfunktionens väde Figu 6.1. Fömögenetsmassa - Svintop efte födelning. Övelåtelse av Svintop via gåva ä således den ekonomiskt mest födelaktiga stategin. Övelåtelse till gåva ge,5 pocent bätte utveckling av fömögenetsmassan jämföt med övelåtelse via blandat fång. föållande till köp ge gåva,8 pocents bätte utveckling av fömögenetsmassan. Den bätte utvecklingen av fömögeneten vid blandat fång oc gåva jämföt med köp beo på att övetagaen eålle en öge avkastning på det eget kapital vid blandat fång oc gåva än vid köp. En öge avkastning på eget kapital os övetagaen innebä att den andel som övetagaen måste tilldelas fö att uppfylla inkomstkavet kan educeas. Om även övelåtaegeneationens kapital inäknas i den totala fömögeneten eålles diagam 6.. Föändingen mot diagam 6.1 ä att den totala fömögeneten öka med 3 kono samt att den pocentuella andelen av fömögenetsmassan som espektive intessentgupp eålle ändas något. 78
Födelningen av fömögenetsmassan samt dess totala väde 5,% 8 ndel av fömögeneten i pocent 45,% 4,% 35,% 3,% 5,%,% 15,% 1,% Köp landat fång Gåva 775 75 75 7 675 65 65 6 575 55 Total fömögenet Övetagaens andel Syskonets andel Övelåtaens andel Objektfunktionens väde. Figu 6.. Fömögenetsmassa - Svintop efte födelning plus övelåtae. Resonemangen king vilken övelåtelsefom som ge det bästa utfallet fö samtliga intessente ä elativt obeoende av om övelåtaens del av den totala fömögenetsmassan inkludeas i analysen elle ej. fallet Svintop eålles bästa utvecklingen av fömögenetsmassan om övelåtelsen ske via gåva. 79
6.1. Resultat - Simuleing ytteligae en tidspeiod Utifån det kapital som espektive intessentgupp tilldelas vid geneationsskiftet givet olika övelåtelsefome a en simuleing genomföts fö att analysea u intessentenas inneav utvecklas öve fem samt tio å. vsikten ä att analysea övelåtelsefomens betydelse i ett länge tidspespektiv. Övetagaen Den fömögenetsmassa som övetagaen tilldelas vid övelåtelsen bestå av fastigeten, diftstillgångana samt en skuldsättningsgad som påveka utvecklingen av eget kapital. tabell 6. edovisas fastigetens vädeökning beoende på övelåtelsefom samt dess vädeutveckling. Tabell 6.. Fastiget Simuleing Svintop. Maknadsväde på fastiget Hyesväde ckumuleat Totalt Vaav näing Vaav bostad nklusive änta Vid födelning 196 184588 11761 49714 49714 Å 5 857881 693668 1591813 6785 348873 Å 1 415317 39376777 15449 9166 753768 Köp Övetagaens anskaffningskostnad fö fastigeten Totalt Vaav näing Vaav bostad 19896855 187344 1193811 Vädeföänding vid fösäljning Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning -77164-17691 196 Å 5 8334 398 31477 61744 Å 1 673733 96618 579344 35737963 landat fång Övetagaens anskaffningskostnad fö fastigeten Totalt Vaav näing Vaav bostad 1631485 11873596 757889 Vädeföänding vid fösäljning Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning 65584 41831 191117 1774873 Å 5 15647 83394 45331 47755 Å 1 753181 139654 773398 3379819 Gåva Övetagaens anskaffningskostnad fö fastigeten Totalt Vaav näing Vaav bostad 3587799 337531 1568 Vädeföänding vid fösäljning Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning 1553349 9685 475756 15368 Å 5 3563537 1376545 6664995 186886 Å 1 36446 1939161 114776 31383445 Fastigetens väde vid födelningen beäknas som maknadsvädet minus den latenta skatteskuld som efte övelåtelsen kvastå i fastigeten. Vid en övelåtelse till maknadsväde ealiseas den latenta skatten oc vädet efte köpet ä dämed det samma som maknadsvädet. Vid gåva oc blandat fång åtestå ela espektive del av den latenta skatteskulden. Kapital os övetagaen som utgös av yesväde antas a placeats till en inlåningsänta om 3 pocent. Räntan på yesvädet beskattas med kapitalvinstskatt om 3 pocent. 8
Som en konsekvens av esonemanget komme fastigetens nettoväde efte en övelåtelse till maknadspis att vaa ungefä 1,8 miljone öge än vid övelåtelse till taxeingsvädet, oc ytteliggae cika,4 miljone öge än vid gåva. Skillnaden mellan nettovädena vid olika övelåtelsefome kvastå efte en tidspeiod om fem espektive tio å enligt figu 6.3 Fastigetens vädeutveckling 35 Fastigetens väde 3 5 Köp landat fång 15 Vid födelning Å 5 Å 1 Gåva Tidspeiod Figu 6.3. Fastigetens nettovädeutveckling vid olika övelåtelsefome Svintop. Svintops diftstillgånga antas övetas till maknadsväde vid såväl övelåtelse via köp som vid blandat fång enligt tabell 6.3. Vid gåva antas övetagaen öveta diftstillgångana till ett väde motsvaande det oavskivna estvädet, tabell 6.3. Diftstillgångana, i vilka omsättningstillgånga 1 oc samt anläggningstillgånga ingå, beskattas i inkomstslaget näingsveksamet med aktuell skattesats. Vid födelningen av fömögenetsmassan mellan intessentena ä det endast i det fall som övelåtelsen ske i fom av gåva som en latent skatteskuld änfölig till diftstillgångana övefös till övetagaen. Omsättningstillgånga antas a en ålig vädeökning motsvaande en inflation om,5 pocent. nläggningstillgångana justeas upp motsvaande pisindex fö maskine, 4,56 pocent. Efte en given tidspeiod komme vädet av diftstillgångana att vaa det samma obeoende om övelåtelsen ske via köp elle blandat fång. Vädet av diftstillgångana efte en tidspeiod om övelåtelsen ske som gåva undestige däfö det väde de skulle a uppnått vid någon av de öviga övelåtelsefomena. Vilket ä en konsekvens av den latenta skatteskulden. 81
Tabell 6.3. Diftstillgånga Simuleing Svintop. Köp Maknadsväde på tillgånga Totalt Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 344196 7414 71658 3 Å 5 356918 9949 81744 5854 Å 1 383531-48 91783 31658 Övetagaens anskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 79435 71658 3 Vädeföänding Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning -9181-45911 348816 Å 5 351 176 3551617 Å 1 3195 15648 3684665 landat fång Maknadsväde på tillgånga Totalt Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 3531665 791883 71658 3 Å 5 4164399 8513 81744 5854 Å 1 4991937 914596 91783 31658 Övetagaens anskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 79435 71658 3 Vädeföänding Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning -35-1176 353841 Å 5 6338 315191 38498 Å 1 14579 7896 46977 Gåva Maknadsväde på tillgånga Totalt Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 36575 9197 71658 3 Å 5 49387 1599431 81744 5854 Å 1 6491461 41411 91783 31658 Övetagaens anskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 79435 65596 143831 Vädeföänding Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning 7656 38163 369489 Å 5 5474 1537 3913463 Å 1 36335 181618 4689844 Omsättningstillgånga påfös inlåningsänta om > oc skuldänta om < Omsättningstillgånga justeas upp motsvaande inflation om.5 pocent, nläggningstillgångana justeas enligt pisindex fö maskine, 4.56 pocent Utvecklingen av det egna kapitalet gundas på de föutsättninga som edovisas i tabell 6.4. ntäkte samt kostnade fö föetaget antas stiga med en inflationstakt om,5 pocent. Reinvesteinga ske med 1,5 pocent av inventaienas maknadsväde, vilket ä ungefä samma som avskivningana, ske i syfte att bibeålla ett föållandevis konstant väde på inventaiena, se bilaga 11 fö exakt beäkning. Räntesatsena antas vaa konstanta öve 8
tidspeioden som en konsekvens av bundna änto. Kva av esultat enligt tabell 6.4 fö espektive å oc övelåtelsefom ska täcka esättning fö eget abete samt egenavgifte. Det som sedan åtestå i fom av öveskott elle undeskott påveka utvecklingen av eget kapital. U tabell 6.4 kan utläsas att övetagaen efte att a köpt gåden till maknadsväde unde den nämaste tioåspeioden komme att eålla en negativ utveckling på det egna kapitalet mätt utifån en fiktiv ceckäkningskedit, vilket innebä att upplåning ske fö att säka föetagets övelevnad. Upplåningen antas ske till en änta om sex pocent. Vid övelåtelse i fom av gåva eålle övetagaen enligt tabell 6.4 en positiv utveckling på de likvida medlen efte det att esättning fö abete eållits. Likvida medel antas avkasta te pocent. det fall övelåtelsefomen blandat fång tillämpas tilläknas övetagaen unde de fösta åen en negativ utveckling av de likvida medlen fö att sedan övegå till en positiv utveckling. Vid övelåtelse via köp ä en negativ utveckling ett faktum. En övelåtelse via köp ställe alltså öge kav på esultatet föe finansiella kostnade fö att kunna klaa de öge utgifte som ökade äntekostnade medfö. Tabell 6.4. Utveckling av föetagets likvida medel Simuleing Svintop. Diften ntäkte Kostnade Res. föe avsk. Reinvesteing Vid födelning 347789 35873 111997 19576 Å 5 3934844 668689 166156 74418 Å 1 4451915 319376 143539 34958 Timma K/timme betskostnad Egenavgift Vid födelning 154 195 33 9 Å 5 154 37 365361 14341 Å 1 154 89 444517 1185 Köp Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 615499 84-185 Å 5 615499 37638-99588 -634671 Å 1 615499 4748-94138 -11114 landat fång Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 563 373491-1931 Å 5 563 46577-448 -69667 Å 1 563 563551 111-7344 Gåva Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 46943 49578 156 Å 5 46943 584794 118578 665168 Å 1 46943 68638 13781 17858 nflationstakt,5% vskivningspocent på inventaie 1,5% på makadsvädet Månadslön om 5 kono nlåningsänta 3,% Utlåningsänta 6,% Öve/undeskott beäknas genom: kva av esultat - abetskostnad - egenavgift 83
tabell 6.5 edovisas en sammanfattning av övetagaens beäknade fömögenetutveckling, vilken som tidigae nämnts bestå av fastiget, diftstillgångana samt föändingen i skulde/eget kapital. det fall att övelåtelsen a skett i fom av köp eålle övetagaen ett något öge väde efte en fösäljning vid tidpunkten fö födelningen än om övelåtelsen skett i fom av gåva altenativt blandat fång. Föklaingen ä att latent skatteskuld inte uppkomme vid ett köp. Redan efte fem å ä dock föållandet det omvända oc övelåtelsefomen gåva ä det altenativ som ge ögst nettoväde fö övetagaen. ntessant att notea ä den skillnad i skuldsättning som uppkomme som en konsekvens av valet av övelåtelsefom. Tabell 6.5. Övetagaens fömögenet Simuleing Svintop. Köp Vid födelning Å 5 Å 1 Maknadsväde fastiget 196 857881 415317 Latent skatt - fastiget -31477-579344 Likvida omsättningstillgånga 7414 9949-48 Öviga diftstillgånga 73978 333969 477341 Latent skatt - diftstillgånga -176-15648 Skulde -14913573-16873339 -199634 Hyesväde 49714 4356 753768 Nettofömögenet 818337 1331639 18576 landat fång Maknadsväde fastiget 196 857881 415317 Latent skatt - fastiget -191117-45331 -773398 Likvida omsättningstillgånga 791883 8513 914596 Öviga diftstillgånga 73978 333969 477341 Latent skatt - diftstillgånga -315191-7896 Skulde -135161-1476634 -1676717 Hyesväde 49714 4356 753768 Nettofömögenet 8948 1378811 18136 Gåva Maknadsväde fastiget 196 857881 415317 Latent skatt - fastiget -475756-6664995 -114776 Likvida omsättningstillgånga 9197 1599431 41411 Öviga diftstillgånga 73978 333969 477341 Latent skatt - diftstillgånga -38163-1537 -181618 Skulde -1991177-143558 -1469636 Hyesväde 49714 4356 753768 Nettofömögenet 76547 13761197 7574 Övetagaens vädeökning på tillgångana beoende på val av övelåtelsefom illusteas i figu 6.4 dä även betydelsen av vädeutvecklingen öve en länge tidspeiod tydliggös. Vid beaktande av övetagaens fömögenetsutveckling ä det däfö diekt avgöande att ta änsyn till eventuell vädeföänding i olika tillgångsslag. Ett intessant faktum ä att det uppkomme elativt små skillnade mellan de olika övelåtelsefomena vid samtliga tidspeiode. 84
Vädeutveckling av fömögeneten fö övetagaen 59 34 Objektsfunktionens väde 9 184 159 134 19 Gåva landat fång Köp 84 59 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspeiod Figu 6.4. Fömögenetsmassa övetagaen Svintop. 85
Övelåtaen Den fömögenetsmassa som tilldelas övelåtaen ä 3 kono obeoende av vilken övelåtelsefom som tillämpas vid övelåtelsen. Tabell 6.6 visa de föållanden som gälle fö övelåtaen vid simuleing av övelåtaens famtida fömögenetsmassa. Tabell 6.6. Övelåtaens kapitalutveckling Simuleing Svintop. vsättning 3 k Vädeökning pivatbostad 6,4% Hyesväde 4,14% Hyesvädet placeas till 3,% Den totala vädeökningen på övelåtaens fömögenet bestå av en vädetillväxt om 6,4 pocent på bostaden samt ett yesväde i fom av inbespaad ya fö motsvaande boende. Vilket motsvaa 4,14 pocent av maknadsvädet på bostaden. Övelåtaen antas placea yesvädet till en änta om 3, pocent. Skattekonsekvensena fö övelåtaen ä beskattning med pocent på den kapitalvinst som uppkomme vid avytting vid peiodens slut. Hyesvädet av bostaden ä ej skattepliktigt utan utgö ett ent nettoväde, men intäktsäntan fån det placeade yesvädet beskattas med kapitalvinstskatt, 3 pocent. Tabell 6.7 visa utvecklingen av övelåtaens fömögenet i samband med geneationsskiftet samt vid avytting efte fem espektive tio å. Tabell 6.7. Övelåtaens fömögenet Simuleing Svintop. Köp - blandat fång - gåva Vid födelning Å 5 Å 1 Maknadsväde fastiget 3 4633 549543 Latent skatt - fastiget -3373-548995 Kostnadsväde ya, inklusive änta 889891 1968 Nettofömögenet 3 471695 6869118 U tabell 6.7 kan utläsas att övelåtaens nettofömögenet öka med 51,5 pocent unde peioden å ett till fem. Fö peioden mellan å fem oc tio ske en vädeökning med 46, pocent. Vädeökningen unde ela peioden uppgå till 11, pocent. Vid födelningen utgö fastigetens maknadsväde 1 pocent av nettofömögeneten, vid å fem utgö den 86,1 pocent oc vid å tio utgö fastigeten 8, pocent. Således utgö yesvädet fö motsvaande bostad pocent vid geneationsskiftet, 13,9 pocent vid å fem samt, pocent å tio. Hyesvädet utgö således en betydande andel av fömögenetsmassan efte fem såväl som espektive tio å. 86
Figu 6.5 visa vädeökningen på övelåtaens fömögenet fån oc med geneationsskiftet samt fem oc tio å fam i tiden. Tabellväden till figu 6.5 ges i tabell 6.7. Vädeutveckling av fömögenet fö övelåtaen 69 Objektsfunktionens väde 59 49 39 Köp, blandat fång samt gåva 9 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspeiod Figu 6.5. Fömögenetsmassa Övelåtaen. Givet att övelåtaen kompenseas med likvida medel innan åtestående fömögenet födelas enligt den teoetiska modellen i kapitel två gälle att utvecklingen av övelåtaens ä obeoende av övelåtelsefom. Köp, blandat fång oc gåva ge exakt samma vädeökning på övelåtaens nettofömögenet. v figu 6.5 famgå att vädeökningen på fömögenetsmassan ä exponentiell, vilket föklaas av den änta på änta effekt som uppkomme fö såväl fastigeten som yesvädet pivatbostaden. 87
Öviga intessente Den del av fömögenetsmassan som, beoende av övelåtelsefom, tilldelas öviga intessente famgå av tabell 6.1. Obeoende av övelåtelsefom antas intessentguppen placea 3 kono i tillgångsslaget pivatbostad. Detta innebä att investeingen i aktie vaiea beoende på övelåtelsefom, vilket famgå av tabell 6.8. Tabell 6.8. Öviga intessentes fömögenetsmassas utveckling Svintop. vsättning bostad 3 k Vädeökning pivatbostad 6,4% Hyesväde 4,14% vsättning aktie Köp 5 589 343 k l.fång 5 857 3 k Gåva 6 63 55 k Vädeökning aktiepotfölj 4,1% Utdelning aktiepotfölj,% Fömögenetens vädeökning beo däfö av fya faktoe. Vädetillväxten om 6,4 pocent på pivatbostaden, ett yesväde av att äga bostaden som motsvaa 4,14 pocent av maknadsvädet samt en vädeökning på aktiepotföljen med 4,1 pocent oc utdelning om motsvaande, pocent. Öviga intessente beskattas med pocents skatt på den eventuella kapitalvinst som uppstå vid avytting av pivatbostaden. De beskattas med 3 pocent på kapitalvinsten vid avytting av aktiepotföljen oc på utdelninga fån aktieinneavet. Hyesvädet tas ej upp till beskattning, dock beskattas den intäktsänta som uppkomme vid placeing av yesvädet. Utvecklingen på intessentguppens fömögenet ä således i ög gad beoende av vilken övelåtelsefom som tillämpas. Tabell 6.9 visa utfallen beoende på övelåtelsefom. 88
Tabell 6.9. Öviga intessentes utveckling i kapital Simuleing Svintop. Köp Vid födelning Å 5 Å 1 Maknadsväde fastiget 3 4633 549543 Latent skatt - fastiget -3373-548995 Hyesväde, inklusive änta 889891 1968 Maknadsväde aktie 5589343 683347 835349 Utdelning aktie 743346 1515435 Latent skatt aktie -596115-183875 Nettofömögenet 8589343 116978 15454169 landat fång Maknadsväde fastiget 3 4633 549543 Latent skatt - fastiget -3373-548995 Hyesväde, inklusive änta 889891 1968 Maknadsväde aktie 58573 71654 875386 Utdelning aktie 778973 158867 Latent skuld aktie -64686-134549 Nettofömögenet 88573 13178 15865635 Gåva Maknadsväde fastiget 3 4633 549543 Latent skatt - fastiget -3373-548995 Hyesväde, inklusive änta 889891 1968 Maknadsväde aktie 66355 81838 99166 Utdelning aktie 8885 179879 Latent skuld aktie -77375-1535 Nettofömögenet 96355 134 17565 U tabell 6.8 oc 6.9 kan utläsas att investeing i aktie uppgå till 6 63 55 kono om övelåtelsen ske via gåva, 58573 kono vid blandat fång samt 5 589 343 kono vid köp. Mot bakgund av att avsättningen till fastigeten ä obeoende av övelåtelsefom påveka således fastigeten inte diekt fömögenetens utveckling. Vädet av att äga sin bostad påveka däfö inte fömögeneten vid olika övelåtelsefome. Slutsatsen ä däfö att investeingen i aktiepotföljen ä elt avgöande fö vädeökningen på öviga intessentes fömögenet. Enligt tabell 6.9 utvecklas fömögeneten mest fömånligt vid övelåtelse via gåva. Utvecklingen vid gåva ä unde en femåspeiod 34,9 pocent oc unde en tioåspeiod 77,1 pocent. Vid blandat fång ä utvecklingen 35,8 espektive 79,1 pocent oc fö köp 36, espektive 79,9 pocent. Den något öge vädeökningen vid köp jämföt med gåva tots en öge total fömögenet vid gåva föklaas av att vädeökningen samt yesvädet till följd av inneavet av fastigeten födelas på ela fömögenetsmassan. Dämed få fastigeten en me betydande oll fö utvecklingen av intessentguppens fömögenetsmassa på länge sikt. Slutsatsen bli således att aktiepotföljen a en avgöande invekan på fömögenetens totala utveckling samtidigt som fastigeten a en avseväd invekan på den pocentuella avkastningen. Fömögenetens vädeökning fö kategoin öviga intessente vid olika övelåtelsefome oc olika tidspeiode edovisas i figu 6.5. 89
Vädeutveckling av fömögenet fö öviga intessente 18 Objektsfunktionens väde 155 13 15 Gåva landat fång Köp 8 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspeiod Figu 6.5. Fömögenetsmassa Öviga intessente. Fö öviga intessente gälle att den bästa utvecklingen av fömögeneten uppkomme vid övelåtelse via gåva. Föållandet gälle obeoende av vilken av de angivna tidspeiodena som poängteas. Det bö emelletid beaktas att den pocentuella skillnaden mellan övelåtelsefomena minska öve tiden. Pecis som fö övetagaen oc övelåtaen ä vädeökningen exponentiell beoende på att en viss änta på änta effekt uppkomme. 9
Samtliga intessente gemensamt Utvecklingen av den samlande fömögeneten fö Svintops samtliga intessente beoende på val av övelåtelsefom visas i tabell 6.1. Samtliga intessente delväden efte en peiod om tio å visa på en maximal vädeökning om övelåtelsen ske via gåva. Efte fem å eålle övetagaen den bästa utvecklingen vid blandat fång medan öviga intessente få de ögsta vädena vid gåva. Vid tidpunkten fö geneationsskifte åde ett speciellt föållande fö övetagaens delväde. Detta föållande a beskivits me ingående unde avsnittet fö övetagaen. Om samtliga intessentguppenas delväden summeas till ett samlat väde visa det sig att den totala fömögeneten vid samtliga tidpunkte nå ett maximalt väde vid övelåtelse via gåva följt av blandat fång oc däefte köp. Vid gåva a fömögeneten efte fem å ökat med 53,5 pocent oc efte tio å a vädet ökat med 17,9 pocent. Tillämpas blandat fång enligt de föutsättninga som gälle fö simuleingen bli vädeökningen efte fem å 5,4 pocent oc vid å tio 11,1 pocent. Då köp tillämpas öka fömögenetsmassan med 48,7 pocent efte en femåspeiod oc 117,3 pocent efte en tio ås peiod. Obsevea att fö övelåtaens fömögenet a övelåtelsefomen inte någon påvekan på den totala vädeökningen. Tabell 6.1. Total fömögenetsmassa Simuleing Svintop. Vid födelning Köp landat fång Gåva Övetagaen 818337 8948 76547 Övelåtaen 3 3 3 Öviga intessente 8589343 88573 96355 Summa 1976968 78178 868 Vid t = 5 Övetagaen 1331639 1378811 13761197 Övelåtaen 471695 471695 471695 Öviga intessente 116978 13178 134 Summa 97316 35954 31478189 Vid t = 1 Övetagaen 18576 18136 7574 Övelåtaen 6869118 6869118 6869118 Öviga intessente 15454169 15865635 17565 Summa 434947 4484888 4668339 Figu 6.7 visa den samlade fömögenetsmassans utveckling beoende på övelåtelsefom oc tidspeiod. Det bö noteas att gåva ä den ekonomiskt optimala stategin i syfte att maximea samtliga intessentguppes samlade fömögenetsmassa. Resonemanget gälle obeoende av vilken tidspeiod som utgö gunden fö analysen. 91
Samlade fömögenetsmassans utveckling 49 Total fömögenetsmassa 44 39 34 9 4 19 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspunkt Utveckling - Köp Utveckling - landat fång Utveckling - Gåva Figu 6.7. Samlad fömögenetsmassa - Svintop efte födelning. 9
6. Fågelbo Vid tillämpning av föutsättninga enligt avsnitt 5.3.4 i den teoetiska modellen fö te intessente enligt kapitel två eålles följande. 6..1 Födelning av fömögenetsmassa enligt modell Vid en simuleing av fömögenetens födelning mellan intessentena i fallet Fågelbo eålles i liket med Svintop te olika utfall beoende på val av övelåtelsefom. eaktas bö att vid simuleingen tilldelas övelåtaen en kontant fömögenet motsvaande 4 kono föe födelningen av fömögenet till övetagae oc öviga intessente. tabell 6.11 samt figu 6.8 fötydligas de skillnade i optimal födelningen som beo av övelåtelsefom. Den sammanlagda fömögeneten som födelas mellan intessentena ä i detta fall 19 937 167 kono oc objektsfunktionens totala väde ange som tidigae u mycket den totala fömögeneten öka givet födelningen till intessentena. Tabell 6.11. Fömögenet - Fågelbo efte födelning. Köp landat fång Gåva Fömögenet att födela 19937167 19937167 19937167 Objektsfunktionens väde 776 8143 853998 Övetagaens andel 36,% 35,6% 34,7% Syskon s andel 3,6% 31,1% 31,9% Syskon Cs andel 33,3% 33,3% 33,3% Övetagaens fömögenet 7181564 794 69811 Syskon s fömögenet 619888 61991 636864 Syskon Cs fömögenet 6645714 6645714 6645714 Övetagaens kav på inkomst 353 3133 345579 Övetagaens inkomst enligt tilldelning 353 3133 345579 Syskon Cs inkomst enligt tilldelning 8377 8377 8377 Syskon Cs kav på inkomst 8377 8377 8377 Övetagaens skuldsättning 945133 41116 1681933 Simuleingen ta änsyn till såväl övetagaens som syskon Cs kav på inkomst. Syskon C a ett kav på inkomst som motsvaa den avkastning som eålls vid investeing i aktie motsvaande en tedjedel av föetagets nettoväde. Syskon Cs andel ä således en tedjedel av den födelningsbaa nettofömögeneten obeoende av val av övelåtelsefom. Den inkomst som övetagaen eålle enligt tilldelningen motsvaa övetagaens kav på lägsta inkomst. 93
Figu 6.8 visa att övelåtelse i fom av gåva ge den ögsta sammanlagda avkastningen fö intessentena, oc dämed objektsfunktionens maximala väde. Det faktum att övelåtelsefomen gåva ge det bästa esultatet beo på att övelåtaen vid denna övelåtelsefom eålle en låg skuldsättning oc dämed läge äntekostnade än vid köp oc blandat fång samtidigt som övelåtaen få den ögsta avkastningen på eget kapital om övelåtelsen ske som gåva. Övetagaens kav på inkomst tillgodoses oc det som åtestå av fömögeneten tilldelas de syskon som både a en öge avkastning på sin del av fömögenetsmassan än övetagaen samt befinne sig i en me gynnsam skattesituation. Födelningen av fömögenetsmassan samt dess totala väde 37,% ndel av fömögeneten i pocent 35,% 33,% 31,% 9,% 7,% 5,% Köp landat fång Gåva 1 11 1 9 8 7 Total fömögenet Övetagaens andel Syskon s andel Syskon Cs andel Objektfunktionens väde. Figu 6.8. Fömögenetsmassa - Fågelbo efte födelning. Den bätte utvecklingen av fömögeneten vid gåva espektive blandat fång jämföt med köp beo på att övetagaen få en öge avkastning på det egna kapitalet jämföt med köp. En öge avkastning på eget kapital ge samtidigt en läge andel av den totala fömögeneten till övetagaen då dennes inkomstkav kan uppfyllas på gund av en öge avkastning på investeat kapital. figu 6.9 inkludeas övelåtaegeneationens kapital i den totala fömögeneten, vilket i detta fall uppgå till 4 kono. Föändingen mot diagam 6.8 ä att den totala fömögenetsmassan öka med 4 kono samt att espektive intessents andel av fömögeneten uttyckt i pocent justeas med änsyn till övelåtaens andel. 94
Födelningen av fömögenetsmassan samt dess totala väde 31,% ndel av fömögeneten i pocent 9,% 7,% 5,% 3,% 1,% 19,% 17,% 15,% Köp landat fång Gåva 5 51 5 49 48 47 Total fömögenet Övetagaens andel Syskon s andel Syskon Cs andel Övelåtaens andel Objektsfunktionens väde.. Figu 6.9. Fömögenetsmassa - Fågelbo efte födelning plus övelåtae. U figu 6.9 visa sig fotfaande altenativet gåva vaa mest lönsamt med beaktande av intessentenas gemensamma mål att maximea avkastningen på kapital unde föutsättning att enskilda intessentes kav på inkomst beaktas. 95
6.. Simuleing av ytteligae tidspeiode En simuleing som syfta till att analysea samtliga intessentes gemensamma fömögenet efte en tidspeiod om fem espektive tio å a genomföts. Simuleingen visa u intessentenas inneav utvecklas öve tiden givet ett visst val av de te övelåtelsefomena. Övetagaen Vid födelningen tilldelas övetagaen fastigeten, diftstillgångana samt skulde. Den skuldsättning som övetagaen eålle vid födelningen påveka utvecklingen av det egna kapitalet os övetagaen. Tabell 6.1 visa utvecklingen av fastigetens väde givet val av övelåtelsefom. Tabell 6.1. Fastiget Simuleing Fågelbo. Maknadsväde Kostnadsväde ckumuleat Totalt Vaav näing Vaav bostad nklusive änta Vid födelning 39 961 39 13966 Å 5 4773854 4385693 445831 18818 975913 Å 1 693437 6377649 66658 54743 18539 Köp Övetagaens anskaffningskostnad fö fastigeten Vaav näing Vaav bostad 9687555 37677 Vädeföänding vid fösäljning Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning -77555-41677 39 Å 5 13598138 74661 3835631 439893 Å 1 335994 319888 957971 597466 landat fång Övetagaens anskaffningskostnad fö fastigeten Vaav näing Vaav bostad 1358138 1695858 Vädeföänding vid fösäljning Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning 16786 159414 47886 8171138 Å 5 973555 756973 866494 39113 Å 1 49695511 4338 1437564 54933743 Gåva Övetagaens anskaffningskostnad fö fastigeten Vaav näing Vaav bostad 711 888 Vädeföänding vid fösäljning Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning 498 4 659781 63919 Å 5 36173693 3564831 155116 37187364 Å 1 56165649 5138658 16953 53977 Fastigetens nettoväde beäknas som maknadsvädet minus den latenta skatteskuld som ö till fastigeten vid tidpunkten fö övelåtelsen. Vid övelåtelse i fom av köp ealiseas den latenta skatteskulden. Detta medfö att övetagaens nettoväde vid en avytting diekt efte övelåtelsen ä som ögst om övelåtelsen ske via ett köp. Övelåtelsefomena blandat fång 96
oc gåva innebä att del av/ela den latenta skatteskulden följe fastigeten vid övelåtelsen. Skulden ealiseas vid en famtida avytting oc påveka således fastigetens nettoväde. En övelåtelse till maknadsväde (köp) ge ett öge nettoväde om cika 4 73 kono jämföt med övelåtelse som blandat fång oc cika 6 6 kono vid övelåtelse via gåva. Figu 6.1 visa att skillnaden i nettoväde kvastå även efte en tidspeiod om fem espektive tio å. Fastigetens vädeutveckling 6 55 Fastigetens väde 5 45 4 35 3 5 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Köp landat fång Gåva Tidspeiod Figu 6.1. Fastigetens nettovädeutveckling vid olika övelåtelsefome Fågelbo. Övetagaen av Fågelbo antas vid köp samt blandat fång öveta samtliga diftstillgånga till ett väde motsvaande maknadsvädet. Vid övelåtelse via gåva antas kontinuitetspincipen gälla vilket innebä att övetagaen täde in i övelåtaens skattemässiga ställning oc således öveta den latenta skatteskulden vilken ealiseas föst vid avytting av någon av diftstillgångana. Diftstillgånga bestå av omsättningstillgånga oc samt anläggningstillgånga oc beskattas i inkomstslaget näingsveksamet vid en eventuell avytting. Väde på diftstillgångana justeas med änsyn till inflationstakten,,5 pocent. Tabell 6.13 visa diftstillgånganas vädeföänding. Obsevea att vädet efte en tidspeiod om fem elle tio å ä lika vid övelåtelse i fom av köp elle blandat fång. Vid övelåtelse via gåva ä vädet något läge. 97
Tabell 6.13. Diftstillgånga Simuleing Fågelbo. Köp Maknadsväde på tillgånga Totalt Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 34897 798345 796 181976 Å 5 544749 711174 89468 747 Å 1 861945 4748143 111556 8447 Övetagaens anskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 68574 796 181976 Vädeföänding Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning 169771 84886 33341 Å 5 3 111111 4339637 Å 1 5363419 68171 5936 landat fång Maknadsväde på tillgånga Totalt Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 369476 11954 796 181976 Å 5 6874916 37661 89468 747 Å 1 1138157 758355 111556 8447 Övetagaens anskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 68574 796 181976 Vädeföänding Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning 3995 195475 34341 Å 5 363639 1818195 55671 Å 1 8143631 471816 73134 Gåva Maknadsväde på tillgånga Totalt Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 3794 111947 796 181976 Å 5 75985 435469 89468 747 Å 1 1638475 878467 111556 8447 Övetagaens anskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 68574 7671 14489 Vädeföänding Latent sk.skuld Netto vid fösäljning Vid födelning 76761 383811 334561 Å 5 873 1436 61949 Å 1 596169 98635 965784 Omsättningstillgånga påfös inlåningsänta om > oc skuldänta om < Omsättningstillgånga justeas upp motsvaande inflation om.5 pocent, nläggningstillgångana justeas enligt pisindex fö maskine, 4.56 pocent etäffande övetagaens utveckling av likvida medel/ kotfistiga kedite visa tabell 6.14 på ett öveskott fö samtliga tidspeiode obeoende av val av övelåtelsefom. De justeinga som beaktats ä i liket med fallet Svintop en uppjusteing av intäkte oc kostnade med,5 pocent. Reinvesteinga med 18 pocent av inventaienas maknadsväde, vilket ungefä motsvaa avskivningana, ske i syfte att bibeålla ett konstant väde på inventaiena, se bilaga 1 fö exakt beäkning. Räntekostnade oc änteintäkte beäknas i nominella teme oc justeas följaktligen inte. Det öveskott som åligen ackumuleas i övetagaens likvida 98
medel placeas till en inlåningsänta om 3 pocent pe å. De ackumuleade öveskotten unde espektive tidspeiod oc övelåtelsefom enligt tabell 6.14 få en u ekonomisk synvinkel viktig funktion fö övetagaen vid jämföelse mellan de olika intessentguppenas fömögenete. Tabell 6.14. Utveckling av likvida medel Simuleing Fågelbo. Diften ntäkte Kostnade Res. föe avsk. Reinvesteing Vid födelning 341397 1379597 18 89 Å 5 3848369 156887 87481 36977 Å 1 435476 17661 58875 369944 Timma K/timme betskostnad Egenavgift Vid födelning 1156 195 54 696 Å 5 1156 37 7458 7833 Å 1 1156 89 333677 88616 Köp Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 19686 53114 156571 Å 5 19686 75818 334597 149339 Å 1 19686 18444 489413 3634977 landat fång Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 98857 74493 37775 Å 5 98857 971997 56617 854394 Å 1 98857 1963 71743 613614 Gåva Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 888561 84439 477696 Å 5 888561 171943 665654 346943 Å 1 888561 139569 847 766361 nflationstakt,5% vskivningspocent på inventaie 18,% på maknadsvädet Månadslön om 5 kono nlåningsänta 3,% Utlåningsänta 6,% Utvecklingen av övetagaens fömögenet ä således stakt beoende av vädeföändingen på fastigeten, diftstillgångana samt utvecklingen av likvida medel/ kotfistiga kedite. tabell 6.15 edovisas den totala vädeföändingen av övetagaens fömögenet. fallet Fågelbo gälle obeoende av vilken tidspeiod som studeas att nettofömögeneten alltid ä ögst om övelåtelsen ske via gåva. Nettofömögeneten anta det näst ögsta vädet, i samtliga tidspeiode, vid övelåtelse via blandat fång. Följaktligen ä köp till maknadsvädet som övelåtelsestategi inte ett ba altenativ fö övetagaen. Gåva ä den bästa ekonomiska stategin obeoende av tidspeiod. 99
Tabell 6.15. Övetagaens fömögenet Simuleing Fågelbo. Köp Vid födelning Å 5 Å 1 Maknadsväde fastiget 39 4773854 693437 Latent skatt - fastiget -3835631-957971 Diftstillgånga 34897 544749 861945 Latent skatt - diftstillgånga -84886-111111 -68171 Skulde -945133-3331446 -377158 Hyesväde, inklusive änta 13966,36 975913 18539 Nettofömögenet 6911175 15896998 3533 landat fång Maknadsväde fastiget 39 4773854 693437 Latent skatt - fastiget -47886-866494 -1437564 Diftstillgånga 369476 6874916 1138157 Latent skatt - diftstillgånga -195475-1818195 -471816 Skulde -41116-716644 -3736315 Hyesväde, inklusive änta 13966,36 975913 18539 Nettofömögenet 773345 1797841 3361639 Gåva Maknadsväde fastiget 39 4773854 693437 Latent skatt - fastiget -659781-155116 -16953 Diftstillgånga 3794 75985 1638475 Latent skatt - diftstillgånga -383811-1436 -98635 Skulde -1681933-4531117 -775477 Hyesväde, inklusive änta 13966,36 975913 18539 Nettofömögenet 815664 1975519 37749 figu 6.11 visas utvecklingen av övetagaens fömögenet öve tiden. Om endast övetagaens ekonomiska ställning beaktas vid valet av övelåtelsefom visa gafena i figu 6.11 tydligt att gåva ä den bästa stategin fö övetagaen. Skillnaden i vädet av fömögenetsmassan mellan de olika övelåtelsefomena öka med tiden. Den pocentuella skillnaden mellan ytteligetena köp oc gåva ä 17, pocent vid födelningen, 4,3 pocent efte fem å oc 3, pocent efte tio å. 1
Vädeutveckling av fömögenet os övetagaen Objektsfunktionens väde 38 355 33 35 8 55 3 5 18 155 13 15 8 55 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspeiod Gåva landat fång Köp Figu 6.11. Fömögenetsmassa övetagaen Fågelbo. Övelåtaen Den fömögenetsmassa som tilldelats övelåtaen ä i fallet fö Fågelbo 4 kono, vilket tilldelas övelåtaen innan födelning av fömögeneten mellan öviga intessente genomföts. Tabell 6.17 visa de faktoe som komme att påveka utvecklingen av övelåtaens kapital vid simuleing av famtida fömögenetsmassa. Tabell 6.17. Övelåtaens kapitalutveckling Simuleing Fågelbo. vsättning 4 k Vädeökning pivatbostad 6,4% Hyesväde 4,14% Hyesvädet placeas till 3,% Liksom i fallet Svintop uppgå den totala avkastningen på övelåtaens fömögenet till 1,38 pocent inklusive yesväde i fom av inbespaad ya fö motsvaande boende. Skattekonsekvensena fö övelåtaen innebä beskattning med pocent på eventuell kapitalvinst vid avytting. eskattning ske av vädeökningen på fastigeten, det vill säga 6,4 pocent. Tabell 6.18 visa utvecklingen av övelåtaens fömögenet vid geneationsskiftet samt vid avytting efte fem espektive tio å fam i tiden. 11
Tabell 6.18. Övelåtaens fömögenet Simuleing Svintop. Köp - blandat fång - gåva Vid födelning Å 5 Å 1 Maknadsväde fastiget 4 5413776 73743 Latent skatt - fastiget -31131-731994 Hyesväde, inklusive änta 118651 563574 Nettofömögenet 4 68966 915883 v tabell 6.18 famgå att vädeökningen på övelåtaens nettofömögenet uppgå till 57, espektive 45,6 pocent unde de fem fösta espektive fem sista åen. Vädeökningen unde ela peioden efte födelningen oc å tio uppgå till 19, pocent. Vädeökningen ske dämed i samma takt som fö övelåtaen i fallet Svintop. Vid födelningen utgö maknadsvädet fö fastigeten 1 pocent av nettofömögeneten. Efte fem å utgö den 86,1 pocent oc efte tio å utgö fastigeten 8, pocent. Hyesvädet av bostaden ä med anda od en betydande andel av fömögenetsvädet efte fem espektive tio å. Figu 6.1 åskådliggö vädeökningen på övelåtaens fömögenetsmassa unde den kommande tioåspeioden. Vädeutveckling av fömögenet fö övelåtaen 99 Objektsfunktionens väde 89 79 69 59 49 Köp, blandat fång samt gåva 39 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspeiod Figu 6.1. Fömögenetsmassa Övelåtaen. 1
Syskon Den del av fömögeneten som, beoende av övelåtelsefom, tilldelas öviga intessente edovisas i tabell 6.11. Obeoende av övelåtelsefom antas intessentguppen placea 3 kono i tillgångsslaget pivatbostad i liket med fallet Svintop. Detta innebä att även i detta fall vaiea investeingen i aktie beoende på övelåtelsefom, vilket famgå av tabell 6.19. Tabell 6.19. Syskon s utveckling i kapital Fågelbo. vsättning bostad 3 k Vädeökning pivatbostad 6,4% Hyesväde 4,14% vsättning aktie Köp 3 19 888 k l.fång 3 199 1 k Gåva 3 368 64 k Vädeökning aktiepotfölj 4,1% Utdelning aktiepotfölj,% Fömögenetens vädeökning beo på två faktoe änföliga till investeingen i pivatbostad samt två faktoe änföliga till investeingen i aktie enligt tabell 6.19. ntessentguppen öviga intessente beskattas med pocents skatt på eventuell kapitalvinst som uppstå vid avytting av pivatbostad samt 3 pocent skatt på kapitalvinsten i aktie, inklusive utdelninga. Syskon befinne sig således i en skattesituation som ä något säme än övelåtaens vilken enbat belastas med pocent skatt. vkastningen ä dessutom läge på totalt kapital fö Syskon jämföt med övelåtaen på gund av en öge vädeföänding i fastigete jämföt med aktie. Utvecklingen av intessentguppens fömögenet beo däfö på vilken övelåtelsefom som tillämpas eftesom det kapital som investeas i aktie skifta. Tabell 6. visa utfallet beoende på övelåtelsefom. 13
Tabell 6.. Syskon s kapitalutveckling Simuleing Fågelbo. Köp Vid födelning Å 5 Å 1 Maknadsväde fastiget 3 4633 549543 Latent skatt - fastiget -3373-548995 Hyesväde, inklusive änta 1688 889891 1968 Maknadsväde aktie 319888 38188 4647849 Utdelning aktie 413595 84318 Latent skatt aktie -331676-714343 Nettofömögenet 636696 86748 1164586 landat fång Maknadsväde fastiget 3 4633 549543 Latent skatt - fastiget -3373-548995 Hyesväde, inklusive änta 1688 889891 1968 Maknadsväde aktie 31991 391177 4781345 Utdelning aktie 45474 8674 Latent skuld aktie -341-73486 Nettofömögenet 63618 87199 11783 Gåva Maknadsväde fastiget 3 4633 549543 Latent skatt - fastiget -3373-548995 Hyesväde, inklusive änta 1688 889891 1968 Maknadsväde aktie 336864 41181 534567 Utdelning aktie 4487 913338 Latent skuld aktie -35973-773779 Nettofömögenet 649545 893895 14344 Mot bakgund av att investeingen i fastigete ske obeoende av övelåtelsefom få denna däfö ingen invekan på eventuella skillnade i fömögenetens utveckling. Hyesvädet påveka inte elle av u fömögeneten utvecklas beoende på övelåtelsefom. Det å således i detta fall endast investeingen i aktiepotföljen som påveka skillnadena i vädeökning fömögeneten fö Syskon. Enligt tabell 6. samt figu 6.13 utvecklas fömögeneten som bäst vid övelåtelse via gåva. Däefte ge en övelåtelse i fom av blandat fång den bästa utvecklingen. Den något öge vädeökningen vid gåva jämföt med köp beo däfö dels av vädeökningen samt utdelningana fån aktiepotföljen dels av vädeutvecklingen oc yesvädet på fastigeten. Dämed få fastigeten en betydande oll fö utvecklingen av intessentguppens fömögenet på sikt, vilket esultea i att en stöe del av det totalt investeade kapitalet änfös till fastigeten efte en tioåspeiod jämföt med tidpunkten fö geneationsskiftet. 14
Vädeutveckling av fömögenet fö syskon 1 Objektsfunktionens väde 15 9 75 Gåva landat fång Köp 6 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspeiod Figu 6.13. Fömögenetsmassa Syskon. Syskon C Syskon C a fö avsikt att investea ela kapitalet i aktie oc eålle enligt tabell 6.1 en total avkastning om 6,1 pocent. Syskon C a i detta fall en minde gynnsam skattesituation än syskon som beskattas med pocent på den del som änfös till pivatbostaden. Även avkastningen bli något läge fö syskon C då avkastningen på aktie ä läge. ett scenaio dä Syskon C inte ställe någa som elst kav på inkomst vid geneationsskiftet skulle i extem fallet denne inte eålla någon tilldelning av fömögenet på gund av den minde gynnsamma skatte- oc avkastningsnivån. Syskon C antas däfö ställa ett kav på att eålla minst en tedjedel av den nettofömögenet som födelas. eäknat utifån avkastningen på aktie motsvaa detta ett inkomstkav på 83 77 kono. Tabell 6.1. Syskon Cs fömögenetsmassas utveckling Fågelbo. vsättning aktie Köp 6 645 714 k landat fång 6 645 714 k Gåva 6 645 714 k Vädeökning aktiepotfölj 4,1% Utdelning aktiepotfölj,% 15
v tabell 6. famgå att Syskon C s fömögenet utvecklas på samma vis obeoende av övelåtelsefom. åde diektavkastningen i aktie oc utdelningana beskattas fullt ut i inkomstslaget kapital till 3 pocent. Tabell 6.. Syskon Cs kapital utveckling Simuleing Fågelbo. Köp - blandat fång - gåva Vid födelning Å 5 Å 1 Maknadsväde aktie 6645714,86 814475 9938 Utdelning aktie 883836 181848 Latent skatt aktie -78779-15654 Nettofömögenet 6645714 89953 1764 Efte fem å a syskon C s nettofömögenet ökat med 5 pocent oc efte ytteliggae fem å a intessentens fömögenet ökat med totalt 54 pocent. Vädeökningen på kapitalet edovisas i tabell 6. samt i figu 6.14. Vädeutveckling av fömögenet fö syskon C 15 1 Objektsfunktionens väde 95 9 85 8 75 7 Köp - blandat fång - gåva 65 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspeiod Figu 6.14. Fömögenetsmassa Syskon C. 16
Samtliga intessente gemensamt Utvecklingen av intessentenas samlade fömögenet beoende på vilken övelåtelsefom som tillämpas pesenteas i tabell 6.3. Fö intessentena övelåtae, övetagae samt syskon gälle att dessa delväden, obeoende av tidspeiod, ä som ögst vid övelåtelse i fom av gåva. Fö syskon C gälle en total indiffeens mellan övelåtelsestategiena. ntessentguppen eålle på gund av inkomstkavet samma del obeoende av övelåtelsefom. Vid sammanläggning av intessentguppenas olika delväden visa det sig att den totala fömögenetsmassan vid samtliga tidpunkte nå det ögsta vädet om stategin gåva tillämpas vid övelåtelsen. Tillämpas gåva a fömögeneten utvecklats med 71, pocent efte en femåspeiod fån födelningstidpunkten. Efte en tioåspeiod a fömögeneten ökat med totalt 17,8 pocent. Om blandat fång tillämpas öka fömögeneten med 67, pocent mellan geneationsskiftet oc femåspeioden. Unde en tioåspeiod ske en ökning med 16, pocent. Välje övelåtaen att övelåta fömögeneten via köp öka fömögeneten med 64, pocent unde de fem fösta åen oc efte en tioåspeiod bli ökningen totalt 156,6 pocent. Nämnvät ä att fömögenetens väde vid geneationsskiftet ä som ögst vid gåva följt av blandat fång oc lägst vid övelåtelse som köp, se tabell 6.3. Tabell 6.3. Total fömögenetsmassa Fågelbo. Vid födelning Köp landat fång Gåva Övetagaen 6911175 773345 815664 Övelåtaen 4 4 4 Syskon 636696 63618 649545 Syskon C 6645714 6645714 6645714 Summa 3793585 474778 54688 Vid t = 5 Övetagaen 15896998 1797841 1975519 Övelåtaen 66486 66486 66486 Syskon 86748 87199 893895 Syskon C 89953 89953 89953 Summa 396141 4154934 4343398 Vid t = 1 Övetagaen 3533 3361639 37749 Övelåtaen 915883 91696 91696 Syskon 1164586 11783 14344 Syskon C 1764 1764 1764 Summa 6165457 6471311 68377693 Gafena i figu 6.15 visa utvecklingen os samtliga intessentes gemensamma fömögenetsmassa beoende av övelåtelsestategi oc vilken tidspeiod som beaktas. Obsevea att gåva ä den ekonomiskt gällande stategin i samtliga situatione. 17
Samlade fömögenetsmassans utveckling Total fömögenetsmassa 75 7 65 6 55 5 45 4 35 3 5 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspunkt Utveckling - Köp Utveckling - landat fång Utveckling - Gåva Figu 6.15. Samlad fömögenetsmassa Fågelbo efte födelning. 18
7 nalys Utifån de esultat som pesenteas i kapitel sex analyseas i detta kapitel olika aspekte fö de två fallgådana. avsnitt 1..1 ges exempel på övegipande aspekte som påveka geneationsskifte i svenska lantbuksföetag. avsnitt 7.1 analyseas de övegipande aspektena utifån fallgådanas föutsättninga. Vidae analyseas u olika ekonomiska fakta påveka geneationsskiftet. Exempelvis u pisnivån på jodbukspodukte samt äntenivåena påveka övetagaens möjliget att diva föetaget vidae efte ett geneationsskifte. ntessentguppenas specifika föutsättninga oc kav analyseas utifån de faktiska föutsättninga som gälle fö Svintop oc Fågelbo. Exempel på paamete som belyses ä skattesituationen os intessentena vilka påveka födelningen av fömögeneten. 7.1 Övegipande aspekte Fö såväl Svintop som Fågelbo gälle att det finns en potentiell övetagae som kan tänka sig att diva lantbuksföetaget vidae i famtiden. Detta ä en gundföutsättning fö att ett geneationsskifte skall aktualiseas. båda fallen finns en betydande fömögenet att övelåta mellan intessentena. Fömögenetens sammansättning ä elativt lika fö de båda fallföetagen. Övelåtaegeneationen på både Svintop oc Fågelbo a en pivat fömögenet vilket undelätta geneationsskiftet eftesom öviga intessente kan kompenseas med likvida medel. Vid avytting till maknadsvädet ealiseas den fömögenet som finns att födela i espektive fallföetag enligt tabell 7.1. Således ä fömögenetsmassan föe geneationsskiftet elt obeoende av övelåtelsefom. Tabell 7.1. Fömögenetsmassa att födela. Fömögenetsmassa Svintop Fågelbo 16 64 k 3 937 167 k Fömögeneten föe födelning i fallet Svintop espektive Fågelbo ä enligt tabell 7.1 elativt lika. etäffande antalet intessente oc deas kav skilje sig föutsättningana något mellan de båda fallen. fallet Svintop ä antalet intessente utöve övelåtaen två, övetagaen samt ett syskon. Fågelbo a ytteligae ett syskon som intessent. etäffande intessentguppenas kav a övelåtaen i båda fallen ett kav på finansiellt kapital fö att anskaffa esättningsbostad. Öviga intessente a inget kav på inkomst i fallet Svintop. fallet Fågelbo gälle att ett syskon a ett kav på inkomst motsvaande sin avslott. Obsevea att den fömögenet som finns att födela utgö eget kapital os övelåtaen föe geneationsskiftet. 19
7. Valideing av skatt oc avgiftsuttag detta avsnitt jämfös det faktiska skatte- oc avgiftsuttaget enligt den teoetiska modellen med det skatte- oc avgiftsuttag som uppkomme enligt bifogad skatt oc avgiftstabell i bilaga 5. Jämföelsen ske med beaktande av de te olika övelåtelsestategienas invekan på skatte- oc avgiftskonsekvensena. tabell 7. edovisas de ekonomiska esultat som övetagaen av Svintop espektive Fågelbo eålle vid diften av lantbuksföetagen efte skiftet. Tabell 7.. Övetagaens esultat. Övetagaens esultat Köp landat fång Gåva Svintop 457 148 k 546 617 k 665 74 k Fågelbo 738 557 k 959 736 k 1 59 68 k De ekonomiska esultat enligt tabell 7. utgö basen fö en beäkning av de skatte- oc avgiftskonsekvense som uppkomme enligt tabell 7.3. Skatte- oc avgiftskonsekvensena beo av övelåtelsefom. U tabell 7.3 utläses att skatte- oc avgiftskonsekvensen fö övetagaen av Svintop espektive Fågelbo enligt såväl den teoetiska modellen som skatteoc avgiftstabellen öka med ett föbättat esultat. Vilket föklaas av en pogessiv skatteskala. Tabell 7.3. Skatte- oc avgiftskonsekvense fö övetagaen. Skatte- oc avgiftskonsekvens Enligt teoetisk modell Köp landat fång Gåva Svintop 49,8% 5,8% 53,4% Fågelbo 55,7% 58,% 59,% Enligt skatt oc avgiftstabell Köp landat fång Gåva Svintop 48,1% 5,6% 5,6% Fågelbo 54,1% 57,% 58,% Skatte- oc avgiftsbeäkningen enligt den teoetiska modellen avvike något enligt tabell 7.3 ifån det faktiska skatte- oc avgiftsuttaget enligt bilaga 5. Tabell 7.4 visa den teoetiska modellens avvikelse fån skatt oc avgiftstabellen i pocentenete oc i pocent. 11
Tabell 7.4. Teoetiska modellens avvikelse fån skatt oc avgiftstabell. vvikelse pocentenete Köp landat fång Gåva Svintop 1,7,,8 Fågelbo 1,6 1, 1, pocent Köp landat fång Gåva Svintop 3,5%,4% 1,5% Fågelbo 3,% 1,7% 1,7% Fö såväl Svintop oc Fågelbo gälle vid samtliga övelåtelsestategie att den teoetiska modellen ge ett något fö ögt skatte- oc avgiftsuttag. genomsnitt påfös 1,5 pocentenete vilket motsvaa, pocents öge skatte oc avgifte på övetagaens esultat vilket ä en mycket begänsad skillnad. Skillnaden mellan skatte- oc avgiftsuttag enligt den teoetiska modellen oc skatt oc avgiftstabellen visas i tabell 7.5. Tabell 7.5. vvikelse mellan beäkningana i kono. Effekt av avvikelse Köp landat fång Gåva Svintop 777 193 536 Fågelbo 11817 9597 1597 Skälet till att avvikelsen ä att den funktion som utgö undelaget fö att beäkna S x i den teoetiska modellen fö skatte- oc avgiftsuttaget a ett R väde om.9675. Det innebä att funktionen till 96,75 pocent beskive det vekliga skatte- oc avgiftsuttaget. Enligt den tendlinje som visas i figu 4.3 fluktuea det vekliga skatte- oc avgiftsuttaget något längs tendlinjen. Tendlinjen beskive funktionen fö skatte- oc avgiftsuttaget enligt den teoetiska modellen. Funktionen utgös av bas fö skatt plus pogessionsfakton. as fö skatt ä enligt tendlinjen,3988, i den teoetiska modellen antas en bas om,4 vilket ä en del av föklaingen till avvikelsen i skatte- oc avgiftskonsekvens mellan den teoetiska modellen oc enligt skatt oc avgiftstabellen. Pogessionsfakton enligt tendlinjen ä E -7 vilket även a tillämpats i den teoetiska modellen. 111
7.3 Födelning av fömögenetsmassa Födelningen av fömögenet mellan samtliga intessentguppe i fallet Svintop espektive Fågelbo edovisas i figu 6. samt figu 6.9. Figuena visa även den totala fömögenetsmassans utveckling beoende på övelåtelsefom. Fö både Svintop oc Fågelbo gälle att fömögeneten nå det ögsta vädet vid övelåtelsestategin gåva oc det lägsta vid köp. Föklaingen ä att övetagaen eålle den lägsta äntebäande skuldsättningen vid gåva, oc den ögsta vid köp. Skuldsättningen påveka äntekostnadena vilket i sin tu påveka abets- oc kapitalinkomsten. bets- oc kapitalinkomsten utgö den diektavkastning som övelåtaen eålle av lantbuksföetaget, oc denna avkastning påveka födelningen av fömögeneten till övetagaen. Den något öge avkastning som övetagaen eålle vid gåva konta ytteligeten köp medfö således att objektsfunktionens väde vid simuleingen bli som ögst espektive lägst. Detta i sin tu medfö att den totala fömögeneten bli som stöst vid gåva oc lägst vid köp. ntessentguppenas andela av fömögeneten i fallet Svintop visas i figu 7.1. Övelåtaens andel av fömögenetsmassan ä konstant eftesom en lika sto avsättning om 3 kono ske obeoende av övelåtelsefom. Övetagaens samt syskonets andela av fömögeneten avta espektive öka i takt med att en stöe andel övelåts som gåva. Föklaingen ä att syskonet a en bätte skattesituation än övetagaen. Således tilldelas övetagaen endast den kapitalandel som innebä att inkomstkavet uppfylls efte genomföt geneationsskifte. 5% ntessentguppenas andela av fömögenetsmassan ndel av fömögeneten i pocent 45% 4% 35% 3% 5% % 15% 1% Köp landat fång Gåva Övetagaens andel Syskonets andel Övelåtaens andel Figu 7.1. ntessentguppenas andela Svintop. 11
Fö intessentguppena i Fågelbo ske en födelning av fömögenetsmassan enligt figu 7.. fallet Fågelbo ä övelåtaens samt syskon C:s andela konstanta obeoende av övelåtelsefom. Övelåtaen tilldelas 4 kono fö att köpa esättningsbostad oc syskon C tilldelas en andel som motsvaa en tedjedel av fömögenetsmassan som syskon C gö anspåk på genom sitt kav på inkomst. Detta medfö att en tedjedel av fömögenetsmassan tilldelas C. Fö övetagaen oc syskon gälle samma föållande som fö övetagaen oc syskonet i fallet Svintop. Tilldelningen till övetagaen ske endast på så vis att övetagaens kav på inkomst tillgodoses. Denna stategi ä optimal eftesom syskon a en bätte skattemässig ställning än övetagaen. ntessentguppenas andela av fömögenetsmassan 35% ndel av fömögeneten i pocent 3% 5% % 15% Köp landat fång Gåva Övetagaens andel Syskon :s andel Syskon C:s andel Övelåtaens andel Figu 7.. ntessentguppenas andela Fågelbo. En viktig skillnad i födelningen av fömögenet i fallgådana Svintop oc Fågelbo ä att föållandet mellan övetagaens andel oc det syskon som a den bästa skattemässiga ställningen inte anta elt likatad fom. såväl fallet Svintop som Fågelbo anta gafen fö övetagaen en konvex fom. Gafena fö syskonet med den bästa skattemässiga ställningen ä delvis en spegelbild av övetagaens gaf. nneböden ä att födelen av att övelåta via gåva ä betydligt stöe i fallet Svintop än i Fågelbo. ntessentguppena i Svintop a ett stakae incitament att övelåta via gåva eftesom de gemensamt tjäna me på gåva jämföt med blandat fång elle köp. etäffande Fågelbo ä intessentena nästintill indiffeenta vid ett val mellan blandat fång oc gåva. Dock föeda de u ekonomisk synvinkel gåva elle blandat fång famfö ett köp. En föklaing till att intessentena i fallet Fågelbo få ett likatat utfall vid gåva elle blandat fång ä att övetagaens öge avkastning vid gåva jämföt med blandat fång nästan elt 113
elimineas av den öge skatt som uppkomme till följd av övetagaens skattesituation. fallet Svintop uppkomme inte fullt ut samma skattekonsekvense som fö Fågelbo oc dämed kan andelen till övetagaen educeas i takt med att en stöe andel övelåts via gåva. Denna stategi ge en öge avkastning fö övetagaen till följd av en läge andel äntebäande skulde. Dämed öka övetagaens abets- oc kapitalinkomst vilket innebä att dennes andel av fömögeneten kan educeas oc ändå uppfylla inkomstkavet. Om övetagaens abets- oc kapitalinkomst ä låg innebä detta att denne tilldelas en öge andel av fömögeneten jämföt med vid ög abets- oc kapitalinkomst. Således åtefinns ett samband mellan abets- oc kapitalinkomsten oc andel av fömögenetsmassan. Föklaingen ä att abets- oc kapitalinkomsten måste täcka kavet på inkomst som övetagaen ställe i de olika övelåtelsefomena. övigt eålles att den intessent som totalt sett a den bästa skattesituationen samt ögst avkastning i avsaknad av inkomstkav fån öviga intessentguppe eålle den stösta andelen av fömögeneten. Enligt modellen, givet att inga estiktione existea, tilldelas ela fömögeneten den intessent som a den bästa situationen. Vid tillämpning av modellen på fallgåda ä det dock viktigt att påpeka att öviga intessente med avsätt alltid a ätt till sin laglott, vilken uppgå till 5 pocent av avslotten divideat med antalet intessente. Givet att övelåtaen samt öviga intessente stå fast vid sina kav oc önskemål spela valet av övelåtelsestategi u deas synvinkel ingen stöe oll eftesom deas kav oc önskemål uppfylls obeoende av övelåtelsefom. En intessant aspekt som bö diskuteas ytteligae ä att den teoetiska modellen tilldela fömögeneten till den intessent som a bäst föållande betäffande skattesituation oc avkastning. Tilldelningen till övelåtaen utgö i fallet Svintop oc Fågelbo en fast summa vilken inte påveka födelningen av fömögenetsmassan i simuleingsmodellen. Svintop oc Fågelbo tilldelas övetagaen i samtliga övelåtelsestategie den andel av objektsfunktionen som täcke övetagaens kav på inkomst efte skatt. Svintop tilldelas guppen öviga intessente esteande andel av objektsfunktionen. Fågelbo tilldelas syskon C, som a ett specifikt kav på inkomst, den andel av fömögeneten som exakt ge en inkomst motsvaande kavet. Resteande andel av fömögeneten födelas till syskon. nledningen till att modellen födela stöe andel till syskon än syskon C ä att a ett läge skatteuttag till följd av placeing ske i både pivatbostad oc aktie. Syskon C placea enbat i aktie vilket ge en kapitalvinstskatt på 3 pocent mot pocent vid avytting av pivatbostad. ntessentguppena öviga intessente i fallet Svintop samt syskon i Fågelbo tilldelas således en stöe andel av fömögenetsmassan oc likväl en stöe fömögenet i takt med att en betydande andel av övelåtelsen ske via gåva. De två intessentguppena tode således a ett egenintesse i att övelåtelsen av föetaget ske via stategin gåva. 114
7.4 Känsligetsanalys - avkastning Födelningen av fömögeneten gundas på intessentenas avkastning på kapital oc skattesituationen. Sålunda ä det intessant att analysea u en föändad avkastning fö en av intessentena påveka födelningen. Skattesatsens påvekan ä givetvis intessant, men skattesatsen fö espektive intessent kan ej påvekas oc dämed analyseas ej betydelsen av en föänding i skattesatsen. nalysen av avkastningens betydelse gundas på en övelåtelse i fom av gåva fö såväl Svintop som Fågelbo. Vid en övelåtelse i fom av gåva eålle övetagaen av Svintop en avkastning på eget kapital om 4,76 pocent unde föutsättning att diftsiniktningen bibeålls efte övelåtelsen. Vid denna avkastning på eget kapital eålle övetagaen 45,6 pocent av fömögeneten vid födelningen, enligt tabell 7.6. det fall övetagaen kan öka avkastningen på eget kapital uppstå en annan födelning mellan intessentena. Tabell 7.6. Födelning beoende på avkastning os övelåtaen Svintop, gåva. vkastning på eget kapital ndel av fömögeneten Objektsfunktionens väde Övetagaen Öviga intessente 1769935 1778844 17845788 17883818 4,76% 45,58% 54,4% 6,5% 33,38% 66,6% 8,5% 5,5% 74,48% 1,5% 6,91% 73,9% 1,5% 3,1% 69,79% 14,5% 3,1% 69,79% 16,5% 3,% 69,78% 18,5% 9,16% 7,84% 179559 1795373 179868 187471 det fall övetagaens avkastning på kapitalet öka komme denne att tilldelas en läge andel av fömögenetsmassan. Detta gälle så länge som övetagaens kav på inkomst ä bindande. Vid en avkastning på eget kapital om cika 9 pocent komme övetagaens samlade skatteoc avkastningssituation att vaa me gynnsam än öviga intessentes upp till en nivå dä den pogessiva skatteskalan innebä att övetagaens situation inte länge ä me födelaktig än öviga intessente. Vid en öge avkastning än 9 pocent fö övetagaen ä det således inte inkomstkavet som begänsa födelningen utan den pogessiva skatteskalan, vilket famgå u figu 7.3. Nä avkastningen på eget kapital öka medfö det att föetagets esultat dabbas av en ög beskattning. Resultatet bli till att övetagaens tilldelade andel vid geneationsskiftet åte minskas. Den ögsta andelen eålle övelåtaen däfö paadoxalt nog i en situation med den lägsta avkastningen på eget kapital. 115
vkastningens betydelse fö födelning - Svintop ndel av fömögeneten 5% 45% 4% 35% 3% 5% % 15% 1% 5% 181 18 179 178 177 176 Objektsfunktionens väde Övetagaens andel Objektsfunktionens väde % 175 4,76% 6,5% 8,5% 1,5% 1,5% 14,5% 16,5% 18,5% vkastning på eget kapital Figu 7.3. Övetagaens andel av fömögeneten beoende på avkastning på eget kapital Svintop. Fö Fågelbo gälle att vid gåva ä avkastningen på eget kapital 11,3 pocent. Den elativt öga avkastningen beo på att å 7, som ligge till gund fö beäkningen fö Fågelbo, va ett å med öga intäkte i föetaget. Vid denna avkastningsnivå tilldelas övetagaen 35 pocent av den totala fömögeneten. En läge avkastning medfö en allt öge tilldelning av fömögenet i liket med Svintop, enligt tabell 7.7. Till skillnad fån Svintop komme inte övetagaen att eålla en öge andel som konsekvens av öge avkastning vid något tillfälle. Föklaingen ä att övetagaen av Fågelbo a ett öge kav på inkomst jämföt med övetagaen i fallet Svintop. Kavet som övetagaen a gundas på en ög avkastningsnivå. En ög avkastning medfö att skattesituationen begänsa en ökad tilldelning. Tabell 7.7. Födelning beoende på avkastning os övelåtaen Fågelbo, gåva. vkastning på eget kapital ndel av fömögeneten Objektsfunktionens väde Övetagaen Syskon Syskon C 5,5% 66,67%,% 33,33% 55676 7,5% 51,99% 14,67% 33,33% 698584 9,5% 41,5% 5,6% 33,33% 79791 11,3% 34,7% 31,94% 33,33% 853998 13,5% 8,88% 37,78% 33,33% 96544 15,5% 5,16% 41,51% 33,33% 9486 17,5% 4,51% 4,16% 33,33% 967169 19,5% 3,7% 4,97% 33,33% 99667 Figu 7.4 tydliggö u övetagaens avkastning på kapitalet påveka födelningen i fallet Fågelbo. detta fall komme endast Syskon att påvekas av en föändad tilldelning till övetagaen då intessent C a ett fast kav på inkomst. Således bli den maximalt möjliga 116
tilldelningen fö övetagaen 67 pocent av den födelningsbaa fömögeneten mellan de te syskonen. vkastningens betydelse fö födelning - Fågelbo 8% 11 ndel av fömögeneten 7% 6% 5% 4% 3% % 1% %,45,65,85,15,15,145,165,185 1 9 8 7 6 5 4 3 Figu 7.4. Övetagaens andel beoende på avkastning på eget kapital Fågelbo. Objektsfunktionens väde Övetagaens andel Objektsfunktionens väde 117
7.5 Känsligetsanalys skuldsättning Skuldsättningen i föetaget utgös dels av äntebäande skulde dels av eventuell latent skatteskuld. Öveföing av fömögenet via gåva medfö att det uppkomme en latent skatteskuld. Således öka den latenta skatteskulden i takt med att en stöe andel av fömögenetsmassan övelåts via gåva. Den latenta skatteskulden påveka inte diekt abetsoc kapitalinkomsten, oc således påvekas ej lantbukaens diektavkastning fån lantbuksfastigeten. Fö såväl Svintop som Fågelbo gälle att övetagaens äntebäande skulde vaiea beoende på övelåtelsefom. Figu 7.5 visa att skuldsättningen avta i takt med att en stöe andel av fömögenetsmassan övelåts via gåva. Övetagaens äntebäande skuldsättning 3 Räntebäande skuldsättning 5 15 Rb. skulds. Svintop 1 Köp landat fång Gåva Rb. skulds. Fågelbo Figu 7.5. Övetagaes äntebäande skuldsättning. Vid en födelning av fömögeneten via köp ä den latenta skatteskulden vid övelåtelsen däfö noll. figu 7.6 visas att skatteskulden os övetagaen av såväl Svintop som Fågelbo öka i samband med att en stöe andel av fömögenetsmassan övelåts via gåva. Skatteskulden ealiseas vid en famtida avytting av fastigeten. Om det antas att övetagaen välje att diva föetaget på obestämd tid komme skatteskuldens påvekan således vaa latent oc påveka inte det ekonomiska esultatet os övetagaen av Svintop elle Fågelbo. 118
Övetagaens latenta skatteskuld 8 7 6 Latent skatteskuld 5 4 3 1 Sk.skuld Svintop Köp landat fång Gåva Sk.skuld Fågelbo Figu 7.6. Övetagaes latenta skatteskuld. Om endast den äntebäande skuldsättningen beaktas oc övetagaen antas diva lantbuksföetaget vidae unde en länge tidspeiod ä det således födelaktigt fö övetagaen om övelåtelsen ske via gåva. Övetagaens äntekostnade fö äntebäande skulde nå då lägsta möjliga nivå givet att samtliga intessentes kav oc önskemål uppfylls. Detta innebä även att övetagaens abets- oc kapitalinkomst nå den ögsta nivån. Om övetagaen föväntas diva lantbuksföetaget vidae unde en länge tidspeiod måste en avvägning göas mellan den äntebäande skuldsättningen oc den totala skuldsättningen, enligt figu 7.7. fallet Svintop gälle enligt figu 7.7 att den totala skuldsättningen öka något i samband med att en stöe andel av övelåtelsen ske via gåva. Såsom tidigae nämnts påveka den tidspeiod övetagaen föväntas diva föetaget vidae en viktig oll i sammananget. det fall att fastigeten avyttas inom den nämaste famtiden efte övelåtelsen ge en övelåtelse via köp den ögsta nettofömögeneten os övetagaen, vilket famgå av tabell 6.5. Fö Fågelbo gälle att den ögsta totala skuldsättningen uppkomme vid övelåtelse via köp oc den lägsta vid övelåtelse via blandat fång. Dock eålle övetagaen enligt tabell 6.15 den ögsta nettofömögeneten vid gåva om fastigeten avyttas diekt efte övelåtelsen. Skillnaden mellan utfallen fö Svintop oc Fågelbo avseende den totala skuldsättningsnivån oc den faktiska nettobeållningen ä ytteligae ett exempel på att inget fallföetag ä det anda likt. Samtliga fall ä unika med unika föutsättninga oc unika lösninga. 119
Övetagaens totala skuldsättning 3 Total skuldsättning 5 15 Tot. skulds. Svintop 1 Köp landat fång Gåva Tot. skulds. Fågelbo Figu 7.7. Övetagaes totala skuldsättning. Vid simuleing av den famtida fömögeneten påveka övetagaens äntebäande skulde utfallet. Fö att belysa effektena av olika skuldsättning oc dämed nettofömögenet öve en tidspeiod om fem espektive tio å visas övetagaens totala skuldsättning vid skilda tidpunkte i figu 7.8. Figu 7.8 visa att vid beaktande av den totala skuldsättningens utveckling unde en tidspeiod om fem samt tio å så gynnas övetagaen av Fågelbo än me av att övelåtelsen ske via gåva. Även i fallet Svintop ä gåva en me gynnsam övelåtelsefom vid beaktande av famtida peiode. Fö övetagaen av Svintop ä emelletid blandat fång den mest födelaktiga stategin vid beaktande av den totala skuldsättningen. Geneellt sett fö de båda fallen ä att gåva bli me födelaktig med tiden oc att det fö övetagaen bli alltme kostsamt öve tiden om övelåtelsen ske via köp. 1
Övetagaens totala skuldsättning 47 4 Total skuldsättning 37 3 7 17 Tot. skulds. Svintop Tot. skulds. Svintop, t=5 Tot. skulds. Svintop, t=1 Tot. skulds. Fågelbo 1 Tot. skulds. Fågelbo, t=5 Köp landat fång Gåva Tot. skulds. Fågelbo, t=1 Figu 7.8. Övetagaes totala skuldsättning vid olika tidspeiode. Sammanfattningsvis gälle att skuldsättningsnivån påveka övetagaens möjliget att uppnå en godtagba abets- oc kapitalinkomst. En viktig aspekt som bö beaktas vid bedömningen av skuldsättningens betydelse vid geneationsskiftet ä öve vilken tidsoisont som samtliga intessentguppe kan fövänta sig att övetagaen dive föetaget vidae. Situation ett, Övetagaen se lantbuksföetaget som en en investeing oc ämna avytta föetaget inom en sna tid efte geneationsskiftet. Fö övetagaen av Svintop voe det mest födelaktigt med en övelåtelse via köp oc fö övetagaen av Fågelbo voe en övelåtelse via blandat fång det bästa altenativet. Situation två, Lantbuksföetaget betaktas som ett livsvek oc övetagaen ämna diva föetaget vidae på obestämd tid. Fö övetagaen av Svintop minska incitamenten till köp till födel fö gåva. Den bästa stategin ä emelletid ett blandat fång. Övetagaen av Fågelbo da födel av att en stöe del av fövävet ske via en gåva. Således ä den bästa stategin en enodlad gåva. 11
7.6 Känsligetsanalys - änteöjning Det ä även intessant att analysea u avkastningen på eget kapital föändas fö övetagaen i espektive fall i om en öge äntenivå gälle. figu 7.7 samt figu 7.8 illusteas föändingen av avkastningen på eget kapital vid en föändad skuldänta. Fö såväl Svintop som Fågelbo ä diftsplanen beäknad utifån ett antagande om en skuldänta om 4 pocent på bottenlån. fallet Svintop eålle övetagaen en avkastning på eget kapital om mellan 1,85 oc 4,75 pocent beoende på övelåtelsefom unde föutsättning att samtliga paameta ä oföändade. En öge äntenivå påveka avkastningen på eget kapital negativt oavsett övelåtelsefom, skillnaden ä att övetagaen a stöe möjliget att klaa änteutgiften i det fall an befinne sig i en me gynnsam situation vad gälle avkastningen på eget kapital. fallet Svintop nä övelåtelse ske som köp ä den uppskattade avkastningen på eget kapital cika 1,85 pocent. vkastning på eget kapital minska successivt vid en öge äntenivå, oc edan vid en änta om fem pocent få övetagaen påtagliga poblem att diva öelsen vidae. Således ä altenativet att köpa föetaget till maknadspis ett isktagande fö övetagaen då denne ä mycket känslig fö föändinga i äntenivå. Vid en övelåtelse i fom av blandat fång kan övetagaen klaa en öge skuldänta än vid köp eftesom övetagaen få en läge skuldsättning, oc dämed belastas föetaget med läge änteutgifte. Den övelåtelsefom som ä minst länslig fö öjda änto ä i fallet Svintop stategin gåva. Vid en övelåtelse till gåva klaa övetagaen, unde föutsättning att situationen ä den samma i övigt, en änta om nämae 7,5 pocent enligt figu 7.7 Skuldäntans påvekan på avkastning,6 vkastning på eget kapital,5,4,3,,1 3,5% 4,5% 5,5% 6,5% 7,5% -,1 Skuldänta Köp landat fång Gåva Figu 7.9. Föändad skuldänta Svintop. 1
Fö Fågelbo gälle en situation liknande fallet Svintop vad avse övetagaens avkastning på eget kapital i elation till en föändad änta. Fö övetagaen komme avkastningen på eget kapital att vaiea mellan 6,3 oc 11, pocent, med anda od betydligt öge avkastning än fö Svintops övetagae. En öjd änta skulle få stoa negativa konsekvense på övetagaens avkastning på eget kapital. Efte en övelåtelse i fom av köp komme avkastningen på eget kapital enligt uppättad diftsplan att uppgå till 6,3 pocent, vilket kan jämföas med 1, 85 pocent i fallet Svintop. Noteas bö dock att i fallet Svintop bli avkastningen på eget kapital noll edan vid en skuldänta om 5, pocent. Motsvaande skuldänta dä avkastningen på eget kapital ä noll fö övetagaen av Fågelbo ä 4,95 pocent. Det ä uppenbat att tots en betydande skillnad i avkastning vid en skuldänta på 4 pocent mellan de båda fallgådana komme övetagaen av Fågelbo såväl som Svintop att få betydande bekymme edan vid en skuldänta omking fem pocent om övelåtelsen ske som köp. Detta ske som en konsekvens av skillnadena i espektive fallgåds skuldsättning. Även i fallet Fågelbo visa det sig att övetagaen få en stöe motståndskaft mot öjda äntenivåe efte en övelåtelse via gåva oc blandat fång jämföt med övelåtelse i fom av köp. Enligt figu 7.1 klaa övetagaen en öjd skuldänta till nämae 7,5 pocent innan denne inte länge eålle någon positiv avkastning på eget kapital. Motsvaande äntenivå efte en övelåtelse i fom av blandat fång ä 6,7 pocent.,1,1 Skuldäntans påvekan på avkastning vkastning på eget kapital,8,6,4, 3,5% 4,5% 5,5% 6,5% 7,5% -, Köp landat fång Gåva -,4 Skuldänta Figu 7.1. Föändad skuldänta Fågelbo. 13
7.7 Känsligetsanalys läge esultat De esultat som de båda fallgådana edovisa kan vid divese föändinga i utgifte oc inkomste lätt bli annolunda. Exempelvis pisnivåena fö enskilda gödo oc poduktionsgena noteas på läge nivåe än de som a legat till gund fö diftsplanena. Eventuella föändinga i jodbukspolitiken avseende stöd med mea få en diekt påvekan på övetagaens esultat, likaså öge pise på poduktionsmedel. v denna anledning ä det intessant att analysea u avkastningen på eget kapital påvekas av dessa faktoe, vilket även ge en indikation på u ett fösämat esultat påveka avkastningen på eget kapital givet en specifik övelåtelsefom. Fö samtliga övelåtelse gälle i fallet Svintop, vilket åskådliggös i figu 7.11, ett esultat föe avskivninga om 1 119 97 kono. vkastningen på eget kapital skilje sig beoende på vald övelåtelsestategi enligt vad som tidigae nämnts. Ett geneationsskifte i fom av köp ge i Svintops fall en avkastning på eget kapital fö övetagaen om 1,85 pocent. Denna avkastningsnivå sjunke i takt med ett fösämat esultat oc enligt figu 7.11 så ä avkastningen noll i det scenaio då esultatet föe avskivninga a fösämats med 15 pocent till 951 3 kono. det fall övelåtelsen istället skett som gåva kan övelåtaen klaa av en esultatfösäming på 35 pocent till 77 413 kono innan avkastningen på eget kapital ä noll. Motsvaande tillåtna fösäming i det fall övelåtelsen ske i fom av blandat fång ä 5 pocent. Resultatets påvekan på avkastning 1 115 11 15 1 95 9 85 8 Resultat föe avskivninga 75 % 4,%,% vkastning på EK,% 7 Köp landat fång Gåva Figu 7.11. Föändat esultat Svintop. 14
Fö Fågelbo gälle ett esultat föe avskivninga som uppgå till 1 8 kono fö övetagaen oavsett övelåtelsefom enligt uppättade diftsplane. vkastningsnivåena på eget kapital, vilka som en konsekvens av det öga esultatet, ä som tidigae nämnts betydligt öge än fö Svintop. En övelåtelse i fom av köp av Fågelbo ge en avkastning på eget kapital om 6,3 pocent. vkastning på eget kapital bli noll i det fall esultatet fösämas med 5 pocent enligt figu 7.1. Således klaa övetagaen av Fågelbo en esultatfösäming bätte än Svintop efte det att en övelåtelse i fom av köp ägtum givet de pisnivåe som tillämpats i diftsplanena. det fall föetaget istället övelåts via blandat fång kan övetagaen av Fågelbo klaa en esultatfösäming om 35 pocent. Motsvaande väde vid övelåtelse i fom av gåva uppgå till 4 pocent, se figu 7.1. Resultats påvekan på avkastning 1 19 18 17 16 15 14 13 Resultat föe avskivninga 1,% 1,% 8,% 6,% vkastning på EK 4,%,%,% 1 Köp landat fång Gåva Figu 7.1. Föändat esultat Fågelbo. 15
7.8 Födelning av fömögenet vid ättvis delning Födelningen av fömögeneten a skett mellan intessentguppena med beaktande av att enskilda intessente a ett lägsta kav på inkomst. nkomstkavet a påvekat födelningen av fömögeneten så att samtliga intessente inte a kunnat eålla sin avslott. Kavet på inkomst motiveas fö övetagaen av att denne ska a möjliget att diva föetaget vidae i famtiden. det fall samtliga syskon a som kav att eålla sin avslott oc endast denna kävs inte någon analys av födelningen. stället ske en övelåtelse enligt tabell 5.5-5.7 fö Svintop espektive tabell 5.17-5.19 fö Fågelbo. fallet Svintop, vilket edovisas i tabell 7.8, ge en optimal födelning enligt simuleingsmodellen en något bätte vädeutveckling av intessentenas samlade fömögenet. Resultatet ä en konsekvens av att guppen öviga intessente, vilken a den ögsta avkastningen på investeat kapital, eålle en stöe andel av den födelningsbaa fömögeneten jämföt med en likadelning. Vid likadelning skjuts istället kapital öve på övetagaen så att öviga intessente endast eålle avslotten om 8 713 336 kono obeoende av vald övelåtelsefom. Tabell 7.8. Vädeutveckling beoende på u fömögenetsmassan födelas Svintop. Rättvis födelning Födelning enligt simuleing Vid födelning Köp landat fång Gåva Köp landat fång Gåva Övetagaen 858466 8477495 865417 8444 8173586 7546189 Övelåtaen 3 3 3 3 3 3 Övig intessent 855331 855331 855331 8589343 88573 96355 Summa 19811787 3816 178739 19811787 3816 178739 Vid t = t5 Köp landat fång Gåva Köp landat fång Gåva Övetagaen 13119649 14153434 153574 1378893 1389589 14135991 Övelåtaen 4698646 4698646 4698646 4698646 4698646 4698646 Övig intessent 11633938 11633938 11633938 1167894 113476 1981738 Summa 94534 348619 3168964 9456464 35171 31816376 Vid t = t1 Köp landat fång Gåva Köp landat fång Gåva Övetagaen 994767 8131 55116 948655 4474 36761 Övelåtaen 68957 68957 68957 68957 68957 68957 Övig intessent 1535995 1535995 1535995 1541464 158689 1716956 Summa 43183634 451969 474983 4319851 4579735 4751714 Skillnaden mellan fömögenetsmassans utveckling beskivs i figu 7.13. Enligt figu 7.13 öka vikten av att födela fömögenetsmassan enligt den optimala stategin via simuleingsmodellen även med tiden. Det bö noteas att skillnadena mellan en ättvis födelning oc födelning enligt modellen ä små. 16
Skillnade i fömögenetsmassans utveckling 3 Skillnad i fömögenetsmassa 5 15 1 5 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspunkt Köp landat fång Gåva Figu 7.13. Skillnad mellan likadelning oc delning med simuleingsmodell Svintop. Den stösta skillnaden mellan en övelåtelse i fom av likadelning oc enligt simuleingsmodellen uppstå vid övelåtelsefomen gåva. Skillnaden växe öve tiden. Vid födelningstillfället uppkomme ingen skillnad i den totala fömögeneten beoende på om övelåtelsen ske som likadelning elle via simuleing. Den enda skillnaden ä att guppen öviga intessente eålle en stöe del av kapitalet att placea optimalt enligt modellen jämföt med likadelning. Således eålle övetagaen en minde del av kapital i det fall att födelningen ske i enliget med modellen istället fö genom lika delning. Vid en övelåtelse i fom av köp bli skillnaden mellan modellen jämföt med en likadelning inte lika avgöande fö den samlade fömögenetens vädeutveckling. Skillnaden i vädeutveckling i fallet köp efte en tioåspeiod ä endast 9 17 kono. Vid gåva oc blandat fång ä skillnadena 76 157 kono espektive 77 766 kono. Sett till det totala fömögenetsvädet ä skillnadena i vädeutvecklingen beoende av övelåtelsefom maginella. Fallet Fågelbo skilje sig fån Svintop såtillvida att den bästa vädeutvecklingen uppstå vid en ättvis födelning, se tabell 7.9. Föklaingen till esultatet ä att övetagaens kav på inkomst oavsett övelåtelsefom ä så pass ögt att Syskon inte kan eålla sin ättmätiga avslott. Skillnaden jämföt med Svintop ä däfö att övetagaens kav på inkomst, vilket i fallet Svintop inte innebä en tilldelning av kapital som undestige avslotten. Vid likadelning eålle däfö övetagaen en minde andel av fömögeneten jämföt med den optimala stategin enligt simuleingsmodellen. 17
Tabell 7.9. Vädeutveckling beoende på u fömögenetsmassan födelas Fågelbo. Rättvis födelning Födelning enligt simuleing Vid födelning Köp landat fång Gåva Köp landat fång Gåva Övetagaen 6151398 695 783515 66873 739854 756587 Övelåtaen 4 4 4 4 4 4 Syskon 6645714 6645714 6645714 619888 61991 636864 Syskon C 6645714 6645714 6645714 6645714 6645714 6645714 Summa 34486 44349 4574944 34485 44348 4574943 Vid t = t5 Köp landat fång Gåva Köp landat fång Gåva Övetagaen 164119 19543 68851 1683356 19555581 5833 Övelåtaen 66486 66486 66486 66486 66486 66486 Syskon 996449 1189473 1363763 858445 8693995 895591 Syskon C 89953 89953 89953 89953 89953 89953 Summa 47594 43847 451978 39977196 4813971 445318 Vid t = t1 Köp landat fång Gåva Köp landat fång Gåva Övetagaen 3164183 3649765 38534891 337185 37138 38889566 Övelåtaen 91696 91696 91696 91696 91696 91696 Syskon 1335964 1358745 1379715 11666 11743456 13698 Syskon C 1764 1764 1764 1764 1764 1764 Summa 646947 69361 71645695 6347145 6858484 76964 Pecis som i fallet Svintop öka skillnadena beoende på val av övelåtelsemetod med tiden, se figu 7.1. Den stösta skillnaden uppkomme än en gång vid övelåtelse i fom av gåva. Skillnaden efte tio å ä då så pass sto som 1 4 kono till födel fö likadelning. Skillnaden i det fall att övelåtelsen ske i fom av köp ä 1 kono oc i det fall den ske som gåva ä skillnaden ungefä 1 kono. Det faktum att likadelning fö Fågelbo ge den gynnsammaste utvecklingen jämföt med simuleingsmodellen betyde inte att en likadelning ä bäst. Föklaingen ä att en ättvis födelning inte ta änsyn till det kav på inkomst som ställs av övetagaen, vilket ä en föutsättning fö att övetagaen ska kunna diva vidae föetaget i famtiden. 18
Skillnade i fömögenetsmassans utveckling 14 Skillnad i fömögenetsmassa 1 1 8 6 4 Vid födelning Vid t = t5 Vid t = t1 Tidspunkt Köp landat fång Gåva Figu 7.14. Skillnad mellan likadelning oc delning med simuleingsmodell Fågelbo. 19
8 Slutsatse Ekonomi ä att usålla med knappa esuse. Vid geneationsskifte ä den fömögenet som finns att födela mellan intessentena begänsad till nettovädet av de tillgånga som övelåtaen föfoga öve. Någon geneell modell elle entydigt sva fö vilken av övelåtelsefomena gåva, köp elle kombination av de båda som ä att föeda i samband med ett geneationsskifte gå inte att fastställa. Vid beaktande av fömögenetens vädeökning öve tiden öka betänkligetena king valet av övelåtelsefom vid geneationsskiftet ytteligae. De ekonomiska ingångsvädena som övelåtaen innea innan geneationsskiftet ä diekt avgöande fö valet av stategi. Föållande som bö beaktas ä exempelvis latent skatteskuld, äntebäande skulde, åteläggninga av vädeminskningsavdag samt bokslutsdispositione som exempelvis äntefödelning. Detta innebä att det vid geneationsskifte bö tillämpas olika övelåtelsestategie fö vaje föetag. Vid födelning av fömögeneten mellan intessentena ä nettofömögeneten den gundläggande fakton men även intessentenas avkastning på kapital, skatte- oc avgiftssituation samt deas kav på inkomst a en diekt påvekan på födelningen av fömögeneten. denna studie ä det endast övetagaen som a inkomst i inkomstslaget näingsveksamet. Således befinne sig övetagaen i en situation med pogessiv skatt. Öviga intessentguppe antas investea sitt kapital på pivatbostadsmaknaden, altenativt aktiemaknaden. Dessa två placeinga ge beskattning i inkomstslaget kapital, således en konstant skatt mellan -3 pocent beoende på investeing. Vid tillämpning av den teoetiska modellen födelas fömögenetsmassan till den intessentgupp som befinne sig i den mest gynnsamma situationen betäffande skatteuttag samt avkastning på eget kapital unde föutsättning att samtliga intessentes eventuella kav på inkomst beaktas. Fö de båda fallgådana innebä detta att ekvationena avseende kav på inkomst bli bindande i de fall intessenten a ett kav på lägsta inkomst. Resultatet föklaas av att övetagaen befinne sig i en me ogynnsam situation avseende både skatteuttag oc avkastning än de öviga intessentena. nneböden ä att intessente med kav på inkomst tilldelas en andel av fömögeneten som exakt täcke deas inkomstkav oc inget däöve. analysen famgå att desto läge avkastning på eget kapital övetagaen a desto stöe andel av nettofömögeneten tilldelas denne fö att inkomstkavet skall kunna uppfyllas. Motsatt effekt gälle fö en övetagae med ög avkastning på eget kapitalet. Så länge avkastningen inte övestige någon av de öviga intessentenas avkastning så eålle övetagaen en allt läge del i takt med en öge avkastning på eget kapital. Fö att en övetagae ska tilldelas me än vad som motsvaa inkomstkavet kävs att denne befinne sig i en me gynnsam situation öande avkastning på eget kapital än någon av de öviga intessentguppena. Föklaingen ä att övetagaen besitte den sämsta skattesituationen.fö att kunna få en öge tilldelning kävs en me födelaktig situation gällande avkastning på eget kapital. Övetagaens möjliget till diektavkastning fån lantbuksföetaget beo av vilket ekonomiskt esultat som veksameten kan geneea. Det ekonomiska esultatet i lantbuksföetag ä i ög gad beoende av lantbukskonjunktuen. Således påveka både aväkningspise fö lantbukspodukte oc pise på insatsvao fö poduktionen övetagaens avkastning på eget kapital. Unde det sista alvået å 7 steg aväkningspisena på vissa lantbukspodukte, exempelvis på östvete oc öviga spannmålsgödo. Således föbättades geneellt det ekonomiska esultatet i svenska 13
spannmålspoduceande föetag unde å 7. Med viss eftesläpning a insatsvaona fö spannmålspoduktionen stigit unde slutet av å 7 samt å 8. analysavsnittet famgå u mycket läge esultat övetagaen skulle klaa av utifån den tilldelade andelen beoende av övelåtelsefomen vid geneationsskiftet. v analysen famgå att espektive övetagae klaa av ett fösämat esultat om 15 till 4 pocent beoende av övelåtelsefom. Viktigt att nämna ä att de ekonomiska beäkningana gundas på bokföing fån å 6 fö Svintop oc å 7 fö Fågelbo vilket påveka deas föutsättninga king läge esultat. Åteigen visa sig det faktum att vaje lantbuksföetag ä unikt oc att det alltid åde säskilda föutsättninga i vaje fall. En obsevation som bö famållas ä att givet likvädiga ekonomiska oc poduktionsmässiga föutsättninga spela övetagaens affäsmässiget oc lantbukskunskap en viktig oll. Om övetagaen ä en duktig lantbukae oc utveckla föetaget komme det ekonomiska esultatet att stäkas. de fall övetagaen ä minde skicklig som lantbukae fösämas det ekonomiska utfallet. Således påvekas övetagaens möjliget till avkastning på eget kapital i sto gad av u duktig övetagaen ä som lantbukae. Övetagaens avkastning på eget kapital sty dennes inkomst oc dämed möjligeten att uppfylla kavet på inkomst fån den tilldelade andelen av fömögeneten. Kavet på inkomst påveka i sin tu födelningen av fömögenetsmassan vid geneationsskiftet. En läge avkastning på eget kapital medfö således att lantbukaen måste tilldelas en stöe andel av fömögenetsmassan fö att kavet på inkomst skall uppnås. Övetagaens skickliget som lantbukae ä således en fakto som i ög gad påveka samtliga intessentes andela av fömögeneten vid geneationsskiftet. Vid simuleing av fömögenetens famtida vädeföänding spela intessentenas möjliget att placea kapitalet en viktig oll. Den famtida vädeökningen i lantbuksfastigete, pivatbostäde, aktie elle anda placeingsaltenativ kan svåligen pognostiseas utan endast antas motsvaa den istoiska vädeutvecklingen fö espektive tillgångsslag. Ett tendbott i tillgånganas vädeökning kan uppstå vilket medfö att den ekonomiskt optimala födelningen mellan intessentena föändas. Vid simuleing av intessentenas samlade fömögenet efte ytteligae en tidspeiod antas dock vädeutvecklingen bestå. Födelningen av fömögeneten som ske vid tidpunkten fö geneationsskiftet kan inte ändas nä geneationsskiftet väl a genomföts. ntessentguppena bö däfö klagöa oc bevaka sina intessen i skiftet innan det genomfös. Fömögenetens famtida väde efte ytteligae en tidspeiod beo således fämst på intessentguppenas tilldelade andel av fömögeneten i kombination med den vädeökning som faktiskt uppstå i tillgångana. Gåva ä den mest födelaktiga stategin sett öve tiden vid geneationsskifte fö de två fallgådana i studien. samband med ett geneationsskifte av anda lantbuksföetag än fallgådana föeslås intessentena genomföa nogganna oc koekt avvägda beäkninga oc simuleinga fö de olika övelåtelsefomena innan en stategi fastställs. vslutningsvis ekommendeas övelåtaen av lantbuksföetaget att långsiktigt planea oc utveckla en andlingsplan. En plan som snabbt kan evideas utifall oföutsedda ändelse som påveka födelningen uppkomme. Exempelvis kan familjesammansättningen snabbt föändas. Utnyttja dessutom den expetis som finns os ådgivae oc sakkunniga, oc va inte ädd fö nya lösninga, synsätt oc metode. 131
Epilog Ett geneationsskifte inbegipe ett fletal olika ämnesomåden. Fö att ett skifte skall bli famgångsikt anse skibentena att det ä viktigt att utöve ekonomiska oc juidiska faktoe även beakta olika psykologiska faktoe. En intessentgupps önskemål king att exempelvis föetaget skall divas vidae inom familjen kan vaa så viktigt att de psykologiska känslona öveväge de mest ekonomiskt ationella agumenten. En avsikt med abetet ä att väcka intesse fö poblematiken king geneationsskifte av lantbuksföetag. Föfattana oppas att studente som stå infö att skiv examensabete fundea både en oc två gånge king ämnet geneationsskifte. En studie av detta slag kan aldig belysa samtliga faktoe. Möjligetena king att utveckla fågeställninga oc poblem med utgångspunkt fån det mateial som pesenteas i detta abete ä oändliga. Skibentena delta gäna i famtida andledning av likvädiga abeten med fokus på att lyckas belysa nya pespektiv king ämnet geneationsskifte. Te intessanta uppslag till examensabeten inom omådet ä,! Psykologiska effektes invekan på födelningen av fömögeneten! Planeingens betydelse fö sämja mellan intessentena efte en tidspeiod! Jämföelse mellan fallgåda som genomföt geneationsskiften vslutningsvis vill föfattana poängtea att det ä av yttesta vikt att utveckla ett ba oc djupgående samabete mellan sig själva oc den andledae som andlede examensabetet. Tveka inte öve att gå samman två skibente king ett examensabete. Synegieffektena ä påtagliga oc födelana öveväge med åge nackdelana. Men va tydliga med mål oc stategie som föeligge king abetet fö att osämja inte skall uppstå. Låt pocessen king examensabetet ta tid oc stessa inte fö att bli fädig snabbt. 13
Källföteckning Doktin uct R. & Kindlund P. & Lindbeg J & Odén C. 199. Gåden få ny ägae, LTs fölag, Stockolm Calsson M. & Silfvebeg C. & Stenman O. 1999. Geneationsskiften oc blandade fång, om gåvotansaktione som inneålle villko om vedelag, Nostedts Juidik, Stockolm. SN 91-39-13-5 Calsson P. & Nygen. 8. Ekonomisk uppslagsbok, jön Lundén nfomation, Stockolm. SN 91-77-517-3 Debetin D. 1986. gicultual poduction economics, Macmillan publising company, New Yok. SN --386-3 Hult M. & ndesson G. & Joansson P. 198. Geneationsskiftesplaneing, LibeTyck, Stockolm. SN 91-4-55147-4 Hydén S. & ibeg L.. Geneationsskifte i familjeföetag, jön Lundén nfomation, Näsviken. SN 91-77-45- Lundén. 6. Lantbukaboken, Åttonde upplagan. Mediapint. Uddevalla. SN 91-77-454-1 NUTEK. 4. Ägaskiften oc ledaskiften i föetag en födjupad analys, NUTEK fölag, Stockolm. Olaison E. 7. Geneationsskifte av familjeägda jod- oc skogsbuksföetag. ntenationella andelsögskolan i Jönköping. Rabe G. 6. Skattelagstiftning 6:, Nostedts Juidik, Stockolm. SN 91-39-49- Rydin U. 6. eskattning av ägae till fåmansföetag, Nostedts Juidik, Stockolm. SN 91-39-175-9 Sweeney D. & illiams T. & ndeson D.. n intoduction to management science, quantitative appoaces to decision making. SN -34-31-8 Yin R K. 3. Case study eseac Design and Metods, SGE publications nc. Tousand Oaks, US. SN -7619-55- 133
Föfattninga Fökotning nkomstskattelagen 1. 44 kap 3 L Jodabalken 1. 1 kap 1. kap 1 Stämpelskattelagen 1. 1 kap 5 & 9 J SL ntenet gw, giwise ttp://www.agiwise.og 1. ntalet omgånga slaktsvin pe å, 8-3-1 ttp://www.agiwise.og/databoken/databokk8/kalkyle8/kalkyle.tm. Diftsplan, 8-6-9 ttp://www.agiwise.og/ tl, TL ttp://www.atl.nu 1. Maknadspise på lantbukspodukte, (8--6) ttp://www.atl.nu/maknad/maknadsnoteinga.jsp D, Dagens ndusti ttp://di.se/nyete 1. Utvecklingen av OMS3, (8--18) ttp://di.se/nyete/?page=/vdelninga/ndikatoe.aspx%3fmenusection%3dstatsi dan. Stockolmsbösens utveckling sedan 19, (8--18) ttp://di.se/nyete/?page=/vdelninga/tikel.aspx%3fstat%3d%6ticled%3 D8%55C%55C15%55C7647%6Sectiond%3DEttan%6menusection%3 DStatsidan%3Huvudnyete Ekp, Ekonomipogam ttp://www.ekonomipogam.se 1. Expansionsfond, (8--5) ttp://www.ekonomipogam.biz/fonde.tm Ja, Jodbuksaktuellt ttp://www.ja.se 1. Pisutveckling på jodbuksmak, 7-11-8 ttp://www.ja.se/nyete/visanyet.asp?nyetd=79&igligt=jodbuksmak 134
Konsult, LRF Konsult ttp://www.lfkonsult.se 1. Lantbukets lönsamet, (8--13) ttp://www.konsult.lf.se/data/intenal/data/1/18/1174938787/oiginal_uppdatea d_lantbukets_lonsamet_6.ebook.pdf Ne, Nationalekonomiska institutionen vid Stockolms univesitet ttp://www.ne.su.se 1. Lagangefunktion oc dess tillämpning, 8-1-3 ttp://www.ne.su.se/education/gundutbild/b/vt5/mak/lagangemetoden.pdf SC, Statistiska centalbyån ttp://www.ja.se 1. llmänt fån SC, 8--1 ttp://www.scb.se/default 3.asp. Fastigetspisindex, (8--13) ttp://www.ssd.scb.se/database/mako/savesow.asp 3. nflation, (8-6-9) ttp://www.scb.se/statistik/pr/pr11/7m1/pr11_7m1_d_6-7_sv.xls#'diagam 1'!1 Sjv, Jodbuksveket ttp://www.sjv.se 1. Makpis oc dess påvekan, 7-11-8 ttp://www.sjv.se/webdav/files/sjv/tycksake/pdf_appote/a7_9.pdf. Pisutveckling fö jodbuksmak, 7-11- ttp://www.jodbuksveket.se/webdav/files/sjv/mnesomaden/statistik,%fakta/p ise%oc%pisindex/jo38/jo38sm61/jo38sm61_tabelle1.tm 3. Sysselsättning inom lantbuket, 7-11-8 ttp://www.sjv.se/webdav/files/sjv/mnesomaden/statistik%c%fakta/sysselsatt ning/jo3/jo3sm61/jo3sm61.pdf 4. Pisindex fö maskine, (8--13) ttp://www.sjv.se/amnesomaden/statistik/piseocpisindex.4.75f611ea8ac7ff f1468.tml SkV, Skatteveket, ttp://www.skatteveket.se 1. vs oc gåvoskatt, 7-11- ttp://skatteveket.se/nyetepessum/skattenyete/4/skvnytt4.4.18e1b1334e be8bc83179.tml#31.18e1b1334ebe8bc8749 135
. Fastigetens väde, (7-11-9) ttp://skatteveket.se/download/18.18e1b1334ebe8bc811471/kap_3.pdf 3. yggnadskategoie (7-11-9) ttp://skatteveket.se/download/18.18e1b1334ebe8bc811383 4. eloppsgänse fö inkomstskatt (8--1) ttp://www.skatteveket.se/funktione/svapavanligafago/pivatbelopp/pivatbeloppf aq/5418naskamanbetalastatliginkomstskattocuogaden.5.11ec13545f4 3e8166.tml 5. Egenavgift (8--1) ttp://www.skatteveket.se/skatte/ovigt/beloppocpocent8.4.19b9f599116a9e8ef 36818.tml#31.19b9f599116a9e8ef36816583 6. Kommunal inkomstskatt (8--1) ttp://www.skatteveket.se/skatte/skattetabelle/8/om.4.19b9f599116a9e8ef368 57.tml 7. Skatteutäkningsboscy (8--13) ttp://www.skatteveket.se/download/18.19b9f599116a9e8ef36815315/4514svat vit.pdf Offentligt tyck unåke S. 1996. ntoducing second geneation family membes into te family opeated business a constuctionist appoac, nstitutionen fö ekonomi, Sveiges Lantbuksunivesitet, Uppsala. SSN 141-476 oelje M. & Eisgube L. 197. Stategies fo te ceation and tansfe of te fam estate, meican jounal of agicultual economics. ugust 197. v. 54. Hal N. & oelje M. 1979. ntegeneational tansfes and estate planning: te owa expeience, owa gicultue and Home Economics Expeiment Station 1979. Kimi. 1994. Optimal timing of fam tansfeal fom paent to cild, meican jounal of agicultual economics. May 1994. v. 76. SSN -99 Miljkovic D.. Optimal timing in te poblem of family fam tansfe fom paent to cild: n option value appoac, Jounal of Development Economics. pil. v. 61. Nyman P. 5. Geneationsskifte i pivata lant- oc skogsbuksföetag, nstitutionen fö ekonomi, Sveiges Lantbuksunivesitet, Uppsala. SSN 141-484 Olsson F. 4. Ekonomiska föutsättninga efte genomföt geneationsskifte, nstitutionen fö ekonomi, Sveiges Lantbuksunivesitet, Uppsala. 136
Pesquin C. & Kimi. & Kislev Y. 1999. Old age secuity and inte-geneational tansfe of family fams, Euopean eview of agicultual economics. Ma 1999. v. 6. SSN 165-1587 Pettesson P-H. 1981. Planeing av geneationsskiften i lantbuket, nstitutionen fö ekonomi oc statistik, Sveiges Lantbuksunivesitet, Uppsala. SN 91-576-87-9 Svensson J. 1988. Lantbuksmaskinenas vädeminskning kompletteing av tidigae studie. nstitutionsmeddelande 88:3. nstitutionen fö lantbuksteknik, Sveiges Lantbuksunivesitet, Uppsala. ettemak G. 1983. Föutsättninga fö geneationsskifte på gotländska lantbuksföetag, nstitutionen fö ekonomi oc statistik, Sveiges Lantbuksunivesitet, Uppsala. SN 91-576- 1598-5 Pesonliga meddelanden jufos, 7. 1. Rosqvist, Joan. jufos, Malmö, 4-68 3 7, 7-8-15 LRF konsult, 8. nfomation fån auktoisationskus i geneationsskifte vid Sånga-Säby. nfomationen oc källona styks av: 1. Rydin, Uban. LRF skattebyån. 7-55 17 73, 8-8-15. Josefson, Rickad. LRF konsult. 19-16 83 8, 8-1-15 3. nselmsson, o. LRF konsult. 4-151, 8-1-16 Sveiges Lantbuksunivesitet, 8. 1. Helena Hansson, Sveiges lantbuksunivesitet, Ultuna, 18-671714 Rappot LMV. 6. Fastigetsvädeing - gundläggande teoi oc paktisk vädeing. LMV-appot 6:1. Lantmäteiet & Mäklasamfundet, Gävle, SN 91 7774 74 LRF, LRF konsult & Swedbank, 7. Lantbuksbaometen 7. Stockolm. SN 978-91-633-656-3 Lönnstedt L. & Rosenqvist H. 1. Skogen oc dess skatte, nstitutionen fö ekonomi vid Sveiges Lantbuksunivesitet, Uppsala Nodiske Jodbugsfoskees Foening, 1986. NJF Utedning/appot NR 8. Planlægning og gennemføelse af geneationsskiftet i landbuget. SSN 333-135 Statens Jodbuksvek. Sysselsättning i jodbuket 5. Jönköping. SSN 144-5834 137
Ånebink. 1985. Räkenskapsanalys i lantbuksföetag, nstitutionen fö ekonomi oc statistik, Sveiges Lantbuksunivesitet, Uppsala. SN 91-576-98-1 138
139 ilago ilaga 1 Samtliga beäkningssteg vid beäkning av samt C eäkning av ges av, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 13 1 1 1 1 1 1 1 & 1 9 C C C C C = = = = = λ λ λ λ λ λ λ λ λ λ eäkning av C ges av, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 14 1 1 1 1 1 1 1 & 11 9 C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C = = = = = λ λ λ λ λ
14 ilaga Fökotning av uttyck fö ( ) ( ) C C C = λ λ λ Om = = C ges att, ( ) ( ) C λ λ λ ( ) ( ) C λ λ λ Om vi föutsätte att = = C samt att = = C ges att, ( ) ( ) λ λ λ Föutsatt att estiktionena icke ä bindande, det vill säga lika med noll, gälle att ( ) ( ) ( ) ( )
141 ( ) ( ) 4 4 4 4,5 4,5 = ( )( ) ( )( ) ( ) ( ) 5, 1 1 ( )( ) ( ) ( ) 5, 1 1 ( )( ) ( ) ( ) 5, 1 1 ( ) ( ) 5, 1 ( ) 5, 1 ( ) ( ) 15 3 1/,5,75,5,5,5,5 = = = =
ilaga 3 Simuleingsmodell Föutsättninga fö simuleingen, Fömögenetsmassa 19937167 Kav Restiktion, avkastning 353 353 Restiktion, avkastning C 8377 8377 Restiktion, andela 1 = 1 Väde på lambda -37,17979 Väde på lambda Y 83713,7 C vkastning,,63,61,61 Skattebas,,4,6,3 Maginalskatt,,6 Pogessionsfakto,,E-7 Objektsfunktionens väde 776 Optimala väden på andel,36,36,333 Optimala väden på andel av fömögenetsmassan fö, espektive C ges vid användande av funktionen SOLVER. Obsevea att estiktione som infogats i modellen medfö att andelana fö, & C gemensamt ej kan öve elle undestiga det faktiska talet 1. ndelana, & C kan ej elle undestiga ett väde om. Vidae gälle att avkastningen efte skatt fö & måste övestiga det eventuella kav om avkastning efte skatt som intessentgupp & innea. Vädet på objektsfunktionen samt lambda & Y bestäms av de ekvatione som infogats i espektive uta, me utfölig infomation åtefinns i od-filen till abetet. Obsevea att väden i de gula utona skall ändas beoende på specifika föutsättninga, uto som ä gå få ej ändas då dessa inneålle olika fomle. 14
Föutsättninga fö simuleingen, Fömögenetsmassa 171664 Kav Restiktion, avkastning 91756 91756 Restiktion, andela 1 = 1 Väde på lambda -97,6589575 Väde på lambda Y 1783795,61 vkastning,,185,61 Skattebas,,4,3 Max.gs. skatteuttag,,6 Pogessionsfakto, E-7 Objektsfunktionens väde 1755578 Optimala väden på andel,517399,489698 143
ilaga 4 Räkenskapsanalys Svintop Räkenskapsanalys - balansäkning Tillgånga 6 6 Justead Veklig Omsättningstillgånga Kassa 5, 5, Ceckkonto 78 79, 78 79, ank 35 36, 35 36, Kundfodinga 46 748, 46 748, nteimsfodinga 1 74, 1 74, S:a omsättningstillgånga 794 35, 794 35, Omsättningstillgånga Lage poduceat 154 5, 15, Lage inköpt 188, 188, Djubestånd 374 79,94 317 96, S:a omsättningstillgånga 716 579,94 655 96, nläggningstillgånga nsatse ek föeninga 7 867, 7 867, nsatse ek föeninga, emissione 117 68, 117 68, nventaie 938 118,48 77 65, yggnadsinventaie 739 948,33 759 735, S:a anläggningstillgånga 3 1,81 1 9 135, Fastiget exkl bostad 18 45, 3 153 387,9 ostad 1 177, 1 8,8 S:a Tillgånga 3 136 16,75 6 76 998, Skulde Kotfistiga skulde Leveantösskulde -3 711, -3 711, Upplupna kostnade -1 66, -1 66, Moms -5 58, -5 58, Pesonalens källskatte -5, -5, S:a kotfistiga skulde -3 851, -3 851, Långfistiga skulde Låneskulde - 45 8, - 45 8, Lån pivatbostad -43 369, -43 369, S:a långfistiga skulde - 88 451, - 88 451, Latent skatteskuld -5 189 7,64-75, S:a Skulde -8 374 374,64-3 935 3, Eget kapital -14 761 64,1-791 696, S:a Skulde o EK -3 136 16,75-6 76 998, 144
Räkenskapsanlys - esultatäkning ntäkte 6 6 Justead Veklig Växtpodukte 19744 19744 Djupodukte 196955 196955 Fösäljning fönödenete o inventaie 5841 5841 Utföda abeten 4594 4594 Eftelikvide o åtebäinga 818 818 Röelsens sidointäkte 113 113 Vinst avyttade inventaie 17756 17756 idag 8511 8511 Summa ntäkte 57511 57511 Kostnade Växtodling 393847 393847 Djupoduktion 71433 71433 Pesonalkostnade 17951 17951 Egen lön 33 Öviga kostnade 364441 364441 Summa kostnade -1989-1659 Lageföändinga poduceat lage -65-65 Lageföänding inköpt lage 6 6 Lageföändinga dju 381 381 Summa lageföänding -88-88 Resultat föe avskivninga 5649 8949 vskivninga maskine 15777 1353 vskivning byggnadsinventaie 93549 8955 vskivning makinventaie 33811 33811 vskivning byggnade 1567 1567 Vädeökning inventaie 15767 Summa anläggningstillgånga -63971-41665 Ränteintäkte 8385 8385 Räntekostnade 1314 1314 Ränta EK 885699 Summa kapitalkostnad -96438-74739 Vinst, vid beaktande av änta eget kapital -661999,4 5765 Vinst, ej beaktande av änta eget kapital 3699 5765 bets oc kapitalinkomst 553699 5765 Kapitalinkomst 3699 Medfö änta på eget kapital om 1,5% 8,81% 145
ilaga 5 Skatte- oc avgiftstabell Skatt oc avgiftsuttag Föutsättninga Kommunal inkomstskatt 3% Statlig inkomstskatt % 386> Statlig inkomstskatt 5% 4886> Tabell fö 7 gundat på pisbasbeloppet, 43 kono gundavdag Taxead inkomst Gundavdag Exempel beäkning -17 Taxead inkomst Resultat 65 17 1-4 1 171 Egenavgi - 4698 15685 ft 4-19 6 17 % inom skiktet Taxead inkomst 153 497315 19 7-15 6 31 1 Gundavdag 83 119 15 7-316 6 31-1% inom skiktet esk.ba inkomst 147 485415 316 7-119 Kommunalskatt 3991 155333 Statlig skatt 31799 utto 11311 31183 Total skatt oc avgift,434,53 Resultat Tax. Tax. Gundav Skatt oc Maginalskatt inkl nkomst 1 nkomst dag avgift avgift Netto efte skatt Total skatt oc avgift 5415 171 41 171,375 374 19675 5368 4 46 17,376 3311 19956,431 537 47 411 173,377 33484 38,431 54375 41 416 174,377 33856 519,431 559 417 41 175,378 348 81,431 5568 4 46 176,379 346 18,431 56336 47 431 177,379 3497 1364,431 5699 43 436 178,38 35344 1646,431 57643 437 441 179,38 35716 197,431 5897 44 446 18,381 3688 9,431 5895 447 451 181,38 3646 49,431 5964 45 456 18,38 3683 77,431 657 457 461 183,383 374 353,431 6911 46 466 184,383 37576 3335,431 61564 467 471 185,384 37948 3616,431 618 47 476 186,384 383 3898,431 687 477 481 187,385 3869 418,431 6355 48 486 188,385 3964 4461,431 64179 487 491 189,386 39436 4743,431 6483 49 496 19,386 3988 54,431 65486 497 51 191,386 418 536,431 66139 5 56 19,387 455 5587,431 66793 57 511 193,387 494 5869,431 146
63478 4847 4856 119,54 371 33457,634 63635 4857 4866 119,54 3749 33386,634 63734 4867 4876 119,54 337 334115,634 638649 4877 4886 119,54 3375 334944,634 639956 4887 4896 119,5 3771 33685,65 64163 4897 496 119,5 3769 333574,68 6457 497 4916 119,51 3818 33446,68 643877 4917 496 119,51 3857 335351,68 645185 497 4936 119,51 38945 33639,68 64649 4937 4946 119,51 39364 33718,68 647799 4947 4956 119,5 39783 33816,68 64916 4957 4966 119,5 31 33894,68 65413 4967 4976 119,5 316 339793,68 6517 4977 4986 119,53 31139 34681,68 6537 4987 4996 119,53 311458 341569,679 654334 4997 56 119,53 311877 34457,679 655641 57 516 119,54 3196 343345,679 656948 517 56 119,54 31715 34433,679 65856 57 536 119,54 313134 34511,679 659563 537 546 119,55 313554 3469,679 6687 547 556 119,55 313973 346897,679 66177 557 566 119,55 31439 347785,679 663484 567 576 119,56 314811 348673,679 664791 577 586 119,56 31531 34956,679 66698 587 596 119,56 31565 35448,679 66745 597 516 119,56 31669 351336,679 66871 517 5116 119,57 316489 353,679 6719 5117 516 119,57 31698 353111,679 67137 517 5136 119,57 31738 353999,679 67634 5137 5146 119,58 317748 354886,679 673941 5147 5156 119,58 318167 355774,679 67548 5157 5166 119,58 318587 356661,679 676555 5167 5176 119,58 3197 357548,679 67786 5177 5186 119,59 31946 358436,679 679169 5187 5196 119,59 319846 35933,679 68476 5197 56 119,59 366 361,679 681783 57 516 119,53 3686 36197,679 6839 517 56 119,53 3116 361985,679 684398 57 536 119,53 3156 3687,679 68575 537 546 119,53 31946 363759,679 6871 547 556 119,531 3366 364646,679 688319 557 566 119,531 3786 365533,679 68966 567 576 119,531 336 3664,679 69933 577 586 119,53 3366 36737,679 694 587 596 119,53 3446 368194,679 693547 597 536 119,53 34467 36981,678 694854 537 5316 119,53 34887 369967,678 696161 5317 536 119,533 3537 37854,678 697469 537 5336 119,533 3578 371741,678 698776 5337 5346 119,533 36148 3768,678 783 5347 5356 119,534 36569 373514,678 7139 5357 5366 119,534 36989 37441,678 7697 5367 5376 119,534 3741 37587,678 147
15814 9617 966 119,596 57964 7551,673 1595 967 9636 119,596 58391 75113,673 1689 9637 9646 119,596 58818 751,673 16136 9647 9656 119,597 5945 7589,673 163443 9657 9666 119,597 59673 75377,673 16475 9667 9676 119,597 511 75465,673 16657 9677 9686 119,597 5157 75553,673 167364 9687 9696 119,597 51954 75641,673 168671 9697 976 119,597 51138 7579,673 169978 977 9716 119,597 51189 75817,673 17185 9717 976 119,597 5136 75949,673 17593 977 9736 119,597 51663 75999,673 1739 9737 9746 119,597 5139 7689,673 1757 9747 9756 119,597 513518 761689,673 176514 9757 9766 119,597 513945 76569,673 17781 9767 9776 119,597 51437 763449,673 17918 9777 9786 119,598 5148 76439,673 18435 9787 9796 119,598 5157 7658,673 18174 9797 986 119,598 515654 76688,673 18349 987 9816 119,598 51681 766968,673 184356 9817 986 119,598 51659 767848,673 185664 987 9836 119,598 516936 76878,673 186971 9837 9846 119,598 517363 76967,673 18878 9847 9856 119,598 517791 77487,673 189585 9857 9866 119,598 51818 771367,673 1989 9867 9876 119,598 518645 7747,673 19199 9877 9886 119,598 51973 77316,673 19356 9887 9896 119,598 5195 7746,673 194813 9897 996 119,598 51997 774886,673 1961 997 9916 119,599 5355 775766,673 19747 9917 996 119,599 578 776646,673 198735 997 9936 119,599 519 77755,673 134 9937 9946 119,599 51637 77845,673 148
ilaga 6.1 Diftsplane Svintop KÖP Röelsekapital ntal timma Täckningsbidag Konto ntal à k Totalt k à tim Total tim à k Totalt k Gönfode,5 1 639 4 114 6 15 183 5 479 Höstaps 1,4 64 1 57 4,3 45 6 854 71 49 Höstvete 1,6 144 46 43 3,7 8 14 68 316 7 Modesugga 45, 11 9 485 15 675 3 64 146 874 Rajgäsföodling,9 76 57 63 4,9 1 5 438 113 444 Slaktsvin 14, 11 14 715,3 31-78 - 81 16 Sockebeta 11,9 3 45 38 518 13,4 159 14 59 173 7 Våkon 18,8 1 177 161 3,7 7 8 53 16 661 Våvete 1,5 1 56 3 766 3,8 8 11 443 45 674 3981 EU: Gundbelopp åke 17,6 3 47 56 361 Köslo 1, 5 5 Undeållsabeten Diftsledning Summa öelsekapital 418 333 Summa abetsbeov, tim 1 54 Summa T 1 449 69 k/tim tim 71 nställd abetskaft - - Eget - familjens abetsbeov, tim 1 54 Summa T efte lönekostnade fö anställda 1 449 69 Undeåll 55 Undeåll inventaie - 5 553 Undeåll byggnadsinventaie - 5 5 517 Undeåll byggnade - 49 557 Undeåll makanläggning - 5 Summa undeåll - 153 75 Divese diftsutgifte utöve bidagskalkylena 61 dministation - 1 713 631 Fösäkinga oc skatt - 51 86 511 ende - 3 6 531 Elavgifte fö dift - 37 3 65 Rådgivning oc dylikt - 31 366 536 Divmedel - 11 69 Övigt - 1 814 Summa diftsutgifte utöve bidagskalkylena - 176 76 Resultat föe avskivninga 1 119 97 vskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 783 vskivning inventaie - 15 7833 vskivning byggnadsinventaie - 6 781 vskivning byggnade - 13 7835 vskivning makinventaie - 6 75 7814 vskivning poduktionsätte 781 vskivning statkostnade Summa avskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) - 346 75 Resultat efte avskivninga 77 347 Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte 9 39 841 Räntekostnade - 644 891 Summa finansiella intäkte oc kostnade - 615 499 bets- oc kapitalinkomst 156 848 149
Resultatäkning ntäkte 311 Höstvete 41 484 k 31 Våvete 39 779 k 315 Våkon 18 48 k 33 Timotej 158 536 k 38 ealesättning vallfö 56 677 k 331 Höstaps 19 33 k 356 Sockebeto 43 549 k 365 Gönmassa 14 74 k 381 Miljöstöd 6 58 k 399 Öviga intäkte växtodlingen 6 59 k 311 Smågisa 54 334 k 31 Slaktsvin 971 36 k 35 Övigt slaktsvin 73 84 k 39 Öviga intäkte svin 19 15 k 361 Köslo 5 k 3981 Gådsstöd 47 56 k Summa intäkte 3 477 89 k Kostnade 41 Utsäde -69 514 k 4 Handelsgödsel -855 k 41 N -145 158 k 44 P -5 379 k 45 K - 55 k 441 Hebicide (Ogäs) -4 93 k 44 Fungicide (Svamp) -7 576 k 443 Pesticide -6 537 k 46 Legoabeten köslo växtodl -4 766 k 47 Omkostnade växtodlingen -6 78 k 471 Tokning -33 34 k 473 Rensning. betning -1 754 k 475 nalysavgifte -4 355 k 48 Öviga kostnade växtodlingen -3 41 k 41 nköp gylto oc suggo -79 k 413 Hya fö galta oc suggo -19 71 k 4 nköp smågisa -54 88 k 43 Konc oc fädigfode smågisa -9 585 k 435 Fädigfode suggo -1 94 k 44 Fode oc spannmål slaktsvin -416 k 441 Konc slaktsvinsfode tillväxt -113 56 k 457 Stömedel svin -8 37 k 47 Omkostnade svinpoduktion -11 45 k 47 Svinälsokontoll -7 175 k 474 Poduktionsådgivning -81 k 511 ende tomtättsavgäld -3 6 k 517 Rep/undeåll av fastiget -49 k 531 Elavgifte fö dift -49 83 k 536 Divmedel oljo -14 19 k 55 Rep/undeåll av inventaie -5 k 553 Rep/undeåll byggninventaie -5 5 k 557 Rep/undeåll makinventaie - 5 k 57 Tanspot -1 41 k 61 Kontosmateial oc tycksake -1 713 k 631 Föetagsfösäkinga -51 86 k 6311 Fösäking växtodling -6 k 631 Djufösäking -5 85 k 65 Rådgivning -31 366 k 69 Övigt -1 814 k Summa kostnade Resultat föe avskivninga - 358 73 k 1 119 97 k vskivning (Åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 781 vskivn på imm anl.tillg - k 7814 vskivning poduktionsätte - k 781 vskivninga på byggnade -13 k 783 vskivn maskine/inventaie -15 k 7833 vskivninga byggnadsinv -6 k 7835 vskivninga makinventaie -6 75 k Summa avskivninga (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) Resultat efte avskivninga -346 75 k 77 347 k Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte fån oms.tillg 9 39 k 841 Räntekostn långf skulde -644 891 k Summa finansiella intäkte oc kostnade -615 499 k bets- oc kapitalinkomst 156 848 k 15
NVESTERNGSPLN MRKNDSVÄRDE NVESTERNGS- MRKNDSVÄRDE Tillgånga dag (Kk) PLN (Kk) Efte investeing (Kk) Fastiget 19 6 19 6 yggnadsinventaie 739 948 739 948 Maskine 938 118 938 118 Poduktionsätt 8 5 8 5 nsatse 39 135 39 135 Lage inklusive djulage 716 58 716 58 Kotfistiga fodinga 475 49 475 49 Kassa,bank 318 745 318 745 Summa tillgånga 3 9 516 3 9 516 SKULDSÄTTNNG FNNSERNGS- SKULDSÄTTNNG Skulde dag PLN Efte investeing ottenlån 88 451 11 995 1 14 877 551 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 79 14 79 14 Leveantösskulde 3 711 3 711 Summa skulde 3 185 3 11 995 1 15 18 4 eäknat beov av ytteligae finansieing -11 995 1 EGET KPTL OCH SOLDTET dag Föänding Efte investeing Eget kapital 4 14-11 995 1 8 9 114 Summa skuld oc Eget Kapital 3 9 516 3 9 516 Soliditet 86% 35% RÄNT OCH MORTERNG EFTER NVESTERNG Skuld Skuldsättning (Kk)Ränta, % Räntekostnad (K) moteing (K) ottenlån 14 877 551,4% 64 857 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 79 14,3% 137 Leveantösskulde 3 711,8% 17 897 Summa 15 18 4 644 891 13 Tillgånga elopp (Kk) Ränta, % Ränteintäkt (K) Kotfistiga fodinga 475 49,4% 16 64 Kassa,bank 318 745,4% 1 75 Summa 794 35 9 39 151
Kalkyleingsfaktoe Djustall Åteanska- efintliga yggnade ffningsväde % Undeåll % vskivning yggnade < 5 å,7 14 4, 8 > 5 å,5 - yggnadsinventaie 1 5 3,5 5 5 4, 6 Nya byggnade yggnad,7 4, yggnadsinventaie 3,5 8, Öviga ekonomibyggnade efintliga byggnade yggnad < 4 å,7,5 yggnad > 4 å 1 1,5 15, yggnadsinventaie 3,5 8, Nya byggnade yggnad,7,5 yggnadsinventaie 3,5 8, ostäde efintlig bostad 1,,5 5 ostad som ej beövs,, Nybyggnad 1,,5 Makanläggninga efintliga 45,5 5 1,5 6 75 Nya,5 3, Väga oc diken efintliga Nybyggnation, Maskine efintliga oc nya,5 5 7,5 15 Övigt Poduktionsätte 8 5, Statkostnade, SUMM 153 75 346 75 15
eäkning av möjlig skuldsättning Resultat efte avskivninga 77 347 k Eget uttag Pivatuttag Skatte oc avgifte Föetagaens kav på föetaget - k Åtestå till änto på eget oc fämmande kapital 77 347 k Total möjlig skuldsättning vid 5% änta 5,% 15 447 k 153
ilaga 6.1 Diftsplane Svintop LNDT FÅNG Röelsekapital ntal timma Täckningsbidag Konto ntal à k Totalt k à tim Total tim à k Totalt k Gönfode,5 1 639 4 114 6 15 183 5 479 Höstaps 1,4 64 1 57 4,3 45 6 854 71 49 Höstvete 1,6 144 46 43 3,7 8 14 68 316 7 Modesugga 45, 11 9 485 15 675 3 64 146 874 Rajgäsföodling,9 76 57 63 4,9 1 5 438 113 444 Slaktsvin 14, 11 14 715,3 31-78 - 81 16 Sockebeta 11,9 3 45 38 518 13,4 159 14 59 173 7 Våkon 18,8 1 177 161 3,7 7 8 53 16 661 Våvete 1,5 1 56 3 766 3,8 8 11 443 45 674 3981 EU: Gundbelopp åke 17,6 3 47 56 361 Köslo 1, 5 5 Undeållsabeten Diftsledning Summa öelsekapital 418 333 Summa abetsbeov, tim 1 54 Summa T 1 449 69 k/tim tim 71 nställd abetskaft - - Eget - familjens abetsbeov, tim 1 54 Summa T efte lönekostnade fö anställda 1 449 69 Undeåll 55 Undeåll inventaie - 5 553 Undeåll byggnadsinventaie - 5 5 517 Undeåll byggnade - 49 557 Undeåll makanläggning - 5 Summa undeåll - 153 75 Divese diftsutgifte utöve bidagskalkylena 61 dministation - 1 713 631 Fösäkinga oc skatt - 51 86 511 ende - 3 6 531 Elavgifte fö dift - 37 3 65 Rådgivning oc dylikt - 31 366 536 Divmedel - 11 69 Övigt - 1 814 Summa diftsutgifte utöve bidagskalkylena - 176 76 Resultat föe avskivninga 1 119 97 vskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 783 vskivning inventaie - 15 7833 vskivning byggnadsinventaie - 6 781 vskivning byggnade - 13 7835 vskivning makinventaie - 6 75 7814 vskivning poduktionsätte 781 vskivning statkostnade Summa avskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) - 346 75 Resultat efte avskivninga 77 347 Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte 9 39 841 Räntekostnade - 555 4 Summa finansiella intäkte oc kostnade - 56 3 bets- oc kapitalinkomst 46 317 154
Resultatäkning ntäkte 311 Höstvete 41 484 k 31 Våvete 39 779 k 315 Våkon 18 48 k 33 Timotej 158 536 k 38 ealesättning vallfö 56 677 k 331 Höstaps 19 33 k 356 Sockebeto 43 549 k 365 Gönmassa 14 74 k 381 Miljöstöd 6 58 k 399 Öviga intäkte växtodlingen 6 59 k 311 Smågisa 54 334 k 31 Slaktsvin 971 36 k 35 Övigt slaktsvin 73 84 k 39 Öviga intäkte svin 19 15 k 361 Köslo 5 k 3981 Gådsstöd 47 56 k Summa intäkte 3 477 89 k Kostnade 41 Utsäde -69 514 k 4 Handelsgödsel -855 k 41 N -145 158 k 44 P -5 379 k 45 K - 55 k 441 Hebicide (Ogäs) -4 93 k 44 Fungicide (Svamp) -7 576 k 443 Pesticide -6 537 k 46 Legoabeten köslo växtodl -4 766 k 47 Omkostnade växtodlingen -6 78 k 471 Tokning -33 34 k 473 Rensning. betning -1 754 k 475 nalysavgifte -4 355 k 48 Öviga kostnade växtodlingen -3 41 k 41 nköp gylto oc suggo -79 k 413 Hya fö galta oc suggo -19 71 k 4 nköp smågisa -54 88 k 43 Konc oc fädigfode smågisa -9 585 k 435 Fädigfode suggo -1 94 k 44 Fode oc spannmål slaktsvin -416 k 441 Konc slaktsvinsfode tillväxt -113 56 k 457 Stömedel svin -8 37 k 47 Omkostnade svinpoduktion -11 45 k 47 Svinälsokontoll -7 175 k 474 Poduktionsådgivning -81 k 511 ende tomtättsavgäld -3 6 k 517 Rep/undeåll av fastiget -49 k 531 Elavgifte fö dift -49 83 k 536 Divmedel oljo -14 19 k 55 Rep/undeåll av inventaie -5 k 553 Rep/undeåll byggninventaie -5 5 k 557 Rep/undeåll makinventaie - 5 k 57 Tanspot -1 41 k 61 Kontosmateial oc tycksake -1 713 k 631 Föetagsfösäkinga -51 86 k 6311 Fösäking växtodling -6 k 631 Djufösäking -5 85 k 65 Rådgivning -31 366 k 69 Övigt -1 814 k Summa kostnade Resultat föe avskivninga - 358 73 k 1 119 97 k vskivning (Åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 781 vskivn på imm anl.tillg - k 7814 vskivning poduktionsätte - k 781 vskivninga på byggnade -13 k 783 vskivn maskine/inventaie -15 k 7833 vskivninga byggnadsinv -6 k 7835 vskivninga makinventaie -6 75 k Summa avskivninga (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) Resultat efte avskivninga -346 75 k 77 347 k Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte fån oms.tillg 9 39 k 841 Räntekostn långf skulde -555 4 k Summa finansiella intäkte oc kostnade -56 3 k bets- oc kapitalinkomst 46 317 k 155
NVESTERNGSPLN MRKNDSVÄRDE NVESTERNGS- MRKNDSVÄRDE Tillgånga dag (Kk) PLN (Kk) Efte investeing (Kk) Fastiget 19 6 19 6 yggnadsinventaie 739 948 739 948 Maskine 938 118 938 118 Poduktionsätt 8 5 8 5 nsatse 39 135 39 135 Lage inklusive djulage 716 58 716 58 Kotfistiga fodinga 475 49 475 49 Kassa,bank 318 745 318 745 Summa tillgånga 3 9 516 3 9 516 SKULDSÄTTNNG FNNSERNGS- SKULDSÄTTNNG Skulde dag PLN Efte investeing ottenlån 88 451 9 864 91 1 747 35 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 79 14 79 14 Leveantösskulde 3 711 3 711 Summa skulde 3 185 3 9 864 91 13 5 3 eäknat beov av ytteligae finansieing -9 864 91 EGET KPTL OCH SOLDTET dag Föänding Efte investeing Eget kapital 4 14-9 864 91 1 159 313 Summa skuld oc Eget Kapital 3 9 516 3 9 516 Soliditet 86% 44% RÄNT OCH MORTERNG EFTER NVESTERNG Skuld Skuldsättning (Kk)Ränta, % Räntekostnad (K) moteing (K) ottenlån 1 747 35,4% 535 389 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 79 14,3% 137 Leveantösskulde 3 711,8% 17 897 Summa 13 5 3 555 4 13 Tillgånga elopp (Kk) Ränta, % Ränteintäkt (K) Kotfistiga fodinga 475 49,4% 16 64 Kassa,bank 318 745,4% 1 75 Summa 794 35 9 39 156
Kalkyleingsfaktoe Djustall Åteanska- efintliga yggnade ffningsväde % Undeåll % vskivning yggnade < 5 å,7 14 4, 8 > 5 å,5 - yggnadsinventaie 1 5 3,5 5 5 4, 6 Nya byggnade yggnad,7 4, yggnadsinventaie 3,5 8, Öviga ekonomibyggnade efintliga byggnade yggnad < 4 å,7,5 yggnad > 4 å 1 1,5 15, yggnadsinventaie 3,5 8, Nya byggnade yggnad,7,5 yggnadsinventaie 3,5 8, ostäde efintlig bostad 1,,5 5 ostad som ej beövs,, Nybyggnad 1,,5 Makanläggninga efintliga 45,5 5 1,5 6 75 Nya,5 3, Väga oc diken efintliga Nybyggnation, Maskine efintliga oc nya,5 5 7,5 15 Övigt Poduktionsätte 8 5, Statkostnade, SUMM 153 75 346 75 157
eäkning av möjlig skuldsättning Resultat efte avskivninga 77 347 k Eget uttag Pivatuttag Skatte oc avgifte Föetagaens kav på föetaget - k Åtestå till änto på eget oc fämmande kapital 77 347 k Total möjlig skuldsättning vid 5% änta 5,% 15 447 k 158
ilaga 6.1 Diftsplane Svintop GÅV Röelsekapital ntal timma Täckningsbidag Konto ntal à k Totalt k à tim Total tim à k Totalt k Gönfode,5 1 639 4 114 6 15 183 5 479 Höstaps 1,4 64 1 57 4,3 45 6 854 71 49 Höstvete 1,6 144 46 43 3,7 8 14 68 316 7 Modesugga 45, 11 9 485 15 675 3 64 146 874 Rajgäsföodling,9 76 57 63 4,9 1 5 438 113 444 Slaktsvin 14, 11 14 715,3 31-78 - 81 16 Sockebeta 11,9 3 45 38 518 13,4 159 14 59 173 7 Våkon 18,8 1 177 161 3,7 7 8 53 16 661 Våvete 1,5 1 56 3 766 3,8 8 11 443 45 674 3981 EU: Gundbelopp åke 17,6 3 47 56 361 Köslo 1, 5 5 Undeållsabeten Diftsledning Summa öelsekapital 418 333 Summa abetsbeov, tim 1 54 Summa T 1 449 69 k/tim tim 71 nställd abetskaft - - Eget - familjens abetsbeov, tim 1 54 Summa T efte lönekostnade fö anställda 1 449 69 Undeåll 55 Undeåll inventaie - 5 553 Undeåll byggnadsinventaie - 5 5 517 Undeåll byggnade - 49 557 Undeåll makanläggning - 5 Summa undeåll - 153 75 Divese diftsutgifte utöve bidagskalkylena 61 dministation - 1 713 631 Fösäkinga oc skatt - 51 86 511 ende - 3 6 531 Elavgifte fö dift - 37 3 65 Rådgivning oc dylikt - 31 366 536 Divmedel - 11 69 Övigt - 1 814 Summa diftsutgifte utöve bidagskalkylena - 176 76 Resultat föe avskivninga 1 119 97 vskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 783 vskivning inventaie - 15 7833 vskivning byggnadsinventaie - 6 781 vskivning byggnade - 13 7835 vskivning makinventaie - 6 75 7814 vskivning poduktionsätte 781 vskivning statkostnade Summa avskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) - 346 75 Resultat efte avskivninga 77 347 Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte 9 39 841 Räntekostnade - 436 335 Summa finansiella intäkte oc kostnade - 46 943 bets- oc kapitalinkomst 365 44 159
Resultatäkning ntäkte 311 Höstvete 41 484 k 31 Våvete 39 779 k 315 Våkon 18 48 k 33 Timotej 158 536 k 38 ealesättning vallfö 56 677 k 331 Höstaps 19 33 k 356 Sockebeto 43 549 k 365 Gönmassa 14 74 k 381 Miljöstöd 6 58 k 399 Öviga intäkte växtodlingen 6 59 k 311 Smågisa 54 334 k 31 Slaktsvin 971 36 k 35 Övigt slaktsvin 73 84 k 39 Öviga intäkte svin 19 15 k 361 Köslo 5 k 3981 Gådsstöd 47 56 k Summa intäkte 3 477 89 k Kostnade 41 Utsäde -69 514 k 4 Handelsgödsel -855 k 41 N -145 158 k 44 P -5 379 k 45 K - 55 k 441 Hebicide (Ogäs) -4 93 k 44 Fungicide (Svamp) -7 576 k 443 Pesticide -6 537 k 46 Legoabeten köslo växtodl -4 766 k 47 Omkostnade växtodlingen -6 78 k 471 Tokning -33 34 k 473 Rensning. betning -1 754 k 475 nalysavgifte -4 355 k 48 Öviga kostnade växtodlingen -3 41 k 41 nköp gylto oc suggo -79 k 413 Hya fö galta oc suggo -19 71 k 4 nköp smågisa -54 88 k 43 Konc oc fädigfode smågisa -9 585 k 435 Fädigfode suggo -1 94 k 44 Fode oc spannmål slaktsvin -416 k 441 Konc slaktsvinsfode tillväxt -113 56 k 457 Stömedel svin -8 37 k 47 Omkostnade svinpoduktion -11 45 k 47 Svinälsokontoll -7 175 k 474 Poduktionsådgivning -81 k 511 ende tomtättsavgäld -3 6 k 517 Rep/undeåll av fastiget -49 k 531 Elavgifte fö dift -49 83 k 536 Divmedel oljo -14 19 k 55 Rep/undeåll av inventaie -5 k 553 Rep/undeåll byggninventaie -5 5 k 557 Rep/undeåll makinventaie - 5 k 57 Tanspot -1 41 k 61 Kontosmateial oc tycksake -1 713 k 631 Föetagsfösäkinga -51 86 k 6311 Fösäking växtodling -6 k 631 Djufösäking -5 85 k 65 Rådgivning -31 366 k 69 Övigt -1 814 k Summa kostnade Resultat föe avskivninga - 358 73 k 1 119 97 k vskivning (Åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 781 vskivn på imm anl.tillg - k 7814 vskivning poduktionsätte - k 781 vskivninga på byggnade -13 k 783 vskivn maskine/inventaie -15 k 7833 vskivninga byggnadsinv -6 k 7835 vskivninga makinventaie -6 75 k Summa avskivninga (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) Resultat efte avskivninga -346 75 k 77 347 k Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte fån oms.tillg 9 39 k 841 Räntekostn långf skulde -436 335 k Summa finansiella intäkte oc kostnade -46 943 k bets- oc kapitalinkomst 365 44 k 16
NVESTERNGSPLN MRKNDSVÄRDE NVESTERNGS- MRKNDSVÄRDE Tillgånga dag (Kk) PLN (Kk) Efte investeing (Kk) Fastiget 19 6 19 6 yggnadsinventaie 739 948 739 948 Maskine 938 118 938 118 Poduktionsätt 8 5 8 5 nsatse 39 135 39 135 Lage inklusive djulage 716 58 716 58 Kotfistiga fodinga 475 49 475 49 Kassa,bank 318 745 318 745 Summa tillgånga 3 9 516 3 9 516 SKULDSÄTTNNG FNNSERNGS- SKULDSÄTTNNG Skulde dag PLN Efte investeing ottenlån 88 451 7 9 497 9 911 948 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 79 14 79 14 Leveantösskulde 3 711 3 711 Summa skulde 3 185 3 7 9 497 1 14 799 eäknat beov av ytteligae finansieing -7 9 497 EGET KPTL OCH SOLDTET dag Föänding Efte investeing Eget kapital 4 14-7 9 497 1 994 717 Summa skuld oc Eget Kapital 3 9 516 3 9 516 Soliditet 86% 56% RÄNT OCH MORTERNG EFTER NVESTERNG Skuld Skuldsättning (Kk)Ränta, % Räntekostnad (K) moteing (K) ottenlån 9 911 948,4% 416 3 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 79 14,3% 137 Leveantösskulde 3 711,8% 17 897 Summa 1 14 799 436 335 13 Tillgånga elopp (Kk) Ränta, % Ränteintäkt (K) Kotfistiga fodinga 475 49,4% 16 64 Kassa,bank 318 745,4% 1 75 Summa 794 35 9 39 161
Kalkyleingsfaktoe Djustall Åteanska- efintliga yggnade ffningsväde % Undeåll % vskivning yggnade < 5 å,7 14 4, 8 > 5 å,5 - yggnadsinventaie 1 5 3,5 5 5 4, 6 Nya byggnade yggnad,7 4, yggnadsinventaie 3,5 8, Öviga ekonomibyggnade efintliga byggnade yggnad < 4 å,7,5 yggnad > 4 å 1 1,5 15, yggnadsinventaie 3,5 8, Nya byggnade yggnad,7,5 yggnadsinventaie 3,5 8, ostäde efintlig bostad 1,,5 5 ostad som ej beövs,, Nybyggnad 1,,5 Makanläggninga efintliga 45,5 5 1,5 6 75 Nya,5 3, Väga oc diken efintliga Nybyggnation, Maskine efintliga oc nya,5 5 7,5 15 Övigt Poduktionsätte 8 5, Statkostnade, SUMM 153 75 346 75 16
eäkning av möjlig skuldsättning Resultat efte avskivninga 77 347 k Eget uttag Pivatuttag Skatte oc avgifte Föetagaens kav på föetaget - k Åtestå till änto på eget oc fämmande kapital 77 347 k Total möjlig skuldsättning vid 5% änta 5,% 15 447 k 163
ilaga 7 Räkenskapsanalys Fågelbo Räkenskapsanalys - balansäkning Tillgånga 7 7 Justead Veklig Omsättningstillgånga Kassa,, Ceckkonto 989, 989, Kundfodinga 16 973, 16 973, Föutbetalda kostnade 13 938, 13 938, nteimsfodinga 7 971, 7 971, ngående mevädesskatt 1 36, 1 36, v staten åtebetald moms 1 467, 1 467, S:a omsättningstillgånga 68 574, 68 574, Omsättningstillgånga Lage poduceat 79 6,3 767 1, S:a omsättningstillgånga 79 6,3 767 1, nläggningstillgånga nsatse ek föeninga 11 433, 11 433, nsatse ek föeninga, emissione 4 617, 4 617, nventaie 1 35 139,36 335 89, yggnadsinventaie 334 536,3 1 655 61, S:a anläggningstillgånga 1 819 75,66 16 1, Fastiget exkl bostad 9 61, 6 65 33, ostad 3 9, 736 147, S:a Tillgånga 36 138 55,96 1 883 374, Skulde Kotfistiga skulde Leveantösskulde -4 4, -4 4, Upplupna kostnade -16 363, -16 363, Moms -89 458, -89 458, Pesonalens källskatte -4 5, -4 5, S:a kotfistiga skulde -51 743, -51 743, Långfistiga skulde Låneskulde -6 31 368, -6 31 368, Lån pivatbostad,, S:a långfistiga skulde -6 31 368, -6 31 368, Latent skatteskuld -7 535 118,9-4 617, S:a Skulde -14 77 9,9-6 766 78, Eget kapital -1 861 96,6-4 116 646, S:a Skulde o EK -36 138 55,96-1 883 374, 164
Räkenskapsanlys - esultatäkning ntäkte 7 7 Justead Veklig Växtpodukte 386 386 Utföda abeten 11934 11934 Utyning inventaie 3199 3199 idag 566131 566131 Övigt -4-4 Summa ntäkte 31984 31984 Kostnade Växtodling 97167 97168 Kostnad fö köslo 16365 16365 Pesonalkostnade 17951 3983 Egen lön 33 Öviga kostnade 84665 84665 Summa kostnade -73698-43 Lageföändinga poduceat lage 41 41 Summa lageföänding 41 41 Resultat föe avskivninga 116736 14373 vskivninga maskine 59745 vskivning byggnadsinventaie 4659 vskivning makinventaie vskivning byggnade 979 979 Vädeökning inventaie 1589 Summa anläggningstillgånga -33143-979 Ränteintäkte 8385 7451 Räntekostnade 1314 86899 Ränta EK 1311678 Summa kapitalkostnad -1386417-79448 Vinst, vid beaktande av änta eget kapital -5597,9 114853 Vinst, ej beaktande av änta eget kapital 76138 114853 bets oc kapitalinkomst 19138 114853 Kapitalinkomst 76138 Medfö änta på eget kapital om 3,48% 19,88% 165
ilaga 8.1 Diftsplane Fågelbo KÖP Röelsekapital ntal timma Täckningsbidag Konto ntal à k Totalt k à tim Total tim à k Totalt k 15 östvete, böd (nom) 7,3 84 16 693 6 4 14 598 1 6 955 115 våkon (nom) 6,5 1 39 34 76 5,5 146 8 65 8 18 11 östaps, linje (nom) 19,7 31 4 31 4,3 85 6 58 18 73 141 sockebeta (nom) 3, 3 15 73 144 13,4 311 15 36 353 783 161 åkebete (nom) 4,8 696 3 31 4,7 1 975 9 41 168 majsensilage 8,3 735 77 55 6 17 8 79 8 4 175 täda med fånggöda, 1 67 334,4 869 174 3981 EU: Gundbelopp åke 168, 3 386 95 3981 EU: Gundbelopp bete 4,8 3 1 948 361 Köslo 1, 15 15 Undeållsabeten Diftsledning Summa öelsekapital 389 475 Summa abetsbeov, tim 1 156 Summa T 497 837 k/tim tim 71 nställd abetskaft - Eget - familjens abetsbeov, tim 1 156 Summa T efte lönekostnade fö anställda 497 837 Undeåll 55 Undeåll inventaie - 15 553 Undeåll byggnadsinventaie - 8 517 Undeåll byggnade - 6 557 Undeåll makanläggning - Summa undeåll - 195 Divese diftsutgifte utöve bidagskalkylena 61 dministation - 6 913 631 Föetagsfösäkinga - 6 375 511 ende - 13 13 46 Maskinyo - 33 35 531 Elavgifte fö dift - 9 79 65 Rådgivning - 8 635 54 Föbukningsmateial - 15 695 536 Divmedel oljo - 15 75 69 Övigt - 14 71 Summa diftsutgifte utöve bidagskalkylena - 81 37 Resultat föe avskivninga 1 8 vskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 783 vskivning inventaie - 5 7833 vskivning byggnadsinventaie - 64 781 vskivning byggnade - 11 7835 vskivning makinventaie 7814 vskivning poduktionsätte 781 vskivning statkostnade Summa avskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) - 399 Resultat efte avskivninga 1 6 8 Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte 5 143 841 Räntekostnade -1 34 89 Summa finansiella intäkte oc kostnade -1 9 686 bets- oc kapitalinkomst 413 114 166
Resultatäkning ntäkte 311 Höstvete 1 35 7 k 315 Våkon 31 818 k 331 Höstaps 35 k 356 Sockebeto 481 539 k 36 Ensilage 46 6 k 364 ete 1 49 k 381 Miljöstöd 1 588 k 399 Öviga intäkte växtodlingen 1 939 k 361 Köslo 15 k 3981 Kompensationsbidag 397 9 k Summa intäkte 3 41 397 k Kostnade 41 Utsäde -13 175 k 4 Handelsgödsel -1 67 k 41 N -57 7 k 44 P -59 6 k 45 K -44 74 k 441 Hebicide (Ogäs) -73 83 k 44 Fungicide (Svamp) -17 999 k 443 Pesticide -6 768 k 46 Legoabeten köslo växtodl -4 4 k 46 Utföd sådd -19 33 k 467 Vallsköd - 566 k 47 Omkostnade växtodlingen -9 37 k 471 Tokning -3 3 k 475 nalysavgifte -9 89 k 48 Öviga kostnade växtodlingen -4 k 48 Fodekonseveingsmedel -44 833 k 483 Sködegan. nät oc plast -5 59 k 511 ende tomtättsavgäld -13 13 k 517 Rep/undeåll av fastiget -6 k 531 Elavgifte fö dift -9 79 k 536 Divmedel oljo -139 38 k 54 Föbukningsmateial -15 695 k 55 Rep/undeåll av inventaie -15 k 553 Rep/undeåll byggninventaie -8 k 57 Tanspot -36 537 k 61 Kontosmateial oc tycksake -6 913 k 631 Föetagsfösäkinga -6 375 k 6311 Fösäking växtodling -1 159 k 65 Rådgivning -8 635 k 69 Övigt -14 71 k Summa kostnade Resultat föe avskivninga -1 379 597 k 1 8 k vskivning (Åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 781 vskivn på imm anl.tillg - k 7814 vskivning poduktionsätte - k 781 vskivninga på byggnade -11 k 783 vskivn maskine/inventaie -5 k 7833 vskivninga byggnadsinv -64 k 7835 vskivninga makinventaie - k Summa avskivninga (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) Resultat efte avskivninga -399 k 1 6 8 k Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte fån oms.tillg 5 143 k 841 Räntekostn långf skulde -1 34 89 k Summa finansiella intäkte oc kostnade -1 9 686 k bets- oc kapitalinkomst 413 114 k 167
NVESTERNGSPLN MRKNDSVÄRDE NVESTERNGS- MRKNDSVÄRDE Tillgånga dag (Kk) PLN (Kk) Efte investeing (Kk) Fastiget 3 9 3 9 yggnadsinventaie 334 536 334 536 Maskine 1 35 139 1 35 139 nsatse 135 5 135 5 Lage 79 6 79 6 Kotfistiga fodinga 44 118 44 118 Kassa,bank 4 456 4 456 Utökat öelsekapital ----------- Statkostnade ----------- ----------- Summa tillgånga 36 138 55 36 138 55 SKULDSÄTTNNG FNNSERNGS- SKULDSÄTTNNG Skulde dag PLN Efte investeing ottenlån 6 31 368 3 755 76 9 987 18 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 11 31 11 31 Leveantösskulde 4 4 4 4 Summa skulde 6 74 111 3 755 76 3 497 871 eäknat beov av ytteligae finansieing -3 755 76 EGET KPTL OCH SOLDTET dag Föänding Efte investeing Eget kapital 9 396 414-3 755 76 5 64 654 Summa skuld oc Eget Kapital 36 138 55-3 755 76 36 138 55 Soliditet 81% 16% RÄNT OCH MORTERNG EFTER NVESTERNG Skuld Skuldsättning (Kk)Ränta, % Räntekostnad (K) moteing (K) ottenlån 9 987 18,4% 1 199 485 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 11 31,3% 3 31 Leveantösskulde 4 4,8% 3 34 Summa 3 497 871 1 34 89 47 179 Tillgånga elopp (Kk) Ränta, % Ränteintäkt (K) Kotfistiga fodinga 44 118,4% 16 165 Kassa,bank 4 456,4% 8 978 Summa 68 574 5 143 168
Kalkyleingsfaktoe Djustall Åteanska- efintliga yggnade ffningsväde % Undeåll % vskivning yggnade < 5 å,7 4, > 5 å,5 - yggnadsinventaie 3,5 4, Nya byggnade yggnad,7 4, yggnadsinventaie 3,5 8, Öviga ekonomibyggnade efintliga byggnade yggnad < 4 å 1,7 7,5 5 yggnad > 4 å 1,5 5 1, 1 yggnadsinventaie 8 3,5 8 8, 64 Nya byggnade yggnad,7,5 yggnadsinventaie 3,5 8, ostäde efintlig bostad 3 1, 3,5 75 ostad som ej beövs,, Nybyggnad 1,,5 Makanläggninga efintliga,5 1,5 Nya,5 3, Väga oc diken efintliga Nybyggnation, Maskine efintliga oc nya 3 3,5 15 7,5 5 Övigt Poduktionsätte 33, Statkostnade, SUMM 195 399 169
eäkning av möjlig skuldsättning Resultat efte avskivninga 1 6 8 k Eget uttag Pivatuttag Skatte oc avgifte Föetagaens kav på föetaget Åtestå till änto på eget oc fämmande kapital - k 1 6 8 k Total möjlig skuldsättning vid 5% änta 5,% 3 456 k 17
ilaga 8. Diftsplane Fågelbo LNDT FÅNG Röelsekapital ntal timma Täckningsbidag Konto ntal à k Totalt k à tim Total tim à k Totalt k 15 östvete, böd (nom) 7,3 84 16 693 6 4 14 598 1 6 955 115 våkon (nom) 6,5 1 39 34 76 5,5 146 8 65 8 18 11 östaps, linje (nom) 19,7 31 4 31 4,3 85 6 58 18 73 141 sockebeta (nom) 3, 3 15 73 144 13,4 311 15 36 353 783 161 åkebete (nom) 4,8 696 3 31 4,7 1 975 9 41 168 majsensilage 8,3 735 77 55 6 17 8 79 8 4 175 täda med fånggöda, 1 67 334,4 869 174 3981 EU: Gundbelopp åke 168, 3 386 95 3981 EU: Gundbelopp bete 4,8 3 1 948 361 Köslo 1, 15 15 Undeållsabeten Diftsledning Summa öelsekapital 389 475 Summa abetsbeov, tim 1 156 Summa T 497 837 k/tim tim 71 nställd abetskaft - Eget - familjens abetsbeov, tim 1 156 Summa T efte lönekostnade fö anställda 497 837 Undeåll 55 Undeåll inventaie - 15 553 Undeåll byggnadsinventaie - 8 517 Undeåll byggnade - 6 557 Undeåll makanläggning - Summa undeåll - 195 Divese diftsutgifte utöve bidagskalkylena 61 dministation - 6 913 631 Föetagsfösäkinga - 6 375 511 ende - 13 13 46 Maskinyo - 33 35 531 Elavgifte fö dift - 9 79 65 Rådgivning - 8 635 54 Föbukningsmateial - 15 695 536 Divmedel oljo - 15 75 69 Övigt - 14 71 Summa diftsutgifte utöve bidagskalkylena - 81 37 Resultat föe avskivninga 1 8 vskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 783 vskivning inventaie - 5 7833 vskivning byggnadsinventaie - 64 781 vskivning byggnade - 11 7835 vskivning makinventaie 7814 vskivning poduktionsätte 781 vskivning statkostnade Summa avskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) - 399 Resultat efte avskivninga 1 6 8 Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte 5 143 841 Räntekostnade -1 13 65 Summa finansiella intäkte oc kostnade - 988 57 bets- oc kapitalinkomst 634 93 171
Resultatäkning ntäkte 311 Höstvete 1 35 7 k 315 Våkon 31 818 k 331 Höstaps 35 k 356 Sockebeto 481 539 k 36 Ensilage 46 6 k 364 ete 1 49 k 381 Miljöstöd 1 588 k 399 Öviga intäkte växtodlingen 1 939 k 361 Köslo 15 k 3981 Kompensationsbidag 397 9 k Summa intäkte 3 41 397 k Kostnade 41 Utsäde -13 175 k 4 Handelsgödsel -1 67 k 41 N -57 7 k 44 P -59 6 k 45 K -44 74 k 441 Hebicide (Ogäs) -73 83 k 44 Fungicide (Svamp) -17 999 k 443 Pesticide -6 768 k 46 Legoabeten köslo växtodl -4 4 k 46 Utföd sådd -19 33 k 467 Vallsköd - 566 k 47 Omkostnade växtodlingen -9 37 k 471 Tokning -3 3 k 475 nalysavgifte -9 89 k 48 Öviga kostnade växtodlingen -4 k 48 Fodekonseveingsmedel -44 833 k 483 Sködegan. nät oc plast -5 59 k 511 ende tomtättsavgäld -13 13 k 517 Rep/undeåll av fastiget -6 k 531 Elavgifte fö dift -9 79 k 536 Divmedel oljo -139 38 k 54 Föbukningsmateial -15 695 k 55 Rep/undeåll av inventaie -15 k 553 Rep/undeåll byggninventaie -8 k 57 Tanspot -36 537 k 61 Kontosmateial oc tycksake -6 913 k 631 Föetagsfösäkinga -6 375 k 6311 Fösäking växtodling -1 159 k 65 Rådgivning -8 635 k 69 Övigt -14 71 k Summa kostnade Resultat föe avskivninga -1 379 597 k 1 8 k vskivning (Åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 781 vskivn på imm anl.tillg - k 7814 vskivning poduktionsätte - k 781 vskivninga på byggnade -11 k 783 vskivn maskine/inventaie -5 k 7833 vskivninga byggnadsinv -64 k 7835 vskivninga makinventaie - k Summa avskivninga (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) Resultat efte avskivninga -399 k 1 6 8 k Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte fån oms.tillg 5 143 k 841 Räntekostn långf skulde -1 13 65 k Summa finansiella intäkte oc kostnade -988 57 k bets- oc kapitalinkomst 634 93 k 17
NVESTERNGSPLN MRKNDSVÄRDE NVESTERNGS- MRKNDSVÄRDE Tillgånga dag (Kk) PLN (Kk) Efte investeing (Kk) Fastiget 3 9 3 9 yggnadsinventaie 334 536 334 536 Maskine 1 35 139 1 35 139 nsatse 135 5 135 5 Lage 79 6 79 6 Kotfistiga fodinga 44 118 44 118 Kassa,bank 4 456 4 456 Utökat öelsekapital ----------- Statkostnade ----------- ----------- Summa tillgånga 36 138 55 36 138 55 SKULDSÄTTNNG FNNSERNGS- SKULDSÄTTNNG Skulde dag PLN Efte investeing ottenlån 6 31 368 18 6 96 4 457 664 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 11 31 11 31 Leveantösskulde 4 4 4 4 Summa skulde 6 74 111 18 6 96 4 968 47 eäknat beov av ytteligae finansieing -18 6 96 EGET KPTL OCH SOLDTET dag Föänding Efte investeing Eget kapital 9 396 414-18 6 96 11 17 118 Summa skuld oc Eget Kapital 36 138 55-18 6 96 36 138 55 Soliditet 81% 31% RÄNT OCH MORTERNG EFTER NVESTERNG Skuld Skuldsättning (Kk)Ränta, % Räntekostnad (K) moteing (K) ottenlån 4 457 664,4% 978 37 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 11 31,3% 3 31 Leveantösskulde 4 4,8% 3 34 Summa 4 968 47 1 13 65 47 179 Tillgånga elopp (Kk) Ränta, % Ränteintäkt (K) Kotfistiga fodinga 44 118,4% 16 165 Kassa,bank 4 456,4% 8 978 Summa 68 574 5 143 173
Kalkyleingsfaktoe Djustall Åteanska- efintliga yggnade ffningsväde % Undeåll % vskivning yggnade < 5 å,7 4, > 5 å,5 - yggnadsinventaie 3,5 4, Nya byggnade yggnad,7 4, yggnadsinventaie 3,5 8, Öviga ekonomibyggnade efintliga byggnade yggnad < 4 å 1,7 7,5 5 yggnad > 4 å 1,5 5 1, 1 yggnadsinventaie 8 3,5 8 8, 64 Nya byggnade yggnad,7,5 yggnadsinventaie 3,5 8, ostäde efintlig bostad 3 1, 3,5 75 ostad som ej beövs,, Nybyggnad 1,,5 Makanläggninga efintliga,5 1,5 Nya,5 3, Väga oc diken efintliga Nybyggnation, Maskine efintliga oc nya 3 3,5 15 7,5 5 Övigt Poduktionsätte 33, Statkostnade, SUMM 195 399 174
eäkning av möjlig skuldsättning Resultat efte avskivninga 1 6 8 k Eget uttag Pivatuttag Skatte oc avgifte Föetagaens kav på föetaget Åtestå till änto på eget oc fämmande kapital - k 1 6 8 k Total möjlig skuldsättning vid 5% änta 5,% 3 456 k 175
ilaga 8.3 Diftsplane Fågelbo GÅV Röelsekapital ntal timma Täckningsbidag Konto ntal à k Totalt k à tim Total tim à k Totalt k 15 östvete, böd (nom) 7,3 84 16 693 6 4 14 598 1 6 955 115 våkon (nom) 6,5 1 39 34 76 5,5 146 8 65 8 18 11 östaps, linje (nom) 19,7 31 4 31 4,3 85 6 58 18 73 141 sockebeta (nom) 3, 3 15 73 144 13,4 311 15 36 353 783 161 åkebete (nom) 4,8 696 3 31 4,7 1 975 9 41 168 majsensilage 8,3 735 77 55 6 17 8 79 8 4 175 täda med fånggöda, 1 67 334,4 869 174 3981 EU: Gundbelopp åke 168, 3 386 95 3981 EU: Gundbelopp bete 4,8 3 1 948 361 Köslo 1, 15 15 Undeållsabeten Diftsledning Summa öelsekapital 389 475 Summa abetsbeov, tim 1 156 Summa T 497 837 k/tim tim 71 nställd abetskaft - Eget - familjens abetsbeov, tim 1 156 Summa T efte lönekostnade fö anställda 497 837 Undeåll 55 Undeåll inventaie - 15 553 Undeåll byggnadsinventaie - 8 517 Undeåll byggnade - 6 557 Undeåll makanläggning - Summa undeåll - 195 Divese diftsutgifte utöve bidagskalkylena 61 dministation - 6 913 631 Föetagsfösäkinga - 6 375 511 ende - 13 13 46 Maskinyo - 33 35 531 Elavgifte fö dift - 9 79 65 Rådgivning - 8 635 54 Föbukningsmateial - 15 695 536 Divmedel oljo - 15 75 69 Övigt - 14 71 Summa diftsutgifte utöve bidagskalkylena - 81 37 Resultat föe avskivninga 1 8 vskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 783 vskivning inventaie - 5 7833 vskivning byggnadsinventaie - 64 781 vskivning byggnade - 11 7835 vskivning makinventaie 7814 vskivning poduktionsätte 781 vskivning statkostnade Summa avskivning (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) - 399 Resultat efte avskivninga 1 6 8 Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte 5 143 841 Räntekostnade - 913 74 Summa finansiella intäkte oc kostnade - 888 561 bets- oc kapitalinkomst 734 39 176
Resultatäkning ntäkte 311 Höstvete 1 35 7 k 315 Våkon 31 818 k 331 Höstaps 35 k 356 Sockebeto 481 539 k 36 Ensilage 46 6 k 364 ete 1 49 k 381 Miljöstöd 1 588 k 399 Öviga intäkte växtodlingen 1 939 k 361 Köslo 15 k 3981 Kompensationsbidag 397 9 k Summa intäkte 3 41 397 k Kostnade 41 Utsäde -13 175 k 4 Handelsgödsel -1 67 k 41 N -57 7 k 44 P -59 6 k 45 K -44 74 k 441 Hebicide (Ogäs) -73 83 k 44 Fungicide (Svamp) -17 999 k 443 Pesticide -6 768 k 46 Legoabeten köslo växtodl -4 4 k 46 Utföd sådd -19 33 k 467 Vallsköd - 566 k 47 Omkostnade växtodlingen -9 37 k 471 Tokning -3 3 k 475 nalysavgifte -9 89 k 48 Öviga kostnade växtodlingen -4 k 48 Fodekonseveingsmedel -44 833 k 483 Sködegan. nät oc plast -5 59 k 511 ende tomtättsavgäld -13 13 k 517 Rep/undeåll av fastiget -6 k 531 Elavgifte fö dift -9 79 k 536 Divmedel oljo -139 38 k 54 Föbukningsmateial -15 695 k 55 Rep/undeåll av inventaie -15 k 553 Rep/undeåll byggninventaie -8 k 57 Tanspot -36 537 k 61 Kontosmateial oc tycksake -6 913 k 631 Föetagsfösäkinga -6 375 k 6311 Fösäking växtodling -1 159 k 65 Rådgivning -8 635 k 69 Övigt -14 71 k Summa kostnade Resultat föe avskivninga -1 379 597 k 1 8 k vskivning (Åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) 781 vskivn på imm anl.tillg - k 7814 vskivning poduktionsätte - k 781 vskivninga på byggnade -11 k 783 vskivn maskine/inventaie -5 k 7833 vskivninga byggnadsinv -64 k 7835 vskivninga makinventaie - k Summa avskivninga (åligt einvesteings- oc amoteingsbeov) Resultat efte avskivninga -399 k 1 6 8 k Finansiella intäkte oc kostnade 831 Ränteintäkte fån oms.tillg 5 143 k 841 Räntekostn långf skulde -913 74 k Summa finansiella intäkte oc kostnade -888 561 k bets- oc kapitalinkomst 734 39 k 177
NVESTERNGSPLN MRKNDSVÄRDE NVESTERNGS- MRKNDSVÄRDE Tillgånga dag (Kk) PLN (Kk) Efte investeing (Kk) Fastiget 3 9 3 9 yggnadsinventaie 334 536 334 536 Maskine 1 35 139 1 35 139 nsatse 135 5 135 5 Lage 79 6 79 6 Kotfistiga fodinga 44 118 44 118 Kassa,bank 4 456 4 456 Utökat öelsekapital ----------- Statkostnade ----------- ----------- Summa tillgånga 36 138 55 36 138 55 SKULDSÄTTNNG FNNSERNGS- SKULDSÄTTNNG Skulde dag PLN Efte investeing ottenlån 6 31 368 15 77 637 1 959 5 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 11 31 11 31 Leveantösskulde 4 4 4 4 Summa skulde 6 74 111 15 77 637 469 748 eäknat beov av ytteligae finansieing -15 77 637 EGET KPTL OCH SOLDTET dag Föänding Efte investeing Eget kapital 9 396 414-15 77 637 13 668 777 Summa skuld oc Eget Kapital 36 138 55-15 77 637 36 138 55 Soliditet 81% 38% RÄNT OCH MORTERNG EFTER NVESTERNG Skuld Skuldsättning (Kk)Ränta, % Räntekostnad (K) moteing (K) ottenlån 1 959 5,4% 878 36 Topplån Maskinlån Ceckäkningskedit 11 31,3% 3 31 Leveantösskulde 4 4,8% 3 34 Summa 469 748 913 74 47 179 Tillgånga elopp (Kk) Ränta, % Ränteintäkt (K) Kotfistiga fodinga 44 118,4% 16 165 Kassa,bank 4 456,4% 8 978 Summa 68 574 5 143 178
Kalkyleingsfaktoe Djustall Åteanska- efintliga yggnade ffningsväde % Undeåll % vskivning yggnade < 5 å,7 4, > 5 å,5 - yggnadsinventaie 3,5 4, Nya byggnade yggnad,7 4, yggnadsinventaie 3,5 8, Öviga ekonomibyggnade efintliga byggnade yggnad < 4 å 1,7 7,5 5 yggnad > 4 å 1,5 5 1, 1 yggnadsinventaie 8 3,5 8 8, 64 Nya byggnade yggnad,7,5 yggnadsinventaie 3,5 8, ostäde efintlig bostad 3 1, 3,5 75 ostad som ej beövs,, Nybyggnad 1,,5 Makanläggninga efintliga,5 1,5 Nya,5 3, Väga oc diken efintliga Nybyggnation, Maskine efintliga oc nya 3 3,5 15 7,5 5 Övigt Poduktionsätte 33, Statkostnade, SUMM 195 399 179
eäkning av möjlig skuldsättning Resultat efte avskivninga 1 6 8 k Eget uttag Pivatuttag Skatte oc avgifte Föetagaens kav på föetaget Åtestå till änto på eget oc fämmande kapital - k 1 6 8 k Total möjlig skuldsättning vid 5% änta 5,% 3 456 k 18
ilaga 9.1 Simuleing Svintop övetagaen Fastiget Simuleing famtida fömögenet Obeoende av övelåtelsefom gälle en vödeökning i fastiget om 7.89 pocent samt vädeökning i pivatbostad om 6.4 pocent samt kostnadsväde ya om 4.14 av maknadsvädet på pivatbostaden Maknadsväde Hyesväde ckumuleat Vaav näing Vaav bostad Hya nkl. änta Vid födelning 196 184588 11761 48691 49714 49714 Å 1 11919 1987968 14951 5173 5816 153 Å 775668 1448189 137479 54958 5611 15864 Å 3 455765 314451 141314 58387 59613 1855 Å 4 646455 496633 1498318 63 63333 81588 Å 5 857881 693668 1591813 6591 6785 348873 Å 6 375466 96134 169114 713 71484 4356 Å 7 3315931 3135463 1796669 7438 75944 4963 Å 8 35736895 3388114 198781 794 8683 576983 Å 9 385541 3649715 7889 83955 85718 6671 Å 1 415317 39376777 15449 89193 9166 753768 Köp nskaffningskostnad Vaav näing Vaav bostad 187344 1193811 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning -77164-17691 196 Å 1 1176638 55699 39946 79946 Å 745145 133668 77596 57 Å 3 443747 1653 145731 33534 Å 4 663189 3457 17585 476498 Å 5 8334 398 31477 61744 Å 6 13588 497331 96148 7846317 Å 7 165119 6858 3548458 96474 Å 8 15157 71497 4416 31495833 Å 9 1779418 83478 498796 33537135 Å 1 673733 96618 579344 35737963 landat fång nskaffningskostnad Vaav näing Vaav bostad 11873596 757889 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning 65584 41831 191117 176983 Å 1 8686 49161 698 1885939 Å 9574593 56959 7145 6518 Å 3 1166855 6545 3185584 1365181 Å 4 139637 7449 369796 766644 Å 5 15647 83394 45331 47755 Å 6 1718778 93353 4846 596464 Å 7 1948667 13878 548831 7666 Å 8 1954518 11589 618916 9555979 Å 9 463556 17 69776 3159781 Å 1 753181 139654 773398 3379819 Gåva nskaffningskostnad Vaav näing Vaav bostad 337531 1568 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning 1553349 9685 475756 153644 Å 1 1657151 1344 4684464 1644478 Å 1875658 11111 515114 1765554 Å 3 197679 119546 5649 1895516 Å 4 15937 1835 61157 35198 Å 5 3563537 1376545 6664995 186886 Å 6 5688793 1475874 76666 3491799 Å 7 798173 158141 79976 547956 Å 8 3455583 1693513 859558 7141315 Å 9 331461 18161 93444 918617 Å 1 36446 1939161 114776 31383445 181
Utveckling eget kapital Simuleing famtida fömögenet Åliga einvesteinga i inventaie 1 kono, vid t= nflationstakt,5% vskivningspocent på inventaie 1,5% Månadslön om 5 kono nlåningsänta,3 Utlåningsänta,6 ntäkte Kostnade Res. föe avsk. vskivninga Reinvesteing Vid födelning 347789 35873 111997 19576 375 Å 1 3564775 4177 114774 9589 3653 Å 3653894 478143 1175751 458 3679 Å 3 374541 5496 15145 515 38513 Å 4 383887 63599 13574 645 4155 Å 5 3934844 668689 166156 74418 456 Å 6 43315 73546 19789 8693 5784 Å 7 413446 83791 13355 316 56938 Å 8 437397 873886 1363511 313696 643 Å 9 434333 945733 1397599 381 78 Å 1 4451915 319376 143539 34958 8895 Timma K/timme betskostnad Egenavgift Vid födelning 154 195 33 9 Å 1 154 3 3131 9458 Å 154 11 3484 96891 Å 3 154 19 337797 99313 Å 4 154 8 35139 11796 Å 5 154 37 365361 14341 Å 6 154 47 379975 16949 Å 7 154 57 395174 1963 Å 8 154 67 41981 11364 Å 9 154 78 4741 115173 Å 1 154 89 444517 1185 18
Köp Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 615499 84-185 Å 1 615499 31987-111363 -19863 Å 615499 3194-18183 -3846 Å 3 615499 33864-14959 -4335 Å 4 615499 35734-178 -53583 Å 5 615499 37638-99588 -634671 Å 6 615499 395379-9751 -7319 Å 7 615499 41474-9599 -8811 Å 8 615499 434316-94784 -9884 Å 9 615499 45499-94181 -11766 Å 1 615499 4748-94138 -11114 Summa -11114 landat fång Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 563 373491-1931 Å 1 563 391456-1656 -35557 Å 563 49663-134 -4858 Å 3 563 48111-9781 -58361 Å 4 563 446793-6898 -6559 Å 5 563 46577-448 -69667 Å 6 563 484848-341 -79 Å 7 563 549-79 -7738 Å 8 563 53785 396-734 Å 9 563 543568 986-71355 Å 1 563 563551 111-7344 Summa -7344 Gåva Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 46943 49578 156 Å 1 46943 51543 1675 6761 Å 46943 5875 1156 31717 Å 3 46943 547198 113395 4341 Å 4 46943 56588 116178 54659 Å 5 46943 584794 118578 665168 Å 6 46943 63935 1568 785735 Å 7 46943 6396 1116 97851 Å 8 46943 6487 1319 13141 Å 9 46943 66655 13757 1154798 Å 1 46943 68638 13781 17858 Summa 17858 183
Diftstillgånga Simuleing famtida fömögenet Omsättningstillgångana justeas upp motsvaande inflation om.5 pocent, nläggningstillgångana justeas upp enligt maskinkostnadsindex 4.56 pocent Köp Maknadsväde Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 344196 7414 71658 3 Å 1 3455756 658 734495 11546 Å 34751 51341 75857 1195 Å 3 35566 41699 771678 31789 Å 4 3531981 3759 7997 4185 Å 5 356918 9949 81744 5854 Å 6 36195 13757 83113 64385 Å 7 3664 443 851788 764383 Å 8 3713898-4965 87383 89439 Å 9 37735-144848 89491 343 Å 1 383531-48 91783 31658 nskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 79435 71658 3 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning -9181-45911 348816 Å 1-7861 -3913 3494887 Å -58895-9447 35457 Å 3-33451 -1676 351791 Å 4-36 -118 353999 Å 5 351 176 3551617 Å 6 7878 3939 357356 Å 7 16385 63193 35971 Å 8 179881 8994 363957 Å 9 3888 119144 3653161 Å 1 3195 15648 3684665 184
landat fång Maknadsväde Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 3531665 791883 71658 3 Å 1 3641941 791987 734495 11546 Å 376377 795595 75857 1195 Å 3 3886989 85 771678 31789 Å 4 41699 81476 7997 4185 Å 5 4164399 8513 81744 5854 Å 6 4314955 84117 83113 64385 Å 7 4473 8573 851788 764383 Å 8 4638946 87544 87383 89439 Å 9 4811948 894794 89491 343 Å 1 4991937 914596 91783 31658 nskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 79435 71658 3 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning -35-1176 353841 Å 1 1794 5396 3587979 Å 636 11318 3647197 Å 3 3597 176486 37153 Å 4 48768 43841 3777858 Å 5 6338 315191 38498 Å 6 78938 39469 394486 Å 7 939185 469593 4361 Å 8 11499 55465 48648 Å 9 177931 638965 41798 Å 1 14579 7896 46977 Gåva Maknadsväde Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 36575 9197 71658 3 Å 1 3886759 13685 734495 11546 Å 4133616 1168834 75857 1195 Å 3 43914 136775 771678 31789 Å 4 4659617 145395 7997 4185 Å 5 49387 1599431 81744 5854 Å 6 5845 1753587 83113 64385 Å 7 558699 19158 851788 764383 Å 8 583943 75881 87383 89439 Å 9 616385 433 89491 343 Å 1 6491461 41411 91783 31658 nskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 79435 65596 143831 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning 7656 38163 369489 Å 1 998533 49967 3387493 Å 14539 6695 35191 Å 3 15316 75158 3639734 Å 4 1771391 885696 37739 Å 5 5474 1537 3913463 Å 6 34199 11799 45835 Å 7 64473 1337 48463 Å 8 951177 1475589 4363815 Å 9 37159 16368 45436 Å 1 36335 181618 4689844 185
ilaga 9. Simuleing Svintop övelåtaen Utveckling övelåtaens kapital Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet vsättning 3 k Vädeökning pivatbostad 6,4% Hyesväde 4,14% Hyesvädet placeas till 3,% Fastiget Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i pivatbostad om 6.4 pocent samt kostnadsväde ya om 4.14 av maknadsvädet på pivatbostaden Köp - blandat fång - gåva Maknadsväde Hyesväde Skatt Nettoväde ostad Hya nkl. änta ck. Väde Vid födelning 3 14 1688 1688 31688 Å 1 3187 13195 13471 6159 41184 347545 Å 338681 14184 14318 44657 84938 3758 Å 3 3597373 148931 1559 556716 1314 4666 Å 4 381849 1585 161547 71863 1887 435935 Å 5 4633 16898 17168 889891 3373 471695 Å 6 4313697 178587 18337 178 8913 59691 Å 7 45887 189731 193715 165943 3483 55583 Å 8 4868843 157 583 1471746 411145 599444 Å 9 517659 14148 18645 16939 477985 638565 Å 1 549543 7511 389 1968 548995 6869118 186
ilaga 9.3 Simuleing Svintop öviga intessente Utveckling öviga intessentes kapital Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Total fömögenetsmassa Köp landat f. Gåva vsättning bostad 3 k 8589343 88573 96355 Vädeökning pivatbostad 6,4% Hyesväde 4,14% vsättning aktie Köp 5 589 343 k l.fång 5 857 3 k Gåva 6 63 55 k Vädeökning aktiepotfölj 4,1% Utdelning aktiepotfölj,% Fastiget Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i pivatbostad om 6.4 pocent samt kostnadsväde ya om 4.14 av maknadsvädet på pivatbostaden Maknadsväde Kostnadsväde Skatt Nettoväde ostad Hya nkl. änta ck. Väde Vid födelning 3 14 1688 1688 31688 Å 1 3187 13195 13471 6159 41184 38737 Å 338681 14184 14318 44657 84938 344471 Å 3 3597373 148931 1559 556716 1314 36181 Å 4 381849 1585 161547 71863 1887 38589 Å 5 4633 16898 17168 889891 3373 3998687 Å 6 4313697 178587 18337 178 8913 471 Å 7 45887 189731 193715 165943 3483 448355 Å 8 4868843 157 583 1471746 411145 46635 Å 9 517659 14148 18645 16939 477985 4913319 Å 1 549543 7511 389 1968 548995 517876 187
ktiepotfölj-köp Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i aktiepotfölj om 6,1 pocent vaa pocent äleds till utdelning Maknadsväde Utdelninga Skatt Nettoväde Nettoväde ink fastiget ktie ck. Väde Vid födelning 5589343 111787 111787 33536,6 5667594 87944 Å 1 581856 11637 8157 137196 599467 9194 Å 65765 11141 34998 4516 616157 96558 Å 3 63544 1618 47546 35744,4 64337 14138 Å 4 656396 13179 66685 47438,4 669631 14988 Å 5 683347 136661 743346 596115 69878 1978965 Å 6 7113 1464 88561 784,6 775971 114899 Å 7 744843 14897 13377 85476,1 7583788 11143 Å 8 77844 154169 1187876 999,3 7945 156775 Å 9 84488 1649 1348365 113553 8378 13151119 Å 1 835349 1677 1515435 183875 85855 13763778 ktiepotfölj-landat fång Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i aktiepotfölj om 6,1 pocent vaa pocent äleds till utdelning Maknadsväde Utdelninga Skatt Nettoväde Nettoväde ink fastiget ktie ck. Väde Vid födelning 58573 117145 117145 35143,38 593931 96639 Å 1 697376 11948 399 143771,6 619697 9473434 Å 6347369 16947 3664 56853,5 6456555 9986 Å 3 667611 1315 49819 374571,8 673131 13494 Å 4 687853 13757 63576 497116,6 717169 1819758 Å 5 71654 14311 778973 64685,7 731483 11313517 Å 6 745415 1498 9856 757485,1 764695 11831716 Å 7 7759744 155195 1835 89579,3 794765 13756 Å 8 877893 161558 14488 139641 8836 1946561 Å 9 84987 16818 14199 1189454 86363 1354594 Å 1 875386 17577 158867 134549 8996518 1417544 ktiepotfölj-gåva Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i aktiepotfölj om 6,1 pocent vaa pocent äleds till utdelning Maknadsväde Utdelninga Skatt Nettoväde Nettoväde ink fastiget ktie ck. Väde Vid födelning 66355 13651 13651 39795,3 67546 98514 Å 1 694485 1389 7741 168,6 7143 19316 Å 7187568 143751 41449 9853,1 73117 1755478 Å 3 74859 149645 564137 44153,8 764 1145 Å 4 778931 155781 719918 56919,8 79469 11748619 Å 5 81838 16168 8885 77375,1 8839 181779 Å 6 84485 168817 159 857753, 8633974 184995 Å 7 8786899 175738 1664 11497 89994 1347597 Å 8 914716 18943 149583 117759 9379487 144987 Å 9 95196 19444 167 13469 977531 1468864 Å 1 99166 1985 179879 1535 1187384 1536611 188
ilaga 1.1 Simuleing Fågelbo övetagaen Fastiget Simuleing famtida fömögenet Obeoende av övelåtelsefom gälle en vödeökning i fastiget om 7.89 pocent samt vädeökning i pivatbostad om 6.4 pocent samt kostnadsväde ya om 4.14 av maknadsvädet på pivatbostaden Maknadsväde Kostnadsväde ckumuleat Vaav näing Vaav bostad Hya nkl. änta Vid födelning 39 961 39 1366 13966 13966 Å 1 3544155 319469 349596 14475 147744 8681 Å 3818189 34466786 37134 153735 156963 443774 Å 3 41131335 3718616 3945119 16338 166758 61531 Å 4 4431153 418 419194 1735 177163 787695 Å 5 4773854 4385693 445831 184347 18818 975913 Å 6 514316 467934 473688 19585 199963 1175877 Å 7 554115 5385638 55883 87 1441 1388318 Å 8 59756 5436164 5339498 155 5697 161415 Å 9 643835 586515 56768 34849 39781 1853796 Å 1 693437 6377649 66658 4954 54743 18539 Köp nskaffningskostnad Vaav näing Vaav bostad 9687555 37677 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning -77555-41677 39 Å 1 58674-11474 563318 348787 Å 477931 663 19185 36888337 Å 3 7498661 38349 7775 39546 Å 4 143653 48454 9341 4138891 Å 5 13598138 74661 3835631 439893 Å 6 1713379 13918 4818874 4661747 Å 7 69883 1319113 5878687 4953833 Å 8 467359 16378 7148 5679514 Å 9 896597 196591 854 567433 Å 1 335994 319888 957971 597466 landat fång nskaffningskostnad Vaav näing Vaav bostad 1358138 1695858 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning 16786 159414 47886 8171138 Å 1 1836491 1799438 5354181 387344 Å 884648 17544 68715 397474 Å 3 36478 4961 6867938 3463396 Å 4 65387 495436 771475 365978 Å 5 973555 756973 866494 39113 Å 6 33118796 33483 969737 4181884 Å 7 36835 3335 166955 4474197 Å 8 477896 364364 11811911 47888651 Å 9 456814 397684 134365 5179569 Å 1 49695511 4338 1437564 54933743 Gåva nskaffningskostnad Vaav näing Vaav bostad 711 888 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning 498 4 659781 63919 Å 1 48349 6796 778847 816678 Å 7354786 854 87381 31788 Å 3 37416 357119 87964 333873 Å 4 3388 33394 9638941 346756 Å 5 36173693 3564831 155116 37187364 Å 6 39588934 384688 1153443 3989718 Å 7 4373638 4137883 159416 481734 Å 8 474964 4451498 13736577 45963985 Å 9 5153815 478468 14967931 4935493 Å 1 56165649 5138658 16953 53977 189
Utveckling eget kapital Simuleing famtida fömögenet Åliga einvesteinga i inventaie 36 kono nflationstakt,5% vskivningspocent på inventaie 18,% Månadslön om 5 kono nlåningsänta,3 Utlåningsänta,6 ntäkte Kostnade Res. föe avsk. vskivninga Reinvesteing Vid födelning 341397 1379597 18 36896 334 Å 1 348643 141487 7345 36417 37995 Å 3573593 1449439 14154 36997 396381 Å 3 366933 1485675 17757 377977 414456 Å 4 375456 15817 31689 387945 433356 Å 5 3848369 156887 87481 399676 453117 Å 6 3944578 159991 344668 41315 473779 Å 7 44319 163997 4385 47841 495383 Å 8 41447 16895 463367 44465 51797 Å 9 447879 1798 54951 4616 54159 Å 1 435476 17661 58875 4846 56689 Timma K/timme betskostnad Egenavgift Vid födelning 1156 195 54 696 Å 1 1156 3 34436,8 7957 Å 1156 11 43814 7731 Å 3 1156 19 53567 74549 Å 4 1156 8 6371 76413 Å 5 1156 37 7458 7833 Å 6 1156 47 858 881 Å 7 1156 57 96637 889 Å 8 1156 67 3853 84346 Å 9 1156 78 3843 86454 Å 1 1156 89 333677 88616 19
Köp Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 19686 45118 156571 Å 1 19686 498487 19779 354361 Å 19686 544498 33886 58848 Å 3 19686 589594 68495 85674 Å 4 19686 63458 3199 115873 Å 5 19686 678119 334597 149339 Å 6 19686 71968 366496 185985 Å 7 19686 765758 39787 5765 Å 8 19686 89616 4873 686354 Å 9 19686 853646 4599 3145564 Å 1 19686 89799 489413 3634977 Summa 3634977 landat fång Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 98857 67397 37775 Å 1 98857 719666 4564 83355 Å 98857 765677 4619 16554 Å 3 98857 81773 496514 1761768 Å 4 98857 85537 539 91778 Å 5 98857 89998 56617 854394 Å 6 98857 943147 594515 344891 Å 7 98857 986937 65847 474756 Å 8 98857 13795 6567 4731478 Å 9 98857 17485 6879 541877 Å 1 98857 111918 71743 613614 Summa 613614 Gåva Finans.netto Kva av esultat Öve-/undeskott ckumuleat Vid födelning 888561 77343 477696 Å 1 888561 81961 58549 1645 Å 888561 86563 564934 1571179 Å 3 888561 91719 599551 1773 Å 4 888561 955183 63346 83776 Å 5 888561 99944 665654 346943 Å 6 888561 14393 69755 4166983 Å 7 888561 186883 78884 4895866 Å 8 888561 113741 759759 565566 Å 9 888561 1174771 7966 644589 Å 1 888561 11954 847 766361 Summa 766361 191
Diftstillgånga Simuleing famtida fömögenet Omsättningstillgångana justeas upp motsvaande inflation om.5 pocent, nläggningstillgångana justeas upp motsvaande det snitt som gälle enligt Svensson, 4.56 pocent Köp Maknadsväde Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 34897 798345 796 181976 Å 1 375588 1191 8998 1976 Å 487758 16858 8331 1989469 Å 3 4494357 1563181 85987 8189 Å 4 494535 1897998 876 17545 Å 5 544749 7453 89468 747 Å 6 59813 686671 9164 37793 Å 7 6566614 314918 93933 486366 Å 8 7198137 3635579 96814 599744 Å 9 787631 4171136 986884 7189 Å 1 861945 4748143 111556 8447 nskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 68574 796 181976 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning 169771 84886 33341 Å 1 4876 43531 34857 Å 8493 44616 366314 Å 3 155831 67916 386644 Å 4 176779 853389 491915 Å 5 3 111111 4339637 Å 6 74497 137148 469774 Å 7 33888 166444 4957 Å 8 3959611 197986 51833 Å 9 4637786 318893 5557419 Å 1 5363419 68171 5936 19
landat fång Maknadsväde Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 369476 11954 796 181976 Å 1 41796 1466539 8998 1976 Å 4778936 195936 8331 1989469 Å 3 54869 496894 85987 8189 Å 4 616645 379338 876 17545 Å 5 6874916 37661 89468 747 Å 6 767337 4378975 9164 37793 Å 7 85476 59678 93933 486366 Å 8 9439 586535 96814 599744 Å 9 137611 667835 986884 7189 Å 1 1138157 758355 111556 8447 nskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 68574 796 181976 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning 3995 195475 34341 Å 1 947 4735 378876 Å 15441 775 48731 Å 3 189543 19477 433398 Å 4 888119 144459 468585 Å 5 363639 1818195 55671 Å 6 443481 174 545596 Å 7 58395 641975 58851 Å 8 6184566 3983 63389 Å 9 7137485 3568743 68769 Å 1 8143631 471816 73134 Gåva Maknadsväde Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga Vid födelning 3794 111947 796 181976 Å 1 438415 167158 8998 1976 Å 59164 71564 8331 1989469 Å 3 5849994 918818 85987 8189 Å 4 666466 3613159 876 17545 Å 5 75985 435469 89468 747 Å 6 843843 5143691 9164 37793 Å 7 94688 59859 93933 486366 Å 8 14851 6865944 96814 599744 Å 9 1155571 78394 986884 7189 Å 1 1638475 878467 111556 8447 nskaffningskostnad Oms.tillgånga Oms.tillgånga nl.tillgånga 68574 7671 14489 utto Latent sk.skuld Netto Vid födelning 76761 383811 334561 Å 1 18491 54456 3841759 Å 14478 73541 436773 Å 3 1853681 96841 493153 Å 4 3469 115314 55815 Å 5 873 1436 61949 Å 6 334347 167173 6767869 Å 7 395938 196969 7443319 Å 8 4557461 78731 8149771 Å 9 535636 617818 8887753 Å 1 596169 98635 965784 193
ilaga 1. Simuleing Fågelbo övelåtaen Utveckling övelåtaens kapital Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet vsättning 4 k Vädeökning pivatbostad 6,4% Hyesväde 4,14% Hyesvädet placeas till 3,% Fastiget Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i pivatbostad om 6.4 pocent samt kostnadsväde ya om 4.14 av maknadsvädet på pivatbostaden Köp - blandat fång - gåva Maknadsväde Hyesväde Skatt Nettoväde ostad Hya nkl. änta ck. Väde Vid födelning 4 1656 16978 16978 416978 Å 1 4496 175933 17968 34876 5491 4543394 Å 4514775 18691 19837 53954 11351 494167 Å 3 4796497 198575 745 7488 1759 5363555 Å 4 595798 1966 15396 957684 4176 58147 Å 5 5413776 413 8837 118651 31131 68966 Å 6 5751596 38116 43117 149637 385351 679588 Å 7 611495 5975 5887 168794 46439 7334111 Å 8 649179 6876 7444 19639 548194 79595 Å 9 6896878 85531 9157 53855 637313 85134 Å 1 73743 33348 39718 563574 731994 915883 194
ilaga 1.3 Simuleing Fågelbo syskon Utveckling Syskon s kapital Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Total fömögenetsmassa Köp landat f. Gåva vsättning bostad 3 k 619888 61991 636864 Vädeökning pivatbostad 6,4% Hyesväde 4,14% vsättning aktie Köp 3 19 888 k l.fång 3 199 1 k Gåva 3 368 64 k Vädeökning aktiepotfölj 4,1% Utdelning aktiepotfölj,% Fastiget Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i pivatbostad om 6.4 pocent samt kostnadsväde ya om 4.14 av maknadsvädet på pivatbostaden Köp - blandat fång - gåva Maknadsväde Hyesväde Skatt Nettoväde ostad Hya nkl. änta ck. Väde Vid födelning 3 14 1688 1688-334688 Å 1 3187 13195 13471 6159-178816 367545 Å 338681 14184 14318 44657-1356 3958 Å 3 3597373 148931 1559 556716-88578 44666 Å 4 381849 1585 161547 71863-39193 457935 Å 5 4633 16898 17168 889891 1373 493695 Å 6 4313697 178587 18337 178 6913 531691 Å 7 45887 189731 193715 165943 183 57583 Å 8 4868843 157 583 1471746 191145 6149444 Å 9 517659 14148 18645 16939 57985 66565 Å 1 549543 7511 389 1968 38995 789118 195
ktiepotfölj-köp Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i aktiepotfölj om 6,1 pocent vaa pocent äleds till utdelning Maknadsväde Utdelninga Skatt Nettoväde Nettoväde ink fastiget ktie ck. Väde Vid födelning 319888 6198 6198 18659,38 315346 6535 Å 1 337393 64748 16946 76335,318 3884 6915549 Å 33717 6743 194348 136376,9 34899 7353899 Å 3 3583 7166 64514 198878,376 3573938 781664 Å 4 36514 7343 337557 63943,34 375756 83561 Å 5 38188 7638 413595 331675,967 3883799 88748 Å 6 3957757 79155 4975 4185,63 44831 936533 Å 7 415 841 57515 475586,193 419589 99417 Å 8 488946 85779 6699 551996,178 4397879 154733 Å 9 4464793 8996 755 631538,971 4583479 11188544 Å 1 4647849 9957 84318 714343,19 4776688 1186586 ktiepotfölj-landat fång Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i aktiepotfölj om 6,1 pocent vaa pocent äleds till utdelning Maknadsväde Utdelninga Skatt Nettoväde Nettoväde ink fastiget ktie ck. Väde Vid födelning 31991 63984 63984 19195,6 343999 65987 Å 1 333378 6668 1359 7857,887 33844 79987 Å 346693 69338 19993 149,99 35656 745361 Å 3 36967 7181 711 459,547 3676588 791954 Å 4 375739 75141 3475 7154,33 383767 8417 Å 5 391177 78 45474 341,34 3995349 89399 Å 6 471431 8149 5693 413737,181 4164597 948158 Å 7 43836 84767 59167 48945,949 434784 161367 Å 8 441133 8843 67991 56785,576 454195 1673638 Å 9 45933 91861 771773 649677,99 471515 113191 Å 1 4781345 9567 8674 73486,333 4913884 13 ktiepotfölj-gåva Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i aktiepotfölj om 6,1 pocent vaa pocent äleds till utdelning Maknadsväde Utdelninga Skatt Nettoväde Nettoväde ink fastiget ktie ck. Väde Vid födelning 336864 67373 67373 11,85 341583 676611 Å 1 356756 7135 13758 8686,6865 3561578 718913 Å 365533 7311 1519 1477,989 371339 763919 Å 3 385 764 8653 1545,78 38713 8113969 Å 4 395614 791 365643 8594,386 43575 861557 Å 5 41181 8364 4487 3597,614 46945 9143895 Å 6 48757 85741 533748 435648,94 4385156 9768 Å 7 44686 8957 635 515156,695 457674 19157 Å 8 46458 9916 71591 59794,69 4763799 19134 Å 9 48368 9676 81647 68485,31 4964841 1156996 Å 1 534567 1691 913338 773778,959 517416 16344 196
ilaga 1.4 Simuleing Fågelbo syskon C Utveckling Syskon Cs kapital Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet vsättning aktie Köp 6 645 714 k landat fång 6 645 714 k Gåva 6 645 714 k Vädeökning aktiepotfölj 4,1% Utdelning aktiepotfölj,% ktiepotfölj-köp Föutsättninga vid simuleing famtida fömögenet Vädeökning i aktiepotfölj om 6,1 pocent vaa pocent äleds till utdelning Maknadsväde Utdelninga Skatt Nettoväde ktie ck. Väde Vid födelning 6645714 13914 13914 39874 6738754 Å 1 6918189 138364 7178 16316 76341 Å 71834 14437 415315 9143 735719 Å 3 749711 14994 56557 44996 7637371 Å 4 784491 1569 71347 56437 796181 Å 5 814475 1649 883836 78779 89953 Å 6 8457579 16915 15988 859456 8651111 Å 7 884339 17687 1975 11631 91714 Å 8 9165317 18336 141381 1179595 939813 Å 9 954195 198 1633 1349575 979473 Å 1 9938 198646 181848 15654 1764 197
ilaga 11 vskivninga oc einvesteinga - Svintop vskivninga oc einvesteinga vskivningspocent i nominella teme,15 Reinvesteinga uppäknas med index fö maskine oc edskap inventaie Reinvesteing vskivning U inventaie Vid födelning 167867 19576 375 166438 Å 1 166438 9589 3653 1653773 Å 1653773 458 3679 16571 Å 3 16571 515 38513 1669593 Å 4 1669593 645 4155 169538 Å 5 169538 74418 456 1719337 Å 6 1719337 8693 5784 1755485 Å 7 1755485 316 56938 1798563 Å 8 1798563 313696 643 18487 Å 9 18487 381 78 194199 Å 1 194199 34958 8895 19666 198
ilaga 1 vskivninga oc einvesteinga Fågelbo vskivninga oc einvesteinga vskivningspocent i nominella teme,18 Reinvesteinga uppäknas med index fö maskine oc edskap inventaie Reinvesteing vskivning U inventaie Vid födelning 1684676 334 36896 164483 Å 1 164483 37995 36417 16596 Å 16596 396381 36997 1685418 Å 3 1685418 414456 377977 171897 Å 4 171897 433356 387945 176737 Å 5 176737 453117 399676 18747 Å 6 18747 473779 41315 1881511 Å 7 1881511 495383 47841 194953 Å 8 194953 51797 44465 961 Å 9 961 54159 4616 1933 Å 1 1933 56689 4846 18876 199
Pis: 1:- (exkl moms) Distibution: Tyck: SLU, nstitutionen fö ekonomi, Uppsala 8. Sveiges lantbuksunivesitet Swedis Univesity of gicultual Sciences nstitutionen fö ekonomi Depatment of Economics ox 713 ox 713 75 7 Uppsala SE-75 7 Uppsala, Sweden Tel 18-67 18 Fax 46 18 6735