Förslag till ny förtroendemannaorganisation för Jusek

Förslag till ny förtroendemannaorganisation för Jusek Arbetsgruppen för översyn av Juseks demokratiska organisation December 2014

2 (22) Sammanfattning av förslaget: Dagens 19 sektioner ersätts med fyra branschsektioner stat, kommunal, privat och studenter Delegationer inrättas vid behov för avtals- eller sakfrågor inom sektionerna Professionsföreningar inrättas för Juseks sex medlemsgrupper och för chefer Fokusgrupper används för att utveckla Juseks politik och frågor i tiden Bakgrund Juseks fullmäktige gav i maj 2013 i uppdrag till förbundsstyrelsen att utarbeta förslag till en ny demokratisk organisation för förbundet att föreläggas fullmäktige senast i maj 2016. Redan vid 2010 års fullmäktige gavs styrelsen ett uppdrag i frågan. Då bedömde styrelsen att arbetet måste utgå ifrån vilken verksamhet som Jusek långsiktigt ska bedriva och först därefter pröva vilken lämplig demokratisk organisation som behövs för den verksamheten. Arbetet resulterade i Färdplan 2020 som anger Juseks vision, långsiktiga mål, idépolitisk plattform och våra viktigaste strategiska aktiviteter. Färdplan 2020 antogs av Juseks fullmäktige i maj 2013. I november 2013 utsåg styrelsen en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av Juseks demokratiska organisation och presentera ett förslag i slutet av 2014. Arbetsgruppen har bestått av Jenny Wernqvist Kallerman från IT-sektionen, ordförande, Jens Lindquist från sektionen för intresseorganisationer, Nicklas Lagrell från åklagarsektionen, Towa Eng från IT-sektionen, Nina Khoi från studerandesektionen, Johan Almstrand från skattesektionen samt Per Henriksson från Juseks kansli. Biträdande förhandlingscheferna Peter Henriksson och Maria Arrefelt har fungerat som gruppens resurspersoner. En referensgrupp på 16 personer från den lokala organisationen har följt arbetet i gruppen. Uppdraget Fullmäktiges direktiv till utredningsarbetet var att Det totala medlemsengagemanget ska öka En ny organisation ska stödja genomförandet av målen i Färdplan 2020 Vi ska ha den organisation som är nödvändig för att Jusek ska kunna påverka centrala avtal, driva medlemmarnas fackliga intressen och möjliggöra för medlemmarna att påverka Vi ska pröva om olika intressegrupper ska ha egna plattformar Utformningen av den nya organisationen ska beakta möjligheterna att använda ny teknik Identifiera framgångsfaktorer i andra organisationer i vår omvärld Utökat samarbete med andra Saco-förbund för att stärka Juseks medlemmars intressen

3 (22) En öppen process En strävan har varit att arbetet ska präglas av öppenhet och dialog gentemot sektionsstyrelserna, den lokala organisationen och medlemmarna. Följande aktiviteter har genomförts: Referensgruppen har haft två diskussionsmöten. Därutöver har gruppens ledamöter haft möjlighet att successivt lägga synpunkter på arbetet, bl a genom ett särskilt forum på Juseks hemsida. Diskussioner om inriktningen ägde rum på ordförandekonferenser i december 2013 samt i maj 2014 då även ledamöter i referensgruppen deltog. Avrapportering har skett löpande till FS om hur arbetet har fortskridit Under våren 2014 träffade arbetsgruppen de flesta sektionsstyrelserna för en öppen dialog om det fortsatta arbetet. En remiss med tre alternativa principskisser skickades ut i juni 2014. I princip alla sektioner svarade liksom många ledamöter i referensgruppen. Flertalet sektioner föredrog en utveckling utifrån förslag Arbetsmarknad men samtidigt var det flera sektioner som förordade förslagen som lade mer tonvikt på organisation utifrån medlemmarnas utbildning och profession. Några sektioner som ansåg att underlaget inte var tillräckligt detaljerat för ett tydligt ställningstagande. En sammanställning av remissvaren återfinns i bilaga 2. Arbetsgruppen har haft två träffar med Juseks ombudsmän. Grundläggande utgångspunkter och principer Den kanske viktigaste utgångspunkten är att vi med förslaget vill tillföra nya dimensioner och perspektiv till förtroendemannaorganisationen. Juseks vision är att stärka medlemmarnas ställning och konkurrenskraft på arbetsmarknaden under hela karriären. Med de nya dimensionerna får fler medlemmar möjlighet att engagera sig aktivt i frågor utöver den traditionella fackliga verksamheten. En strävan har varit att organisationen ska vara enkel, överblickbar och begriplig för medlemmarna. Samtidigt anser vi inte att en komplex verklighet ska förenklas i en förtroendemannaorganisation. Då riskerar vi att få en alltför ensidig eller onyanserad utveckling av förbundets verksamhet. Juseks kärnverksamhet med förhandlingar och avtalsslutande är viktigast för hur medlemmens demokratiska inflytande ska kanaliseras inom förbundet. Samtidigt bedömer vi att frågor som är kopplade till medlemmarnas utbildning, kompetens och profession kommer att bli viktigare i framtiden och att detta måste slå igenom i en ny organisation. Arbetsgruppen har bedömt hur dagens sektioner fungerar i förhållande till de uppgifter som åläggs dem enligt förbundet stadgar. Den förhärskande bilden är att vi har en hög aktivitetsnivå i sektionsstyrelserna med engagerade medlemmar. Många sektioner har emellertid svårt att se sina roller i organisationen och fattar få beslut kring inriktning i förhandlingsarbete, fastställande av yrkanden etc. En strävan har varit att en ny organisation måste ge en tydligare koppling mellan den enskilde medlemmen och de centrala avtalen och hur man kan påverka dessa.

4 (22) Andra organisationer Under processens gång har vi bedömt hur andra organisationer har utformat sina demokratiska organisationer. Ett genomgående drag är att praktiskt taget alla organisationer upplever brister i den egna organisationen. Vi har framförallt tagit intryck av de organisationer som har en flexibel organisation som ger medlemmen möjlighet att engagera sig utifrån sina intressen och sin medlemsidentitet. I förhållande till andra fackliga organisationer är Jusek en komplex organisation. Medlemmarna är spridda över hela arbetsmarknaden där enbart den privata sektorn omfattar ett åttiotal avtalsområden, vi har definierat sex olika akademikergrupper och var femte medlem har en chefsbefattning. Sammantaget betyder det att vår organisation inte kan göras särskilt enkel om vi ska uppnå våra mål. Ökat medlemsengagemang sektioner, fokusgrupper och professionsföreningar En utgångspunkt är att det totala medlemsengagemanget ska öka. Det är bara en begränsad del av medlemmarna som är beredda att åta sig traditionella fackliga uppdrag. Genom att öka fokus på professionsfrågor och genom att använda medlemmarnas kompetens kan vi vässa vår politik och få mer genomslag för den. I det framtida Jusek vill vi ge medlemmarna större möjlighet att engagera sig i de forum och i de frågor som just de brinner för och att engagera sig under begränsad tid. Juseks medlemmar har i förhållande till andra fackliga organisationer en hög kompetens och arbetar på viktiga funktioner i samhället och förbundet har en enorm potential om vi lyckas mobilisera denna kompetens i vår verksamhet. Den fortsatta processen Detta är arbetsgruppens slutliga förslag och vi har därmed fullgjort vår uppgift. Det är nu FS som har att fatta beslut om den fortsatta processen. I det nu liggande förslaget finns ett antal punkter som måste utredas vidare. Relationerna och samspelen mellan exempelvis professionsföreningar, sektioner, delegationer och fokusgrupper kan behöva förtydliganden. Ett omfattande arbete behöver också inledas med att se över nödvändiga förändringar av Juseks stadga.

5 (22) Förslag till ny demokratisk organisation för Jusek Fullmäktige 100 delegater Fokusgrupper Förbundsstyrelsen 11 ledamöter Föräldraförsäkring Jämställdhet Professionsföreningar Jurister Ekonomer Samhällsvetare Systemvetare Studenter (9 st) Delegation Delegation Representantskap 36+14=50 ledamöter Branschsektioner Kommun/Landsting (9 st) Delegation Delegation Privat (9 st) Delegation Delegation Delegation Stat (9 st) Delegation Delegation Delegation I medborgarnas tjänst med flera Juseks valmanifest Personalvetare Kommunikatörer Chefer Medlemmar Närmare beskrivning av de olika delarna i förslaget Branschsektioner Medlemmarna grupperas i fyra branschsektioner. Dessa ersätter dagens sektioner. Liksom idag avgör Förbundsstyrelsen vid oklara fall vilken sektion medlem ska tillhöra. Egna företagare, som idag saknar sektionstillhörighet, förs till den privata branschsektionen. Deras styrelser har 9 ledamöter. Branschsektionerna har tydligt avtalsfokus. Deras roll och position i organisationen regleras i Juseks stadgar. Ändamålet med de yrkesverksamma sektionerna är att de ska bevaka tilllämpning och utveckling av avtal och förutsättningar för medlemmarna inom sektionens område. De sektionsspecifika stadgarna kompletterar förbundsstadgarna med Riktlinjer och uppdragsbeskrivning som tar hänsyn till de specifika förhållandena såsom exempelvis partsställningar inom respektive sektion. Stadgar för sektioner godkänns av FS efter förslag från sektionen. Val till branschsektionerna sker genom elektroniskt valförfarande där alla medlemmar har en röst. Val genomförs årligen men mandatperioden är två år med saxat valförfarande. Varje sektion har en valberedning som föreslår ordförande och övriga ledamöter. I övrigt konstituerar sig styrelsen internt.

6 (22) Varje valberedning har 3-5 ledamöter. Dess uppgifter är att föreslå styrelse och skall därutöver bistå sektioner och FS i tillsättande av delegationer, fokusgrupper och professionsföreningar. Vid behov kan valberedningen också bistå sektioner vid utseendet av delegater till fullmäktige. En utgångspunkt för varje valberedning är att skapa en representativ styrelse utifrån lokalföreningars storlek, olika intressegrupper inom sektionen och olika branscher samt fördelning mellan medlemsgrupper. Branschsektionernas arbetsuppgifter Avtal. Sektionerna beslutar om avtalsinriktning inom sina ansvarsområden i enlighet med Förbundsstyrelsens riktlinjer. Det kan gälla vilka frågor om anställningsvillkor som ska prioriteras, föreslag till FS om avtal ska sägas upp, Juseks agerande i partsgemensamma centrala arbetsgrupper kopplade till avtalen etc. Sektionerna ska också bistå Juseks förhandlingsorganisation med kunskap i frågor som diskuteras mellan de centrala parterna och att följa utvecklingen av det centrala förhandlingsarbetet. Genom att vi endast har en sektion per arbetsmarknadssektor blir sektionerna en tydlig instans där alla centrala viktiga förhandlingsfrågor inom t ex Saco-S, Akademikeralliansen och PTK kan diskuteras och förankras. Branschutveckling. Sektionerna ska bevaka branschspecifika frågor och kan för detta välja att använda sig av delegationer, se nedan. De kan medverka i utvecklingen av medlemsnytta som är specifika för sektionens medlemma och ta del i opinionsbildningsverksamheten. Dialog med medlemmarna och den lokala organisationen. Sektionerna ska ha dialog med medlemmar och akademikerföreningar i aktuella förhandlingsfrågor. Rekrytering. Även om en stor del av Juseks rekrytering sker via olika insatser från Juseks kansli och studentrekrytering förutsätts sektionerna arbeta aktivt med att exempelvis följa Juseks representativitet, identifiera arbetsplatser för riktad rekrytering och föreslå metoder för ökad lokal rekrytering. Föreslå kandidater till centrala Saco-gemensamma förhandlingsorgan. Exempelvis ska den statliga sektionen föreslå FS kandidater för Jusek i Saco-S högsta beslutande organ, den kommunala sektionen föreslå kandidater till Akademikeralliansens representantskap och privata sektionen föreslå Juseks representanter i förhandlingar gentemot Svenskt Näringsliv samt inom avtalsområden med många Jusekmedlemmar. Föreslå bildande av delegationer inom Jusek. Delegationer kan bildas när det finns behov i exempelvis avtalsförhandlingar för ett avtalsområde, när fråga diskuteras inom ramen för centrala tillsvidareavtal eller vid behov då viss sakfråga ska utvecklas och drivas. I uppgiften ligger alltid att föreslå kandidater till delegation. Formellt beslut att inrätta delegation och vilka ledamöter som ska ingå fattas av FS. Utse delegater till fullmäktige. Alla ledamöter till fullmäktige utses av branschsektionerna. Liksom idag utses ledamöterna i proportion till antalet medlemmar. Nominera ledamöter till Förbundsstyrelsen.

7 (22) Medverkan på representantskap. Såsom framgår av beskrivningen nedan föreslås alla ledamöter av sektionernas styrelser med automatik ingå i det årligen sammankallade representantskapet. Studentsektionen Studentsektionen förutsätts ha samma uppgifter som idag. Det innebär exempelvis bevakning av utbildningarnas kvalitet och utformning, studiesociala frågor och steget utbildningarbetsmarknad. I övrigt omfattas de av ovanstående arbetsuppgifter med undantag av uppgifter kopplade till avtal och den förhandlande verksamheten. Delegationer Sektionsstyrelserna kan inte förutsättas ha tillräcklig kompetens eller förankring i avtalsoch villkorsfrågor. Det kan gälla t ex förhandlingsverksamheten för viss grupp, viss bransch eller ett sakområde. Därför ska delegationer kunna inrättas. FS kan ge delegation mandat att företräda Jusek och att yttra sig i förbundets namn. Delegationernas funktion regleras i Juseks stadgar. Delegationer kan inrättas för Avtal för viss bransch att vara förhandlingsstöd, avtalsutveckling och tillämpning av avtal Yrkes- och professionsrollen för avgränsad medlemsgrupp inom sektionen Sakfråga som sektionen vill kraftsamla på Exempel på delegationer som vi i nuläget ser ett behov av är advokatdelegation, bank&försäkringsdelegation, domardelegation, delegation för egna företagare samt notariedelegation. Delegation föreslås av branschsektion eller FS. Formellt utses och avslutas delegation av FS utifrån en behovsprövning. Uppdragsbeskrivningen fastställs av FS i samråd med sektionen. Ledamöter utses av FS genom förslag från sektion, FS eller från ombudsmän som har medlemskontakter. FS tar också ställning till behovet av resurser. I de fall delegation omfattar ett visst avtalsområde eller medlemsgrupp kopplas verksamheten till ansvarig ombudsman på Juseks kansli. Professionsföreningar Genom att skapa professionsföreningar synliggörs våra medlemsgrupper. Identiteten med Jusek ökar. Därigenom stärks våra möjligheter att rekrytera nya medlemmar och få fler studentmedlemmar att förbli medlemmar när de börjar arbeta. Föreningarna blir också viktiga mötesplatser för studenter och yrkesverksamma. Förutsättningar skapas också för att Jusek ska synas mer i samhällsdebatten och för en breddad opinionsbildning. Sju professionsföreningar inrättas. Deras funktion regleras i Juseks stadgar. Sex av professionsföreningarna utgörs av föreningar för våra sex medlemsgrupper. Därutöver bildas Juseks chefsförening.

8 (22) I normalfallet är det medlemmens utbildning såsom den är registrerad i Juseks medlemsregister som utgör basen för vilken förening som medlemmen hänförs. Medlem har dock möjlighet att välja annan tillhörighet om den identiteten upplevs som starkare. Juseks medlemsregister medger detta redan idag. Det är således inte ovanligt att t ex en jurist som sedan länge arbetar med personalfrågor identifierar sig mer med personalvetare än jurist eller att en samhällsvetare som sedan länge arbetar med IT identifierar sig med systemvetare. Det ska också vara möjligt för medlemmar att ta del av flera professionsföreningars aktiviteter. Föreningarnas verksamheter ska tillåtas att utvecklas olika beroende på medlemmarnas intresseinriktningar och behov. För att få en flexibel verksamhet som inte tyngs av formalia såsom egna stadgar, valberedningar och årsmöten leds varje förening av ett föreningsstyre. Föreningsstyret utses årligen av Representantskapet (se nedan) och består av 3-7 ledamöter. Lämpliga personer kan anmäla sig själva eller rekommenderas av någon annan medlem eller förtroendevald. Föreningarna har närvaro- och yttranderätt på Juseks fullmäktige och representantskap. Ett viktigt skäl till att de ska delta på fullmäktige är att vi erfarenhetsmässigt vet att en mycket stor del av de ärenden som fullmäktige hanterar inte är kopplade till avtalsfrågor och medlemmarnas anställningsvillkor. För att undvika demokratikonflikt på så vis att en medlem ska kunna företrädas av två olika åsikter och röster på fullmäktige så har professionsföreningarna inte rösträtt. Inflytandet i fullmäktige ska helt utgå från de fyra branschsektionerna. Professionsförening kan företräda medlem med ett ställningstagande i en sakfråga och en branschsektion ha en motstridig uppfattning. Inflytande över fullmäktiges beslut bör också vara lika för alla medlemmar och så blir inte fallet om chefsföreningen får fullvärdiga delegater på fullmäktige. Professionsföreningarna föreslås däremot få förslagsrätt på fullmäktige och de har därutöver rätt att nominera ledamöter till FS. Professionsföreningarnas uppgifter Karriärstöd. Seminarieverksamhet för medlemmarna, nätverk och andra typer av mötesplatser. Det kan också handla om kompetensutveckling och utbildning, t ex genom samarbete med externa utbildningsarrangörer. Den verksamhet som idag riktas mot alla medlemsgrupper inom ramen för Juseks karriärstöd - såsom nätverk för nyexaminerade, mentorskap i början av karriären, aktiviteter för arbetslösa medlemmar etc fortsätter att ligga utanför professionsföreningarnas verksamhet. Professionsutveckling. Utbildningsfrågor, såsom utbildningens kvalitet, förnyelse och inriktning och dess gångbarhet på arbetsmarknaden är en viktig del. Men frågorna består även av respektive professions roll på arbetsmarknaden och i samhället i förhållande till andra professioner och politiska förutsättningar för professionens utveckling. Ett övergripande syfte är att den enskilde medlemmen ska känna att Jusek promotar just min grupp i samhället. Opinionsbildning utifrån professionens intressen. Professionsföreningarna kan bli en naturlig instans för att medverka i arbetet med att utforma Juseks politik inom olika områden, såsom rättspolitik och skattepolitik och ta del i Juseks opinionsbildande aktiviteter kring dessa.

9 (22) Rekryteringsstöd. Föreningen kan vara ett stöd till Juseks marknadsförings- och rekryteringsarbete utifrån ett professionsperspektiv. Juseks chefsförening Enligt Färdplan 2020 ska Jusek öka verksamheten riktad mot chefer. En omfattande verksamhet sker redan idag. En chefsförening stärker förbundets chefsprofil väsentligt. En grundläggande problematik är att chefer i hög utsträckning inte kan eller vill ta del av den lokala fackliga verksamheten på arbetsplatserna och behöver därför en egen plattform. Föreningen omfattar de medlemmar som är registrerade som chefer i Juseks medlemsregister. Som chef definieras normalt den chef som har personal- och/eller resultatansvar. Det innebär att exempelvis projektledare, teamledare eller egenföretagare inte omfattas av verksamheten. Uppgifterna för chefsföreningen är att vara ett forum för att utforma Juseks chefspolitik såsom chefskapets förutsättningar, rekrytering av chefer, chefsutveckling och avslutande av chefskap. Även chefsvillkor, såsom löner och belöningssystem, som inte är kopplade till en specifik branschsektions område kan beröras. Föreningen kan också vara en resurs för branschsektionerna när det gäller t ex utformning av avtal och villkor med särskild relevans för chefer. Chefsföreningens verksamhet ska i övrigt bygga på att erbjuda cheferna seminarieverksamhet och mötesplatser för erfarenhetsutbyte kring chefsfrågor. Fokusgrupper För att utveckla Juseks politik och stärka vår opinionsbildning i de frågor som ligger i tiden inrättas ett system med Fokusgrupper. De består av medlemmar med särskilt hög kompetens och särskilt intresse för viss fråga. Genom fokusgrupper kan vi öka engagemanget från medlemmar som inte primärt är intresserade av att engagera sig i den lokala fackliga verksamheten. Fokusgruppernas funktion regleras i Juseks stadgar. Områden för fokusgrupper kan vara Juseks politik inom visst område, såsom jämställdhet, föräldraförsäkringens utformning och integration av invandrarakademiker. Men det ska också handla om frågor som plötsligt dyker upp på den politiska agendan där Jusek snabbt behöver få fram ställningstaganden. Om exempelvis regeringen tillsätter utredningar för översyn av Arbetsförmedlingen eller för att utforma ett kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning kan Jusek tillsätta fokusgrupper med kunniga medlemmar med särskild kompetens för att ta fram förslag till förbundets politik för att påverka processerna. Förslag på inrättande av fokusgrupp kan komma från medlem, professionsförening, sektion, Juseks kansli eller FS. De tillsätts alltid av FS och får sina uppdrag därifrån. Alla fokusgruppers verksamhet tidsbegränsas. Resultatet av fokusgruppens arbete återrapporteras till FS och andra berörda delar inom Juseks organisation. Vid behov kan fokusgrupp få förslags- och yttranderätt i frågor man bereder på FS, fullmäktige, sektionsstyrelse eller professionsstyre. FS disponerar fullt ut hur fokusgruppernas resultat ska användas.

10 (22) En rimlig ambitionsnivå är att 3-4 fokusgrupper är verksamma vid varje givet tillfälle. En förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera är att hitta lämplig arbetsordning hur fokusgrupper initieras. Fullmäktige, Representantskap och förbundsstyrelse Fullmäktige består såsom idag av 100 delegater. De utses proportionellt utifrån antalet medlemmar i branschsektionerna av respektive sektionsstyrelse. Ordinarie fullmäktige sammanträder liksom idag vart tredje år. Till fullmäktige adjungeras två personer från varje professionsförening, dvs. maximalt 14 personer. Dessa har yttrande- och förslagsrätt. Representantskapet ersätter dagens ordförandekonferens och har motsvarande arbetsuppgifter. Därutöver utser Representantskapet föreningsstyren för professionsföreningarna. Det sammanträder en gång per år. Det består av samtliga ledamöter i branschsektionernas styrelser samt av två ledamöter från respektive professionsförening. Sammantaget betyder detta 50 ledamöter. Vid fyllnadsval till FS äger dock bra ledamöterna från branschsektionerna rösträtt. Förbundsstyrelsen har 11 ledamöter. Det innebär en minskning med två ledamöter i förhållande till idag. FS får i den nya organisationen en tyngre roll som samordnare. Förslaget bygger på att intressefrågor och Juseks politiska ställningstaganden tar en central plats i organisationen. Sannolikt behövs sammanträden med något tätare intervall än idag, exempelvis på grund av att delegationer och fokusgrupper ska tillsättas och ges tydliga ramar. Ökad användning av modern teknik Den nya organisationen baseras på ökad användning av ny och modern teknik. Verksamheten ska bli mer tillgänglig för medlemmar i hela landet och förutsättningarna för alla medlemmar ska kunna engagera sig i förbundet ska öka. Jusek håller just nu på att införa ett helt nytt verksamhetssystem baserat på en Microsoftplattform. Professionsföreningar, chefsföreningar, delegationer och fokusgrupper ska ge ett ökat medlemsengagemang med målet att göra Jusek mer attraktivt och en facklig organisation i tiden. Det nya CRM-baserade verksamhetssystemet är en viktig förutsättning för att den nya organisationen ska fungera, främst i följande delar: Webbaserade plattformar skapas för att fånga upp och driva frågor som är angelägna för medlemmarna. Dialogplattform för detta bör utformas på jusek.se. #mittjusek används för sociala media. En app kan produceras - Mitt Jusek - där medlemmar vid sidan av medlemsförmåner m m kan föreslå fokusgrupper och andra idéer till Jusekverksamhet Medlemmen kan själv ange medlemsprofil och vilka intressen man har för att kunna ta del av Juseks verksamhet Verksamhetssystemet ökar förutsättningarna för att Jusek systematiskt kan hitta rätt personer till förtroendeposter och engagemangsplatser Mötesformerna blir fler. Sektions- och delegationsmöten, nätverksträffar, fokusgrupper och utbildning kan i hög utsträckning ske via videokonferenssystem och webbkonferenser.

11 (22) Seminarieverksamheten kan nå medlemmar i hela landet under förutsättning att fler seminarier genomförs som webbsändningar och att kvaliteten uppfattas som god. Elektroniska röstningsförfaranden vid val och möten Ekonomiska och personalmässiga konsekvenser av förslagen Ambitionen med den nya organisationen är att Jusek ska upplevas som ett ännu mer modernt och attraktivt fackförbund. Därmed ökar rekryteringen och Juseks intäkter. Detta ska ställas mot de fördyringar som förslaget medför. Jusek har idag 19 sektioner där vi uppskattar den genomsnittliga möteskostnaden till ca 80 000 kr, dvs sammanlagt ca 1.5 milj kr. Ett rimligt antagande är att möteskostnader för de nya branschsektionerna och delegationerna kan begränsas till i storleksordningen 800 000 kr, där hälften är sektionskostnader och hälften delegationskostnader. Antagandet bygger på att vi ser en ökad användning av videokonferenser etc. Sammantaget betyder detta en besparing på ca 700 000 kr. Professionsföreningarna ska startas successivt och deras verksamheter kommer att utvecklas i olika riktning i olika tempo. Avsikten är inte att föreningarna ska bedriva en dyr verksamhet, i vart fall inte under överskådlig tid. Ett rimligt antagande är att föreningarna under de första åren kommer att kosta i storleksordningen 100 000 kr per styck och om 3-4 år det dubbla. Sammantaget betyder detta en initial kostnad på ca 700 000 kr och på sikt 1.4 milj kr. Fokusgrupperna kan genomföras med en lågbudget. Med ca 5 fokusgrupper i gång vid varje givet tillfälle uppskattar vi att möteskostnaderna kan begränsas till 200 000 kr per år. De direkta kostnaderna blir därmed en initial kostnad på 2-300 000 kr och ca 1 milj på tre års sikt. Personalkostnaderna är ännu svårare att beräkna. I någon mån sparas resurser genom färre sektionsansvariga ombudsmän. För ombudsmän och övriga handläggare på Juseks kansli ger professionsföreningar, fokusgrupper och delegationer ökade möjligheter till nya och intressanta arbetsuppgifter och kontaktytor vid sidan av de tidigare arbetsuppgifterna. En ombudsman som brinner för t ex personalvetarfrågor kan vara ansvarig handläggare för personalvetarföreningen på en del av arbetstiden, där insatserna i tid varierar kraftigt över tid. Medarbetare på den samhällspolitiska avdelningen kan utifrån sina ansvarsområden på motsvarande sätt driva en fokusgrupp. Sammantaget gör vi uppskattningen att personalkostnaderna på tre års sikt ökar med i storleksordningen 1 milj per år. En sammantagen bedömning är mot bakgrund av ovanstående att den nya organisationen medför en fördyring av Juseks verksamhet med i storleksordningen 1 milj kronor initialt och att denna kostnad efter tre år i fullfunktionsskedet är 2 milj kronor. Beloppen ska ställas i relation till Juseks totala kostnader som för innevarande verksamhetsår är ca 153 milj kr exklusive inkomstförsäkringen. Enligt arbetsgruppens uppfattning är denna begränsade fördyring väl motiverad av att förslagen är nödvändiga för att nå upp till Juseks ambitioner i Färdplan 2020. Förändringarna stärker också Juseks intäkter genom ökad rekrytering.

12 (22)

13 (22) Bilaga 1 Partsställningar och avtalstecknanden inom olika delar av arbetsmarknaden Statliga sektorn Partsställningen inom den statliga sektorn regleras i det statliga huvudavtalet. Akademikerförbunden har gemensam partsställning genom Saco-S. Statliga bolag är normalt frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Saco-S sluter centrala kollektivavtal såsom huvudavtal, ramavtal om löner, avtal om allmänna anställningsvillkor, pensionsavtal, avtal om trygghetsfrågor och frågor om partsgemensamt utvecklingsarbete. Saco-S har också fastställt en arbetstagarnyckel som anger Saco-S lokala arbetsplatsorgan, dvs det organ som har rätten att sluta lokala avtal i Saco-S namn. Normalt är lokal part en Saco-S-förening. Där lokal Saco-S-förening saknas företräds Saco-S genom ett s k kontaktförbund som normalt är det förbund med flest medlemmar på arbetsplatsen. Arbetstagarnyckeln fastställer ett kontaktförbund för varje myndighet. Jusek är t ex kontaktförbund för flertalet myndigheter inom Justitiedepartementet och Finansdepartementet alltmedan Sveriges Universitetslärarförbund är kontaktförbund inom större delen av Utbildningsdepartementet och DIK-förbundet för de flesta myndigheter inom Kulturdepartementet. Kontaktförbundets uppgifter är att bistå den lokala organisationen, förhandla i Saco-S namn vid centrala samverkans- och medbestämmandeförhandlingar, utbilda lokala förtroendevalda oavsett vilket förbund dessa är medlemmar i och verka för att den lokala föreningen driver Saco-S och Sacofederationens politik. Saco-S högsta beslutande organ är dess representantskap. Det fattar exempelvis beslut om att träffa centrala avtal, vidta konfliktåtgärder och om inriktningen av det fackliga arbetet. I representantskapet har varje förbund rösträtt i förhållande till det totala antalet statliga medlemmar. Jusek har fem ledamöter i representantskapet jämte fem förste och fem andre ersättare. Juseks representanter utses av Juseks förbundsstyrelse och består huvudsakligen av förtroendemän i Juseks lokala organisation. Saco-S styrelse leder det löpande arbetet och består av 11 ledamöter. Ordförande är Juseks förhandlingschef och Jusek har innehaft posten ända sedan skolan övergick till kommunala huvudmän i början av nittiotalet. Det förbund som innehar ordförandeposten har ytterligare en ledamot i Saco-S styrelse.

14 (22) Kommunala sektorn Grunden för förhandlingsverksamheten inom den kommunala sektorn är att partsställningen ligger på förbunden. Därmed är organisationen av förhandlingsarbetet på såväl central nivå som lokal nivå helt annorlunda jämfört med den statliga sektorn. I det centrala förhandlingsarbetet samverkar Jusek med 15 andra akademikerförbund i Akademikeralliansen som sluter t ex de centrala avtalen om löner och anställningsvillkor. Avtal sluts även för kyrkans område och för kommunalägda bolag. Till skillnad från övriga delar av arbetsmarknaden har Jusek en egen lokal partsställning gentemot varje kommun och varje landsting avseende löne- och villkorsfrågor. Därför har vi en egen lokal Jusekorganisation bestående av Jusekombud eller Jusekföreningar beroende på medlemsantal. Situationen inom den kommunala och landstingskommunala sektorn är synnerligen särpräglad eftersom några av de största akademikerförbunden valt att inte tillhöra Akadmikeralliansen. Läkarförbundet förhandlar inom ramen för Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR. Lärarnas Riksförbund förhandlar tillsammans med Sveriges Lärarförbund och Akademikerförbundet SSR tillsammans med bl a Vision inom ramen för OFR. Dessa förbund har således valt att samverka med TCO-förbund framför att förhandla med övriga Sacoförbund inom Akademikeralliansen. Det finns också en lokal samarbete mellan Sacoförbunden vid landstingen, regionerna och vissa av de större kommunerna avseende samverkansfrågor. I exempelvis lokala MBLförhandlingar är normalt lokala Sacoråd bärare av partsställningen. I Sacoråden ingår emellertid inte enbart förbund anslutna till Akademikeralliansen utan även t ex Akademikerförbundet SSR och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. Från Jusek och flera andra förbund inom Akademikeralliansen finns en önskan om att samverkan lokalt ska omfatta medlemsförbunden. Akademikeralliansens högsta beslutande organ är dess representantskap med uppgifter som motsvarar Saco-S representantskap. Jusek har tre ledamöter i representantskapet och dessa utses av Juseks förbundsstyrelse. En förhandlingsdelegation sköter det löpande förhandlingsarbetet. Delegationen leds av en ordförande. Därtill finns två vice ordföranden varav en kommer från Jusek. Privata sektorn Till skillnad från den statliga sektorn är Juseks medlemmar inom den privata sektorn spridda på ett mycket stort antal avtalsområden med sinsemellan olika system för avtalstecknande. Antalet avtalsområden där Jusek eller annat akademikerförbund är part är ca 80. Därtill finns ett flertal företagsavtal som sluts gentemot centrala arbetsgivarparter. Inom många av avtalsområdena har Jusek få medlemmar eller mycket liten andel av akademikerförbundens totala medlemsantal och vi har därmed begränsat inflytande.

15 (22) Med undantag av något enstaka företagsavtal finns det inte något avtalsområde där Jusek har egen partsställning. Akademikerförbunden uppträder som en gemensam part inom varje avtalsområde vid sidan av berört LO- och TCO-förbund. De konstellationer som finns är: Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer som en part. Detta är fallet inom t ex bank-, försäkring, IT- och Telekomavtalen Akademikerförbunden. Vilka dessa är varierar mellan olika avtalsområden beroende på medlemsantal. Detta är det vanliga för avtalsoråden inom olika delar av tjänstesektorn Sveriges Ingenjörer. Förbundet har ensamt partställningen bland akademikerförbunden. Detta är det vanliga för avtalsområden inom industrin och transportområdet. Avtalen tillämpas i dessa fall även för andra akademikerförbunds medlemmar. Det finns många olika historiska skäl till att vi uppträder under olika konstellationer på olika avtalsområden. En huvudförklaring är att den privata sektorn förr var av marginell betydelse för Jusek och många andra akademikerförbund men av central betydelse för Sveriges Ingenjörer och att gamla strukturer tar tid att förändra. Konstellationerna har inte varit statiska, och kommer inte heller att förbli det. Sacoförbundens gemensamma lokala organisation benämns normalt Akademikerföreningar. Inom industrin pågår en utveckling mot fler akademikerföreningar från att tidigare ha varit lokala klubbar till Sveriges Ingenjörer. För Juseks del finns i det praktiska centrala förhandlingsarbetet tre lösliga konstellationer: Saco-P som är ett forum för avtalsdiskussioner för all förhandlingsverksamhet avseende hela privata sektorn. Saco-P består normalt av förbundens VDar och förhandlingscheferna eller motsvarande. AHT som är ett forum för avtalsdiskussioner mellan akademikerförbunden inom handel&tjänster. KFO-A är ett forum som arbetar med alla avtal inom kooperationens område. Samarbetet mellan akademikerförbunden är inte reglerade genom t ex stadgar. Någon arbetstagarnyckel som reglerar ansvar mellan Sacoförbunden finns inte heller. Saco-P och AHT existerar således inte i formell mening. Verksamheten bygger på underhandsöverenskommelser mellan berörda förbund. Arbetsgivarsidan har emellertid accepterat den ordningen. För Juseks del har vi sedan länge önskat att verksamheten inom Saco-P och AHT formaliseras och stadgeregleras. Styrningen av förhandlingsverksamheten i centrala lönerörelser varierar mellan olika avtalsområden. Några formella representantskap med förtroendemän som inom exempelvis den statliga sektorn existerar inte. Förhandlingsdelegationerna utgörs ofta av företrädare från lokala akademikerföreningar inom avtalsområdet. I andra fall utgörs förhandlingsdelegationerna av ombudsmän från förbund med flest medlemmar. Inom industrins olika avtal tecknar Sveriges Ingenjörer avtal som enda part bland akademikerförbunden. Sveriges Ingenjörer informerar Jusek och övriga akademikerförbund kontinuerligt under förhandlingarna.

16 (22) För Jusek är värt att notera att advokatbyråer normalt inte är med i någon arbetsgivarorganisation och Juseks medlemmar där omfattas inte av kollektivavtal. Inom ytterligare några områden finns inga kollektivavtal för akademiker, exempelvis inom tidningsbranschen och hotell- och restaurangbranschen. Saco- och TCO-förbunden har i vissa stora gemensamma frågor överlåtit partsställningen till PTK och som på arbetsgivarsidan främst hanteras av Svenskt Näringsliv. Det gäller i första hand trygghetsfrågor och pensionsfrågor. Varje förbund anslutet till PTK har inflytande i förhandlingsverksamheten genom representanter i PTKs stora förhandlingsdelegation som tar ställning till yrkanden och avtalsförslag.

17 (22) Bilaga 2 Sammanställning av remissvar på arbetsgruppens tre alternativa modeller 2014-10-09 Polissektionen Förordar förslag Arbetsmarknad. Rättsväsendet bör inte vara en egen sektion utan bör läggas samman med den statliga sektionen. Frågor av särskild betydelse för Jusekmedlemmar inom rättsväsendet kan hanteras i föreslagna utskott. Åklagarsektionen Förordar förslag Arbetsmarknad med reservationer. Sektionen har svårt att se att något av förslagen fångar upp problematiken kring hur man skapar engagemang kring sektionernas arbetsuppgifter som kvarstår för sektionerna då förbundet inte längre innehar partsställning i förhållande till arbetsgivaren. Det är viktigt att frågor som inte är partsrelaterade utan hör hemma inom Jusek som förbund tas om hand, allt från medlemsförmåner till rättspolitiska ställningstaganden. Jusek måste behålla ställningen som stark aktör inom rättspolitiska frågor. Det finns flera frågor som förenar medlemmar inom rättsväsendet men samtidigt också frågor där uppfattningarna skiljer sig åt. Om en särskild rättssektion skapas är det alldeles nödvändigt att det inom en sådan sektion bildas ett permanent utskott för åklagarväsendet. Advokatsektionen Arbetsmarknadsmodellen förefaller enligt sektionen som den modell som skulle gagna medlemmarna mest. Matrisförslaget är, motsatsvis, en alltför rörig organisation som är svår att förstå där risk finns för att mer tid går åt till att rätt fråga hamnar hos rätt grupp än till att behandla den aktuella frågan. Sektionen upplever att dagens sektion är välfungerande och att styrelsens uppdrag är tydligt och medlemsnyttan i dagens verksamhet är hög. Sektionen för medlemmar inom exekutionsväsendet Sektionen avstyrker de tre förslagen. Om sektionen upphör som självständig sektion genom att gå samman med andra eller splittras på flera sektioner bedömer sektionen att exekutionsväsendet fjärmas från Jusek. Sektionen anser också att påbudet att det skulle bildas en Saco-S-organisation inom exekutionsväsendet var olyckligt och att sektionen därmed sattes i skymundan. Sektionen upple-

18 (22) ver att Juseks stöd numera saknas i den nya Saco-S-organisationen och att omvandlingen påverkar framtida medlemsrekrytering negativt. Notariesektionen Inget av de tre förslagen redovisar tillräckligt väl hur det totala engagemanget och inflytandet ska öka. Frågan om hur utskott skapas, vem som utser utskottsmedlemmarna och vem de rapporterar till blir avgörande för hur sektionen ska ställa sig. Lika viktig är i vilken utsträckning uppgifter kan delegeras till ett utskott och hur permanenta utskott kan avskaffas. Inget av de tre förslagen visar hur en förtroendemannaorganisation lokalt och centralt är tänkt att se ut. Den centrala organisationen måste klara av att fånga upp och förvalta lokala engagemang. För notarierna är dagens organisation väl lämpad att driva medlemmarnas fackliga intressen och möjliggör för medlemmarna att påverka på såväl kort som lång sikt. Domstolssektionen Det har inte varit möjligt för sektionen att utifrån underlaget få djupare förståelse för de tre förslagen och kan därmed inte förorda något av dem. Förslaget Arbetsmarknad anknyter mest till dagens indelning och sektionen är därför något mer positiv till det förslaget än till övriga. Dagens domstolssektion har en viktig roll att ta tillvara medlemmarnas intressen gentemot Domstolsverket och lokalt på domstolarna. Sektionen är osäker på i vilken mån remissens olika förslag medger att den nuvarande verksamheten kan bedrivas på samma sätt i fortsättningen, t ex i föreslagna utskott. Det är oklart vilka uppgifter de nya sektionerna skulle komma att ha, men intrycket är att de ska hantera mer övergripande frågor än dagens sektioner och då har inte medlemmarna någon självklar nytta att ingå i en sektion Rättsväsende som föreslås i förslagen Arbetsmarknad och Matris. Sektionen för Riksdag&Regering Föredrar förslaget Arbetsmarknad. Det förslaget är tydligt och anpassat till förhandlingverksamheten och kan bidra till att till ökat engagemang bland medlemmar genom att engagera dem i sektioner och utskott. Dock leder de tre modellerna till fler frågor än svar: Hur utses styrelser, hur ska intresseutskott/fokusgrupper, förhandlingsutskott och sakutskott fungera i praktiken? Sektionen vill att förslaget renodlas. Rättsväsendet bör ingå i stat och spegla den befintliga Saco-S-strukturen. En parallell rättssektion skapar otydlighet i förhandlingsverksamheten. Advokater bör ingå i den privata sektionen. Modellen måste utvecklas så att den kan tillvarata engagemang och behov hos Juseks olika yrkesgrupper. Studentsektionen har en rekryteringsfunktion med klar utbildnings- och professionsprofil och bör kunna låna från matrismodellen och organiseras efter utbildning där

19 (22) styrelser och sakutskott skapar band till branschsektionerna så att studenter lotsas till yrkesverksamt medlemskap. Allmän statsförvaltning Sektionen anser att verksamheten fungerar bra idag och Allmän statsförvaltning bör därför inte genomgå några större förändringar. Sektioner som fungerar ska inte röras. Underlaget saknar konsekvensanalys av vad en ny organisation innebär för tjänstemannaorganisationen och om denna måste stärkas. Inte heller presenteras de ekonomiska konsekvenserna. För att göra sektionsarbetet mer attraktivt och förstärka ledamöternas ansvarstagande bör arvodering ske. Om förslag Arbetsmarknad genomförs bör branschsektionen Stat delas upp i tre delar för Allmän stat, Socialförsäkring och Skatt där länsstyrelser, högskola och riksdag&regering blir del av Allmän stat. Alternativt kan branschsektionen delas i två delar för stora respektive små myndigheter. Socialförsäkringssektionen Förordar förslag Utbildning&Profession. Förslaget tydliggör för potentiella medlemmar vilka Jusek vänder sig till. Befintliga medlemmar utan fördjupade kunskaper om Jusek kan se hur vi organiserar medlemmarna. En attraktiv organisation bör kunna beskrivas på ett enkelt och begripligt sätt för att kunna vara attraktiv. När vi beskriver förbundet för jurister, ekonomer osv bör vi löpa linan ut och även ha en organisation som stöder just de medlemsgrupperna på ett tydligt sätt. När behov uppstår av ett mer övergripande samarbete kan intressegrupper bildas inom ramen för förtroendemannaorganisationen. Skattesektionen Förordar förslag Arbetsmarknad. Juseks framtida demokratiska organisation ska stödja Juseks vision, kärnvärden och politik som facklig förening i arbetslivet. Organisationen måste vara enkel att förstå. Utmaningen med förslaget är att få intresseutskott och arbetsgrupper att fungera, annars riskerar förslaget att uppfattas som endast en reducering av antalet sektioner och antalet förtroendevalda. Antalet sektionsstyrelseledamöter bör vara 13 där sex tillfaller de sex största lokalföreningarna. Kommunala sektionen Förordar förslag Arbetsmarknad. Det är det enda förslaget som har en naturlig koppling till sektionens medlemmar och det enda förslag som är förståeligt och överblickbart för medlemmar och förtroendevalda. Remissunderlaget borde varit mer detaljerat för att sektionens synpunkter skulle kunna vara mer konkret. Antalet ledamöter i FS bör vara oförändrat för att den demokratiska förank-

20 (22) ringen ska fungera. Förslaget Arbetsmarknad innebär endast fem sektioner och deras ordföranden ska därför vara ständigt adjungerade till FS. Valprincipen till sektionsstyrelsen ska vara lämplighet och förtroendekapital och inte storleken på lokalföreningen. Alla sektioner måste ha ett tydligt uppdrag utifrån sitt intresseområde och sektionsstyrelserna måste involveras i FS löpande arbete så att engagemang, demokratisk förankring och beslutunderlag breddas och fördjupas. Minst två representantskap per år är nödvändigt för förankring. Sektionsstyrelserna ska också få ökad delegation att fatta beslut som berör den egna sektionens medlemmar. bank&försäkring Förordar förslag Arbetsmarknad. Dock är det viktigt att en ny organisation inte slår sönder det som faktiskt fungerar idag. För att förslaget ska fungera för den privata sektorn med över 27000 medlemmar fordras att det finns stående branschsektioner som t ex bank&försäkring för att kunna tillvarata specifika branschfrågor. Förslagen täcker inte de behov som vi som förtroendevalda har inom bank och försäkring om sektionsindelningen inte finns kvar. En fördel med förslaget med en stor sektion är att de olika delarna kan lära av varandra och därför behövs att den privata branschsektionen har årliga återkommande gemensamma möten. Det är även viktigt att kontakten mellan FS och sektionerna blir bättre. Storleken på en lokalförening ska inte medföra automatik avseende representation. Industrisektionen Förordar förslag Arbetsmarknad. Valförfarandet bör bygga på alternativ 2, dvs stora föreningar bör inte ha automatisk representation i sektionsstyrelserna. Representantskapet behöver mer frekventa möten än ett per är och fler än sektionsordföranden behöver ingå. En förutsättning för att önskvärda utskott och intressegrupperingar ska initieras och fungera är lokal förankring, att representanskapet ansvarar för koordinering även för intresseutskotten och att FS ansvarar för uppstart av intresseutskott ink att utse ordförande och medlemmar. IT-sektionen Förordar förslag Maris. Matrisen bör utgå ifrån utbildning och avtalsområde. Utbildningssektionerna driver sakfrågor som rekrytering, koppling till arbetsmarknaden och utvecklingen under hela karriären, bemannar branschsektionerna och utser fullmäktigeledamöter. Branschsektionerna ska vara avtalsbärande och driva frågor inom avtal, arbetsrätt och lokal verksamhet men har inte rösträtt på Fullmäktige. Lokalföreningar som är avtalsbärare ska i viss utsträckning kunna väljas in direkt. Arbetsmarknadsförslaget missar allt som är tvärvetenskapligt, saknar akademisk inriktning och följer inte medlemmen genom hela karriären samt möjliggör inte för Jusek att på ett naturligt sätt fånga upp frågor som är till exempel relaterade till utbildning.

21 (22) Handel&Tjänster Förespråkar förslag Arbetsmarknad. Modellen är den tydligaste och mest logiska utifrån samma eller likartad avtalstillhörighet. Sektionen rymmer ett 40-tal olika kollektivavtal som ser olika ut men innehållen är relativt lika. Utgångspunkten för sektionernas existens blir samhörigheten i de olika avtal som finns. Medlemskapet i Jusek följer en yrkesverksam medlem genom hela karriären, kanske 40 år. Det är rimligt att förbundet organiserar sig utifrån detta och inte efter hur värvningen ska underlättas under en kort tid som student. Kanske går det att hitta ett sätt att värva studenter som medlemmar under praktik eller liknande. Om ordförandekonferensen omvandlas till representantskap är det viktigt att tidigt bestämma vilka som ska representeras utöver styrelserna för sektionerna i detta representantskap, t ex representanter från intresse-, förhandlings- och sakutskotten. Juseks studerandesektion Sektionen tar inte entydig ställning för någon av de tre modellerna. Det finns styrkor och svagheter i samtliga förslag. Oavsett vilken modell som förbundet arbetar vidare med så anser sektionen att deras uppdrag att representera och synliggöra förbundets studerandemedlemmar är så viktigt och säreget att det utövas bäst i en egen sektion. Förslag Arbetsmarknad medför att det kan bli ett problem med att få studenter att bli yrkesverksamma medlemmar efter studierna. Förslaget Matris medför att studenterna skulle spridas ut i alla sektioner men det är en styrka idag att de centralt förtroendevalda får arbeta och utvecklas i sina uppdrag tillsammans. Förslag Utbildning och profession har samma nackdelar som Förslag matris men skulle dock funna fungera bra för studerandemedlemmarna om det tillsätts ytterligare en sektion för studenter. Sektionen för intresseorganisationer Förordar förslag Matris. Modellen är ett steg i rätt riktning då den innefattar utbildningsbakgrund såväl som professionsfrågor och avtalsdelen. Då ökar möjligheterna till ökat medlemsengagemang och bättre rekrytering.. På längre sikt tror sektionen att Jusek utvecklas med mer tyngdpunkt på intressefrågor snarare än förhandlingar som alltmer flyttas upp på saconivå Sektionen efterlyser också en digital strategi som ökar möjligheterna för den enskilde medlemmen att engagera sig.

22 (22) Inkomna synpunkter från medlemmar i referensgruppen 1. Förordar förslag Arbetsmarknad. Utbildning och profession är det näst bästa alternativet eftersom det är enkelt och tydligt. 2. Förordar förslag Arbetsmarknad. Det som anges som utmaningar i det förslaget är inte så problematiska jämfört med utmaningarna i de andra två förslagen. 3. Förordar förslag Arbetsmarknad. I Saco-S-världen blir de andra två alternativen svårhanterliga för lokalt förtroendevalda. En stor statlig sektion riskerar att domineras av de största myndigheterna och en idé kan vara två statliga sektioner.