Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP
Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan då? Förutsättningar - Utgångspunkt Västra Götaland ( Sverige i miniatyr ) - Vi ska producera lika mycket som idag (2012). - Realiserbara på fem-tio års sikt - Våra förslag ska inte försämra produktkvalitet, produktsäkerhet eller djurvälfärd. Risken för negativa konsumentreaktioner ska bedömas och slutligen får inte produktionskostnaderna öka nämnvärt.
Hållbara Matvägar Finansiärer Vinnova, LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Västra Götalandsregionen. Projektet finansierades inom TvärLivs. Budget 6 MSEK Projekttid 2012-2014 Utförare SIK (nu del av SP), SLU och JTI
Effektivisering är det nya gröna Inget produktionssystem är bäst i alla avseenden - man måste kompromissa eller välja Om alla gör rätt i hela kedjan hela tiden blir maten rejält grönare Matproduktionen kan bli (nästan) fossilfri Halvering av klimatpåverkan för griskött Jordbruket kan bli mindre surt halvering av försurande utsläpp möjligt Fosforinflödet till jordbruket kan minska drastiskt genom klok användning av biprodukter Miljövänligare mellanmål - Spar en tredjedel av energin för brödet och klimatpåverkan för mjölken
Målkonflikter Mellan miljöaspekter Stor användning av naturbetesmarker / klimatpåverkan Liten användning av kemisk bekämpning / klimatpåverkan, energianvändning och övergödning Mellan miljöaspekter och andra hållbarhetsmål Djurvälfärd / försurning och övergödning
Integrering av tre expertområden Systemanalys (LCA+annat) SP Produktionssystem, jord till bord (SP, JTI, SLU) Konsekvenser av förändrad produktion (SP, SLU)
Hur tog vi oss an detta? Vilka miljöaspekter ska optimeras? Ekosystem Växtnäring Klimat Referens Miljö- och resurskategorier som optimeras Eutrofiering Biologisk mångfald Ekotoxisk påverkan Areal naturbetsmark som används Eutrofiering Försurning Mineralanvändning (fosfor) Markanvändning Klimatförändring Användning av fossila bränslen Markanvändning (frigörs till bioenergi)
Hur tog vi oss an detta? Produktion var, vad och hur mycket?
Utvärdering miljö och kostnader Ekosystem Växtnäring Klimat Referens Mängder 2012 Illustrationer: Louise Quistgaard
Utvärdering miljö och kostnader Ekosystem Växtnäring Klimat Referens Mängder 2012 Illustrationer: Louise Quistgaard VGL-systemet - miljöpåverkan och produktionskostnader vid gårdsgrind
Utvärdering miljö och kostnader Ekosystem Växtnäring Klimat Referens Produktsystemen - miljöpåverkan från I kg produkt på lastbrygga vid butik (storstad och glesbygd) Illustrationer: Louise Quistgaard
Slättbygd 15% Illustrationer: Louise Quistgaard
85% Mellanbygd Illustrationer: Louise Quistgaard
Bengtsfors och Göteborg
Mjölk-nötköttsproduktionen Mjölkproduktionen dimensioneras av mjölkinvägningen Ungnöt från dikalvsproduktionen kompletterar => kombinerade lösningsscenarier, samma mängd kött totalt men utvärderas var för sig MU-möte 2015-02-19
Mjölkkor och deras avkommor Dikor och deras avkommor Fördelning av ursprung av kött i VG 2012 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Referens "Ekosystem" "Växtnäring" "Klimat" Stut Ungtjur Slaktkviga Avelstjur Diko Stut Ungtjur Slaktkviga Mjölkko
Klimat detta har vi räknat med: Medelintensiv mjölkproduktion, lägre rekrytering och mindre karensmjölk än i dag Lägre dödligheter (undantag slaktkyckling) Fler kultingar per sugga, lägre rekrytering, ökat utbyte griskött Användning av syntetiska aminosyror i gris- och kycklingproduktion => lägre foderintag, lägre N, P och K i stallgödsel Bättre växtföljder (inkl biogasvall i vissa) och foderstater som stödjer scenariot Lägre spill i fält, lager och stall, både spannmål och grovfoder Högre avkastning i växtodlingen Bättre timing och tidpunkt för stallgödselspridning Fosfortillförsel efter grödornas behov Konventionell ogräsbekämpning Begränsad jordbearbetning Sparsam körning i fält och precisionsodling
Klimat (forts) Kvävemineralgödsel producerade med låg klimatpåverkan ( BATgödsel ) Tekniker för minskad ammoniakavgång vid spridning av stallgödsel Kylning av spannmål (i stället för torkning) Energieffektivisering i stallar för nöt och gris Rötning av gödsel, återföring av rötrest Huvudsakligen rötning av biprodukter från primärförädling Energieffektivisering i förädling Byte till biobränslen och biodrivmedel, enbart grön el, minskat transportarbete I några fall minskad mängd förpackningsmaterial Minskat spill i förädlingen
ton CO 2 -ekvivalenter VGL - utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 -ekvivalenter, totalt för systemet) 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 Kompletterande system 600 000 400 000 200 000 0-200 000 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Brödvete Kyckling Gris Mjölk Nötkött -400 000
Ryggbiff - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg ryggbiff) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Distribution och logistik Förpackning Primär förädling Transporter i primärproduktionen Djurhållning, gödselhantering Foder Fodersmältning
Mellanmjölk - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg mellanmjölk) 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Distribution och logistik Förpackning Sekundär förädling Primär förädling Transporter i primärproduktionen Djurhållning, gödselhantering Foder Fodersmältning
Rökt skinka - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg rökt skinka). 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Distribution och logistik Förpackning+energi chark Sekundär förädling Primär förädling Transporter i primärproduktionen Djurhållning, gödselhantering Foder Fodersmältning 0 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat
Styckbröd Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 e/kg styckbröd) 0,9 0,8 0,7 Distribution och logistik 0,6 Förpackning 0,5 0,4 0,3 Sekundär förädling + övriga råvaror Primär förädling 0,2 0,1 0 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Transporter i primärproduktionen Vete
140000 120000 100000 80000 60000 Areal naturbetesmark som används i scenarierna (ha/år) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ryggbiff - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 - ekvivalenter/kg ryggbiff) 40000 20000 0 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Areal slaktnöt Areal diko och kalv
Pesticidanvändning i scenarierna (hektardos/ha, totalt för systemen) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 Slättbygd Mellanbygd Totalt 1,00 0,50 0,00 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat
Slutsatser Stor potentialen att minska miljöpåverkan och resursförbrukningen Stor miljöförbättringspotential finns i att minska svinnet i kedjan, både lantbruket och förädlingen Den enskilt viktigaste faktorn djurproduktionen: ökad produktionseffektivitet
Slutsatser (forts) Exempel på målkonflikter bibehållen eller ökat bruk av naturbetesmarker vs minskad klimatpåverkan från nötköttsproduktionen minskad användning av pesticider ger sämre miljöprestanda med avseende på klimatpåverkan, försurning och övergödning Mjölk- och nötköttsproduktion måste analyseras samtidigt Konsekvensanalyser värdefulla, gav mer realistiska lösningar
Slutsatser (forts) Scenarierna innebär inte negativa konsekvenser för produktionsekonomin i primärproduktionen. (Dock finns lönsamhetsproblem pga låga priser.) Att implementera scenarierna går inte av sig själv. Kräver investeringar, både ekonomiska och kompetensmässiga, fortsatt strukturomvandling
Ytterligare information Resultat (kortare och längre format) finns på http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/hallbaramatvagar/ Tack för uppmärksamheten! Katarina.lorentzon@sp.se Ulf.sonesson@sp.se