RAPPORT KARTLÄGGNING SAMHÄLLSVETARE

Transkript

1 RAPPORT KARTLÄGGNING SAMHÄLLSVETARE Kontakt: Stina Andersson Datum: 3 maj 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: E-post: gun.pettersson@novus.se

2 Bakgrund och syfte Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning genomfört en kartläggning om arbetssituationen för Samhällsvetare. Vi har sökt personer som är samhällsvetare eller närliggande yrkesgrupper. Samhällsvetare har definierats enligt följande: Med samhällsvetare menar vi personer som studerat ämnen som nationalekonomi, sociologi, statistik, statsvetenskap, kultur-och samhällsgeografi, ekonomisk historia, freds-och konfliktforskning, socialantropologi och kriminologi, oavsett om man läst det inom ramen för fristående kurser eller program. Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av webbintervjuer. Urvalet har vi fått från Akademikerförbundet SSR. Ett slumpmässigt urval har dragits ur registret. Totalt omfattar undersökningen 382 intervjuer. Undersökningen har genomförts under perioden 5 mars 14 april 2013, under denna period har tre påminnelser skickats.. Svarsfrekvens för undersökningen är: 34%. Svarsfrekvensen är ungefärlig, detta då målgruppsdefinitionen har uppdaterats under fältarbetet. Kort tid efter fältstart förtydligade vi definitionen pga. många som screenats bort. Nytt utskick gjordes till de som screenats bort, av de som svarade ingick mer än hälften i målgruppen. 2

3 Profil och arbete 3

4 Samhällsvetaren i vår undersökning är: Kvinna, medelålders och tog examen före år 2000 Kön, ålder och examensår Man Kvinna 28% 72% % 11% 10% 47% har ideellt engagemang Var tredje bor i Stockholms län (32%) 26% är med i en idrottsförening -34 år 30% % år 32% % 50- år 38% Före år % BAS: Samhällsvetare (n=382) 4

5 Två av tre fick arbete inom sex månader efter examen Fråga: Hur lång tid efter examen tog det innan du fick ditt första kvalificerade arbete som motsvarar din utbildning? Återgick till tidigare anställning Fick ett jobb före avslutade studier Fick ett jobb inom 3 månader Fick ett jobb efter 3-5 månader Fick ett jobb efter 6-12 månader Fick ett jobb efter mer än 12 månader Har ännu inte fått något jobb som motsvarar min utbildning Vet ej 3% 28% 28% 8% 15% 12% 5% 1% Främst de äldre fick ett arbete snabbt, sju av tio inom 3 månader (72%). Svårast att få jobb verkar medelålders ha, av de mellan årtog det för fyra av tio minst sex månader att få ett jobb (om man ens fått något). Förutom åldern kan det vara när man tog examen som påverkar, de som tog examen före år 2000 fick enklast arbete, nästan tre av fyra hade arbete inom tre månader (73%). Medan för de som tog examen tog det mer än sex månader för nästan varannan (48%). Vi ser även att de för de som studerat på högskola 5 år eller mer i högre utsträckning svarar att det tog mer än 12 månader att få arbete. BAS: Samhällsvetare (n=382) 5

6 Av de som fått arbete, har fyra av tio fått en tillsvidare-tjänst Fråga: Vad fick du för anställningsform på ditt första kvalificerade arbete efter examen? Tillsvidare 40% De äldre, över 50 år fick oftare direkt en tillsvidaretjänst (46%). Vikariat Visstid 16% 25% De yngre, upp till 34 år fick istället oftare än övriga en projektanställning (22%). Projektanställning Bemanningsanställd 2% 16% Även de med examen från fick oftare än övriga en projektanställning (25%). Egenföretagare 0% Annan 1% Vet ej 0% BAS: Fått arbete (n=359) 6

7 De som inte fått arbete som samhällsvetare har har arbetat med något annat istället Fråga: Vad har du gjort under tiden du sökt jobb som motsvarar din utbildning? Arbetade/arbetar med andra arbetsuppgifter (som inte motsvarar min utbildning) 94% Studerade vidare 11% Är arbetssökande och fortsätter att söka arbete 11% Annat 6% Vet ej 0% BAS: Inte fått arbete (n=23) 7

8 Arbetssituationen 8

9 Sju av tio är nöjda med sin arbetssituation Fråga: Om du gör en bedömning, hur nöjd eller missnöjd är du med din nuvarande arbetssituation? Mycket nöjd 27% 69% Vi ser att de med en lagom arbetsbelastning i högre grad svarar att de är nöjda med sin nuvarande arbetssituation (82%). Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd 14% 42% De som i huvudsak arbetar med allmänt administrativt arbete oftare inte är nöjda med sin arbetssituation (27%). Inte särskilt nöjd 16% 17% Inte alls nöjd 1% Vet ej/ej svar 1% Följdfråga om varför man är missnöjd på nästa sida. BAS: Fått arbete (n=359) 9

10 Följdfråga: Urval av citat -Varför är man missnöjd? Oklar inriktning på det projekt jag arbetar i. Fortfarande underbemannande. Även vid full bemanning stämmer inte resurs med krav, förväntningar och arbetsmängd. Mångfald av uppgifter, dåligt med utrymme att utvärdera/reflektera Brist på politiska mål och styrning, politiskt "tjafs", för ängslig förvaltningsledning. Lön i förhållande till arbetet Visioner och organisationsförändringar som prövats tidigare och då inte heller gett några större effekter på verksamheten. Att mängden ärenden gör att vi inte hinner utföra vårt uppdrag med att jobba aktivt i alla ärenden. Att inte kunna påverka arbetssituationen. Många beslut gör att det blir svårt att utöva sitt arbete på ett kompentent sätt. Kompetensen tillvaratas inte. Att inte hinna med beslutsskrivande inom rimlig tid. Att inte kunna prioritera arbetsgifter som är viktiga, men som vi får välja bort. Exv tillsyn av socialnämnders myndighetsutövning. Att kvantitet går före kvalitet, bidrar till att arbetet blir mindre kvalificerat och mer efter "mallar". INGEN KARRIÄRVÄG, och dålig löneutveckling Arbetsuppgifterna motsvarar inte det jag vill arbeta med Arbetsgivarens sätt att hantera situationen! Väldigt lite resurser läggs på rätt sak! Det finns ingen bra kommunikation mellan ledningen och personalen på golvet (alltså vi som producerar och vi som träffar klienterna/kunderna) mycket bestäms över huvudet på oss! 10 Ständiga nedskärningar har lett till ökad arbetsbelastning, samtidigt som möjligheten att på-/medverka till det egna arbetets innehåll/inriktning minskat markant över tid. Osäkerheten kring anställningen i sig har också lett till negativ stress samt försämrad "vi-känsla" inom både egna enheten och mellan enheter. Närmaste chef som inte har moralisk kompetens och inte heller den erfarenhet om krävs för att leda verksamheten. Jag har också i mitt arbete för lite externa kontakter för att jag ska trivas. Har för lite stöd i att hantera svåra avväganden i mitt arbete. Jag har sedan 2011 varit utan kollega. Organisationen och förväntningarna är riggade för två tjänster men arbetsgivaren har inte anställt någon för att ersätta en kollega som slutade. Förväntningarna på insatsen ökar däremot både utifrån och inifrån organisationen. idag finns underlag för ca 3 tjänster. Arbetsgivaren har stöttat in med en extra hjälp sedan oktober 2012 men denna är tillfällig. Viktiga Arbetsuppgifter blir liggande utan åtgärd pga överbelastning. Får inget gehör från ledningen att åtgärda problem i verksamheten. Arbetsbelastningen är omänsklig, men arbetsgivaren ställer ännu högre krav utan att hänsyn tas till att de anställda mår väldigt dåligt. Arbetsmiljön är katastrofal. Arbetsgivaren skapar inte förutsättningarna för att jag ska kunna utföra mitt arbete som det är tänkt. För stor del enkla och rutinmässiga arbetsuppgifter. För låg beläggning och osäkerhet kring framtiden Får inte den utveckling som jag eftersträvar avseende nya arbetsuppgifter.

11 Arbetsbelastning 11

12 Sex av tio upplever en hög arbetsbelastning Fråga: Hur upplever du arbetsbelastningen generellt på din arbetsplats? Vi har en för hög arbetsbelastning och hinner inte med våra arbetsuppgifter Vi har en hög arbetsbelastning och hinner knappt med våra arbetsuppgifter 13% 48% 61% Det är vanligare att de som arbetar statligt svarar att de har en för hög arbetsbelastning och inte hinner med sina uppgifter (18%). Geografiskt ser vi att fler i Västsverige svarar att de har en för hög arbetsbelastning (21%). Lagom Låg 4% 34% Det är fler bland de som tog examen före år 2000 som svarar att det är låg arbetsbelastning (10%). Vet ej 1% BAS: Fått arbete (n=359) 12

13 Varannan samhällsvetare upplever att arbetsbelastningen ökat det senaste året Fråga: Om du ser till din arbetssituation upplever du att din arbetsbelastning har förändrats det senaste året? Ja, ökat Ja, minskat 9% 49% Av de som idag tycker arbetsbelastningen är hög svarar fler att den även har ökat senaste året (63%). Nej, oförändrat 39% Vet ej 4% BAS: Fått arbete (n=359) 13

14 Den ökade arbetsbelastning beror främst på ökade kvantitetskrav och ett högre tempo Fråga: Vad beror det på att arbetsbelastningen ökat? Ökade kvantitets krav från arbetsgivare Högre tempo Ökade kvalitets krav från arbetsgivaren Krav på ständig tillgänglighet Nedskärningar Täcka upp för kollegor på grund av frånvaro Annat 45% 41% 35% 28% 27% 23% 25% Bland de som säger att arbetsbelastning har ökat det senaste året och samtidigt att de har en hög arbetsbelastning tycker oftare än övriga att ökningen beror på ökade kvantitetskrav från arbetsgivaren (51%) och/eller ett högre tempo (47%). De som arbetar statligt svarar oftare än övriga att det beror på arbetsgivarens ökade kvantitetskrav (61%). Vet ej 1% BAS: Ökad arbetsbelastning (n=176) 14

15 Arbetsbelastningens toppar hanteras oftast genom oreglerad arbetstid eller övertid Fråga: Hur hanterar din arbetsgivare arbetsbelastnings toppar? Genom oreglerad arbetstid Genom övertid 29% 40% De som upplever en hög arbetsbelastning svarar oftare än övriga att arbetsgivaren hanterar detta genom oreglerad arbetstid (46%). Genom timmanställningar/andra Genom att anlita bemanningsföretag 5% 17% Oreglerad arbetstid svarar även de som tog examen före år 2000 och/eller de som fick arbete inom 1-6 månader oftare än övriga (46% respektive 44%). Annat Vet ej 11% 18% De som arbetar statligt svarar oftare än de andra övertid (37%). I denna grupp är detta sätt det vanligaste sätt att hantera arbetsbelastningens toppar på. BAS: Fått arbete (n=359) 15

16 Två av tre arbetar övertid minst en vecka varje månad Fråga: Om du tänker på din arbetstid, händer det att du jobbar fler timmar per vecka än den ordinarie arbetstiden? Ja varje vecka Ja flera veckor varje månad 16% 20% Denna grupp arbetar överitd i snitt 4,3 timmar i veckan. De över 50 år svarar oftare än övriga att de arbetar övertid varje vecka (21%). De upp till 34 år svarar istället oftare än övriga att de arbetar övertid flera veckor varje månad (30%). Minst en vecka per månad 28% I gruppen varje vecka är motsvarande siffra 5,8 timmar Det är alltså färre mellan år som arbetar frekvent övertid (23% flera veckor varje månad mot 45% för de upp till 34 år och 39% för de över50 år). Mer sällan Aldrig Vet ej 32% 4% 1% Bland de som säger att de har en hög arbetsbelastning ser vi att fyra av tio även arbetar övertid minst en vecka varje månad (80%). Vi ser även att man inom kommuner oftare än övriga arbetar övertid varje vecka (21%). Även chefer arbetar o högre grad övertid varje vecka (med personalansvar 33%; högre chef 42%). BAS: Fått arbete (n=359) 16

17 Var fjärde, som jobbar övertid, får ingen övertidsersättning Fråga: Vid övertidsarbete hur ersätts du då? Jag får kompensationsledighet 65% Kvinnor svarar oftare än männen att de får kompensationsledighet (70%). Fler män än kvinnor svarar istället att de inte får någon ersättning (46%). Jag får övertidsersättning i form av lön 15% Även de som tog examen före år 2000 svarar oftare än övriga att de inte får någon övertidsersättning (34%). Jag får ingen övertidsersättning 27% Personer utan personalansvar svarar i högre utsträckning att de fårkompensationsledighet (69%). BAS: Arbetar övertid (n=230) 17

18 Upplevelse av inflytande mm 18

19 Störst inflytande har samhällsvetarna över sin arbetstid och sin arbetssituation Fråga: Om du gör en bedömning, hur stort eller litet inflytande har du över följande delar i arbetet? Inflytande i högre grad: Din egen arbetstid 38% 45% 7% 9% 1% Lagom arbetsbelastning (90%) Din egen arbetssituation 25% 47% 15% 12% 2% Lagom arbetsbelastning (82%), Kommuner (83%) På besluten som tas i verksamheten 11% 26% 24% 22% 17% 1% 50-år (48%), Examen före år 2000 (46%), kommun(49%), Personalansvar(68%) Över din arbetsgivares vägval i verksamheten 9% 23% 22% 24% 20% 2% 50-år (41%), Examen före år 2000 (42%), Kommuner (40%), Personalansvar(63%) Mycket stort inflytande Varken stort eller litet inflytande BAS: Fått arbete (n=359) 19 Ganska stort inflytande Ganska litet inflytande

20 Var tredje bedömer sig vara långt ifrån den högsta ledningen på sin arbetsplats Fråga: Om du gör en bedömning, hur nära, eller långt ifrån, den högsta ledningen på din arbetsplats befinner du dig rent professionellt? Mycket nära Ganska nära Varken långt ifrån eller nära Ganska långt ifrån Mycket långt ifrån Vet ej 1% 14% 18% 15% 26% 27% 32% 53% 0% 20% 40% 60% 80% Inte oväntat ser vi att chefer av något 100% slag anser sig närmare den högsta ledningen än övriga. BAS: Fått arbete (n=359) 20 Vi ser tydliga skillnader beroende på ålder och/eller när man tog examen. Är man över 50 år och/eller med examen från innan år 2000 upplever man sig i högre grad som nära den högsta ledningen (50-år: 75%; Examen före år 2000: 67%). Medan de yngre och/eller med examen från 2010 eller senare anser sig i högre grad vara långt ifrån ledningen (48% respektive 56%). Vi ser även skillnader beroende på inom vilken sektor man arbetar. Inom kommuner tycker man oftare att man är nära högsta ledningen (71%). Medan man i statlig sektor ser sig som långt ifrån (55%).

21 De flesta upplever att de har respekt på sin arbetsplats Jag upplever att jag har respekt på min arbetsplats Fråga: I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden? 61% 31% Instämmer i högre grad: 5% 1% -34 år (97%) Jag upplever att jag ges utrymme att arbeta på ett professionellt sätt i mitt arbete 40% 46% 8% 5% 1% Jag upplever att jag får gehör för mina förslag 31% 54% 9% Lagom 4% 1% arbetsbelastning (92%), Personalansvar (96%) Jag upplever att jag gör skillnad på min arbetsplats 46% 38% 10% 3% 0% 3% Jag upplever att min kompetens kommer till sin rätt 37% 42% 8% 8% 4% 1% Jag upplever att jag måste ge avkall på min professionalism på grund av arbetsgivarens krav 4% 26% 18% 33% 17% 2% Hög arbetsbelastning (36%) Instämmer helt Instämmer till viss del Varken eller Instämmer inte Instämmer inte alls Vet ej BAS: Fått arbete (n=359) 21

22 Stress 22

23 Många känner stress i sitt arbete Fråga: Upplever du stress in ditt arbete? Ja ofta 31% 86% Bland samhällsvetare som har en hög arbetsbelastning svarar nästan alla att de upplever stress i arbetet (96%). Den största skillnaden mot övriga är att nästan varannan svarar Ja, ofta (45%). Ja ibland 55% Inom den statliga sektorn svarar man oftare att man upplever stress i sitt arbete (91%). Sällan Aldrig 1% 13% Vi ser även vissa skillnader för de äldre, över 50 år, de svarar i lägre utsträckning att de upplever stress ofta (21%) men i högre utsträckning ibland (63%). BAS: Fått arbete (n=359) 23

24 Stressen i arbetet visar sig främst genom att man har svårt att sova eller känner sig orolig Fråga: Hur visar sig din stress? Har svårt att sova Känner mig orolig Sämre minne Dåligt humör 45% 43% 36% 29% Vi ser att hur stressen påverkar person skiljer sig lite mellan kön och ålder. Kvinnor har oftare svårt att sova (49%) och/eller sämre minne (40%). De yngre svarar oftare att de känner sig oroliga (62%), på dåligt humör (39%) och/eller att de oftare är sjuka (13%). Personer som tagit examen efter 2010 har samma symptom som de yngre. Jag får kompromissa med min professionalitet Vill byta jobb Oftare sjuk 8% 26% 20% Personer med hög arbetsbelastning svarar oftare än övriga att de påverkas genom sämre minne (41%) och/eller att de får kompromissa med sin professionalitet (30%). Annat, nämligen... Vet ej 5% 15% Personer som arbetar inom privat sektor svarar oftare att de har svårt att sova (65%). Medan man inom kommunal sektor oftare svarar Annat (21%). BAS: Känner stress (n=309) 24 Under alternativet Annat, nämligen ser vi att svaren främst handlar om trötthet, huvudvärk och mindre privatliv.

25 Övrigt 25

26 Flertalet upplever inte hot och våld på sin arbetsplats Fråga: Upplever du hot och våld på din arbetsplats? Ja ofta Ja ibland 1% 4% 19% Vi ser något fler som upplever hot och våld inom den statliga sektorn (28%). Vi kan även se att de som har en 3- årig högskoleutbildning i något högre grad upplever hot och våld än de med längre utbildning (28%). Ja men ganska sällan 15% På följdfrågan varifrån hoten kommer svarar de allra flesta från klienter/kunder (95%). Se nedan Aldrig 79% Från kollegor 9% Vet ej 1% Från klienter/kunder/medbo rgare 95% Vet ej 0% BAS: Fått arbete (n=359) 26

27 Varannan samhällsvetare har det senaste året övervägt att söka nytt arbete Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna någon gång allvarligt övervägt att söka nytt arbete? Ja 52% Det är de yngre och medelålders som främst övervägt att söka nytt arbete (-34 år: 63%; år: 64%). Det märks även genom att de med examen efter år 2000 i högre grad övervägt söka nytt arbete också (66%). Nej 46% Vi ser att inom den statliga sektorn är det fler som övervägt nytt arbete än inom andra (59%). Vet ej 2% De som i högre grad inte har övervägt söka nytt arbete är de äldre, över 50 år (62%) och samhällsvetare med personalansvar (61%). BAS: Fått arbete (n=359) 27

28 Kommentar 28

29 Kommentar Det har varit svårt att identifiera Samhällsvetarna i SSRs register. Vi fick under fältperioden förtydliga vad vi menar med Samhällsvetare eftersom det var många som kände att de inte tillhörde målgruppen. Trots de åtgärder vi vidtog har vi en låg svarsfrekvens. Resultatet ska därför tolkas och förstås utifrån denna kunskap. På grund av definitionsproblemen kan vi ha missat vissa grupper av samhällsvetare. Det verkar inte vara helt lätt att få jobb efter examen för Samhällsvetarna. Drygt hälften hade jobb efter tre månader, och två av tre efter ett halvår. 17 procent, var sjätte, hade inte fått något samhällsvetarjobb efter 12 månader. Dock har denna grupp ofta tagit andra jobb eller studerat vidare. Bland de som svarat, och har ett arbete, ser vi att man är nöjd med sin arbetssituation. 17 procent uppger att de är missnöjda, Missnöjet handlar mycket om bristande resurser och utvecklinsmöjligheter, samt hög arbetsbelastning. Arbetsssituationen för samhällsvetarna är inte helt oproblematisk, det är sex av tio som upplever att de har en hög arbetsbelastning och varannan säger att arbetsbelastningen har ökat det senaste året. Samhällsvetarna menar att den ökade arbetsbelastningen främst beror på ökade kvantitetskrav och ett högre tempo. Det är sällan som arbetstopparna regleras med extra personal. 29

30 Kommentar (2) Det är alltså en stor grupp samhällsvetare som upplever hög arbetsbelastning, vilken även visar sig i att var sjätte jobbar övertid varje vecka och var tredje ofta känner sig stressad. Över hälften känner sig stressade ibland. Vi ser också att tre av tio uppger att de måste ge avkall på sin professionalism i sitt arbete på grund av kraven. Trots en hög arbetsbelastning, och stress, är sju av tio nöjda med sin arbetssituation. Samhällsvetarna i vår undersökning upplever att de har inflytande över sin egen arbetssituation och även får respekt och gehör för sina förslag. De upplever dock att många beslut som tas i verksamheten eller de vägval som arbetsgivaren gör ligger utanför deras inflytande. En grupp som skiljer ut lite i denna undersökning är de som arbetar inom statlig sektor, de ger uttryck för högre arbetsbelasning än övriga. Denna grupp pratar också om ökade kvantitetskrav i större utsträckning än övriga. En oroande kunskap vi fått i mätningen är att varannan samhällsvetare har funderat på att söka nytt jobb det senaste året. Det verkar alltså som arbetsbelastningen tar ut sin rätt även om man trivs med sitt arbete. 30

31 Bakgrund 31

32 Bakgrundsfrågor Fråga: Examensår % % % % % Före år % BAS: Samhällsvetare (n=382) 32

33 Bakgrundsfrågor Fråga: Ideellt engagemang? Inom? Ja Nej 47% 53% Vet ej 1% Idrottsförening 26% Kooperativ (tex föräldrakooperativ) Insamlingsorganisation 2% 1% Trossamfund, politiskt parti 22% Fackförbund, boendeförening Humanitärorganisation 13% 18% Annan intresseorganisation 44% BAS: Samhällsvetare (n=382) 33

34 Bakgrundsfrågor Fråga: Kön och Ålder Man 28% Kvinna 72% -34 år 30% år 32% 50- år 38% BAS: Samhällsvetare (n=382) 34

35 Bakgrundsfrågor Fråga: Region Stockholm 32% Mellansverige 22% Småland och öarna 6% Sydsverige 17% Västsverige 17% Norrland 6% BAS: Samhällsvetare (n=382) 35