Biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

Transkript

1 Biståndshandläggare inom äldreomsorgen Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum: 1

2 Bakgrund & Genomförande Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning genomfört en kartläggning om arbetssituationen för biståndshandläggare. Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av webbintervjuer. Urvalet har levererats av Akademikerförbundet SSR. Utskicket har gått till samtliga med giltiga e-postadresser. Totalt omfattar undersökningen 265 intervjuer som genomförts under perioden 12 november 4 december Svarsfrekvens för undersökningen är: 33%. I rapporten görs även jämförelse där det är möjligt med tidigare mätning från Då genomfördes 196 intervjuer under perioden 16 januari 17 februari (svarsfrekvens 30%). Felmarginaler i denna undersökning: Utfall 50/50 Utfall 20/ intervjuer +/- 10,0% +/- 8,0% 200 intervjuer +/- 7,1% +/- 5,7% 300 intervjuer +/- 5,8% +/- 4,6% 2 Akademikerförbundet SSR

3 Arbetssituation 3 Akademikerförbundet SSR

4 Nära nio av tio upplever en hög arbetsbelastning och hinner knappt med sina arbetsuppgifter FRÅGA: Hur upplever du arbetsbelastningen generellt bland biståndshandläggarna på din arbetsplats? Vi har en för hög arbetsbelastning och hinner inte med våra arbetsuppgifter Vi har en hög arbetsbelastning och hinner knappt med våra arbetsuppgifter 40% 47% 87% Vi har en precis lagom arbetsbelastning 11% Även om arbetsbelastningen skulle öka en del så skulle vi klara våra arbetsuppgifter Har ingen uppfattning 0% 2% Handläggare som inte har tillgång till extern handledning svarar ofta att arbetsbelastningen är hög. (93%). BAS: Samtliga (n=265) 4 Akademikerförbundet SSR

5 De som upplever hög arbetsbelastning, menar att den bl a bidrar till ökad stress FRÅGA: Du svarade att arbetsbelastningen är hög på din arbetsplats, har ni kunnat se något av följande som resultat av den höga arbetsbelastningen Ökad stress Svårigheter att göra ett bra jobb 65% 85% Vi ser en högre andel som svarar stress bland de som har tillgång till administrativt stöd i ditt dagliga arbete (91%) Fler som slutar Sjukskrivningarna har ökat Svårt att få erfaren personal 57% 50% 42% Bland de som anlitar bemanningsföretag för uppdrag som biståndshandläggare ser vi en högre andel som svarar fler som slutar (76%) eller svårt tillsätta tjänsterna (65%). Svårt att tillsätta tjänster Rättssäkerheten har blivit sämre Annat, nämligen. 5% 39% 37% Under det öppna svarsalternativet annat ser vi främst svar om varierande arbetsbelastning, brister i kommunikation, bara nyexaminerade som söker dessa tjänster, fler sjukskrivningar/mammaledigheter/pension etc. Nej, inget av ovanstående 2% Vet ej 0% BAS: De som upplever att arbetsbelastningen är hög på arbetsplatsen (n=231) 5 Akademikerförbundet SSR

6 Sex av tio upplever att arbetsbelastningen har ökat på jobbet senaste året FRÅGA: Om du ser till din egen arbetsplats, upplever du att biståndshandläggarnas arbetsbelastning har förändrats det senaste året? Ja, ökat 63% Ser vi till ålder svarar de som är mellan år oftare att arbetsbelastningen har ökat (75%). Nej, oförändrat Ja, minskat 5% 19% Handläggare som arbetar i kommuner som inte anlitar bemanningsföretag för uppdrag som biståndshandläggare svarare oftare att arbetsbelastningen har ökat det senaste året. (68%) Vet ej 12% BAS: Samtliga (n=265) 6 Akademikerförbundet SSR

7 Nära hälften upplever minst någon gång per vecka att de inte kan arbeta på ett professionellt sätt FRÅGA: Händer det att du känner att du i ditt arbete inte ges utrymme att arbeta på ett sätt som du själv tycker är professionellt? I så fall hur ofta? Ja, flera gånger i veckan Ja, någon gång per vecka 21% 28% 26% 26% 47% 54% Ja, någon gång per månad 16% 24% Ja, några gånger per år Ja, men mer sällan 7% 10% 8% 9% Nej 8% 13% Vet ej 2% 3% BAS: Samtliga 2015 (n=265); 2013 (n=196) 7 Akademikerförbundet SSR

8 Ett urval av citat: Vad bedömer du är orsaken till att du inte alltid ges utrymme ett sätt du själv tycker är professionellt? Många ärenden i perioder som gör att det känns som att utredningarnas kvalitet får ta lite stryk och att enstaka behovsbedömningar görs i hast dvs kanske hade behovet kunnat tillgodoses på annat sätt om man haft tid att utreda saker djupare. Stor arbetsbelastning, arbetet som måste hinnas utan att kunna/hinna reflektera. Så många ärenden att det inte ges utrymme för motiverande arbete och täta uppföljningar. Tiden finns inte att göra det man skulle vilja och det som behövs. Tidsbrist missar i kommunikation mellan handläggare och klient. Tillfälligt kan det hopa sig eller man har extra tunga ärenden. Vi är underbemannade och hinner inte alltid med. Mycket tjafs som ska avhandlas från andra yrkesgrupper som egentligen inte har med biståndshandläggarna att göra. I ärenden där andra professioner inte deltagit enligt överenskommelser. Hinner inte göra alla hembesök som egentligen behöver göras och måste då förlänga beslut, utan att ha varit i kontakt med den enskilde. Administration och krånglande datasystem. Att man många gånger försöker ta så mycket på möjligt per telefon. Jag anser att det personliga mötet är viktigt men många gånger får det bortprioriteras. Bristande kompetens gällande arbetssätt och dokumentationskrav. Hög belastning gällande att sjukvården ofta kallar på kommun i förtid. Det finns inte tid så man tar till nödlösningar och det gynnar ingen. Rättssäkerheten blir lidande. Det är inte alltid lagstiftningen följer verkligheten framförallt när det gäller de med demenssjukdom som saknar insikt i sin sjukdom och har ett självskadligt beteende. För att man styrs av "hur man har gjort tidigare" trots att det kanske inte känns helt bra. För mycket olika arbetsuppgifter och särskilt mycket administration. Hög stressnivå vilket leder till känsla av otillräcklighet. För många ärenden per handläggare. Man skyndar igenom och hinner inte göra en grundlig utredning/uppföljning. Hög arbetsbelastning, för många ärenden och mycket administration. Löpande band-principen. Bas: De som inte upplever sig få utrymme att kunna arbeta på ett professionellt sätt 8 Akademikerförbundet SSR

9 Om arbetsplatsen 9 Akademikerförbundet SSR

10 Sex av tio upplever att personalomsättningen på arbetsplatsen är hög FRÅGA: Hur upplever du personalomsättningen bland biståndshandläggarna på din arbetsplats? Mycket hög 26% Ganska hög 34% 60% Varken hög eller låg 20% Ganska låg 12% 19% Mycket låg Vet ej 1% 8% Bland kommuner som idag anlitar bemanningsföretag ser vi i högre grad svar om en hög personalomsättning (84%). BAS: Samtliga (n=265) 10 Akademikerförbundet SSR

11 Ett urval av citat: Hur påverkar den höga omsättningen bland biståndshandläggarna dig och ditt arbete? Nyanställningar och mindre erfarna handläggare som måste läras upp. Otrygghet, krav på handledning av nyanställda som tar tid från sitt eget arbete Stress och sjukdom som påverkar jobb och familjeliv. Ökad sjukskrivning. Vakanser, högre arbetsbelastning svårt att arbeta ihop gruppen. Ökad arbetsbelastning då det är svårt att hinna anställa i samma grad som anställda säger upp sig. Jag har svårt att sova en hel natt. Jag tänker på jobbet på min lediga tid. Inskolningstider ofta för de nya som kanske kommer direkt från utbildningen. Ökad arbetsmängd och högar som ska skrivas, uppföljningar. Svårt att planera vardagen. Geografiska ansvarsområden har tidvis stått tomma - kollegor har behövt låta egna områden falla efter för att fylla i luckorna. Mer sårbart vid sjukdom än tidigare. Ett flertal kollegor är på väg att sluta - inom kort stort kompetensbortfall och många nya behöver läras upp. Mera rörigt, missar i handläggning, akuta beslut Många oerfarna på arbetsplatsen gör att belastningen blir högre, svårighet att upprätthålla kvalitén på utredningar och ta rättssäkra beslut Arbetet avbryts konstant pga introduktioner. Oro i gruppen när många rör sig vilket leder till att fler slutar. Svårt att få rutiner att fungera Att vi arbetar olika trots samma arbetsuppgifter. Blir oroligt i arbetsgruppen. Bristande kontinuitet och ständigt "nya" som är under inskolning. Det innebär merarbete då nyanställda måste introduceras och deras arbetsuppgifter får läggas ut på andra handläggare innan de kommit in i arbetet. Det är kaos dagligen. Många mår dåligt vilket påverkar mig också. Hinner inte utredningar. Har fått börja prioritera bort akuta ärenden för mer akuta saker. Försämrad arbetsro, mer att göra då nya ska inskolas Jag få nya medarbetare att lära upp varje år, ökad belastning för mig. Kunskap försvinner när kollegor ständigt slutar. Det är svårt att få någon bra grund för organisationen att stå på. Sjukskrivningar ökar och är frånvaron stor, måste man ständigt täcka för varandra, vilket i sin tur ökar stressen. Det blir en ond cirkel. Bas: Hög personalomsättningen bland biståndshandläggarna 11 Akademikerförbundet SSR

12 Mer än var femte svarar att deras kommun använder bemanningsföretag för uppdrag som biståndshandläggare FRÅGA: Vi ber dig svara på nedanstående frågor. Andel ja. Har du tillgång till extern handledning? 41% 51% Har du tillgång till administrativt stöd i ditt dagliga arbete? 47% 50% Använder din kommun förenklad biståndsbedömning? 30% 53% Anlitar din kommun bemanningsföretag för uppdrag som biståndshandläggare? 15% 22% BAS: Samtliga 2015 (n=265); 2013 (n=196) 12 Akademikerförbundet SSR

13 Biståndsbedömning 13 Akademikerförbundet SSR

14 Budget styr bedömningen enligt en av tio FRÅGA: Vad av följande anser du idag i första hand styr själva bedömningen av de äldres behov? Är det? De äldres behov 57% 58% Budget 11% 10% Båda lika mycket Vet ej 1% 0% 32% 32% Vi ser en högre andel bland de kommuner som inte anlitar bemanningsföretag som svarar de äldres behov (63%) BAS: Samtliga 2015 (n=265); 2013 (n=196) 14 Akademikerförbundet SSR

15 Var tredje anser att de äldres behov av psykosociala insatser blir belysta i liten utsträckning i utredningarna FRÅGA: Vi ber dig svara på nedanstående korta frågor om innehållet i de utredningar som görs inför beslut om bistånd. Topbox (Alt Ja, helt och hållet + Ja, delvis) Anser du att de äldres behov av hälsooch sjukvårdsinsatser blir belysta? 22% 51% 21% 5% 2% 72% Anser du att de äldres behov av psykosociala insatser blir belysta? 11% 53% 30% 6% 64% BAS: Samtliga (n=265) 15 Akademikerförbundet SSR Ja helt och hållet Ja delvis I liten utsträckning Nej Vet ej

16 Äldres behov av psykosociala insatser blir enligt knappt fyra av tio tillgodsedda i liten utsträckning FRÅGA: I vilken mån bedömer du att den äldres behov av nedanstående insatser blir tillgodosedda? Topbox (Alt I mycket stor utsträckning + I ganska stor utsträckning) De äldres behov av omsorg? 46% 50% 3% 97% De äldres behov av sjukvårdsinsatser? 17% 37% 14% 14% 5% 13% 54% De äldres behov av psykosociala insatser? 5% 36% 20% 27% 10% 3% 40% BAS: Samtliga (n=265) I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning Varken eller I ganska liten utsträckning I mycket liten utsträckning Vet ej 16 Akademikerförbundet SSR

17 En tredjedel bedömer att de äldre själva har ett litet inflytande över insatser som ska utföras i vardagen FRÅGA: Vilket inflytande bedömer du att de äldre själva har på vilka insatser som ska utföras i de äldres vardag? Mycket stort inflytande 7% 66% Ganska stort inflytande 59% Ganska lite inflytande 29% Mycket lite inflytande 4% 4% Inget inflytande Vet ej 0% 2% Biståndshandläggare som har tillgång till extern handledning svarar oftare att inflytandet är stort. (72%) BAS: Samtliga (n=265) 17 Akademikerförbundet SSR

18 Sex av tio vill ha färre ärenden per handläggare för att höja kvaliteten i bedömningen FRÅGA: Skulle du vilja ändra på något av nedanstående för att höja kvaliteten i biståndsbedömningen? Ha färre ärenden per biståndshandläggare Ökade resurser till olika insatser Bättre möjligheter till uppföljning Mer kompetensutveckling Ökade möjligheter för de äldre att påverka Tydligare politiska prioriteringar Tydligare mandat för handläggarna att göra individuella bedömningar Tillgång till extern handledning Ökade administrativa stödresurser Bättre bedömningsinstrument Ökat stöd från närmaste chef BAS: Samtliga 2015 (n=265); 2013 (n=196) Mer detaljerade riktlinjer 18 Akademikerförbundet SSR 61% 73% 35% 26% 33% 26% 28% 21% 23% 27% 19% 21% 18% 15% 17% 16% 17% 23% 14% 19% 11% 13% 10% 6% Annat 0% 2% Inget 1% 0% Vet ej 1% 3% Biståndshandläggare som inte har tillgång till dagligt administrativt stöd svarar i högre utsträckning att de vill se färre ärenden per handläggare. (69%)

19 Sex av tio uppger att biståndsbeslut alltid eller ofta följs upp i kommunen FRÅGA: Hur ofta följer ni upp biståndsbeslut i er kommun? Alltid Ofta 30% 33% 32% 26% 63% 59% Ibland 23% 29% Sällan Aldrig 1% 2% 14% 10% 14% 12% Biståndshandläggare som har tillgång till extern handledning uppger oftare att biståndsbeslut följs upp i kommunen. (69%). BAS: Samtliga 2015 (n=265); 2013 (n=196) 19 Akademikerförbundet SSR

20 Ett urval av citat: Vilka fördelar ser du med förenklad biståndsbedömning? Når ut till fler, mindre upplevelse av kontroll och vara samhället till last för de äldre, positivt med delvis enklare arbetsuppgifter för handläggare Minskad arbetsbelastning, samt större självständighet för de äldre Mindre för handläggaren att dokumentera. Mer utredningstid kan läggas på de ärenden där behovet finns. I nuläget utreds även de enklaste insatser på samma sätt som de "tyngre" ärendena. Mer tid att lägga på komplicerade ärenden. Kan gå snabbare vid akuta situationer Förhoppningsvis snabbare beslut vid enkla insatser. Enklare och snabbare beslut som förkortar utredningstiden. Mindre arbetsbörda. Det förenklar för den enskilde. Ofta tycker den som söker att det är väldigt byråkratiskt. Brukare kan känna att de har mer inflytande/bestämmande över sin situation. Arbetsuppgifter och komplexiteten i vårt arbete ökar. Jag ser det nödvändigt att förenkla utredning- och beslutsförfarandet om det inte ska bli byråkrati i absurdum. Arbetet blir lättare och går fortare. Det kommer inte att behövas lika mycket dokumentation Bas: Samtliga 20 Akademikerförbundet SSR Arbetstiden läggs på det som är viktigast. Att utredningstiden förkortas vilket innebär att fler kan få snabbare hembesök Det går smidigt för handläggarna och kanske även smidigare för brukarna. Individen får större inflytande. Mindre utfrågning av brukare och minskade krav på dokumentation. Kortare handläggningstid, mindre byråkrati för den enskilde, lättare arbetsuppgift för biståndsbedömare. Mindre administration och fokus på mötet med brukaren. Möjlighet för äldre att välja insatser inom ett visst antal beviljade timmar. Snabbare handläggning, flexibiliteten ökar kvalitet Snabbare och enklare för ex vis trygghetslarm Tidsbesparande för handläggaren, enklare att för brukaren att få insatsen. Underlättar för brukaren att styra hjälpens utformning mer. Tar mindre tid för biståndshandläggaren att göra. Sparar tid för handläggaren och den enskilde får själv beskriva sin situation. Snabbare handläggning och möjligheter att lägga mer tid på ärenden som kräver mer fördjupade utredningar.

21 Ett urval av citat: Vilka nackdelar ser du med förenklad biståndsbedömning? I andra fall kan myndighetsutövningen få stå tillbaka och resultatet bli mer såsom en beställningsenhet än en biståndsbedömning, vilket inte blir bra. Inget individuellt anpassat bistånd. Rättssäkerheten minskar. Den enskilde får ingen möjlighet till en individuell bedömning. Behov kan tappas bort och inte uppmärksammas. Kan bli att man inte träffar brukarna utan tar upp ansökan per telefon och ser inte de riktiga behoven Likställigheten och rättssäkerheten kan påverkas negativt. Mindre individuella bedömningar, mer "beställningscentral Risk att det blir generella insatser och inte baserat på individuella behov. Svårare att garantera rättssäkerheten. Tar bort möjligheter till att fånga upp andra behov. Underminerar handläggarrollen Äldres behov av eventuell annan hjälp uppmärksammas inte, de blir anonyma Är lättare att insatser som kanske hade behövds inte blir ansökta om. Ökade kostnader ifall alla över en viss ålder ska få rätt till subventionerade hushållsnära tjänster Bas: Samtliga 21 Akademikerförbundet SSR Allt! ingen kontroll, ingen kännedom om kunden, ingen utredning, dålig uppföljning, mindre säkerhet för kunden och mycket mer Att behov inte utreds ordentligt och att det finns en potentiell risk för att det blir rättsosäkert för den enskilde brukaren. Att det inte blir rättssäkerhet eftersom vi ska utreda behov. Att människor med större hjälpbehov ej kommer i kontakt med biståndshandläggare. Ofta kan ett möte tydliggöra situationen Blir inte så mkt biståndsbedömning, mest bara att fylla i blanketter och lägga in ärenden i datorn. Den enskildes rättigheter kan minska Det kan landa hos fel personer då varje individ är unik. Det är viktigt att förutsättningar att få tillgång till insatser ses över noggrant och inte enbart fokuserar på ålder. En nackdel som jag kan se är att andra behov kan utelämnas. Vid en utredning kan biståndshandläggaren identifiera andra behov än endast ex städning. Brukaren får mindre information om vad den kan ansöka om. Förminskar synen på handläggarens roll som den som ska bedöma vem som är i behov av insatser eftersom alla kan få insatserna. Underlättar endast för den äldre som har förmåga att aktivt ansöka om hjälp och inte för den som av olika skäl har svårare. Hur ska det finansieras?

22 Personligt 22 Akademikerförbundet SSR

23 Sex av tio har under de senaste två åren övervägt att sluta som biståndshandläggare FRÅGA: Har du under de senaste två åren någon gång allvarligt övervägt att sluta som biståndshandläggare? Ja 63% Handläggare som inte har tillgång till extern handledning har i högre utsträckning svarat att de har övervägt att sluta. (72%) Nej 31% Handläggare som inte har tillgång till administrativt stöd i det dagliga arbetet svarar oftare att de har övervägt att sluta. (73%) Vi ser även till viss del att de som arbetar i kommuner som använder bemanningsföretag oftare svarar att de övervägt sluta (75%). Vet ej 5% BAS: Samtliga (n=265) 23 Akademikerförbundet SSR

24 Av de som har övervägt att sluta svarar tre av fyra att högre lön kan få dem på att tänka om FRÅGA: Finns det något som din arbetsgivare kan göra för att du inte ska fundera på att lämna yrket? Högre lön Möjlighet att ägna mer tid med klienter Ge mig bättre möjligheter att utvecklas i yrket Kompetensutveckling Färre timmar med administration Lägre personalomsättning Kortare arbetstid Möjlighet till tjänst som specialist Förbättra mina arbetsvillkor rent generellt Annat, nämligen Inget Vet ej 0% 2% 2% 19% 13% 36% 32% 30% BAS: De som har övervägt att sluta som biståndshandläggare (n=168) 49% 45% 43% 76% Under Annat, nämligen ser vi följande svar: Att inte fatta avgiftsbeslut eller granska fakturor. Ej behöva ha dåligt samvete p.g.a. bedömningar man gjort. Psykisk stress. enklare handläggningsförfarande och mer personal Färre ärenden, bättre organisering Färre ärenden så att man hinner med att göra det som är ålagt enligt lag Har precis bytt arbetsplats och har det mycket bättre nu I nuläget tänker jag inte fortsätta som biståndshandläggare, jobbet har gett mig utmattningssyndrom, hälsan och livet är viktigare. Möjligen i en god stödjande miljö hos ngn annan arbetsgivare - om några år. Inse att det behövs mer resurser, organisera om de resurser vi har. En bra chef med ledaregenskaper som förstår sig på myndighetsutövning. Mindre arbetsbelastning /färre antal ärenden Mindre arbetsbelastning/stress Mindre stress, fler handläggare! minska antalet omsorgstagare per anställd Minska arbetsbördan, tex färre ärenden per handläggare. Möjlighet till medbestämmande vid organisationsförändringar Positiv feedback Stöd från närmsta chef tydligare arbetsrollbeskrivning Tydligare ledarskap. Bevaka vår avdelnings intressen gentemot andra förvaltningar. Tydligare politiska riktlinjer Utöka med Resurstjänster Ökad möjlighet till utveckling, kontinuitet i ledningen, tydlig kommunikation och dialog Har sagt upp mig 24 Akademikerförbundet SSR

25 Sex av tio upplever att det finns något i yrkesrollen som de vill ägna mer tid åt FRÅGA: Finns det något i din yrkesroll och profession som du skulle vilja ägna mer tid åt? Ja, nämligen Nej Vet ej 62% 10% 28% Urval av citat bland de som svarar ja: Att arbeta med långsiktiga, stödjande relationer som innebär att jag också på ett naturligt sätt följer upp hjälpbehovet. Att handläggningen får bättre kvalité utredning och uppdrag Besök hos klienter, utredningstexter, samarbete med samarbetspartner (utförare o vården) Kompetensutveckling, tätare uppföljningar, utrymme att tänka utanför ramarna (se till det verkliga behovet och inte bara det som kan verkställas) Kontakten med brukarna Mer tid åt de vi är till för Personliga möten med de som är i behov av stöd och hjälp Reflektion, tid att tänka Samtal, mötet med klienten och ev anhöriga Uppföljning och kontinuitet i mina ärenden utveckling av rutiner, arbetssätt och arbetsmiljö. Utredningarna, hembesöken, uppföljningarna Tydligare utredningsarbete. Intern verksamhetsutveckling. BAS: Samtliga (n=265) 25 Akademikerförbundet SSR

26 Stöd 26 Akademikerförbundet SSR

27 Tre av tio känner sig inte trygga med att föra fram kritiska synpunkter uppåt i organisationen FRÅGA: Känner du dig trygg med att föra fram kritiska synpunkter uppåt i organisationen? Ja 55% Biståndshandläggare som har tillgång till administrativt stöd i det dagliga arbetet svarar oftare att de är trygga med att föra fram kritiska synpunkter uppåt. (63%). Nej 29% Biståndshandläggare som arbetar i kommuner som inte använder förenklad biståndsbedömning svarar oftare att de inte känner sig trygga med att föra fram kritiska synpunkter uppåt. (35%). Vet ej 15% Biståndsarbetare som arbetar i kommuner som inte anlitar bemanningsföretag svarar oftare att de känner sig trygga med att föra fram kritik (61%). BAS: Samtliga (n=265) 27 Akademikerförbundet SSR

28 Fler än en tredjedel upplever att de inte får tillräckligt med stöd från chefen FRÅGA: Får du tillräckligt med stöd från din närmaste chef? Ja 51% Nej 36% Vet ej 14% BAS: Samtliga (n=265) 28 Akademikerförbundet SSR

29 Om cheferna 29 Akademikerförbundet SSR

30 Nästan varannan upplever en hög personalomsättning bland chefer i förvaltningen FRÅGA: Hur upplever du personalomsättningen bland chefer i din förvaltning? Mycket hög 15% Ganska hög 30% 45% Biståndshandläggare som inte har tillgång till administrativt stöd i det dagliga arbetet svarar oftare att de upplever personalomsättningen bland chefer i förvaltningen som hög. (55%) Varken hög eller låg Ganska låg 15% 28% 24% De som inte har tillgång till extern handledning upplever i högre grad att de upplever personalomsättningen bland chefer som hög. (54%) Mycket låg 9% Vet ej 4% BAS: Samtliga (n=265) 30 Akademikerförbundet SSR

31 Ett urval av citat: Hur påverkar den höga omsättningen bland cheferna dig och ditt arbete? Skapar en osäkerhet och tar tid att lära känna nys chefer vilket skapar stress. Svårigheter att utvecklas Svårt att få ett fungerade samarbete och förtroende. Svårt att få rätt stöd och handledning då chef inte alltid hinner sätta sig in i området Utvecklingsarbetet tappar fart. Verkställigheten påverkas negativt vilket faller tillbaka på mig som handläggare. Turbulens och oro. Klienterna drabbas. Snabba beslut som ska implementeras, blir ofta inte bra. Det riskerar att skapa en osäker stämning kring utvecklingsarbetet. Vi fick nyligen en ny chef på grund av omstruktureringar i förvaltningen. Dock hade den nya chefen som hade en tjänst på myndighetsenheten sedan tidigare. Så utvecklingsarbetet blev inte lidande. Men hade det varit en "helt" ny chef som skulle lära känna verksamheten hade man fått börja om på noll. Chefer har ej tillräcklig insikt i verksamheten. Arbetet haltar eftersom det tar tid för varje ny chef att sätta sig in i organisationen/arbetet. Att det är varierande i hur mycket stöd man får av chefen samt arbetsbelastning. Det blir oordning i organisationen då det under de senaste åren har bytts chefer och till slut vet inte någon något om något. Det gäller att man själv är trygg i sin roll som biståndshandläggare och vågar säga vad man tycker. Det kommer in nya chefer som inte har någon erfarenhet av socialt arbete eller vård över huvud taget. Till exempel ekonomer som inte har insikten i att arbetet är väldigt komplex med många bottnar. Fler frågor till mig som handläggare från utförare kring saker som en chef ska kunna svara på. Ingen långsiktighet eller positiv förändring. Nya chefer är inte insatta vilket medför ökad belastning på handläggare att hjälpa till att förklara. Olika förändringar planeras utan att genomföras. Osäkerhet - kan inte förvänta oss stöd, förståelse eller hörsamhet. Nya chefer deltar i att öka press på biståndsenheten. Ryckigt, nya rön och arbetssätt. Bas: Hög personalomsättningen bland chefer 31 Akademikerförbundet SSR

32 Den närmaste chefen har en pressad arbetssituation enligt nio av tio FRÅGA: Om du skulle bedöma i vilken utsträckning din närmaste chef har en pressad arbetssituation, hur pressad skulle du i så fall säga att den är? Mycket pressad 42% 90% Ganska pressad 48% Lite pressad 5% Inte alls pressad 1% Vet ej 5% BAS: Samtliga (n=265) 32 Akademikerförbundet SSR

33 Ett urval av citat: Kan du kort berätta varför du bedömer att din närmaste chef har en pressad arbetssituation? Får inte tillräckligt gehör högre upp i organisationen. För mycket administrativa uppgifter i kombination med ärendehandledning. För många områden att täcka upp på, blir därför otillräcklig. Har arbetsuppgifter som egentligen borde ligga på annan tjänsteman. Krav på effektivitet och lägre kostnader, främst från tjänstemän och chef snarare än politiska krav. Mycket att ordna upp efter en intensiv period med många byten av personer på olika tjänster i kommunen. Många beslut att fatta, tryck från olika håll i förvaltningen, många anställda, stressad personal samt svårt att hitta vikarier. Sitter i ledningsgrupp många möten. Hinna med oss på det. Svårt att rekrytera personal. Kostsamt med personalomsättning. Stressig arbetssituation. Svårt med arbetsmiljön. Vi ser knappt vår chef, sällan vi kan få tid att prata med henne. Blir alltid uppäten av andra inom organisationen. Tight budget, sparkrav. Chefen sitter mittemellan, chefen måste tillgodoses sina anställdas behov samt sin egen chef. Bas: De som bedömer att den närmaste chefen har en pressad arbetssituation 33 Akademikerförbundet SSR Alldeles för mycket att göra, hon glömmer saker och hinner ofta inte med. Arbetar ofta över och kan vara svår att få tag i. Besparingskrav och underskott i kommunens budget. Brist på folk. Vår chef har fått kliva upp och arbeta på tre tjänster. Chef över en ganska stor organisation. Chefen har nyligen kommit tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning på grund av utbrändhet. Chefen på arbetsplatsen är ny och det har varit rörigt under en tid. Mycket utvecklingsarbete på gång. Det finns jättehårda sparkrav men ingen i ledning vill ta ansvar för vad som ska sparas in. Det har varit mycket möten, lite tid på plats och hög frånvaro. Chefen har själv sagt sig ha mycket att göra Det är mycket med personal som mår dåligt och nya förändringar på gång Dåligt stöd av chef. Okunskap om rollen. Oklart ansvarsområde Ekonomiska krav, att vi hinner med vårt arbete att träffa nya kunder och följa upp ärenden, hög stressnivå bland medarbetarna

34 Lagen 34 Akademikerförbundet SSR

35 Tre av tio uppger att arbetsplatsen inte klarar rättssäkerheten utifrån lagens intentioner FRÅGA: Upplever du att ni klarar rättssäkerheten, på din arbetsplats, enligt lagens intentioner? Ja Nej 29% 32% 54% 60% Handläggare som har tillgång till administrativt stöd svarar i större utsträckning av de upplever sig klara rättssäkerheten utifrån lagens intentioner. (68%) Handläggare med tillgång till extern handledning svarar i högre grad att de utifrån lagens intentioner upplever sig klara rättssäkerheten. (68%) Vet ej 12% 14% BAS: Samtliga 2015 (n=265); 2013 (n=196) 35 Akademikerförbundet SSR

36 Majoriteten har lokala riktlinjer som styr beslut och bedömning av bistånd FRÅGA: Finns det lokala riktlinjer som styr biståndsbedömning och biståndsbesluten i din kommun? Ja 92% 92% Nej 5% 7% Vet ej 3% 2% BAS: Samtliga 2015 (n=265); 2013 (n=196) 36 Akademikerförbundet SSR

37 Enligt två av tre stämmer de lokala riktlinjerna till viss del överens med intentionerna i lagen FRÅGA: Hur väl anser du att de lokala riktlinjerna stämmer överens med intentionerna i socialtjänstlagen? Mycket väl 27% Till viss del 67% Inte alls 3% Vet ej 3% BAS: De som på föregående fråga har svarat att det finns lokala riktlinjer (n=243) 37 Akademikerförbundet SSR

38 Översyn av socialtjänstlagen 38 Akademikerförbundet SSR

39 Ett urval av citat: Det finns förslag att socialtjänstlagen ska ses över. Har du några tankar du vill bidra med inför översyn? Inga tankar direkt, men jag tror att det är bra att socialtjänstlagen och även LSS-lagen ses över och revideras. Innebörden av skälig levnadsnivå ser annorlunda ut idag än förr och behöver kanske därför omformuleras/förtydligas. Kanske att på något sätt försäkra sig om att lagens tillämpning inte skiljer sig så mycket åt i olika kommuner. Precisera lite mer vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att beviljas särskilt boende. Min första tanke handlar om att nuvarande lagstiftnings intentioner inte riktigt är anpassade till dagens samhälle. Om resurserna bara räcker till basala kroppsliga behov borde det framgå av lagen. Specificera mer vad som menas med skäligt så att kommuner bedömer likvärdigt. Det ska inte spela roll vad man får för insatser utifrån vilken kommun man bor i. Vad ska ingå i en skälig levnadsnivå och att detta ska vara ett begrepp som är generellt lika över hela Sverige och inte beroende av vart du bor eller vilken handläggare du får. Våra äldre ska få en bra levnadsnivå istället för en skälig. Tydligare brukarperspektiv och barnperspektiv. Hårdare krav på kommunerna att möjliggöra kvarboende för äldre. Att enskilda ska ha en god levnadsnivå, inte skälig som det är nu. Att socialtjänstlagen görs tydligare så att det inte finns så många tolkningsalternativ. Att Socialtjänstlagen och LSS bakas samman. Det känns inte modernt med två lagstiftningar som handlar om att ge människor en fungerande vardag. Det ska heller inte vara olika funktionshinder som ger en mer eller mindre rätt, utan om behovet finns skall det inte avgöras av diagnos, vilket innebär att man får olika hjälp trots samma omvårdnadsbehov. Begreppet "skälig levnadsnivå" behöver utredas: vad innebär det? ska det bytas ut som begrepp? Det är överlag diffust och inte specificerat. Den måste bli tydligare för en större samsyn. Mer konkret. Om vi ska ha yttersta ansvaret måste det vara tydligt vad det innebär. Främst rättssäkerheten i relation till arbetsbelastningen. Jag tror det skulle resultera i bättre bedömningar, mer kontinuerlig kontakt mellan brukare och handläggare och därmed även en ekonomisk vinst. Göra det mer behovsstyrt och svårare för enskilda kommuner att göra budgetstyrt. Bas: Samtliga 39 Akademikerförbundet SSR

40 Kommentarer 40 Akademikerförbundet SSR

41 Kommentarer (1) Detta är den andra kartläggningen av biståndshandläggare som Novus gör för SSRs räkning. I jämförelse med 2013 kan vi konstatera att många frågor är oförändrade från 2012, men att ändå vissa skillnader finns. I jämförelse med förra mätningen ser vi i år en lägre andel svarande som idag säger att deras kommun använder förenklad biståndsbedömning. Vi ser även några positiva förflyttningar med ökad tillgång till extern handledning, en lägre andel som varje vecka känner att de inte ges utrymme att arbeta på ett sätt som man själv tycker är professionellt. Vanligaste man vill ändra på ur kvalitetssynpunkt är fortfarande färre ärenden per handläggare men vi är i årets undersökning på en lägre nivå än tidigare. Arbetsbördan för biståndshandläggarna är fortsatt hög. Fyra av tio svarar att de idag har en för hög arbetsbörda för att helt hinna med. Ytterligare nästan varannan biståndshandläggare säger även de att arbetsbelastningen är hög. Den höga arbetsbelastning leder främst till ökad stress, svårigheter göra ett bra arbete. Men även till att personal slutar eller sjukskrivs. Vilket även bekräftas av en hög personalomsättning både bland biståndshandläggare och chefer. Vi ser även att det på sina håll är svårt få in erfaren personal. De kommuner som använder bemanningspersonal verkar också vara de som har störst problem. Vi ser i undersökningen att kommuner som använder bemanningsföretag utmärker sig negativt på flertalet frågor, t.ex. sex av tio svarar att de har en för hög arbetsbelastning, varannan upplever en mycket hög personalomsättning och tre av fyra har övervägt att sluta som biståndshandläggare. 41 Akademikerförbundet SSR

42 Kommentarer (2) Ser vi till gruppen som upplever att man inte klarar rättssäkerheten på sin arbetsplats ser vi att samtliga i denna grupp upplever en hög arbetsbelastning, var av två av tre anser denna som mycket hög. Vi ser även problem med hög personalomsättning samt en hög andel som övervägt sluta (fyra av fem handläggare). Utöver detta ser vi att dessa oftare inte använder förenklad biståndsbedömning, har oftare ingen tillgång till extern handledning, budget styr oftare vårdvalet samt att man mer sällan eller aldrig följer upp biståndsbeslut. Sammantaget ser vi alltså fortsatta problem med en hög arbetsbelastning för biståndshandläggaren, vilket har ett starkt samband med hög personalomsättning och användande av bemanningsföretag. Vilket således genererar att tre av tio biståndshandläggare idag anser att man inte klarar rättssäkerheten på arbetsplatsen enligt lagens intentioner. 42 Akademikerförbundet SSR

43 Bakgrund 43 Akademikerförbundet SSR

44 Uppdrag FRÅGA: Vi undrar vad som ingår i ditt uppdrag? Myndighetsutövning Informera brukarna om olika alternativa utförare Arbetsledning Budgetansvar Färdtjänstansökningar Annat, ange vad 2% 7% 9% 11% 54% 99% Under Annat, ange vad ser vi bl.a. följande: Mentorskap, handledare studenter En hel del råd och stödsamtal. Även Krishantering. Pålagor senaste två åren i form av ökad administration i takt med att man gjort ständiga ändringar i verkställigheten av hemtjänstinsatser, infört nya system för larm och nyckelhantering till "kunderna" m.m, m.m. kopplat till ständigt pågående omorganisation av hemtjänsten. Hantera ersättning till utförare Samordning metodutveckling, förse chefen med underlag inför beslut, egna uppdrag Riksfärdtjänst bosamordning Fakturahantering Riksfärdtjänst Verkställa placeringar utanför vår kommun Utvecklingsarbete, upprätta och revidera rutiner, planeringsmöten, möte där särskiltboende platser tilldelas, handleda vikarier och introducera dem Kontrollera fakturor från utförare Avgift för hemtjänsten Handledning i vårdplaneringsfrågor samt samordning i teamet. Uppsökande verksamhet Lss insatser Avgiftsberäkningar och -beslut Utfärdande av tandvårdsstödintyg, fakturahantering och fatta avgiftsbeslut Samverkan kring brukare med andra professioner Riksfärdtjänst All information, rådgivning, aktualiseringar etc tar fn inga beslut förutom en kontakt med enheterna vid mycket akuta höndelser Samt biståndshandläggning även för LSS och socialpsykiatri Utfärda tandvårdskort Avgifter Myndighetsutövning utifrån SOL och LSS, färdtjänst och riksfärdtjänst. Vårdplanering BAS: Samtliga (n=265) 44 Akademikerförbundet SSR

45 Kön och ålder Man 4% Kvinna 96% -34 år 53% år 32% år 15% Socionomutbildning 84% Social omsorgsutbildning 11% Annan 6% BAS: Samtliga (n=265) 45 Akademikerförbundet SSR