Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?



Relevanta dokument
Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Prevention före skolåldern riktad och generell

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Uppföljning av utvecklingsstudie för riktad prevention av övervikt och fetma hos barn

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Yttrande över motion 2015:47 av Susanne Nordling (MP) om att permanenta Rinkebyprojektet och införa socioekonomisk viktning för BVC och MVC

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Att förebygga övervikt och fetma hos barn inom Stockholms län

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Viktigaste Ändringar

FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA

Livsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. Jessica Ericsson (L)

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Yttrande över motion 2016:1 av Erika Ullberg (S) och Dag Larsson (S) om behovet av mångfald i vården av allvarlig övervikt

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Yttrande över motion 2015:21 av Tara Twana m.fl. (S) om fetma hos barn

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård

Hållbar stad öppen för världen. Hälsopepp

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Uppföljning rörelseglada barn

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Motion 2015:21 av Tara Twana m.fl. (S) om fetma hos barn

REMISS April 2013 pga fetma, BMI 41 kg/m²

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Övervikt och fetma bland barn vad kan och bör elevhälsan göra?

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Jämlik munhälsa. Med Hageby som modell. Verksamhetschef Lotta Ranggård

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården?

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Sammanträde med Folkhälsoberedningen

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Innehållsförteckning

FÖRSLAG 2016:68 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2015:21 av Tara Twana m.fl. (S) om fetma hos barn

Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården?

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

ehälsostudier i Östergötland

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor personer nu

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Transkript:

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting Emma Sjöberg Projektledare Utvecklingsstudie Health Navigator

1 Bakgrund Satsning med hälsovägledare Tidig utvärdering Exempel från hälsovägledarnas arbete

2 Handlingsprogram övervikt och fetma (HPÖ) 1. Beställarunderlag 2. Vårdprogram 3. Samhällsinriktat arbete

3

4 Citat från familjer som får stöd av hälsovägledare Vi har ändrat flera vanor för hela familjen, tagit bort läsk och juice bland annat I gruppen utbyter vi tips och råd kring hur man i vardagen får till bra mat, rörelse och att sätta gränser med barnen Vi rör oss mer tillsammans Hon följer upp och får mig att vilja testa nya saker Någon som lyssnar och förstår och har stöttat mig att söka den vård jag behöver

5 Utveckling av fetma hos barn över tid i Sverige Övervikt och fetma hos barn ökade kraftigt fram till år 2005 Ökningen har nu avstannat /avtagit: cirka 2-4 % fetma/9-15 % övervikt Exempel: Andel 7-9 åringar i Stockholm med övervikt eller fetma % 25 20 15 10 5 8 Övervikt eller fetma 11 21 0 1985 1990 1995 2000 2005 Exempel: Andel 4- åringar med övervikt och fetma i Stockholms läns landsting % 25 20 15 10 5 12 11 3 2 9 2 9 2 9 2 10 0 2004 2006 2008 2010 2012 2 9 2 Övervikt Fetma 9 2 9 2 Källa: Barnhälsovård Årsrapport 2013, SLL; Intervjuer

6 Stockholm har förhållandevis låg förekomst av övervikt och fetma hos 4-åringar men spridningen är stor Total andel fyraåringar med övervikt och fetma 7-10% - innerstad 10-14% - förort 14-19% - utsatta områden i förorten Källa: Barnhälsovård Årsrapport 2013, SLL; Intervjuer

7 Barn med överviktiga föräldrar löper ökad risk Riskfaktor Ökad risk för fetma uttryckt som antal gånger Överviktiga föräldrar Påverkar genom både arv och miljö* 10-15 Lågutbildade föräldrar Socioekonomiskt utsatta områden Stressutsatta familjer 4,0 6,0 2,3-10 Familjer med svag köpkraft 2,5 Utomlands födda 1,2 * Enligt tvillingstudier uppgår den genetiska herediteten för BMI till 68% Källa: Svensson V 2014, C. Lönndahl, 2007; S. O Rahilly, 2006, M. Kark, 2010; C. Stenhammar, 2010; Barnhälsovården, Årsrapport 2013, SLL; Druet C et al. 2012, Intervjuer; Health Navigator analys

8 Obehandlad barnfetma medför ökad ohälsa och stora kostnader för samhället på sikt Barnfetma medför ökad ohälsa för barnet 80 % av 6-7 åringar med fetma har kvarstående fetma som vuxna Inom SLL (2009) beräknades årliga kostnaden för övervikt och fetma 846 miljoner kronor direkta kostnader 2 986 miljoner kronor indirekta kostnader Not: Källa: Direkta kostnader: sluten och öppen vård, rehabilitering och läkemedel, indirekta kostnader: förlorade inkomster eller resurser, mätt i produktionsbortfall p g a sjukfrånvaro/för tidig död. Statens folkhälsoinstitut 2010, Sundblom (2005), Statens folkhälsoinstitut, Ekonomiska beräkningar och bedömningar - Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 ; HN Analys

9 Målgrupper för interventionen Gravida kvinnor Mångbesökare Föräldrar och barn Gravida kvinnor med övervikt eller fetma Nyblivna föräldrar med övervikt eller fetma där barnet är över ett år / avslutat amning Identifieras och rekryteras i samband med ordinarie kontakt med mödravård eller barnavård

10 Utmaningen ligger i att möjliggöra tillräckligt tät kontakt med tillräckligt motiverande innehåll Två grupper framträder Behöver kunskap Saknar baskunskap kring kost, motion och hälsoeffekter Starka kulturella uppfattningar om hälsa Vanligt med analfabetism Några är analfabeter. De saknar baskunskaper som vi tar för givna. T ex tror en del att läsk är nyttigt för att det är apelsiner på flaskan Behöver motiveras Har en kunskapsbas att bygga på Behöver stöd att genomföra förändring Problem starkt kopplat till gränssättning Många mammor vet vad som är rätt, men behöver stöd och peppning för att klara att ändra sig och hålla på gränser Källa: Djupintervjuer med mottagningspersonal (8) och hälsovägledare (3). Enkäter med mottagningspersonal (27)

11 Observationer av gap i existerande vård Gap Existerande vårdkedja Tabubarriären Kunskapsluckor Material och verktyg Roll, relation och ansvarsfördelning Risker med övervikt och fetma för både barn och gravida är okända för många vilket gör ämnet svårt och känsligt Ämneskompetens inom övervikt/fetma Kulturanpassning Omsätta ny kompetens till förändrade arbetssätt Målgruppsanpassade visuella och pedagogiska hjälpmedel saknas, särskilt för grupper där språk- och kunskapsbarriärer är stora Vårdprogrammen är framför allt utformat för de som har god kunskap om hälsa Källa: Forskningsstudiens register, gruppintervjuer med MVC och BVC personal (7 st), enkäter med personal (22 st), intervjuer med hälsovägledarna (3 st), intervjuer med deltagare (10 st), Health Navigator analys

12 Bakgrund Satsning med hälsovägledare Tidig utvärdering Exempel från hälsovägledarnas arbete

13 Utvecklingsarbetets tre huvudkomponenter 1. Stötta föräldrar/blivande föräldrar på svenska, engelska, somaliska, arabiska, syrianska, spanska 2. Samverka och kunskapsdela med mottagningar 3. Stärka hälsofrämjande aktiviteter i närområdet och koordinera kontakt med relevant behandling

14 Inklusion av deltagare 320 deltagare, 25 augusti 2014 350 300 250 200 Hälften får stöd på annat språk 150 100 50 0 1-jul 1-sep 1-nov 1-jan 1-mar 1-maj 1-jul 1-sep

15 Bakgrund Satsning med hälsovägledare Tidig utvärdering Exempel från hälsovägledarnas arbete

16 Observationer av stödets effekter Faktiska effekter i form av förekomst av barnfetma är ännu för tidigt att avläsa Positiv trend observeras för kvinnans vikt Viktminskning för föräldrar som avslutat amning (genomsnitt -5,2 kg) Begränsad viktuppgång för gravida (genomsnitt 30-40 % lägre än nationellt genomsnitt) Självskattad förbättring av levnadsvanor rapporteras Vanliga förbättringar Ökad motion och rörelse (85 %) Byte till nyttigare livsmedelsval (70 %) Minskad konsumtion av söta drycker (70 %) Förbättrad måltidsordning (65 %) Källa: Forskningsstudiens register, gruppintervjuer med MVC och BVC personal (7 st), enkäter med personal (20 st), Health Navigator analys

17 Målgruppen - vad har vi lärt oss? Spridningen i samhällskunskap, hälsokunskap och utbildning är stor 1/3 har ingen eller mycket begränsad skolgång 1/3 har akademisk utbildning Kunskap och förståelse kring hälsoeffekter hos gravida och barn är mycket låg och ämnet är stigmatiserat, exempelvis: Konsekvenser av barnfetma och att det växer bort Risk för förlossningskomplikationer och missbildningar Skillnad i levnadsvanor och livsmedelsval är större än vad basprogrammen och traditionell svensk hälsoinformation förutsätter, exempelvis: Socker och fett i den lagade maten Annan betydelse av livsmedel ( vad menar vi med mjölk? ) Källa: Forskningsstudiens register, gruppintervjuer med MVC och BVC personal (7 st), enkäter med personal (22 st), intervjuer med hälsovägledarna (3 st), intervjuer med deltagare (10 st), Health Navigator analys

18 Arbetssätt - vad har vi lärt oss? Nära samarbete med mottagningar och att kunna engagera och behålla personal är en förutsättning för att lyckas Förändring från kommunikation med mycket text till i hög grad visuella, pedagogiska verktyg Ökad flexibilitet i det stöd vi erbjuder, exempelvis öppen mottagning, besökstid, telefonstöd, grupputbildning, promenadgrupper, hembesök, aktivitet i närområdet mm Stöd till egenvård som t ex stegräknare eller matdagbok är effektiva i kommunikation och dialog med personal Källa: Forskningsstudiens register, gruppintervjuer med MVC och BVC personal (7 st), enkäter med personal (22 st), intervjuer med hälsovägledarna (3 st), intervjuer med deltagare (10 st), Health Navigator analys

19 Bakgrund Satsning med hälsovägledare Tidig utvärdering Exempel från hälsovägledarnas arbete

Exempel från hälsovägledarens arbete

21 Vad kan det innebära för beställare av sjukvård? Nya former av avtal för att arbeta riktat? Kan vi styra mot jämlik hälsa i stället för jämlik vård/healthcare? Kulturell och språklig anpassning Lokalt anpassat Annat arbetssätt Målgruppsanpassat material Jämlik hälsa Tydligt med riktlinjer Behålla och engagera personal Stimulera till att kompetens sprids till ordinarie personals arbetssätt

Sammanfattning Vad är nytt? Riktat hälsofrämjande stöd till överviktiga föräldrar och gravida i socioekonomiskt utsatta områden Dedikerad profession som arbetar från graviditet till barnhälsovård med familjens levnadsvanor Nya former för stöd (visuella pedagogiska verktyg, tät motiverande kontakt, flexibilitet i kontaktformer mm) Kulturanpassat stöd på flera språk utan tolk

23 Tack för uppmärksamheten!