KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE



Relevanta dokument
KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 VÄRMLANDS LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS LÄN

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS KOMMUN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 JÖNKÖPINGS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 MALMÖ KOMMUN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Jönköping

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Stockholm

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Göteborg

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 DALARNAS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 GÖTEBORGS KOMMUN

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

KARTLÄGGNING SKOLKURATORER. Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 V:A GÖTALANDS LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Kartläggning Skolkuratorer Västra Götaland. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

Socialsekreterare om sin arbetssituation

Socialtjänsten. December 2010 Anna Ihrfors Wikström

Akademikerförbundet SSR

Chefer inom individ och familjeomsorg. Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum:

Vad betyder den ekonomiska krisen för individoch familjeomsorgen i kommunerna?

Kartläggning Skolkuratorer 2017 Delrapport: Dalarna med omnejd. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

Undersökning bland Biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Anna Ihrfors Wikström Oktober 2011

KARTLÄGGNING REKTORERS SYN PÅ SKOLKURATOR- FUNKTIONEN

Kartläggning Skolkuratorer Totalrapport Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

Kartläggning samhällsvetare. Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum:

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group

RAPPORT KARTLÄGGNING SAMHÄLLSVETARE

Enkät om situationen i socialtjänsten

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

IF Metalls medlemmar om kompetensutveckling

Känner du stress över att inte hinna med dina arbetsuppgifter? Kön Ålder Fackligt uppdrag Abetat inom Posten

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialnämndspolitiker. Novus Group

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014

Företagarens vardag 2014

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Personalchefer och personalhandläggare om krisen. 27 april 2009 Arne Modig

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Anställda inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om hot och våld i arbetet

Bilaga (6) Telefon Inspektionen för vård och omsorg Box Stockholm

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

Arbetsmiljöenkät 2011

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

Det är tufft att jobba ombord men någon måste göra det.

Kommunchefer om den ekonomiska krisen

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

SAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017

Presentation Frågor om content marketing

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

Företagarens vardag i Stockholm 2014

November Med rätt förutsättningar klarar vi det här! medlemmar i Vision om flyktingsituationen. Hej

Är du tveksam kring hur undersökningen skall tolkas så kontakta oss på Novus.

Småföretagen spår ljusa tider

Företagarens vardag i Karlstad 2014

Företagarens vardag i Göteborg 2014

Enkät för Stockholms tingsrätt våren 2015

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014

Biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

Ekonomichefer i kommuner i förändring

Småföretagen spår ljusa tider

Bättre arbetsmiljö varje dag

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Hur får vi balans mellan krav och resurser?

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Företagarens vardag i Gävle

Erbjuder din arbetsgivare friskvårdsbidrag/motionsbidrag? Vilket belopp är detta bidrag på varje år?

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård

Brukarundersökning IFO 2017

Transkript:

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 24 September 2012 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Bakgrund och syfte Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning genomfört en kartläggning om arbetssituationen för Socialsekreterare. Vi har genomfört denna studie i sex olika delar, en för riket och för 5 regioner där vi genomfört extraintervjuer. Regionerna är: Stockholm mellan, Göteborg, Örebro, Norrbotten och Jämtland. Denna rapport presenterar resultatet för riket, redultatet för de regionla nedslagen presenteras i bilagor där regionens resultat jämförs med riket. Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av webbintervjuer. Urvalet har vi fått från Akademikerförbundet SSR. Ur registret har vi gjort ett slumpmässigt urval av socialsekreterare. I de utvalda regionerna har vi boostat urvalsgrupperna. I regionerna Norrbotten och Jämtland är det en totalundersökning. Totalt omfattar undersökningen 803 intervjuer, varav 478 motsvarar riket. Genomförda intervjuer i de utvalda regionerna: Stockholm mellan (114 intervjuer), Göteborg (103 intervjuer), Örebro (98 intervjuer), Norrbotten (65 intervjuer) och Jämtland (47 intervjuer). Undersökningen har genomförts under perioden 3 23 september 2012. Svarsfrekvens för undersökningen är: 45% (för riket 48%) I de fall vi ser några förändringar från förra mätningen (2011) har vi kommenterat dem i rapporten. 2

Arbetssituation Övergripande 3

Merparten arbetar med barn och ungdomar Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 55% Ekonomiskt bistånd 27% Vuxna 24% Missbruk 21% Annat 13% Vet ej 0% 4

Var tredje upplever en för hög arbetsbelastning Fråga: Hur upplever du arbetsbelastningen generellt bland socialsekreterarna på din arbetsplats? För hög 32% Hög 45% Lagom 18% Låg 4% Har ingen uppfattning 1% 5

Nästan alla är missnöjda med något Fråga: Om du tänker på arbetssituationen på socialförvaltningen, finns det något som du är missnöjd med? Arbetsbelastningen Bristande organisation Bristande resurser 17% 23% 28% Status och omvärldens bild Bristande samordning Nej, är inte missnöjd med något 9% 8% 6% Svåra möten med klienter 1% Annat, ange gärna vad... 7% Vet ej 2% 6

Sex av tio nöjda med sin arbetssituation Fråga: Om du gör en bedömning, hur nöjd eller missnöjd är du med din nuvarande arbetssituation? Mycket nöjd 16% 59% Ganska nöjd 43% Varken nöjd eller missnöjd 11% Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd 8% 22% 29% Vet ej/ej svar 1% 7

Arbetssituation Förändring 8

Mer än varannan anser att arbetsbelastningen har ökat det senaste året Fråga: Om du ser till din egen arbetsplats, upplever du att socialsekreterarnas arbetsbelastning har förändrats det senaste året? Ja, ökat 55% Ja, minskat 5% Nej, oförändrat 27% Vet ej 13% 9

Hög arbetsbelastning leder till ökad stress Fråga: Du svarade att arbetsbelastningen är hög på din arbetsplats, har ni kunnat se något av följande som resultat av den höga arbetsbelastningen? Ökad stress 83% Fler som slutar Svårt att få erfaren personal 52% 57% Sjukskrivningarna har ökat Svårt att tillsätta tjänster 22% 26% Ökning av hot och våld Annat: Nej, inget av ovanstående Vet ej 8% 7% 3% 2% BAS: Hög arbetsbelastning (n=365) 10

Tre av fyra anser att administrationen har ökat Fråga: Upplever du att de administrativa kraven i jobbet ökat, är oförändrade eller har minskat? Ökat 74% Oförändrade 18% Minskat 0% Vet ej 7% 11

Fåtal har fått kompensation genom förstärkt administrativt stöd Fråga: Har du fått kompensation genom förstärkt administrativt stöd pga de ökande kraven? Ja 3% Nej 93% Vet ej 4% BAS: Ökad administration (n=353) 12

Åtta av tio anser att den ökade administrationen medför minskad tid för direkt klientarbete Fråga: Hur påverkar de ökade administrativa kraven jobbet? Medför minskad tid för direkt klientarbete 78% Ger ökad rättsäkerhet Innebär övertid Ger bättre kontroll på ärenden Ger bättre utredningar 23% 21% 16% 14% Påverkar inte jobbet i någon nämnvärd utsträckning Annat, nämligen Vet ej 1% 1% 4% BAS: Ökad administration (n=353) 13

För var femte har ökningen av försörjningsstöd påverkat arbetssituationen Fråga: Om ni haft en ökning av försörjningsstöd i din kommun, hur har det i så fall påverkat er arbetssituation? Har inte haft en ökning 7% Har inte påverkat 12% Ja, berätta kort hur 20% Ingen uppfattning 61% 14

Arbetssituation Åtgärder 15

Var tionde säger att det finns planer på anställa fler Fråga: Finns det, vad du vet, planer att anställa fler socialsekreterare de närmaste åren? Ja 12% Nej 62% Vet ej 26% 16

Tre av tio uppger att deras SSR förening har diskuterat, eller agerat, för att påverka i frågan om arbetssituationen Fråga: Har din lokala SSR förening diskuterat, eller tagit initiativ, till att påverka politiker eller chefer i frågan om arbetssituationen på din arbetsplats? Ja, diskuterat att göra något 13% Ja, tagit initiativ och agerat 17% Nej 28% Vet ej 42% 17

Blandade citat om åtgärder som vidtagits de som anger några åtgärder Fråga: Har några åtgärder vidtagits på din arbetsplats för att komma tillrätta med eventuella arbetsmiljöproblem? Ja, i den fysiska arbetsmiljön. Även stresshantering. Man har anställt personal som täcker upp de som ej arbetar 100% men de är så oerfarna så det hjälper inte så mycket. Nej. Trots att det förekommer mobbing och påtryckningar från chefer att skriva under bedömningar som är rent rättsvidriga. Hot om repressalier om man vägrar. Inte vad jag vet Man pratar kring saken, men ingenting händer. Vi tog in en konsult Fler personal har anställts Förvaltningen skall på nytt omorganiseras. Vad det blir för förändringar återstår att se. Förvaltningen får aldrig "lägga sig" och stabiliseras. Något larm fungerar men ingen vet vem som ska göra vad om ngt händer. Ingen vet skillnaden mellan överfallslarm och brandlarm. det tar upptill 25 minytr till polisen kommer. Hände senast i somras. En kreativ chef som hittar vägar att sälja in förslag till politiker på särskilda projekt som leder till nya tjänster när arbetsbelastningen ökat i o m ekonomiska krisen och ökade biståndsbehovet. Vi har omorganiserat oss, så att handläggarna har olika arbetsuppgifter istället för att alla gör allt, vilket har lett till mindre stress. vi har haft en utomstående utredare i våras och till hösten ska han arbeta med den bristfälliga ledningen Rekrytering gjordes av 2 socialsekr för att minska arb.belastn. Dock "svaldes" de upp av att annan personal slutade samt att annan personal blivit sjukskriven, de "tomrummen" har ej fyllts upp. Vi har fått överanställa soc sekr. Extra handläggningsstöd i form av 2 stf gruppchefer som ska hjälpa till med att strukturera arbetet och vara ett stöd i handläggningen då många är oerfarna. Nej inte direkt. Väntrum har fått nya möbler bra. Dålig isolering av samtalsrum undersöks ibland men inte åtgärdat... En enkät har kommit till stånd för att inventera arbetsmiljön. En extra resurs socialsekreterare tillsatt på halvtid året ut från och med augusti. P.g.a. hög personalomsättning har effekterna av denna ej kunnat märkas. några år sedan gjordes utredning för arbetsmiljöverket men utredningen resulterade till endast ändringar i den fysiska arb.miljön Inget som har lett till förändring Nej! Vi har ingen fackligt ombud! Stöd att göra prioriteringar, vägledning via arbetsledaren Vi har bytt lokaler. BAS: Besvarat (n=225) 18

Mer än åtta av tio har tillgång till regelbunden extern handledning Fråga: Har du, i ditt jobb, tillgång till regelbunden extern handledning? Ja, i samma utsträckning som tidigare 66% Ja, men tillgången har minskat 15% Ja, och tillgången till extern handledning har ökat 3% Nej 14% Vet ej 1% 19

Var tionde uppger att skyddsombudet begärt åtgärder enligt Arbetsmiljölagen 6:6a Fråga: Känner du till om skyddsombudet på din/er arbetsplats begärt åtgärder enligt Arbetsmiljölagen 6:6a? Ja 10% Nej 39% Vet ej 50% 20

Arbetssituation Konsekvenser 21

Mer än varannan har svårt att sova minst någon gång varje månad för att man känner sig orolig för sitt arbete Fråga: Hur ofta händer det att du har svårt att sova för att du känner dig orolig för ditt arbete? Flera gånger i veckan 10% Någon gång per vecka 18% Någon gång per månad 25% Någon gång per år 15% Mer sällan 16% Aldrig 14% Vet ej 1% 22

Sju av tio har någon gång de senaste två åren funderat på att söka arbete utanför socialtjänsten Fråga: Har du under de senaste två åren någon gång allvarligt övervägt att söka arbete utanför socialtjänsten? Ja 70% Nej 26% Vet ej 4% 23

Om leveransen 24

Var fjärde anser inte att man idag har möjlighet att leva upp till socialtjänstlagens intentioner Fråga: Anser du att du och dina kolleger idag har möjlighet att leva upp till socialtjänstlagens intentioner eller anser du inte det? Ja, helt och hållet 2% Ja, i stort sett 31% 72% Ja, delvis 40% Nej, knappast Nej, inte alls 5% 22% 26% Vet ej/ej svar 2% 25

Urval av citat om vilka intentioner som man inte klarar Fråga: Kan du kort beskriva vilka intentioner du upplever att ni inte klarar? Fyra månaders utredningstid i barnärenden och en del andra tidsfrister. Att bemöta varje klient på samma sätt och göra individuella bedömningar utifrån varje klients egen situation. Att ge stöd, service och hjälp utifrån varje människas egna situation. Vi håller inte utredningstiderna pga för hög arbetsbelastning. Hinner inte förbereda sig inför möten. Hinner inte tänka, reflektera utan bara göra och ta det som det kommer. Hinner inte diskutera med kollegor. Hinner inget mer än just det akuta för stunden. Vi måste tex prioritera bort klientkontakt i form av besök. Hembesök gör vi nästan aldrig pga tidsbrist, vilket i de flesta fall är nödvändigt vid ex ansökningar om hemutrustning. Vi får sitta och gissa på kontoret istället!!! Hålla tidsgränser på utredningstider. Inte möjlighet att ge tak över huvudet till alla. Inte möjlighet att tillgodose behovet av missbruksbehandling hos klienter. Vi klarar bara att hålla det flytande, blir dock aldrig riktigt på djupet. Förebyggande och uppsökande hinns ej med. Hinner inte hålla utredningstider då det inte finns tillräckligt med tid för att skriva. Når inte målen, kvalitén på insatser brister, kvalitetssäkring är bristande. BAS: Klarar inte intentionerna (n=100) 26 Att träffa alla klienter regelbundet, att ha arbetsplaner i alla ärenden. Man känner sig alltid ottillräcklig. Kvalitativa Familjehemsrekryteringar,Familjehemsutredningar, Utbildningar och Handledningar Håller inte tider för förhandsbedömningar, utredningar, uppföljningar. Vi kan inte tillförsäkra barn, ungdomar och vuxna den vård och behandling de bedöms vara i behov av p.g.a. för låg budget. Tid för kontakt, både inför besök och under kontakt. förebyggande arbete, ge den hjälp som verkligen skulle kunna skapa förändring men som väljs bort pga kostnader och politiska målsättningar, hjälpa dem som faller mellan stolarna organisationsmässigt t ex barn med diagnoser Att vi ska ha en sådan uppföljning avseende placerade barn att missförhållanden helt kan undvikas. Delaktighet av klienterna. Vi har väntetider. Vi bör erbjuda tid för samarbetssamtal inom 2 veckor. Vi har 6 8 veckors väntetid. Utredningarna kan inte delas ut i tid på grund av hög Hålla utredningstider Ge insatser utifrån behov, halvmesyrer som inte får kosta! Att göra rättssäker utredningar samt att följa upp placeringar och andra insatser i den mån som önskas.

Nästan fyra av tio upplever inte att man klarar kvaliteten och rättssäkerheten Fråga: Upplever du att ni klarar kvaliteten och rättssäkerheten, på din arbetsplats, enligt lagens intentioner? Ja 45% Nej 37% Vet ej 18% 27

Två av tre upplever, minst varje månad, att de inte har möjlighet att arbeta professionellt Fråga: Händer det att du känner att du i ditt arbete inte ges utrymme att arbeta på ett sätt som du själv tycker är professionellt? I så fall hur ofta? Ja, flera gånger i veckan 17% Ja, någon gång per vecka 23% Ja, någon gång per månad 25% 84% Ja, några gånger per år 7% Ja, men mer sällan 11% Nej 11% Vet ej 5% 28

Ärenden och resurser 29

Fåtal tycker kommunen har bra beredskap för ökat antal försörjningsstödsärenden Fråga: Upplever du att kommunen har beredskap för eventuellt ökat antal ärenden avseende försörjningsstöd. Upplever du beredskapen som Mycket bra 1% 6% Ganska bra 5% Varken eller 11% Ganska dåligt Mycket dåligt 12% 19% 30% Vet ej 53% 30

Det är inte självklart att klienternas behov styr insatserna inom socialtjänsten Fråga: Vilket av följande anser du idag i första hand styr valet av insatser inom socialtjänsten? Är det...? I första hand klienternas behov 26% I första hand kommunens ekonomi 38% Båda lika mycket 27% Vet ej/ej svar 9% 31

Vad diskuteras på fikarasten? 32

Mest diskuterade frågan på fikat Fråga: Vilken är idag den mest diskuterade frågan eller ämnet på fikarasten (kopplat till jobbet)? Berätta kort... Hela listningen finns som bilaga 33

Kommentar 34

Kommentar De socialsekreterare vi intervjuat arbetar främst med barn och ungdomar. Sex av tio är nöjda med sim arbetssituation. De som är missnöjda upplever i högre grad att de har en hög arbetsbelastning. Man må vara nöjd med sitt arbete, men de flesta (94 procent) är missnöjda med något på sin arbetsplats. Vi ser alltså ett förhållandevis stort missnöje bland socialsekreterarna som antingen är riktat till det egna arbetet eller själva arbetsplatsen. I undersökningen ser vi att hög arbetsbelastning går som en röd tråd genom hela resultatet. Över hälften uppger att de upplever att arbetsbelastningen ökat. Särskilt de som är lite äldre och de som arbetar med ekonomiskt bistånd känner av denna ökning. Den ökade arbetsbeslastningen tar sig uttryck i ett ökat antal ärenden, såväl som att de administriva kraven ökat. Att de administrativa kraven ökat uppger tre av fyra, man upplever även att försörjningsstödet ökat (90 procent). Detta sammantaget ger alltså känslan av att arbetslastningen ökat. Mest i stora kommuner. Konskevensen av den höga arbetsbelastningen är ökad stress (för 83 procent), fler slutar och att det blir svårt att rekrytera ny personal. De som arbetar i stora kommuner uppger att även sjukskrivningarna ökar. Den ökade arbetsbelastningen innebär dock inte att kommunerna planerar att anställa fler socialsekreterare. Nästan alla upplever att deras avdelning fått en större arbetsbelasning, men bara 12 procent uppger att deras kommun planerar att nyanställa. 35

Kommentar (2) Arbetsbelasningen för socialsekreterarna är alltså fortsatt stor. Vi kan sammanfatta konsekvenserna i sex punkter: 15 procent uppger att den externa handledningen har minskat Nästan tre av tio har problem med sömnen minst en gång per vecka Sju av tio har någon gång funderat på att byta jobb (utanför socialtjänsten) 45 procent anser att den höga arbetsbelastningen kan hota rättsäkerheten Socialsekreterarna är tveksamma till om deras kommun har tillräcklig beredskap för ett ökat antal ärenden. Det är inte heller självklart att klienternas behov styr insatserna (detta uppger de stora kommunerna i större utsträckning) PROBLEMOMRÅDE De yngre socialsekreterarna visar på ett större missnöje än sina äldre kollegor. Denna grupp utmärker sig med att uttrycka ett missnöje med en bristande organisationen, än övriga. Endast 36 procent av de yngre är nöjda med sin arbetssituation (59% på totalnivå), de funderar även på att byta jobb utanför socialtjänsten oftare än sina äldre kollegor. Om denna grupp skulle börja söka sig bort från socialtjänsten skulle detta innebära problem för kommunerna. De som arbetar i stora kommuner är mer missnöjda än övriga när det gäller arbetssituationen på förvaltningen. Denna grupp menar också i större utsträckning att sjukskrivningarna ökar pga arbetslastningen Det vi kan se i denna undersökning är att det finns anledning att oroa sig för den yngre gruppen socialsekreterare. 36

Kommentar (3) UTVECKLING ÖVER TID Om vi jämför med undersökning som genomfördes 2011 ser vi förhållandevis få förändringar. Situationen för socialsekreterarna är därmed i princip oförändrad. Vi ser en positiv förändring i två frågor, det är att det är fler som idag anser att kommunen klarar rättsäkerheten och färre som uppger att de har frekventa sömnproblem (minst en gång per månad). TILL SIST Det finns mycket information att hämta i denna rapport. Vi har i våra kommentarer pekat på några delar som är värda att uppmärksamma. Rent sammanfattningsvis kan vi konstatera att det ser ungefär likadant ut för socialsekreterarna i år jämfört med föregående mätning. Vi ett par positiva tendenser. Det största orosmolnet är att de yngre är mer missnöjda än vad de äldre är, samtidigt som denna grupp i större utsträckning funderat på att söka jobba utanför socialförvaltningen. Här kan vi ha en tickande bomb. 37

Bakgrund 38

Bakgrundsfrågor Fråga: Kön och Ålder Man 11% Kvinna 89% 34 år 35% 35 49 år 42% 50 år 23% 39

Bakgrundsfrågor Fråga: Upplever du att klyftorna mellan människor i er kommun det senaste året har minskat, ökat eller är oförändrade? Fråga: Hur många invånare har din kommun där du jobbar? Minskat Oförändrat Ökat Vet ej 0% 14% 38% 48% Upp till 8000 inv 8.001 15.000 inv 15.001 25.000 inv 25.001 40.000 inv 40.001 100.000 inv 100.000 inv Vet ej/ej svar 4% 11% 8% 13% 5% 28% 32% 40

BILAGOR Göteborg Jämtland Norrbotten Stockholm Örebro 41