Diarienr XXXXXXX nternati Enhetsplan för Skiljeboskolan Antagen den 1 september 2014 program policy handlingsplan riktlinje
Enhetsplan för XXXX program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad
1. Enhetsplanens roll i styrkedjan Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet upprättas inför varje läsår en enhetsplan med åtgärder för utveckling och förbättringar. Planen bygger på nationella och kommunala styrdokument samt analyser av enhetens resultat och de åtgärder som definierats i kvalitetsrapporten. Enhetens arbetsplan ska omfatta alla verksamheter som finns på enheten. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska vara vägledande i arbetet. Merparten av de pedagogiska nämndernas verksamhetsområden styrs idag från nationell nivå. Kommunfullmäktige är mottagare av statens utpekade huvudmannaansvar. Det är ytterst kommunfullmäktige som ansvarar för att skolverksamheten motsvarar de nationella målen och kravnivåerna. Kommunfullmäktige har utsett barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att operativt fullgöra de statliga uppdragen för skolverksamheterna. De pedagogiska nämnderna har verksamhetsansvar inför kommunfullmäktige som i sin tur ytterst har huvudmannaansvar inför staten. De nationella styrdokumenten, stadens strategiska plan och utbildningsplanen är övergripande för planeringsprocessen. Dessa preciseras och bryts ned i tre steg av barn- och utbildningsförvaltningen: Flerårsplan - Verksamhetsplan - Enhetsplan - Förvaltningens treåriga plan för att precisera de nationella och kommunala målen. Planen fastställs av direktör. De fyra verksamhetsområdenas planer för det kommande året, innehåller åtaganden för att precisera flerårsplanens ambitioner. Planen fastställs av verksamhetschef. Enheternas planer för det kommande läsåret, innehåller mål och aktiviteter för att precisera flerårsplanen och verksamhetsplanerna. Planen fastställs av enhetschef.
1.1 Enhetsplanens innehåll Enhetsplanen inleds med enhetens pedagogiska idé samt resultatfönster. I den pedagogiska idén beskrivs den gemensamma målbilden och vägvalen för att nå dit, både vad enheten vill uppnå och hur. I resultatfönstret redovisas indikatorer som bedöms ge en bra bild över hur väl enheten når upp till nationellt och kommunalt satta mål. Symboliken i begreppet resultatfönster kan förstås så att här sammanställs data som enkelt ger en utomstående en övergripande bild av skolenheten. De politiska nämnderna är en viktig målgrupp för informationen. Resultatfönstret är lätt åtkomligt och indikatorerna baseras på ett för alla enheter enhetligt urval av objektiva mätningar som möjliggör nationella jämförelser. Därefter beskrivs enhetens åtgärdsfönster utvecklingsområden enligt rubrikerna, som följer kvalitetsrapporten. Här beskrivs mål på lång och/eller kort sikt, hur målen ska nås, vem som ansvarar för vad, när arbetet ska göras och när och hur uppföljning ska ske. Kriterier/indikatorer för hur målen ska mätas arbetas in i tabellen. Valet av åtgärder ska ta sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. Som fördjupning kan man göra en SWOT-analys för respektive utvecklingsområde för att komma fram till lämpliga åtgärder.
2. Enhetsplan för läsåret 2014-15 Pedagogisk utvecklingsplan för Skiljeboskolan Utvecklingsplanen med utvärdering bifogas sist i enhetsplanen
Skiljeboskolans pedagogiska utvecklingsplan Bifogas med egen utvärdering i slutet av enhetsplanen Resultatfönster Skiljeboskolan Betygskvot pojkar/flickor (juni) 68,6 Genomsnittligt meritvärde årsk. 9 (juni) 195,3 Andel godkända i samtliga ämnen årsk. 9 (juni) 61,8 Upplevd trygghet (mars) 85 Upplevd lust att lära (mars) 60 Upplevt inflytande (mars) 76 Upplevd kunskap om målen (mars) 78 Upplevt stöd och hjälp (mars) 83 Upplevd återkoppling (mars) 73 Upplevda höga förväntningar (mars) 71 Ekonomiskt utfall (december) Organisationsindex (november) 68 Engagemangsindex (november) 50 Stressindex (november) 8 Sjukfrånvaro i procent (december) 1,7 Lärare per 100 elever (oktober) 7,7 Pedagogisk personal per rektor (oktober ) 30,1 Andel behöriga lärare (oktober) Kommande Åtgärdsfönster utvecklingsområden Våra utvecklingsområden är; Att minska skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor Att höja meritvärdet Att öka andelen godkända i alla ämnen
Utveckling, lärande, kunskaper Vi kommer att ha fokus på att öka skolans måluppfyllelse och i det arbetet stödja oss på vår pedagogiska utvecklingsplan som i sin tur leder till en kompetensutvecklingsplan för skolans personal. Fortsatt arbete med att utveckla vårt tematiska och ämnesövergripande arbetssätt. Årets fokus kommer att vara att arbeta med och utveckla ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Eleven blir huvudpersonen i sitt eget lärande Ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Att minska skillnaderna mellan pojkars och flickors meritvärden Fortsatt utvecklingsarbete med formativ bedömning Seminarier och litteraturstudier Diskussioner och erfarenhetsutbyte Planera och genomföra undervisningen så att den bättre utmanar och stimulerar pojkarna Förstelärare All pedagogisk personal Förstelärare All pedagogisk personal Förstelärare Specialpedagog All pedagogisk personal Ökad måluppfyllelse Betyg, NP Ökad måluppfyllelse Betyg, NP Ökad måluppfyllelse Betyg, NP Normer och värden Eleverna ska uppleva skolan som trygg och konsekvent där alla vuxna möter eleverna med tydlighet och positiva förväntningar. Bra relationer är nyckeln till goda studieresultat. Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Att öka trivseln och tryggheten för eleverna Att planen mot kränkande behandling blir ett levande dokument, känd av alla på skolan Att tillsammans med eleverna ta fram gemensamma ordningsregler som gäller i alla klasser Att ta fram en ny plan tillsammans med eleverna och anslå den aktiva delen i varje klassrum Lärare Elever Lärare Elever EHT Föräldrar V34-36 2014 Utvärderas VT 15 V 34-40 2014 Utvärderas VT 15 Egen enkät på skolan
Inflytande Att öka elevernas delaktighet i undervisningen och i det dagliga vardagslivet på skolan. Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Eleven blir huvudpersonen i sitt eget lärande Reell elevdemokrati på skolan Fortsatt utvecklingsarbete med formativ bedömning Klassråd Elevråd Matråd Here 4 U Förstelärare Specialpedagog All pedagogisk personal Lärare Elever Eleven tar allt större ansvar för sitt eget lärande Unikum Egen enkät Övergångar Överlämnandesamtalen ökar förståelsen för de andra verksamheterna och förbättrar möjligheterna till samarbete mellan skolorna under läsåren. Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Förbättra överlämnandesamtalen från åk 5 till 6 Cf2 blir en integrerad del av Skiljeboskolan Att elever som kommer under läsåret snabbt får det stöd de kan behöva i undervisningen Förtydliga rutinerna vid överlämnandet Utforma en handlingsplan Att ta fram rutiner för att säkra överlämnanden av elever som kommer under pågående läsår Överlämnande och mottagande rektorer Cf2 Skolans ledningsgrupp Specialpedagog Mottagande arbetslag HT 14 HT 14 Checklista över att rutinerna följs Genomförs januari 2015 Rutinen tillämpas
Övrigt utvecklingsarbete på enheten Syftet med utvecklingsarbetet är att skapa stimulerande lärmiljöer för våra elever. Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Att våra elever får ökad förståelse för andra kulturer och knyter kontakter med elever från andra länder. Att vårt terrarium blir en levande del i undervisningen på skolan Att vårt skolbibliotek blir en viktig resurs i arbetet för ökad måluppfyllelse Comeniusprojekt Atlas Terminsplaneringar Projekt Lektioner Inköp av böcker och scanner Skapa förutsättningar för öppethållande Åk 8 Pontus Larsson Carin Karlsson Åk 9 Olga Barraza Lopez Marie Andersson Lärare Tord Gillström Biblioteksrådet Efter varje avslutat delprojekt Slutrapportering av projekten Egen enkät Antal boklån Dokumenterade öppettider Förutsättningar för att genomföra utvecklingsinsatserna Genomförandet av insatserna bygger till stor del på fortsatt kompetensutveckling inom formativ bedömning och ett språkutvecklande arbetssätt. Tiden till det arbetet tas fån konferenstid med någon större insats på studiedagarna varje termin. Comenius- och Atlasprojekten finansieras till hälften med projektmedel. Projekten bygger på att det finns intresserade och drivande lärare i arbetslagen. Terrariets existens bygger helt på Tord Gillströms kompetens där vi med relativt små ekonomiska insatser byggt upp ett terrarium som blivit ett populärt besöksmål för alla barngrupper i området och en pedagogisk resurs för skolan. Skolans ekonomi ger inget utrymme till att bemanna biblioteket. Råd kring målformulering och uppföljning För att enhetsplanen ska bli ett levande dokument är det viktigt att alla medarbetare är delaktiga i både analys och framtagande av målen. Målen bör inte vara alltför många, däremot konkreta och uppföljningsbara, t.ex. enligt principen om Smarta mål : Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidssatta Enhetsplanen bör följas upp kontinuerligt under läsåret, mötestider behöver avsättas för detta i kalendariet. Fundera även på hur barn/elever och föräldrar kan göras delaktiga. Utvärdering sker i samband med skrivandet av kvalitetsrapporten, där sedan analysen är grund för nya utvecklingsåtgärder.
3 Pedagogisk utvecklingsplan för Skiljeboskolan Framtagen med Skiljeboskolans pedagogiska idé som grund 2013-09-19 Förbättringsområden inför (anges i kursivt och rött) Framtagna genom utvärdering gjord på studiedagen 16/6-14 och studiedag v 33-14. Eleven ska bli huvudpersonen i sitt eget lärande Eleven skriver i samråd med sin mentor ner sina mål i varje ämne inför terminen. Hur ska jag nå dit? Hur lär jag mig bäst? Vilket stöd behöver jag av mina lärare? Gör målen mer konkreta/synliga och näraliggande för eleverna Tätare reflektioner över sitt eget lärande Läraren anger syfte, start och avslut för varje lektion Konsekvent och tydligt; syfte, start och avslut på varje lektion Läraren anger tydliga mål och delmål som eleven kan förstå och arbeta efter Hur ska jag då som elev arbeta för att nå målen? Hur vet jag att jag nått målen? Ta stöd i Unikum för arbetet Prata enskilt så långt det är möjligt med varje elev om vad som gäller för varje mål Eleven får möjlighet till täta reflektioner kring sitt eget lärande Vad har gått bra? Vilka problem stötte du på? Hur löste du problemen? Vad lärde du dig av det? Kamratbedömning Kamratbedömningar är ett viktigt utvecklingsområde att fortsätta med nu. Eleven checkar via e-mail till sina föräldrar och sin mentor en gång i veckan Hur har mitt arbete fungerat den här veckan? Vad ska jag tänka på till nästa vecka? Läraren ska vara ledare, inspiratör och mentor Utvecklar den formativa bedömningen Samtalar om didaktik i ÄL och AL Tar del av varandras planeringar och arbeten Erbjuder eleverna varierade sätt att utföra uppgifter och att redovisa Känner till elevernas styrkor och behov av stöd
3 Ger positiv återkoppling till eleverna Regelbundna individuella mentorssamtal Utveckla den formativa bedömningen, eleverna måste se den formativa bedömningen Viktigt att alla tar ansvar för att hålla täta regelbundna mentorassamtal Att lärare erbjuder olika inlärningssätt och synliggör för eleven hur den lär sig bäst Att ta del av och diskutera andras planeringar och arbeten med varandra ska vara ledare, utmanare och möjliggörare Är ute i verksamheten så mycket som möjligt Gör lektionsbesök med ett tydligt syfte och med tid för återkoppling till läraren Lägger ut fortbildningsförslag på insidan och ger personliga förslag till medarbetare Möjliggör erfarenhetsutbyte med andra skolor och verksamheter Är konsekvent med att all viktig information läggs ut i god tid på insidan Processer som sätts igång ska ha en tydlig start, uppföljning och avslut ska göra fler lektionsbesök och ge återkoppling på dessa Processer som sätts igång ska ha en tydlig start, uppföljning och avslut Tydlig kommunikation Mål/delmål för det pedagogiska utvecklingsarbetet Att arbeta med tryggheten hos eleverna så att de vågar presentera arbeten för klassen och be om hjälp och bli självständiga i sitt arbete Att eleverna lär sig lyssna på varandra för att lägga grunden till kamratbedömning Att kunna förklara kunskapsmålen så att eleverna förstår vad de måste arbeta med för att nå sina mål. Organisation för arbetet Tid för pedagogiska diskussioner på AL och ÄL och studiedagar Klasskonferenser Tydlig mötesstruktur med ordförande och dagordning Inbokade klasskonferenser där alla ämneslärare är med Dagordning för AL-träffarna Andra resurser/insatser som krävs Tydlighet i hur och när man kan nyttja de resurser som finns på skolan Specialpedagog Lärspridare i varje arbetslag Elevassistenter Språkstöd till Cf2 elever när de slussas ut Att nyttja externa resurser Bättre tydlighet i stödresursernas roller, funktion och övergripande organisation
3 Kompetensförstärkningar som krävs Formativ bedömning Utbildning om olika funktionshinder som ADHD, ADD, Asperger mm Ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Utvärdering av arbetet en Egen elevenkät med fokus på elevdelaktighet och samarbete med lärare och elever Det behöver göras en elevenkät Sammanställt av Lars Nordin 140820 Produktion: Västerås stad 2007-XX
3 XXXX 721 87 Västerås Telefon 021-39 00 00 www.vasteras.se