Kandidatuppsats: Somalia, ett nytt federalt styre efter 22 år av splittring?

Linköpings Universitet Institutionen för Ekonomisk & Industriell Utveckling Statsvetenskap 3 HT 12 Kandidatuppsats 15 HP Peter Håkansson, Lars Niklasson Kursansvarig: Lars Niklasson Kandidatuppsats: Somalia, ett nytt federalt styre efter 22 år av splittring? Somalia, a new federal leadership after 22 years of dissension? Författare: Suad Ali Antal ord: 10 820

Sammandrag C-uppsats i Statsvetenskap skriven av Suad Ali. VT 2013. "Somalia, en federal modell efter 22 år av icke fungerande statsmakt?" Handledare: Peter Håkansson, Lars Niklasson. Syftet med studien är att undersöka hur Somalias förutsättningar för ett federalt styre ser ut. För att precisera mitt syfte har tre frågeställningar utformats: 1) I vilken utsträckning är ett federalt styrelseskick möjligt i Somalia? 2) Är Lijpharts teori om Koalitonsdemokrati genomförbar i Somalia? 3) Kan ett federalt styrelseskick i Somalia på sikt minska motsättningarna i landet? Den sistnämnda frågeställningen diskuteras huvudsakligen i slutsatserna. För att uppnå studiens syfte har jag utgått från litteratur och elektroniska källor inom ämnet. I studien har avgränsning gjorts till studerandet av Somalias politiska och sociala historia från inbördeskrigets början 1991 och framåt. Avgränsningen har även gjorts på grund av uppsatsens omfång. I analysen sker en analys och diskussion av vald teori och diskussion förs också kring i vilken utsträckning det givna politiska styrelseskicket är genomförbart i Somalia och vilka problem som kan uppstå. I slutsatserna diskuteras ett alternativt styrelseskick som skulle kunna fungera. En diskussion förs också kring huruvida ett politiskt styrelseskick valt av folket skulle kunna minska etniska konflikter och splittringar i landet. Nyckelord: Somalia, Federalism, Klanväsendet, Koalitionsdemokrati, politiskt val

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Syfte och frågeställningar... 2 1.2 Avgränsning/urval... 2 1.3 Metod... 2 1.4 Validitet och reliabilitet... 4 1.5 Källkritik... 5 1.6 Disposition... 5 2. Teori... 6 2.1 Federalism... 6 2.2 Federalism kontra Enhetsstat... 8 2.3 Lijpharts teori om koalitionsdemokrati... 10 3. Bakgrund... 11 3.1 Fallet Somalia... 11 3.2 Det somaliska klansystemet... 15 4. Analys... 18 4.1 Somalia, en federal stat eller en enhetsstat?... 18 4.2 Koalitionsdemokrati, en fungerande modell i Somalia?... 19 4.3 Klaners betydelse i utformandet av ett federalt styre i Somalia... 20 5. Slutsatser... 22 6. Källförteckning... 24

1. Inledning Democracy is next to impossible in a country made up of different nationalities [...] and completely impossible in linguistically divided countries (John Stuart Mill 1861:230 citerad i Lijphart 2002:38) Efter en lång tid av konflikter höll Somalia sitt första demokratiska val på flera årtionden i september 2012 och universitetsprofessorn Hassan Sheikh Mohamud valdes till president. Den nya politiska ledningen ansågs vara den bästa chansen till demokrati sedan 1991. Presidenten har uttalat sig om en federal riktning för Somalia vilket gör det intressant att diskutera i vilken utsträckning detta är möjligt. En provisorisk konstitution har tillsatts som en del av freds- och demokratiprocessen i Somalia. 1 Några av konstitutionens viktiga punkter är de mänskliga rättigheterna, tillgång till utbildning för alla medborgare samt en sannings- och försoningskommission som man hoppas ska kunna hjälpa till att motverka klanväsendets starka betydelse. 2 Somalia kommer ha ett federalt styre men maktfördelningen och de territoriella gränserna är fortfarande oklar. 3 Sedan presidenten Siad Barre störtades 1991 har inte Somalia varit en fungerande stat. Detta aktualiserar frågan om statsform. De närmaste 21 åren har Somalia präglats av inbördeskrig, klankonflikter och naturkatastrofer som har lett till 1,1 miljoner internflyktingar. Idag bedöms Somalia vara en av de farligaste länderna att leva i och den humanitära situationen bedöms som en av de värsta i Afrika. 4 Den somaliska staten och det internationella samfundet har misslyckats i Somalia och de 14 fredskonferenser som har hållits genom åren har inte gett något resultat. Många val har hållits och flera regeringar har skapats utan någon större makt eller inflytande. 5 Förespråkare av federalism menar att federalism är föredra i samhällen med olika språkliga, etniska och religiösa grupper. 6 I rekonstruerandet av en stat som inte har fungerat på 23 år finns det flera teorier som kan anses relevanta, till exempel "Bad leadership" och "Statebuilding". Jag har dock valt att fokusera på federalismen och i vilken utsträckning det är möjligt i Somalia eftersom den nuvarande presidenten i Somalia har utropat landet som en federal stat. Studien görs främst utifrån Lijpharts teori om samarbetsdemokrati. 1 http://unpos.unmissions.org/linkclick.aspx?fileticket=xbgl6vjsjye%3d&tabid=9705&mid=12667&language=e n-us (2012-12-12) 2 http://dhoodimeernews.com/?p=5607 (2013-01-19) 3 http://unpos.unmissions.org/linkclick.aspx?fileticket=xbgl6vjsjye%3d&tabid=9705&mid=12667&language=e n-us (2012-12-12) 3 http://dhoodimeernews.com/?p=5607 (2013-01-19) 4 4 http://www.regeringen.se/sb/d/2574/a/75151 (2012-10-17) 5 http://www.sida.se/svenska/nyhetsarkiv/2012/juli-2012/somalia-behover-en-losning-inifran/(2012-10-12) 6 Lindvert Jessica & Schierenbeck Isabella (2009). Jämförande politik. Visby, s.21 1

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur Somalias förutsättningar för ett federalt styre ser ut. Jag har valt att skriva min studie utifrån nedanstående frågeställningar: I vilken utsträckning är ett federalt styrelseskick möjligt i Somalia? Är Lijpharts teori om Koalitonsdemokrati en fungerande modell i Somalia? Kan ett federalt styrelseskick i Somalia på sikt minska motsättningarna i landet? 1.2 Avgränsning/urval I urvalssituationer är det alltid optimalt att analysera allt relevant material. Inom det område jag har valt att studera finns det flera teorier att använda sig av, så som till exempel "Bad leadership" och "Statebuilding". Då jag har valt att göra en teoriprövande studie om i vilken utsträckning ett federalt styrelseskick är möjligt i Somalia, har jag även avgränsat mig i de teoretiska data som finns. Jag har valt att använda mig av federalismen som teori för att pröva den på fallet Somalia som jag studerar. En annan anledning till min avgränsning till den federala teorin är, som jag nämner i min inledning, att den nuvarande presidenten i Somalia har utropat Somalia som en federal stat vilket gör det intressant att studera i vilken utsträckning detta är möjligt. Det är heller inte praktiskt möjligt eller relevant för mig utifrån C-uppsatsens omfång att behandla all data som finns om Somalias politik. För att besvara mitt syfte har jag främst använt mig av litteratur i min studie. Litteraturen har behandlat den federala teorin samt Somalias politiska och sociala historia. Jag har även kompletterat litteratur med elektroniska källor. Jag valde att inte utföra några intervjuer med experter inom Somalia för att jag inte ansåg det vara nödvändigt för min studie då jag önskar att studera hur förutsättningarna för ett federalt styre ser ut. Jag gjorde bedömningen att den litteratur och de elektroniska källor jag använt mig av var tillräckliga för att uppnå mitt syfte. I min studie har litteratur även använts för operationalisering av relevanta begrepp. Genom detta önskar jag att kunna ge en ökad och djupare förståelse för min studies bakgrund. Jag har även gjort avgränsningen att studera Somalias historia från 1991 och framåt. Detta för att det är mest relevant för min uppsats. Jag har även valt att ge en bred förklaring av klanväsendet i Somalia för att öka förståelsen för varför federalism anses vara att föredra i splittrade länder. 1.3 Metod Lindvert och Schierenbeck skriver att fallstudier utgör ett av tre huvudsakiga forskningsupplägg i jämförande politik och policy. I fallstudier studeras ett eller ett fåtal fall. En fördel med fallstudier är möjligheten att studera ett stort antal kvaliteter inom ett fall. 7 En fallstudie innebär således ett större utrymme för en mer detaljerad beskrivning av ett fall. Då jag i min studie önskar att undersöka i vilken utsträckning ett federalt styrelseskick är möjligt i Somalia har jag valt att göra en fallstudie. Genom fallstudier önskar man kunna ge en 7 Lindvert Jessica & Schierenbeck Isabel (2009). Jämförande politik, Visby, s. 58 2

illustration av det/de fall man studerar. Då fallstudier syftar till att ge rikare beskrivningar av ett fenomen inräknas det i jämförande metodarsenalen. 8 För att bäst uppnå syftet med min studie har jag bestämt mig för att använda mig av en teoriprövande fallstudie och jag undersöker utifrån den federala teorin hur mitt fall, Somalias förutsättningar för ett federalt styre, ser ut. I teoriprövande studier står aktuell teori i centrum och de fall som testas på den måste motiveras. 9 En teoriprövande fallstudie hör till klassikerna när man studerar internationell politik och beslutsfattande. 10 Kritiska fallstudier används för att pröva teorier och hypoteser. Man utgår från att teorier inte stämmer helt men att de heller inte kan förkastas av en empirisk studie. 11 Detta gör det relevant för min studie då jag studerar Somalias förutsättningar för ett federalt styrelseskick. På grund av Somalias politiska historia är jag medveten om att landet kan komma att inte ha alla förutsättningar för ett federalt styre, men då anhängare till den federala teorin menar att det är det enda fungerande styrelseskicket för ett splittrat land, blir det intressant att studera i vilken utsträckning detta är möjligt. En gren inom kritiska fallstudier är "gynnsamma omständigheter". Hit hör till exempel länder vars situation man anser stämma överens med teorins förväntade situation. Utgångspunkten är att om de teorietiska föreställningarna inte får stöd, får de sannolikt inte stöd någon annanstans heller. 12 I min studie behandlas därför även en enhetsstat som ett alternativt styrelseskick i Somalia och i analysen argumenteras kring den federala teorin och enhetsstat för att komma fram till vilket styrelseskick som passar landet bäst. I fallstudieanalyser använder man olika typer av material och förklaringsfaktorer isoleras inte från varandra. Stor vikt läggs vid förklarandet av olika faktorers samband, genom att till exempel förklara hur olika faktorer interagerar och hur händelser i historien påverkar ett land för att få ökad förståelse för den studie man gör. 13 I min studie har jag försökt göra detta genom att ge en bred bakgrund till faktorer som påverkar landets förutsättningar för det federala styrelseskicket. Detta har jag gjort genom att ge en bred bakgrund till Somalias historia där landets politik och klanväsendet beskrivs och i analysen behandlar jag hur detta påverkar landets förutsättningar för ett fungerande federalt styrelseskick. Lindvert och Schirenbeck skriver att det är viktigt att sätta det fenomen man studerar i ett historiskt perspektiv istället för att fokusera på utvecklingsprocessen. Genom att studera ett falls historiska perspektiv får man en ökad förståelse för aktörers handlande samt vilka institutioner och handlingsalternativ ett land är bekant med. Förståelsen för på vilka sätt ett lands utveckling är spårbunden ökar och jag har i min studie därför tagit med teorin om spårbundenhet för att förklara hur det påverkar Somalias politiska framtid. 14 I en förklaringsanalys koncentrerar man sig på faktorer man tror orsakar det fenomen man studerar och analysenheter som blottas. I min analys behandlas de faktorer som påverkar mitt 8 Ibid s. 65 9 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Lena Wängnerud (2012). Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad. Visby, s. 40 10 Ibid s. 66 11 Ibid 12 Ibid 13 Ibid s. 67 14 Ibid s. 68 3

fall Somalias förutsättningar för ett federalt styrelseskick. Esaisson et. al skriver att det i förklaringsfaktorn är önskvärt med variation. 15 När man prövar en teori på ett fall är det därför även önskvärt att diskutera en annan teori för att få en ökad förståelse för varför den valda teorin är bäst i det fall man studerar. I min studie diskuteras därför styrelseskicket enhetsstat i relation till styrelseskicket federal stat. Mitt syfte och mina frågeställningar är förståelseinriktade och jag har valt att undersöka i vilken utsträckning ett federalt styrelseskick är möjligt i Somalia. För att besvara mitt syfte har jag diskuterat bakomliggande faktorer som påverkar landets förutsättningar för ett federalt styre. Den sista frågeställningen behandlas i slutsatsen. 1.4 Validitet och reliabilitet Validitet är ett centralt problem för empirisk samhällsforskning och brukar definieras som överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator. Vikt läggs vid huruvida man mäter det man påstår att man vill mäta. 16 Validitet kan prövas på empirisk väg och görs då genom arbete med två eller flera operationella mätinstrument. Esaiasson et. al skriver att distinktion bör göras mellan begreppsvaliditet och resultatvaliditet. Uppnåendet av god begreppsvaliditet tillsammans med hög reliabilitet ger en god resultatvaliditet. Detta innebär frånvaro av systematiska och osystematiska fel. 17 Ett förtydligande av de två validitetsbegreppen kan göras under studiens gång. Begreppsvaliditeten som innebär överensstämmelsen mellan den teoretiska definitionen och den operationella indikatorn, kan diskuteras när den teoretiska utgångspunkten har klargjorts. 18 Resultatvaliditeten som handlar om huruvida man mäter det man påstår sig mäta kan bara utvärderas när studien har avslutas. 19 Detta har jag försökt att göra genom att läsa min studie flera gånger och kontrollera att jag har besvarat mina frågeställningar. Validitet kan testas på empirisk väg genom att man arbetar med två eller flera parallella operationella indikatorer. Om man kan visa att det finns överensstämmelser och samband mellan de operationella kriterierna dras slutsatsen att de operationella mötverktygen ger valida mätningar av det teoretiska begreppet. Om kriterierna istället uppvisar svaga samband med de övriga operationaliseringarna bedömer man det kriteriet som olämpligt för ens uppgift och det utesluts ur analysen. Validitetsproblem uppstår när det finns en distans mellan det man vill undersöka och det man faktiskt undersöker. 20 Problem jag kan stöta på under min studie är definitioner av den federala teorin utifrån statsvetare och den somaliska staten. En annan svårighet är utgången från en provisorisk konstitution som fortfarande är provisorisk. Dessa problem har jag arbetat med genom att utgå från Somalias politiska och sociala historia samt erfarna statsvetares teorier kring federalism. Mitt syfte och mina frågeställningar är därför av förståelsekaraktär. Esaiasson et. al beskriver reliabilitet som något som uttrycker noggrannheten i en mätning. Reliabilitet tillsammans med begreppsvaliditet är önskvärt då det ger en hög 15 Esaiasson et. al. 2012. s. 92 16 Esaiasson et al. 2012. s. 57 17 Esaiasson et. al. 2012 s. 57 18 Ibid 19 Ibid 20 Ibid 4

resultatvaliditet. 21 Resultatvaliditet bekräftar om vi mäter det vi säger att vi ska mäta. För att resultatvaliditet ska vara möjlig måste begreppsvaliditeten vara god, vilket innebär frånvaron av systematiska fel. Reliabiliteten måste även vara hög, vilket innebär frånvaron av slumpmässiga eller osystematiska fel. Bristande reliabilitet orsakas framförallt av slump eller slarvfel under datainsamling. 22 Något som stärker min resultatvaliditet är att jag inte har gjort intervjuer eller datainsamling i form av siffror och uträkningar, där Esiasson et. al menar att risken för slump och slarvfel är större. 23 Ett problem har varit sammanställningen av litteratur då litteraturen som jag har använt av mig har varit omfattande. Jag har löst detta genom att bearbeta relevanta delar ur litteraturen och jämföra olika litteraturkällor för att se om författarna har kommit fram till samma sak. 1.5 Källkritik Esaiasson et. al skriver att dagens informationssamhälle ställer krav på forskare att kritiskt värdera information. Källkritik beskrivs därför som metodregler som används för att värdera sanningen och bedöma trovärdigheten i påståenden och historiska förlopp. 24 Med hjälp av fyra källkritiska regler äkthet, oberoende, samtidighet och tendens kan man döma sanningshalten i olika påståenden. 25 Jag har använt mig av erkända källor som jag bedömt har hög trovärdighet då det är statliga eller allmänt erkända hemsidor. Diskussion kan föras kring oberoende och opartiskhet av litteratur jag använt mig av som är skrivna av somaliska författare. Esaiasson et. al skriver att ett vanligt misstag bland samhällsvetare som använder sig av berättande källor är att man missförstår källbegreppet, man skiljer inte mellan berättelse eller berättare. 26 Då de somaliska författarna har en relation till Somalia och själva är födda där och flydde inbördeskriget blir det relevant att kontrollera huruvida denna litteratur är opartisk och oberoende. Detta har jag löst genom att använda mig av andra källor och sedan jämföra innehållet. Opartiskheten i övrig litteratur kan även diskuteras då även den kan vara färgad av författares åsikter. Kontinuerlig komplettering har därför gjorts med elektroniska källor. Litteraturen är samtidig och rumsligt nära. 1.6 Disposition Disponeringen av min studie har skett på följande sätt. Sammandrag återfinns i början av studien och är en kort sammanfattning av hela studien men återfinns inte i innehållsförteckningen. Följt av sammandraget återfinns innehållsförteckning. I det första kapitlet, inledning, beskrivs den studie som ska göras och en kort bakgrund av det fall som ska studeras under rubriken "Inledning. Därefter behandlas studiens syfte med underbyggande frågeställningar för att precisera det givna syftet. Följt av syfte och frågeställningar, behandlas studiens avgränsning och urval, där diskussion och tankar kring avgränsning och urval görs. Därefter diskuteras validitet och reliabilitet i relation till studien. Kapitel 1 avslutas med en källkritisk information om källor som använts i studien. 21 Ibid s. 210 22 Ibid s. 63 23 Ibid s. 63 24 Esaiasson et. al 2012. s. 278 25 Ibid s. 279 26 Ibid s. 280 5

Det andra kapitlet är ett teorikapitel och behandlar de teorier som använts i studien: federalism, enhetsstat, koalitionsdemokrati och spårbundenhet. Kapitel 3 är ett bakgrundskapitel och ger en bred bakgrund till fallet Somalia som studeras. Bakgrunden innefattar både den politiska och sociala situationen i Somalia för att ge en ökad förståelse för hur dessa påverkar den politiska utformningen av styrelseskick i Somalia. Det fjärde kapitlet behandlar studiens analys utifrån de teorier som använts. I det femte kapitlet återges slutsatserna från studien och i det sjätte och sista kapitlet anges studiens referenser och källförteckning. Begreppsoperationalisering sker löpande under studien. Detta för att det ökar förståelsen i den del man läser istället för att avse ett kapitel i början till det, där läsaren ständigt måste återgå till sidan för att förstå vissa begrepp. 2. Teori 2.1 Federalism Statsvetaren William H. Riker beskriver federalism som:" A political organization in which the activities of government are divided between regional governments and a central government in such a way that each kind of government has some activities on which it makes final decisions". Federalism beskrivs som en maktfördelning där de olika regionerna är geografiskt uppdelade. Statens verksamheter sker på en lokal nivå samt en regional nivå. 27 Vissa statsvetare fokuserar i sin definition av federalism på den icke-centraliserade makten och betoning läggs istället på fördelningen av makt på olika nivåer samt på vikten av makten även på lokal nivå. Maktfördelningen i federala staten kan vara olika stor; syftet är dock att säkerställa att en stor del av makt utövas på den regionala nivån samtidigt som man på den lokala nivån har ett visst självbestämmande. 28 Federalister menar även att tvåkammarsystem med en stark federal kammare som representerar de lokala nivåerna, en skriftlig konstitution som är svår att ändra samt en högsta domstol som kan skydda konstitutionen med juridiska lagar är viktiga grundförutsättningar för det federala styret. 29 Dessa grundförutsättningar och förhållandet mellan dem och federalism är viktiga för att bevara den grundläggande federala maktfördelningen. 30 I ett heterogent samhälle som utmynnar i olika språkliga, etniska eller religiösa grupper anses enligt federalister att ett federalt styre är att föredra. 31 Det här gör det intressant att studera i vilken utsträckning federalism är möjligt i Somalias, då det är ett land som har varit präglat av etniska motsättningar och krig i 23 år. Lindvert et al. skriver att transiton i ett demokratiseringsteoretiskt sammanhang betecknar intervallet mellan två politiska regimer, det vill säga den tidsperiod som börjar med de icke-demokratiska regimens fall och slutar med de 27 Lijphart Arend (1999). Patterns of Democracy. Yale University, s. 186 28 Ibid. s 187 29 Ibid, s. 187 30 Ibid s. 188 31 Lindvert J & Schierenbeck l (2009). Jämförande politik. Malmö, s. 21 6

första demokratiska valen. 32 En allmänt accepterad statsbildning är en grundförutsättning för demokratins konsolidering och en stor majoritet av medborgarna måste betrakta demokratin som det mest lämpliga styrelseskicket. Det demokratiska styret måste även uppfattas som legitimt av medborgarna. 33 Det första demokratiska på årtionden hölls i Somalia augusti 2012, vilket kan uppfattas som ett legitimt styrelseskick av medborgarna, det blir därför intressant att undersöka de problem som kan uppstå vid utvecklandet av styrelseskick i Somalia. Modern federalism kan spåras tillbaka till sent 1700-tal. De särskilda omständigheterna kring övergången från konfederation till federation i USA mellan 1781 och 1989 formade debatten om federalism. Det här påverkade förståelsen för viktiga historiska innovationer i modern politik. 34 Filosofen John Stuart Mill föreslog att hänsyn bör tas till territoriers storlek när man bestämmer huruvida en stat ska ha ett federalt styre eller inte. Han menade att en federal stat var det naturliga resultatet av politiska förhållanden i ett stort land och på grund av Somalias politiska och sociala historia (behandlas utförligt i kapitel 3) kan det federala styret anses vara ett resultat av historian. Enligt John Stuart Mill skulle de separata delstaterna inte ha så stort självbestämmande och egen makt att de kan förse sig själva med militärstyrka då detta kan leda till att dessa delstater anser att de inte kan uppnå samma styrka militärt genom att samarbeta med andra om de ger upp sitt självbestämmande. 35 Detta kan jämföras med avsaknaden av en fungerande stat i 23 år i Somalia som har resulterat i att vissa regioner har blivit självstyrande. Mill menar även att en delstat inte ska ha mer makt än de andra så är det skäligt att tro att den delstaten kommer att hävda större inflytande än resterande delstater. Om det finns två delstater som är starkare än de andra så kan de komma överens och tillsammans styra över de andra, och de resterande staterna kommer inte ha tillräckligt med makt och inflytande för att stå emot. Om dessa två delstater inte kommer överens kommer de strida om den största makten och strider inom unionen är inte önskvärt. 36 Lijphart menar att enigheten i en federal stat kan störas genom att vissa delstater förses med mer makt än andra eller att den centrala makten blir för stor. Risken att tvister uppstår när två delstater är aktiva i samma rörelse är stor på grund av att de kan ha olika synsätt och åsikter, menar Lijphart. Resultatet av detta kan då bli splittrade samhällen. 37 Lijphart menar att intressegrupper i ett majoritetssystem är tävlingsinriktade, icke samarbetsvilliga och självständiga grupper, till skillnad från intressegrupper i en koalitionsdemokrati som samarbetar och är öppna för kompromisser. Intressegrupper kan jämföras med klaner då även de är tävlingsinriktade, oftast inte villiga att samarbeta och självständiga grupper. Detta beskriver Lijphart som demokratisk korporatism för att särskilja det från auktoritära styren där intressegrupper kontrolleras helt av staten. 38 Demokratisk korporatism menar Lijphart innefattar två element. Det första elementet behandlar intressegrupper som organiserade grupper nationellt, hierarkiska och monopolistiska 32 Ibid s. 119 33 Ibid s. 119-120 34 Burgess Michael (2006). Comparative federalism, theory and practice. Routledge, s. 9 35 Ibid s. 12 36 Ibid 37 Arend Lijphart (2002). Parliamentary versus Presidential government. Oxford, s. 55 38 Arend Lijphart (1999) Patterns of Democracy. Yale, s.171 7

organisationer. Den andra innebörden av demokratisk korporatism behandlar intressegruppers inkorporering i det politiska utformandet. 39 Dessa två element kan i sin tur delas in i fyra komponenter. Demokratisk korporatism innebär att: 1. Intressegrupper är relativt stora men få i antal. 2. Intressegrupper är samordnade i nationella organisationer. 3. Intressegrupper har regelbundna överläggningar med ledare av nationella organisationer, framförallt med de som representerar arbete och styrning samt med representanter från regeringen. Detta gör att de har en viss makt. 4. Intressegrupper är delaktiga i omfattande överenskommelser som är bindande för olika parter. 40 2.2 Federalism kontra Enhetsstat När man studerar vertikal maktdelning skiljer man mellan enhetsstater och federationer. Skillnaden mellan dessa system är maktdelningsprincipen mellan den centrala eller nationella nivån och maktdelningen mellan lägre nivåer, exempelvis delstater. 41 I enhetsstater är makten centraliserad och beslutsmakten delegeras på central nivå. I vissa länder delegerar den centrala nivån beslutsmakt till lägre nivå Sverige är ett exempel på det med kommuners beskattningsrätt. 42 I enhetsstater kan detta självstyre upphöra genom de nationella politiska organen. Det görs då genom en lagstiftande process. I länder som inte är demokratier är den centrala makten oftast tydlig då den medför en maktkoncentration som ger makthavaren en ökad makt och kontroll. Lokalt styre fungerar oftast i dessa fall som en parallell till den nationella nivån. Auktoritära regimer förlitar sig på att lokala ledare (till exempel jordägare eller inflytelserika familjer) för att på så sätt få makten. Den relation som finns mellan central och lokal nivå är ofta tydlig då politiska tjänster tillsätts genom personliga kontakter. I många icke-demokratier leder detta till att lokala makthavare styr sin egen provins, oberoende av den centrala makten. 43 I federala stater kan maktinnehavare på den lokala nivån välja att överlåta beslutsmakt inom vissa områden till en nationell eller federal nivå. Delstaterna blir då suveräna inom vissa områden, till exempel inom skola och sjukvård, eftersom att den federala nivån inte har någon rätt att ta tillbaka denna beslutsmakt. Makten på den centrala nivån blir suverän på andra områden, exempelvis på försvarsområdet och inom utrikespolitik. 44 Detta innebär att medborgare får möjlighet att påverka politiska beslut, lokalt självbestämmande samt en lokal variation av service. 45 Delstaterna kan få ökad möjlighet att påverka den nationella politiken 39 Ibid 40 Ibid s. 172 41 Lindvert J & Schierenbeck I (2009). Jämförande politik. Malmö, s. 20 42 Ibid 43 Ibid 44 Ibid s. 21 45 Rothstein Bo (2010) Politik som förvaltning. Stockholm, s. 246 8

genom tvåkammarsystemet. Lagförslag måste godkännas i både kamrarna i federala stater och delstaterna har representanter. I enhetsstater är tvåkammarsystem ovanligt. 46 En vertikal maktdelning leder ofta till konflikter mellan de olika nivåerna, trots att maktdelningen tydligt är reglerad i exempelvis en konstitution. Situationer där en eller flera delstater kräver autonomi i större utsträckning förekommer ett exempel på detta är när politikområden som tidigare har reglerats på en nivå (delstatsnivån) börjar ifrågasättas av den andra nivån (den federala nivån). För att avgöra liknande konflikter finns författningsdomstolar vars uppgift är att kontrollera att lagarna är förenliga med konstitutionen och att avskaffa lagar som strider mot författningen. 47 Enhetsstater anses fungera bättre ju mer homogent ett land är medan den federala lösningen föredras i mer heterogena samhällen, tillexempel i samhällen med olika etniska, språkliga eller religiösa grupper. Då Somalia är ett land där ett inbördeskrig bröt ut 1991 på grund av etniska motsättningar och vars politik sedan dess har kännetecknats av det starka klanväsendet blir det svårt att se landet som en enhetsstat. Rädslan för en centralmakt som ska gynna en viss klan gör att tanken om att en enhetsstat skulle uppfattas som legitim av de somaliska medborgarna känns avlägsen. Vidare kan en diskussion föras kring hur regionerna Somaliland och Puntland i norra Somalia, som har fungerat som självstyrande i över 20 år ska inkluderas i en enhetsstat. För dessa regioner skulle det innebära att de skulle ge upp ett självstyre och ett fungerande system. Då Somalia är ett stort land bör även en diskussion föras kring hur alla klaner skulle representeras i en enhetsstat utan att makten blir för centrerad och ökar de etniska motsättningarna mellan klaner då en centrerad makt innebär mindre självstyre. Den federala modellen anses dock inte ha en särskilt stor effekt om minoriteterna i ett land bor utspridda i landet. Den federala modellen anses ha större effekt om minoriteter är koncentrerade geografiskt och i majoritet i vissa områden. 48 För självstyrande regioner kan ett federalt styrelseskick anses ha en stor effekt. Minoriteter utgör 20-30 % av den somaliska befolkningen och om deras rättigheter fastställs i konstitutionen tror jag att den federala modellen kan få ännu större effekt. I ett land med en stark politisk och social historia samt med starka etniska motsättningar kan federalism anses vara det enda legitima styrelseskicket av medborgarna då det minskar risken för att makten ska centraliseras och gynna vissa klaner. Det lokala självstyret regioner kan överlåta till en regional nivå gör att medborgarna blir mer delaktiga och får vara med och påverka landets politik i en större utsträckning, vilket minskar risken för att en klan särbehandlas. På sikt ökar det även samarbetet mellan klaner och minskar motsättningarna klanerna mellan då alla medborgarna inkluderas i landets politik och utveckling. Maktdelning kan anses vara en förutsättning för ett fungerande styrelseskick i Somalia då motsättningar i landet genom åren har präglats av att olika klanherrar eller militanta grupper har försökt ta makten och kontroll över befolkningen. 46 Lindvert J & Schierenbeck l (2009). Jämförande politik. Malmö, s. 20 47 Ibid 48 Ibid 9

I nya demokratier där etnisk och religiös splittring är uppenbar kan man se exempel på federala konstitutionella arrangemang, som i Irak, Bosnien och Somalia. En konsekvens av detta kan dock bli att beslutsfattandet i en federation riskerar att bli trögare då flera aktörer är inblandade. Beslut som går emot regioners intresse fattas inte och detta kan minska riskerna för separatism. Konsekvensen av federationer kan bli att de stärker de regionala områdena istället för att ena landet. 49 2.3 Lijpharts teori om koalitionsdemokrati Lijphart menar att heterogena samhällen är delade samhällen. I ett majoritetssystem i heterogena samhällen blir stora minoritetsgrupper uteslutna från den politiska agendan om de inte har ett minoritetsskydd. Lijphart menar att minoritetsförtrycket som kan uppstå kan motverkas genom koalitionsdemokrati. Koalitionsdemokrati, även kallat "samarbetsdemokrati", kännetecknas av ett proportionellt valsystem, flerpartisystem, breda koalitionsregeringar, starka garantier för minoriteters rättigheter (till exempel ett veto för att försäkra att deras rättigheter skyddas), samt en starkt decentraliserad statsbildning. 50 De fyra centrala elementen för en lyckad koalitionsdemokrati i ett samhälle med etniska uppdelningar menar Lijphart är maktdelning och gruppautonomi samt proportionalitet och ömsesidigt veto. Dessa fyra element menar Lijphart är lika viktiga då de påverkas av varandra. Huvudsyftet med koalitionsdemokratins är att minska motsättningarna mellan olika grupper i ett heterogent samhälle. 51 De fyra elementen bryter Lijphart ner och beskriver enligt följande: Stor koalition: Här betonar Lijphart vikten av att ett land bör styras av en större koalition som tar hänsyn till alla etniska grupper i ett samhälle. Detta menar Lijphart är ett effektivt sätt att motverka minoritetsförtryck och konflikter mellan olika etniska grupper. Ömsesidigt veto: Ett veto för minoriteter i ett land är viktigt för att deras rättigheter ska tillgodoses. Risken att förtryck av minoriteter förekommer är stort och ett minoritetsveto ska därför vara inskrivet i konstitutionen för att försäkra att deras rättigheter inte förbises. Lijphart menar att vetot kommer att leda till att minoriteter inkluderas i politiken. Proportionalitet: De aktiviteter som sker inom en stat, de beslut som fattas och de tjänster som finns tillgängliga ska vara fördelade över de olika grupperna i samhället. Det här menar Lijphart är ett sätt att minska motsättningar mellan olika grupper i ett samhälle, då fördelningen av samhällets resurser blir rättvis. Federalism och segmenterad autonomi: De olika etniska grupper som finns i ett samhälle bör i en stor utsträckning ha ett självbestämmande över interna angelägenheter. Lijphart menar att detta är viktigt då olika grupper kan ha olika behov och intressen och de själva bäst vet vad som är bäst för dem. Lijphart betonar även svårigheterna med att inkludera grupper som inte omfattas av vissa beslut i detta självbestämmande. 52 Lijphart beskriver "Stor koalition" som ett centralt element i koalitionsdemokratin och betoningen läggs på att det är viktigt att de politiska ledarna i ett land ska styra landet 49 Ibid s. 22 50 Ibid s. 131 51 Lijphart Arend, (1977) Democracy in Plural Societies: A Comparative Exploration. Yale University, s. 56 52 Ibid 10

tillsammans. En förutsättning för att koalitionsdemokratin ska fungera är att de politiska ledarna ska kunna kompromissa och komma överens. Lijphart menar att det i en koalitionsdemokrati inte är ett problem då "Stor koalition" innebär att alla grupper i ett samhälle blir representerade i regeringen, även minoriteter som får skydd genom minoritetsvetot som ger dem skydd vid till exempel majoritetsomröstningar. 53 Proportionalitetsprincipens uppgift i en koalitionsdemokrati är att kontrollera fördelningen av de ekonomiska resurserna och offentliga tjänsterna som finns tillgängliga, samt att göra beslutsfattningsprocessen proportionerlig. Lijphart skriver att det är viktigt att de ekonomiska resurserna och de offentliga tjänsterna fördelas jämnt i gruppen för att koalitionsdemokratin ska fungera. Lijphart skriver även att det är viktigt att de olika etniska grupperna som finns i ett samhälle ska leva så åtskilda som möjligt. Denna åtskillnad menar Lijphart underlättar politiskt självstyre för frågor som berör de olika grupperna. 54 Koalitionsdemokrati är ett accepterat paradigm vid undersökandet av demokratier som grundar sig på maktdelningsprincipen. Lijpharts teori kan därför ses som ett ideal i splittrade samhällen. En stor brist i Koalitionsdemokratin blir därför ansvarsutkrävandet som blir svårt då alla delar på makten. Dock kan alla gruppers medverkan i landets styre anses vara ett normativt mål i demokratin då uteslutning av grupper i ett samhälle många gånger leder till att konflikter uppstår och kan även anses vara ett hot mot demokratin. 55 Detta kan diskuteras utifrån Landmans teorier om spårbundenhet. Teorier om spårbundenhet betonar vikten av vissa händelser i historien, som till exempel krig, politiska val och revolutioner, påverkan på ett lands utveckling. 56 3. Bakgrund 3.1 Fallet Somalia Somalia ligger på Afrikas östra horn och har genom historien varit präglat av kolonialism, klankonflikter, inbördeskrig och naturkatastrofer. Landet blev självständigt från Storbritannien och Italien 1960 och presidenten Siad Barre tog makten 1961. 57 Efter självständigheten stod Somalia inför en rad utmaningar, bland annat ett svagt humant kapital, en politik som kännetecknades av klansystem, migration och en misslyckad ekonomi, samt problem med integrationen av olika koloniala system. 58 Under den här perioden kännetecknades Somalia av bristfällig politik som skapade en ekonomisk nedgång och sociala stridigheter. Det här uppenbarades mest inom jordbruk, matproduktion och resursfördelning. Barres regim tog jordbruksland från människor som bodde nära floderna i södra Somalia. Detta kom senare att förvärra underskottet på mat. Barres regim upprättade politik som kom att minska matproduktionen för att gynna sina klanmän. En centralmakt växte fram under Barres diktatur där alla centrala institutioner koncentrerades till huvudstaden Mogadishu och presidentens klan gynnades. 59 53 Ibid 54 Ibid 55 http://www.svd.se/kultur/allas-styrelse-inte-majoritetens_2672221.svd, (2013-03-21) 56 Landmann Todd (2007) Issues and Methods in Comparative Politics. Routledge, s. 103 57 Adam Hussein (200) From Tyranny to Anarchy, The Somali Experience. s. 1 58 A. Hussein (2008) From Tyranny to Anarchy, The Somali Experience. s. 43 59 Magnusson Tomas. President Interational Peace Bureau. Föreläsning 6/5 2012 11

Våldsamheterna i Somalia började på 1980-talet då motståndet till beväpnade klanbaserade och militanta diktatorskap ökade. Staten Somalia kollapsade i takt med att decentraliserade, klanbaserade motståndsgrupper grupper misslyckades med att utforma regeringskoalitioner. 60 Konflikterna mellan segrande makter i Somalia växte under 1990-talets början och 1991 resulterade detta i ett blodigt inbördeskrig. Dåvarande diktatorn Siad Barre störtades genom en militärkupp och den somaliska staten kollapsade. 61 Flera faktorer stod i grund för Somalias kollaps: militanta grupper, en revolutionär övergång av diktatorskap och radikala regimer. Den somaliska statens kollaps representerade en implosion av statsstrukturer och av kvarstående former av auktoritet och legitimitet. 62 I samband med inbördeskriget utropade United Somali Congress, USC, sig till en ny regering 1991 men trots det fortsatte rebellgrupper att strida. Samma år i maj utropade sig den norra delen i Somalia, även kallat Somaliland, sig som självständigt. Somaliland har inte blivit erkänt av omvärlden men har trots detta hållit demokratiska val sedan de utropade sig som självständiga. 63 I slutet av 1991 splittrades United Somali Congress när politikern Mohammed Farah Aideed bröt sig ut och skapade en rebellgrupp. Aideed kom även att bli president och hans uppbrott kom att leda till ökade strider i Mogadishu och de södra delarna av Somalia. 1992 intervenerade FN i Somalia med hjälp av amerikanska soldater. Syftet var att skapa vapenvila mellan olika grupper i Somalia, men denna operation misslyckades. 64 1992 beslutade FN:s säkerhetsråd att fler trupper behövdes i Somalia för att biståndsarbetet skulle vara möjligt. Aideed och 13 andra grupper skrev under FN:s fredsfördrag 1993 och löfte om ökat samarbete med FN i Somalia antogs. Trots detta mötte FN-styrkorna stort motstånd när de försökte avväpna de olika organisationerna i Somalia. 65 De sista FNtrupperna var placerade i Somalia ända till 1995. FN:s frånvaro medförde att flera organisationer utökade sitt fäste. Ett exempel på detta är Muslimska Brödraskapet som fick makt över olika områden. Resultatet blev ett stort motstånd, då det sågs som ett hot mot det traditionella klansamhället i Somalia och flera krigsherrar tog strid mot den här utvecklingen. Muslimska Brödraskapet fortsatte trots motståndet att bygga skolor, sociala skyddsnät och domstolar. 66 Presidenten Aideed avled 1996 och efter hans död fick sonen Hussein Aideed makten. Nya förhandlingar inleddes med Hussein Aideed och ett 20-tal andra grupper, och en ny vapenvila antogs. Tre månader efter vapenvilan spred sig nya stridigheter över landet, dock inte i norra Somalia, och kort därefter år 1998 utropade sig Puntland som ny utbrytarrepublik i nordvästra Somalia. 67 60 A. Hussein (2008) From Tyranny to Anarchy, The Somali Experience. s. 81 61 Ibid 62 Ibid 63 http://www.sakerhetspolitik.se/konflikter/somalia/fordjupning/(2012-12-13) 64 http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-fiasko-i-somalia-1992-93 (2013-01-19) 65 http://www.sakerhetspolitik.se/konflikter/somalia/fordjupning/(2012-12-13) 66 http://www.sakerhetspolitik.se/konflikter/somalia/fordjupning/(2012-12-13) 67 A. Hussein (2008) From Tyranny to Anarchy, The Somali Experience. s. 86 12

Mellan åren 1997 och 2000 var det ingen grupp som hade central makt över Somalia och våldsamma strider fortsatte mellan krigsherrar, klaner och andra grupper i landet. I maj 2000 inledde man i Djibouti en fredskonferens där medlemmar från de stora klanerna inkluderades. 68 En nationell övergångsregering kallad TNG var tänkt att verka under tre år. Parlamentet etablerades och i oktober 2000 valdes Abdiqassim Hassan till president. Den nya regeringen lyckades enbart få makt över ett fåtal delar av huvudstaden Mogadishu på grund av att fem av Mogadishus krigsherrar hade bojkottat konferensen i Djibouti. 69 Dåvarande ledare i Somaliland och Puntland var emot övergångsregeringen TNG. Ledare i Puntland skapade på grund av detta i början av 2001 en militär allians (Somali Reconciliation and Restoration Council, SRRC) vars syfte var att störta TNG. Det här ledde till fortsatta oroligheter i Somalia. Fredsförhandlingarna fortsatte i Kenya och klanledare, krigsherrar och somaliska politiker träffades och försökte komma överens om ett fredsavtal. 2002 undertecknades ytterligare en vapenvila mellan TNG och Somali Reconciliation and Restoration Council, SRRC Stridigheterna mellan TNG och Somali Reconciliation and Restoration Council, SRRC minskade men stridigheter mellan olika grupper inom klanerna och organisationerna eskalerade då krigsherrar försökte utöka sin makt. 30 augusti 2003 gick mandatet för regeringen TNG ut och Somalia blev ännu en gång utan regering. 70 Under protester utsågs Abdullahi Yusuf 2004 som president och enligt den tillfälliga författningen skulle Somalia bli en federation under de första fem åren. Resultatet av frånvaron av en fungerande stat sedan 1990 ledde till att olika klanfamiljer skapade muslimska domstolar och 2004 slöt sig 11 domstolar samman och bildade Högsta Rådet för Muslimska Domstolar i Somalia (Supreme Islamic Council of Somalia, SICS). Varje domstol var kopplad till en speciell klanfamilj. Domstolarnas makt utökades och de kom att kontrollera större delen av södra Somalia. I slutet av 2006 inleddes strider mellan den federala övergångsregeringen (TFG) och de muslimska domstolarna. De muslimska domstolarna skapade en egen armé och en militant ungdomsgrupp, al-shabaab. De muslimska domstolarna kom att splittras 2006 med hjälp av en regeringsoffensiv som hade stöd av etiopiska styrkor. I januari 2007 beslutade Afrikanska Unionen att skicka fredsbevarande styrkor till Somalia för att stärka den dåvarande regeringen. 71 De delar av de muslimska domstolarna som var kvar i Somalia flydde till Kenya under början av 2007 och de uppmanade somalier att stödja kampen mot etiopierna i Somalia. Motståndet mot regeringen och etiopierna i landet växte i huvudstaden Mogadishu och i södra Somalia. 72 2007 skapades ARS (Alliance for the Re-Liberation of Somalia). Ledningen för ARS bestod främst av ledare från tidigare medlemsgrupper i de muslimska domstolarna. ARS kom att splittras 2008 och de militära motståndsgrupperna i Somalia började återhämta sig och fick större inflytande i landet. Det militära motståndet bestod av flera islamistiska grupper, bland annat al-shabaab som var den starkaste gruppen. Dessa rebellgrupper utförde regelbundet attacker mot regeringstrupper, etiopiska stödgrupper och fredsbevarande trupper utsända av Afrikanska Unionen. 73 De våldsamma striderna ägde främst rum i Mogadishu men spred sig 68 http://www.sakerhetspolitik.se/konflikter/somalia/fordjupning/ (2012-12-13) 69 Ibid (2012-12-13) 70 Ibid 2013-01-19 71 Ibid 2013-01-19 72 Ibid (2013-01-19) 73 Ibid (2013-01-19) 13

snabbt till södra Somalia. I slutet av 2008 hade motståndsrörelsernas kontroll utökats ytterligare och man fruktade att regeringen ännu en gång var nära ett förfall. Politiska spänningar ledde till att presidenten avgick 29 december 2008. 74 Nya förhandlingar inleddes mellan den tillfälliga federala övergångsregeringen (TFG) och det relativt nybildade ARS. Sheikh Ahmed Sheikh Sharif utropades till president 2009. Al- Shabaab samarbetade med den nya alliansen Hizbul Islam i en offensiv mot Mogadishu. Denna offensiv kom att stoppas av regeringen och Afrikanska Unionens styrkor kontrollerade ett fåtal kvarter. I slutet av 2010 meddelade ledaren för Hizbul Islam att gruppen anslöt sig till al-shabaab och därmed upphörde att existera. 75 Det internationella samhället har anordnat 14 fredskonferenser för att avsluta konflikten i Somalia. Varje konferens har presenterat en kompromiss för deltagande parter, men alla dessa konferenser har misslyckats. 76 Resultatet av den 14:e konferensen som leddes av regeringens utvecklingsauktoritet (IGAD) i Kenya 2005 blev en provisorisk federal konstitution. Den här konstitutionen gav krigsherrarna immunitet från dåtida och framtida våldsamheter. Ett parlament med 275 medlemmar valdes och baserades på att de största klanerna Darood, Dighil, Hawiye, Isaaq och Dir fick 61 medlemmar, medan minoritetsklanerna fick 31 medlemmar. 77 Presidenten anklagades för att ha stöttat militanta grupper, diktatorskap och mord. 78 Mångårig konflikt har lett till frustration hos medborgarna då de grundläggande sociala behoven inte tillgodosetts. Regeringars ineffektiva politik har skapat ekonomiska nedgångar där extrem fattigdom har blivit resultatet. Störtandet av Barres regim var resultatet av en försvagad stat och klanbaserade beväpnade styrkor. En ny politisk epok skapades i Somalia där ett antal krigsherrar styrde över egna områden samtidigt som det ledde till ökade splittringar i landet. 79 Dessa krigsledare har med åren blivit ledare över dessa områden med stöd av sina klanmedlemmar. Rekrytering av unga till militären från deras klaner gjordes för att upprusta sin militär. Finansieringen av krig gjordes genom rån och stöld och utfördes av krigsherrar och deras klanmilitär. De som påverkades av detta mest var invånare i södra Somalia i stader som Mogadishu, Merka och Baidoa. 80 Den tillfälliga federala övergångsregeringens (TFG) mandat gick ut i augusti 2012 och Somalia höll sitt första demokratiska val på flera årtionden i september 2012. Universitetsprofessorn Hassan Sheikh Mohamud valdes till president och ett nytt parlament utsågs. 81 I samband med detta antogs också en ny konstitution där de utmärkande elementen var betonandet av de mänskliga rättigheterna oavsett klan eller religion, grundläggande utbildning till alla medborgare, en sannings- och försoningskommisson, fredlig lösning av 74 Ibid (2013-01-19) 75 Ibid (2013-01-19) 76 Ibid s. 17 77 Ibid 78 Ibid s. 18 79 Ibid s. 15 80 Ibid s. 16 81 http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-19556377 (2013-03-21) 14

territoriella konflikter, samt definierandet av Somalia som en federal stat trots att gränser och resurser inte har definierats än. 82 3.2 Det somaliska klansystemet Somalier är ett folk med samma kultur och religion men trots detta finns stora splittringar på grund av klanväsendet. 83 Majoriteten av invånarna i Somalia tillhör någon av de fem majoritetsklanerna, Dir, Isaaq, Hawiye, Darood och Rahanweyne. Varje klan delas in i sex underklaner, och varje klan består av subklaner. Subklanerna kan spåras ända till familjenivå. 84 I varje klanfamilj finns det en "Diya-grupp" som anses vara den viktigaste gruppen i klanstrukturen. En "Diya-grupp" består oftast av äldre män som har som uppgift att se till att kompensation betalas i form av pengar, kameler och så vidare när ett mord, dödsfall eller annan skada har skett inom klanen. 85 Klanväsendet är den somaliska versionen av etnicitet. Det representerar uppdelningar och kulturella skillnader inom det somaliska samhället. 86 En etnisk grupp definieras som: "En stor eller liten grupp av människor som i samhällen enas av gemensamma ärftliga kulturer (språk, musik, mat, klädsel, sedvanor och praxis), samma rastillhörighet, samma religion och tron på samma historia och anfäder". 87 Förespråkare av den etnicitetsteorin menar att många inre konflikter har sitt ursprung i etnicitet och etniska gruppers mobilisering för att nå mål som politisk makt, säkerhet och ekonomiskt välstånd. Somalias traditionella sociala strukturer kan delas in i tre element: Klanstrukturen, Sedvanelagarna (xeer) och den traditionella auktoritära juridiska och politiska strukturen. 88 Klansystemet har en avsevärd betydelse i Somalia och en klan kan fungera som en politisk enhet. Klanen har oftast territoriella anspråk, har en viss politisk makt och leds av en klanherre. Det finns dock ingen centraliserad administration eller regering för klanen. Medlemmarna i en klan härstammar från en och samma anfader. 89 Somalierna härstammar enligt sägen från bröderna Sab och Samaale. De somalier som är jordbrukande antas härstamma från Sab och de boskapsskötande somalierna antas härstamma från Samaale. 90 82 Ibid (2013-03-21) 83 Magnusson Tomas. President Interational Peace Bureau. Föreläsning 6/5 2012 84 A. Hussein (2008) From Tyranny to Anarchy, The Somali Experience. s 82 85 https://www.cimicweb.org/documents/cfc%20anti-piracy%20thematic%20papers/cfc_anti- Piracy_Report_Clans%20in%20Somalia_Aug_2011.pdf (2013-01-20) 86 A. Hussein (2008) From Tyranny to Anarchy, The Somali Experience. s. 82 87 Abdulahi A. Osman & Issaka K Souaré (2007). Somalia at the crossroads. Challenges and perspectives on reconstructing a failed state. s. 89 88 http://www.unhcr.org/refworld/pdfid/4b29f5e82.pdf (2013-01-12) 89 Ibid (2013-01-12) 90 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=486635 (2012-10-30) 15

Figur 1: Klankarta över de fem stora klanfamiljerna i Somalia, Dir, Isaaq, Hawiye, Darod och Rahanweyne. 91 Medlemmarna i en klan anser sig härstamma från en gemensam anfader och de flesta kan räkna upp verkliga förfäder 30 generationer tillbaka. Gemenskapen inom varje klan är stark och medlemmarna förväntas hålla ihop mot yttervärlden. Detta betyder dock inte att de håller sams inom klanerna. 92 Klansystemet och klangemenskapen är centralt för Somalias sociala och kulturella liv. 93 Förhållandet mellan etnicitet och konflikt studeras utifrån tre ansatser. Den första är "primordialism" som beskriver etnicitet som en grupptillhörighet given en person direkt från födseln. Medlemskap i gruppen är given oavsett om den är baserad på klantillhörighet eller gemensam historia. Denna ansats förklarar dock inte andra orsaker till uppkomsten av konflikter. Politiska, sociala och ekonomiska faktorer bidrar även till många konflikters uppkomst. Den andra ansatsen, "instrumentalism", ser etnicitet som ett instrument som används av individer, grupper eller eliter för att få mer makt. I denna ansats är etnicitet ett av många redskap som används, främst av eliten för att nå deras mål. I Somalia har krigsherrar använt etnicitet för att rusta sina klanmän de senaste 23 åren. Den tredje ansatsen, "constructivism", sätter sig emot de två tidigare ansatser, "primordialism" och "instrumentalism", och hävdar att etnicitet härstammar från sociala interaktioner eftersom individer tillhör flera grupper, bland annat affärsmän, intellektuella och när krig inte råder, tillhörigheten till nationen. 94 Mellan åren 1960-1990 kom man överens klaner sinsemellan i Somalia och klantillhörigheten var inte stark. Det fanns ett förbud mot att fråga om någon annans klantillhörighet. Efter den centrala regeringens fall 1991 blev människor tvungna att söka säkerhet och skydd hos sin klan. I dagsläget fungerar det somaliska klansystemet som ett socialt försäkringssystem och innebär ett socialt skyddsnät då det inte finns en fungerande stat som ger det skyddet. Klanen ger skydd mot våld och hjälper till vid exempelvis torka. Klanen kan även anses vara ett politiskt kontrakt då klanerna måste skydda varandra i politiska och juridiska problem som kan uppstå. 91 http://www.africa-confidential.com/article-preview/id/1981/peace_but_no_keepers (2013-02-01) 92 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=486635 (2012-11-21) 93 http://www.ne.se/lang/somalia (2012-12-05) 94 Ibid (2012-12-05) 16

En klan avslöjar vilken "Diya-grupp" en person tillhör. De sociala och politiska relationerna definieras genom ett kontrakt som kallas "xeer" och är sedvanelagar. 95 Sedvanelagarna, "xeer", kan delas in i två kategorier: xeer guud och xeer gaar. Xeer guud reglerar vardagliga problem, till exempel offentliga tjänster, samt problem som kan uppstå när en klan försöker etablera sig i ett område. Xeer gaar reglerar ekonomiska problem som uppstår inom klanen och andra subklaner. 96 Xeers starka betydelse har ökat sedan inbördeskriget 1990 på grund av avsaknaden av fungerande politiska institutioner i Somalia. Dessa lagar har kommit att fungera som ett sätt att ha fred och säkerhet för klanmedlemmarna som inte har ett centralt fungerande system att vända sig till. 97 I den politiska och juridiska auktoritet som en klan innefattar kan de äldre männen som tillhör "Diya-gruppen" delas in i olika grupper. De högst uppsatta männen i ett klansystem kallas Suldaan eller Ugaas. De har en stor juridisk makt och representerar klanmedlemmarna då det inte finns en annan politisk auktoritet. De lägre grupperna av äldre representerar Diyagruppen och det är de som ser till att kompensation sker när ett brott har begåtts inom klanen. Många i Diya-gruppen har koll på var deras klanmedlemmar befinner sig så att de kan se till att kompensation sker om ett till exempel ett mord skulle äga rum. De äldre i varje klan har en juridisk makt som ofta anses vara legitim av klanmedlemmarna. Beslutsfattande sker av de äldre klanlederna vilket innebär att kvinnorna marginaliseras i beslutsfattande. 98 De som inte ingår i en klanfamilj tillhör minoritetsgrupperna i Somalia. Denna grupp utgör 20-30 % av befolkningen och anses ha ett annat ursprung än klanerna. Dessa personer anses härstamma från handelsfolk från arabiska halvön, swahilitalande fiskare, boskapsskötande stammar och så vidare. Minoritetsgrupper är ofta speciellt utsatta eftersom de inte har ett socialt eller politiskt skydd från en klan. 99 I takt med Somalias självständighet förbjöds det rådande klanväsendet men detta förbud misslyckades. Klanväsendets förbjöds också 1969 efter militärkuppen av diktatorn Siad Barre som det sägs låtsades avskaffa klansystemet men i verkligheten gynnade sin egen klan. Klanerna övergick till att bli krigsmaskiner under Siad Barres tid, något de tidigare inte hade varit. 100 I detta avseende blev etnisk konflikt resultatet av ett förvridet socialt system som fostrar våldsamma sociala konflikter, inte individer. 101 95 http://www.unhcr.org/refworld/pdfid/4b29f5e82.pdf (2013-01-20) 96 Ibid (2013-01-20) 97 http://www.unhcr.org/refworld/pdfid/4b29f5e82.pdf (2013-01-20) 98 Ibid (2013-01-20) 99 http://www.migrationsverket.se/info/4355.html (2013-01-20) 100 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=486635 (2012-10-30) 101 A. Hussein (2008) From Tyranny to Anarchy, The Somali Experience. s. 10 17