KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014

Transkript

1 KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 januari 2015 Gun Pe'ersson Viktor Wemminger E- post:

2 Bakgrund och syie Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning genomfört en kartläggning om arbetssituasonen för Socialsekreterare. Undersökningen har genomförts vid Sdigare Sllfällen, senast hösten Till skillnad från Sdigare år är undersökningen i år en total undersökningen, dvs. alla socialsekreterare som har mejladress och en anställning eller är nyexaminerade har bjudits in Sll undersökningen. Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av webbintervjuer. Registret har Akademikerförbundet SSR levererat, det bestod av de medlemmar i Akademikerförbundet SSR som är socialsekreterare. Samtliga som arbetar helsd, halvsd eller nyexaminerade har bjudits in Sll undersökningen. Totalt omfa'ar undersökningen intervjuer, svarsfrekvens 56%. Undersökningen har genomförts under perioden 22 oktober 25 november Jämförelse Gröna staplar i rapporten är årets resultat. I underliggande, gråa staplar, redovisas resultaten för 2012 års undersökning års undersökning genomfördes 3 23 september 2012, det var en urvalsundersökning och vi genomförde 478 intervjuer. E' par frågor är nya för i år och har inga referensvärden från Sdigare mätning. Årets mätning är en totalundersökning med en svarsfrekvens på 56 procent, och 2012 års undersökning är en urvalsundersöknings med en felmarginal. För a' det ska vara en skillnad mellan åren måste skillnaden mellan åren vara minst 5 procentenheter. 2

3 Profil på de som svarat 3

4 Merparten arbetar med barn och ungdomar Barn och ungdomar Ekonomiskt bistånd Vuxna Missbruk Annat Socialpsykiatrin LSS Vet ej 8% 13% 5% 2% 0% 0% Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? 30% 27% 22% 24% 17% 21% 57% 55% Vi ser a' fler yngre socialsekreterare (- 34 år) arbetar med ekonomiskt bistånd (37%). Istället ser vi fler av de lite äldre, över 50 år som arbetar med vuxna (29%) och/eller annat (15%). Vi ser fler som arbetar med barn och ungdomar i kommuner med invånare (60%). Ser vi på Sden som socialsekreterare ser vi a' de som arbetat länge, över 10 år oiare än övriga svarar vuxna (28%) och/eller missbruk (22%). De som arbetat 5-7 år eller 7-10 år svarar istället oiare barn och ungdom (65% respeksve 64%). De som arbetat kortast Sd, 1 år eller 2-3 år svarar oiare ekonomiskt bistånd (43% respeksve 38%). BAS: Samtliga (n=3 246) 4

5 År som socialsekreterare / Avdelningens storlek/ Arbetets art Fråga: Hur länge har du arbetat som socialsekreterare? Fråga: Hur många hel?dstjänster som socialsekreterare finns på din enhet/avdelning? Fråga: Hur vill du beskriva det du arbetar med? 1 år 2-3 år 3-5 år 5-7 år 7-10 år 10 år eller mer 13% 18% 15% 9% 12% 33% Bara jag eller fler 1% 2% 9% 10% 12% 12% 54% Myndighetsutövning Förebyggande Övrigt 3% 5% 2014 BAS: Samtliga (n=3 246) 5 91%

6 Arbetssituation Övergripande 6

7 Andelen som är nöjda med sin arbetssituason har minskat sedan 2012, från 59 Sll 47 procent Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd Vet ej/ej svar Fråga: Om du gör en bedömning, hur nöjd eller missnöjd är du med din nuvarande arbetssitua?on? 0% 1% 10% 16% 11% 11% 12% 8% 29% 22% 38% 43% 41% 29% 47% 59% Socialsekreterare som arbetar i små kommuner (upp Sll 8 inv.) är oiare inte nöjda (51%). De som arbetat mellan 2-3 år alternasvt 3-5 år är oiare inte nöjda (46% respeksve 47%). Däremot de som arbetat 10 år eller mer svarar oiare a' de är nöjda (52%). Vi ser en högre andel nöjda bland de som arbetar förebyggande (75%). Vi ser en högre andel som inte är nöjda bland de som arbetar med vuxna (54%) och/eller missbruk (52%) BAS: Samtliga (n=3 246) 7 Vi ser en något högre andel nöjda i Stockholm (52%).

8 Nästan alla är missnöjda med något, främst arbetsbelastningen Fråga: Om du tänker på arbetssitua?onen på socialförvaltningen, finns det något som du är missnöjd med? Arbetsbelastningen Bristande organisason Bristande resurser Status och omvärldens bild Bristande samordning Nej, är inte missnöjd med något Svåra möten med klienter Annat, ange gärna vad... Vet ej 7% 9% 7% 8% 2% 6% 1% 1% 6% 7% 2% 2% 13% 17% 37% 28% 24% 23% BAS: Samtliga (n=3 246) 8 Främst socialsekreterare i något mindre kommuner (8-15 inv.) är missnöjda med bristande organisason (32%) Nyexaminerade och/eller de som arbetat upp Sll 1 år svarar oiare än övriga a' de är missnöjda med arbetsbelastningen (43%). De som arbetat mellan 2-5 år svarar något oiare än övriga bristande organisason (28%). När vi ser Sll de som arbetar förebyggande svarar en högre andel samordning (15%). De som arbetar med barn och ungdom svarar oiare än övriga arbetsbelastningen (41%). Bland de som arbetar inom socialpsykiatrin svarar en högre andel bristande samordning (12%). Under Annat ser vi främst svar om: Ledning/Chef Personalomsä'ning/underbemannade Ökade krav/administrason De som vill påpeka a' det är flera saker, kan inte ange ETT SVAR

9 Å'a av So har en hög arbetsbelastning, en ökning sedan 2012 För hög Hög Lagom Låg Har ingen uppfa'ning Fråga: Hur upplever du arbetsbelastningen generellt bland socialsekreterarna på din arbetsplats? 3% 4% 1% 1% 10% 18% 32% 44% 42% 45% 86% 77% BAS: Samtliga (n=3 246) 9 Fler män anser a' arbetsbelastningen är lagom (14%). Fler yngre (- 34- år) anser a' arbetsbelastning är för hög (48%). Fler inom kommuner med mer än invånare anser a' belastningen är lagom (13%). Nästan varannan som arbetat i 2-5 år svarar a' arbetsbelastningen är för hög (49%). En högre andel som anser sig arbete förebyggande svarar a' deras belastning är lagom (30%). De som arbetar med Barn och ungdomar svarar oiare a' belastningen är för hög (53%). Följdfråga

10 Hög arbetsbelastning leder främst Sll ökad stress Ökad stress Svårigheter a' göra e' bra jobb Svårt a' få erfaren personal Fler som slutar Svårt a' Sllsä'a tjänster Sjukskrivningarna har ökat Ökning av hot och våld Annat: Nej, inget av ovanstående Fråga: Du svarade ah arbetsbelastningen är hög på din arbetsplats, har ni kunnat se något av följande som resultat av den höga arbetsbelastningen? Vet ej 7% 8% 7% 7% 1% 3% 1% 2% 22% 26% 46% 45% 52% 10 69% 64% 57% 76% 88% 83% BAS: Hög arbetsbelastning (n=2 808) Fler yngre än övriga svarar a' det är fler som slutar (69%) och/eller sjukskrivningar ökar (51%). I de mindre kommunerna ser vi a' fler har svårt a' Sllsä'a tjänster (- 8 : 59%, 8-15 : 53%, : 56%). I de största kommunerna, över 100 inv. ser vi istället högre andel svar a' fler slutar (68%). Socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar svarar oiare än övriga a' det är svårt a' få erfaren personal (75%) och/eller Sllsä'a tjänster (53%). De som arbetar med ekonomiskt bistånd svarar istället oiare än övriga a' sjukskrivningarna ökar (49%). Av de som inte är nöjd med sin arbetssituason eller har en för hög arbetsbelastning svarar i högre grad nästan samtliga alternasv, främst stress (94%).

11 Arbetssituation Upplevd förändring 11

12 Nästan två av tre anser a' arbetsbelastningen har ökat det senaste året Fråga: Om du ser?ll din egen arbetsplats, upplever du ah socialsekreterarnas arbetsbelastning har förändrats det senaste året? Ja, ökat Ja, minskat 5% 5% 55% 64% Bland de äldre socialsekreterarna, 50 år eller äldre, svarar tre av fyra a' arbetsbelastningen har ökat (75%). Främst de som arbetat som socialsekreterare en längre Sd svarar a' det ökat, 7-10 år (72%) och 10 år eller mer (73%). Nej, oförändrat Vet ej 19% 27% 12% 13% BAS: Samtliga (n=3 246) 12 Främst socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar säger a' arbetsbelastningen har ökat (69%). De som arbetar med ekonomiskt bistånd svarar oiare a' den minskat (10%). Formarande tycker dock mer än varannan a' den ökat (54%). Av de som säger sig ha en för hög arbetsbelastning säger fler a' den ökat senaste året (76%).

13 Fyra av fem anser a' administrasonen har ökat Fråga: Upplever du ah de administra?va kraven i jobbet ökat, är oförändrade eller har minskat? Ökat 74% 79% Få större, tydliga skillnader mellan undergrupperna. Oförändrade Minskat 0% 0% 15% 18% Framför allt de äldre som svarar a' de administrasva kraven ökat, 50- år (89%). Samt de som arbetat i fem år eller mer svarar också a' kraven ökat (5-7 år: 84%, 7-10 år: 84% och 10+ år: 88%) Vet ej 6% 7% Följdfråga BAS: Samtliga (n=3 246) 13

14 Fåtal har få' kompensason genom förstärkt administrasvt stöd Fråga: Har du fåh förstärkt administra?vt stöd pga. de ökande kraven?* Ja 5% 3% De äldre, över 50 år, svarar oiare a' de inte få' förstärkt stöd (92%). Även de som arbetat i 10 år eller mer svarar a' de inte få' stöd (93%). Nej 88% 93% Vet ej 4% 7% *Ändrad frågeformulering sedan 2012 BAS: Ökad administration (n=2 550) 14

15 Å'a av So anser a' den ökade administrasonen medför minskad Sd för direkt klientarbete Medför minskad Sd för direkt klientarbete Innebär översd Ger ökad rä'säkerhet Ger bä're kontroll på ärenden Ger bä're utredningar Påverkar inte jobbet i någon nämnvärd Annat, nämligen Vet ej Fråga: Hur påverkar de ökade administra?va kraven jobbet? 1% 1% 4% 4% 1% 1% 13% 16% 10% 14% 27% 21% 22% 23% 82% 78% För de yngre, upp Sll 34 år innebär de ökade kraven i högre utsträckning översd (37%) och/ eller ökad rä'ssäkerhet (27%). Även nyexaminerade svarar oiare än övriga a' det innebär översd (41%). Även de som arbetat upp Sll 1 år (36%). Bland de som arbetar ensamma eller med max 1 kollega svarar i större utsträckning a' det ger bä're utredningar (19%). De som arbetar med barn och ungdomar svarar oiare översd (31%). Inom ekonomiskt bistånd svarar man oiare bä're kontroll (17%). Inom Socialpsykiatrin svarar man oiare ökad rä'ssäkerhet (30%) och/eller bä're utredningar (19%). Under Annat ser vi ganska olika svar. Handlar mest om ökade antal flex- Smmar och stress. BAS: Ökad administration (n=2 550) 15

16 För nästan var sjunde har ökningen av försörjningsstöd påverkat arbetssituasonen Fråga: Om ni hal en ökning av försörjningsstöd i din kommun, hur har det i så fall påverkat er arbetssitua?on? Har inte hai en ökning 7% 12% Män svarar något oiare a' det inte påverkat (13%). Även de lite äldre, 50- år säger a' det inte påverkat (12%). Det är främst de som jobbar med ekonomiskt bistånd som inte har hai en ökning (18%). Har inte påverkat Ja, berä'a kort hur 8% 12% 15% 20% Främst inom de mindre kommunerna man svarar a' man inte hai någon ökning (- 8 : 21%, 8-15 : 16%). Bland de som arbetar förebyggande ser vi a' en högre andel svarar a' det inte påverkat (14%). Vanligare bland de som arbetar 3-4 personer a' det påverkat (22%). Ingen uppfa'ning 64% 61% BAS: Samtliga (n=3 246) 16 Även vanligare a' det påverkat inom ekonomiskt bistånd eller socialpsykiatrin (33% respeksve 23%). Inom ekonomiskt bistånd svarar man också oiare än övriga a' de inte hai en ökning (30%). De som svarar Ja svarar bl.a.: Mindre Sd per ärende/fler klienter Mer stress Ökad arbetsbelastning Fler akuta ärenden

17 Nyanställningar 17

18 Sju av So upplever en hög personalomsä'ning Fråga: Upplever du ah ni har hög personalomsähning på socialsekreterare på din arbetsplats? Ja 70% Framför allt de yngre, upp Sll 29 år anser a' personalomsä'ning är hög (78%). Nyexaminerade och de som arbetat i upp Sll 1 år svarar också de oiare ja (79% respeksve 78%). Nej Vet ej 4% 26% En högre andel som arbetar med ekonomiskt bistånd svarar a' det är hög personalomsä'ning (74%). Däremot de som arbetar med vuxna (35%), missbruk (40%) eller socialpsykiatrin (34%) svarar oiare a' det inte är hög personalomsä'ning BAS: Samtliga (n=3 246) 18

19 Blandade citat om antal nya kollegor Fråga: Hur många nya socialsekreterarkollegor har du fåh under ? slutat räkna eiersom omsä'ningen är så stor st. eier sommaren 2014 är det sju stycken nyexade. de har kommit och slutat, e' flertal under de senaste åren, 5-7 st Jobbar med familjerä' - stabilare- övriga grupper ständig omsä'ning 4 i en grupp på 6,5 tjänster 7 plus 3 Sllfälliga Av alla på hela seksonen är det säkert Cirka 15 nya. på 6 mån 3 som slutat - inga som kommit på de lediga tjänsterna kan ej svara på! % av personalstyrkan vet ej men det är många Vet ej - mellan 5 o 10 på två grupper som jobbar med barn och ungdom ca 15, plus ny org 20 st CA 35-40st ca 10 st men då är det inte bara på ekonomienheten Jag är inte själv drabbad. Arb i en stabil grp. ca 4-5 st och kommer få y'erligare 3 nya. minst 15 BAS: Besvarat (n=2 190) 19 Uppska'ar a' ca 50 % har by's ut ( totalt 20 st) nya kollegor har tappat räkningen! 4 i min ganska lilla grupp 9 ca 10 3 pga utökning av arbetsgruppen, 1 ny 7 st på min avdelning. Otroligt mga nya soc sekr på arbetsplatsen i stort. Vet ej hur många st Jag jobbar på liten enhet där det är 4 tjänster, varav 2 by's ut under året Vet ej siffran, beror på om man räknar den egna gruppen eller alla arbetsgrupperna. I vart fall åtskilliga nya soc.sekr. osäker, men egna/närmaste gruppen 4 nya, andra grupper många fler nya Minns inte alla vikarier och konsulter... ca st i min arbetsgrupp 6 st plus mig själv. Fast då har vi också utökat personalstyrkan med fyra nya tjänster.

20 Tre av So säger a' det finns planer på anställa Ja Nej Vet ej Fråga: Finns det, vad du vet, planer ah anställa fler socialsekreterare de närmaste åren? 12% 29% 28% 26% 44% 62% BAS: Samtliga (n=3 246) 20 Vi ser a' man i något mindre kommuner i högre grad svarar a' det planeras a' anställa fler 8-15 inv (37%) inv (34%) Dock svarar fler i de minsta kommunerna, med upp Sll 8 invånare a' det inte planeras (59%). Bland de som jobbar med barn och ungdomar svarar fler a' det planeras anställning (34%). Dock det motsa'a inom missbruk (54%), vuxna (51%) och ekonomiskt bistånd (48%). Bland de som Sdigare svarat a' de har för hög arbetsbelastning ser vi a' en högre andel av dessa säger a' det planeras för anställningar (34%).

21 Fyra av So anser a' nyanställda får en dålig introdukson på arbetsplatsen Fråga: Om du tänker på nyanställda socialsekreterare hos er, tycker du ah de får en bra eller dålig introduk?on på din arbetsplats? Bra 23% Män och/eller de äldsta, över 50 år svarar i högre grad a' den är bra (28% i båda grupperna). De yngre, upp Sll 34 år svarar oiare a' den är dålig (46%). Varken eller Dålig Vet ej 30% 40% 6% 2014 BAS: Samtliga (n=3 246) 21 Vi ser a' de som arbetat i 2-5 år o större utsträckning svarar a' den är dålig (2-3 år 50%, 3-5 år 48%). Även i de mindre kommunerna är det högre andelar som svarar dåligt: - 8 inv: 53% 8-15 inv: 53% inv: 46% De som arbetar med barn och ungdom svarar något oiare dåligt än övriga (44%). Medan man inom ekonomsikt bistånd något oiare svarar bra (28%).

22 Arbetssituation Konsekvenser 22

23 Sömnsvårigheterna hos socialsekreterarna har ökat sedan 2012 Fråga: Hur ola händer det ah du har svårt ah sova för ah du känner dig orolig för dih arbete? Flera gånger i veckan Någon gång per vecka Någon gång per månad Någon gång per år Mer sällan Aldrig 14% 10% 23% 18% 12% 15% 11% 16% 10% 14% 29% 25% 37% 28% 66% 53% Vi ser a' fler socialsekreterare i de minste kommunerna, - 8 invånare i högre grad svarar varje vecka (54%). Även de som arbetat under kort Sd, upp Sll 1 år svarar oiare varje vecka (42%). Vi ser något fler i Västsverige som har svårt a' sova varje vecka (42%). Vet ej 1% 1% BAS: Samtliga (n=3 246) 23

24 Sju av So har någon gång de senaste två åren funderat på a' söka arbete utanför socialtjänsten Fråga: Har du under de senaste två åren någon gång allvarligt övervägt ah söka arbete utanför socialtjänsten? Ja Nej 25% 26% 72% 70% Vi ser något högre andel bland de yngre, upp Sll 34 år (78%). De som arbetat kortast Sd eller längst Sd är de som oiast svarar a' de inte övervägt söka annat arbete (- 1 år: 29%, 10- år: 33% svarar nej). Vanligast överväga annat arbete är det bland de som arbetat 3-5 år (83%). Vet ej 3% 4% BAS: Samtliga (n=3 246) 24

25 Högre lön skulle få fler a' inte fundera på a' lämna socialtjänsten Fråga: Du svarade ah du allvarligt övervägt ah söka arbete utanför socialtjänsten, finns det något som din arbetsgivare kan göra för ah du inte ska fundera på ah lämna socialtjänsten? Högre lön Förbä'ra mina arbetsvillkor rent generellt Möjlighet a' ägna mer Sd med klienter Kompetensutveckling Ge mig möjlighet a' utvecklas i yrket Lägre personalomsä'ning Färre Smmar med administrason Kortare arbetssd Möjlighet Sll tjänst som specialist Möjlighet a' ägna mindre Sd med klienter Annat, nämligen Inget Vet ej 3% 9% 2% 1% 18% 22% 45% 44% 43% 38% 34% 58% 66% 2014 Signifikanser BAS: Övervägt söka arbete utanför socialtjänsten (n=2 348) 25

26 Om måluppfyllelse 26

27 Var tredje anser inte a' man idag har möjlighet a' leva upp Sll socialtjänstlagens intensoner Fråga: Anser du ah du och dina kolleger idag har möjlighet ah leva upp?ll socialtjänstlagens inten?oner eller anser du inte det? Ja, helt och hållet Ja, i stort se' Ja, delvis Nej, knappast Nej, inte alls Vet ej/ej svar 1% 2% 8% 5% 1% 2% 21% 31% 25% 22% 43% 40% 33% 26% 65% 72% BAS: Samtliga (n=3 246) 27 Vi ser vissa skillnader beroende på kommunstorlek. De minsta kommunerna, upp Sll 8 invånare svarar i högre grad nej (42%). Medan man i mellanstora kommuner, invånare oiare svarar ja (70%). De som arbetat mellan 2-3 år svarar i något större utsträckning nej (37%). Något fler bland dem som arbetar med barn och ungdomar svarar nej (40%). Mer posisva ser vi a' de som arbetar med ekonomiskt bistånd (72%), missbruk (72%) och vuxna (71%) är.

28 Nästan varannan upplever a' man inte klarar kvaliteten och rä'ssäkerheten Fråga: Upplever du ah ni klarar kvaliteten och rähssäkerheten, på din arbetsplats, enligt lagens inten?oner? Ja 36% 45% Bland de yngre (- 34 år) är det fler än bland de övriga som svarar nej (53%). Ser vi Sll arbetssd märker vi a' de som arbetat i några år i högre grad svarar nej (2-3 år: 55%; 3-5 år: 54%). Nej Vet ej 49% 37% 16% 18% BAS: Samtliga (n=3 246) 28 Socialsekreterare som arbetar inom barn och omsorg svarar i större utsträckning nej (58%). SamSdigt ser vi a' de som arbetar i andra områden är mer posisva, ekonomisk bistånd (45%), vuxna (42%) och missbruk (42%). Ser vi geografiskt märker vi a' socialsekreterare i Mellansverige i något högre grad svarar nej (52%). Däremot ser vi fler ja i Småland och på öarna (42%) och Västsverige (42%).

29 Tre av fyra upplever, minst varje månad, a' de inte har möjlighet a' arbeta professionellt Fråga: Händer det ah du känner ah du i dih arbete inte ges utrymme ah arbeta på eh säh som du själv tycker är professionellt? I så fall hur ola? Ja, flera gånger i veckan Ja, någon gång per vecka 22% 17% 28% 23% 73% 65% Få tydliga signifikanta skillnader när vi ser Sll undergrupperna. Ja, någon gång per månad 23% 25% Ja, några gånger per år Ja, men mer sällan Nej Vet ej 7% 7% 8% 11% 8% 11% 4% 5% BAS: Samtliga (n=3 246) 29

30 Ärenden och resurser 30

31 Det är inte självklart a' klienternas behov styr insatserna inom socialtjänsten Fråga: Vilket av följande anser du idag i första hand styr valet av insatser inom socialtjänsten? Är det...? I första hand klienternas behov 30% 26% I de största kommunerna, över 100 invånare upplevs det oiare a' det är kommunens ekonomi som styr (38%). I första hand kommunens ekonomi 32% 38% Vi ser a' i de lite mindre kommunerna är det vanligare med a' behoven styr (8-15 inv: 35%, inv: 37%). Båda lika mycket Vet ej/ej svar 8% 9% 30% 27% Socialsekreterare som arbetar med vuxna eller missbruk svarar a' det oiare är ekonomin som styr (37% respeksve 38%) BAS: Samtliga (n=3 246) 31

32 Vad diskuteras på fikarasten? 32

33 Mest diskuterade frågan på fikat Fråga: Vilken är idag den mest diskuterade frågan eller ämnet på fikarasten (kopplat?ll jobbet)? BeräHa kort : Hela listningen finns som bilaga BAS: Samtliga (n=3 246) 33

34 Övriga frågor 34

35 Fyra av So uppger a' deras SSR- förening har diskuterat, eller agerat, för a' påverka i frågan om arbetssituasonen Fråga: Har din lokala SSR- förening diskuterat, eller tagit ini?a?v,?ll ah påverka poli?ker eller chefer i frågan om arbetssitua?onen på din arbetsplats? Ja, diskuterat a' göra något 13% 18% Män svarar oiare a' deras lokala förening försökt påverka på något sä' (46% mot 40%). Ja, tagit inisasv och agerat Nej 23% 17% 21% 28% Det är oiare de äldre (50- år) inte försökt påverka (24%). Inom de mindre kommunerna är det färre som försöker påverka (- 8 invånare 39%, 8-15 invånare 30% svarar nej). Vet ej 39% 42% Vi ser högre andelar som inte agerat inom missbruk (26%) och socialpsykiatrin (31%) BAS: Samtliga (n=3 246) 35

36 Blandade citat om åtgärder som vidtagits - de som anger några åtgärder Fråga: Har några åtgärder vidtagits på din arbetsplats för ah komma?llräha med eventuella arbetsmiljöproblem? Vi har precis gjort en organisatorisk omfördelning som innebär a' det blir mer inriktat i arbetsuppgiierna anställt fler soc sekr Ja, vi diskuterar arbetsmiljön på planeringsdagar och försöker få de nyanställda a' stanna kvar. För närvarande på mi' team en 50%anställning över personalbudgeten. Vi går utbildning i systemisk coaching och ska få handledning nästa termin. Utökad personalstyrka har kommit Sll det senaste året. OmorganisaSon är på gång som eventuellt kan förbä'ra arbetssituasonen. Ja det har blivit e' mycket bä're arbetssituason eier a' vikariebehov Sllgodose's med längre anställningssder + e' fungerande back- up system. Inte i Sllräcklig omfa'ning. Nej Anmälan Sll Arbetsmiljöverket enligt 6 kap 6 på gång maa den fysiska arbetsmiljön (temperatur i lokalerna). Oförmåga a' Sllsä'a vakanser ökar slitage på övrig personal. Oförmåga Sll följd av brist på sökande med specialkompetens. OmbyggnaSon av lokaler, bä're venslason, specialla rum för besökare BAS: Besvarat (n=1841) 36 Både och, vi har hai företagshälsovården här för a' arbeta samman gruppen men sen kom det besked om a' arbetsplatsen skulle förändras och sen har vi levt i ca 1 år med a' inte veta Sll vad. Nu har e' projekt startat. NEJ Vi lever i ovisshet, hur våran framsd kommer a' bli. Extra resurser har Sllsa's men mer behövs! Vi har hai en tjänst över ordinare personal från hösten 2013 Sll 1 okt EIer 1 okt har vi en halvsd över ordinarie personal. Nej det talas mycket men det händer inte så mycket konkret Nja. Lokalerna är dåliga och för några år sedan var nya lokaler på gång. Allt avstannade och vid förfrågan meddelade chefen a' det inte fanns några pengar Sll de'a. Nu skall väggar målas och nya ma'or läggas in men a' vi si'er i trånga lokaler utan möjlighet a' se ut och a' venslasonen är dålig görs inget åt. Känner jag inte Sll, men man skulle hoppas det eiersom antalet sjukskrivningar på delsd ökat. vi har en åtgärdaplan som följs bl.a Sllsa' arbetsgrupper Bara på pappret Ja diskuterat säkerhet och förebyggande arbete Bemanningspersonal (även de är fn svårrekryterade) Ny ledning. Beslut om a' Sllsä'a fler tjänster. Beslut om a' starta två boenden. Ny förvaltningschef, översyn av organisasonen

37 Mer än å'a av So har Sllgång Sll regelbunden extern handledning Fråga: Har du, i dih jobb,?llgång?ll regelbunden extern handledning? Ja, i samma utsträckning som Sdigare Ja, men Sllgången har minskat 12% 15% 71% 66% 87% 84% Socialsekreterare i kommuner med invånare svarar oiare än övriga a' de har Sllgång Sll regelbunden extern handledning (92%). Ja, och Sllgången Sll extern handledning har ökat 3% 3% Vi ser a' en högre andel i Stockholm har Sllgång Sll handledning (94%). Nej 13% 14% Vet ej 1% 1% BAS: Samtliga (n=3 246) 37

38 Var Sonde uppger a' skyddsombudet begärt åtgärder enligt Arbetsmiljölagen 6:6a Fråga: Känner du?ll om skyddsombudet på din/er arbetsplats begärt åtgärder enligt Arbetsmiljölagen 6:6a? Ja Nej 13% 10% 42% 39% Fler män än kvinnor känner Sll om skyddsombudet begärt åtgärder (17% mot 12%). För de i mindre kommuner är det högre andelar som svarar nej: - 8 inv: 51% 8-15 inv: 48% Vi ser fler i Norrland som känner Sll om skyddsombudet begärt åtgärd (19%). Vet ej 46% 50% BAS: Samtliga (n=3 246) 38

39 Kommentar 39

40 Kommentar 2014 års kartläggning av socialsekreterarnas arbetssituason är en totalundersökning. Det betyder a' vi bjudit in samtliga medlemmar som arbetar eller studerar. Det betyder även a' vi både har e' säkert resultat och a' vi kan bryta ner årets resultat och S'a på många undergrupper. Precis som 2012 ser vi a' det är ganska illa ställt med gruppen socialsekreterare såg vi a' man, trots en mycket hög arbetsbelastning, var förhållandevis nöjd med si' jobb. I år ser vi a' arbetsbelastningen ökat y'erligare och a' det få' effekt på hur nöjd man är med si' jobb. När vi jämför siffrorna slås vi av hur mycket sämre socialsekreterarna upplever sina arbetsförhållanden i år, jämfört mot såg vi a' det var sämst ställt i det stora kommunerna, men vi ser i år a' skillnaderna har jämnats ut. Fler uppger a' de både har för hög arbetsbelastning och a' arbetsbelastningen ökat det senaste året. Konsekvensen av det är bl.a. a' fler i år menar a' man får mindre Sd för klienterna, stressen har ökat, fler sjukskrivningar på arbetsplatsen, svårare a' rekrytera personal samt a' man upplever a' det är svårare a' göra e' bra jobb. Vi ser också i siffrorna a' de yngre i större utsträckning upplever för hög arbetsbelastning och a' fler är missnöjda med sin arbetssituason. Den yngre gruppen är precis som 2012 en grupp a' oroa sig lite extra för. 40

41 Kommentar (2) I många av frågorna ser vi i år lägre värden, situasonen har alltså försämrats. I många frågor ligger värdena på samma nivå, vilket i de'a sammanhang får ses posisvt eiersom vi ser så stora försämringar. I e' fall har värdena förbä'rats (för de frågor vi kan jämföra), det som förbä'rats är a' fler i år uppger a' man på arbetsplatsen avser a' anställa fler socialsekreterare (från 12 Sll 29 procent). Om vi S'ar på det som försämrats mellan , får vi följande lista (minst 5 procentenheter sämre, blåh minst 15 procentenheter sämre ): Från % Till % Arbetsbelastningen är FÖR hög Missnöjd med arbetsbelastningen Missnöjd med sin arbetssituason Nöjd med sin arbetssituason Arbetsbelastningen har ökat senaste året Den ökade arbetsbelastningen leder Sll.. - Svårt få/hi'a erfaren personal Svårt a' Sllsä'a tjänster Upplever a' sjukskrivningarna ökar Svårt a' sova minst en 1g/vecka pga arbetet Svårt a' sova minst en 1g/månad pga arbetet Klarar inte a' leva upp Sll socialtjänstlagens intensoner Klarar inte kvalitet och rä'säkerhet usfrån lagens intensoner Ej utrymme a' jobba professionellt, minst varje vecka Upplever ökad stress

42 Kommentar (3) Det är en dyster bild vi ser. Listan på försämringar är lång, och i många fall är skillnaderna stora när vi jämför 2014 med Precis som 2012 ser vi på många av frågorna extra låga värden på de yngre socialsekreterarna, vilket kan innebära e' problem i framsden eiersom vi även ser a' man har svårt a' rekrytera socialsekreterare. Denna undersökning visar e' resultat värt fundera på. Vad kan arbetssituasonen som socialsekreterarna har, få för konsekvenser för framsden? 42

43 Bakgrund 43

44 Bakgrundsfrågor Fråga: Kön och Ålder Man 10% 11% Kvinna 90% 89% - 34 år år 35% 35% 43% 42% 50- år 22% 23% BAS: Samtliga (n=3 246) 44

45 Bakgrundsfrågor Fråga: Upplever du ah klylorna mellan människor i er kommun det senaste året har minskat, ökat eller är oförändrade? Fråga: Hur många invånare har din kommun där du jobbar? Minskat Oförändrat Ökat Vet ej 0% 0% 17% 14% 44% 48% 39% 38% Upp Sll 8000 inv inv inv inv inv inv Vet ej/ej svar 4% 4% 11% 11% 9% 8% 12% 13% 5% 5% 30% 32% 29% 28% BAS: Samtliga (n=3 246) 45

46 BILAGA Signifikanta skillnader till diagram på sid 25 46

47 Signifikanta skillnader, diagram sid 25 Fråga: Du svarade ah du allvarligt övervägt ah söka arbete utanför socialtjänsten, finns det något som din arbetsgivare kan göra för ah du inte ska fundera på ah lämna socialtjänsten? PÅSTÅENDE: Högre lön (66%) SIGNIFIKANT SKILLNAD = undergrupper som angivit de'a svar i större utsträckning inga Förbä'ra mina arbetsvillkor rent generellt (58%) - 34 år (63%), 2-3 år (63%) Möjlighet a' ägna mer Sd med klienter (45%) 2-3 år (50%), 3-5 år (51%) Kompetensutveckling (44%) - 34 år (49%), inv. (51%), 3-5 år (52%), Norrland (51%) Ge mig möjlighet a' utvecklas i yrket (43%) 3-5 år (51%) Lägre personalomsä'ning (38%) - 34 år (42%), 3-5 år (45%), Mellansverige (43%) Färre Smmar med administrason (34%) Man (45%), 50- år (40%), Sthlm (40%), Småland o öarna (43%) Kortare arbetssd (22%) Småland o öarna (30%) Möjlighet Sll tjänst som specialist (18%) Man (23%), inv. (22%), 10- år (25%) Möjlighet a' ägna mindre Sd med klienter (3%) inga 47